Trots ansträngningar och en del framgångar på området, kvarstår hindret att få ut elever och studerande framför allt så kallade APL- och LIA-platser, men även traditionell prao och annan typ av praktik. Mot denna bakgrund startade Handelskammaren i början av våren 2025 ett praktikupprop, i tron att fler företag kan tänka sig att öppna dörren för praktikanter – inte minst av skälet att säkra bolagets egen framtida kompetensförsörjning.

Under året har praktikuppropet uppmärksammats i olika sammanhang. Norrköpings kommuns företagarfrukost på temat kompetensförsörjning belyste bland annat uppropet. Och Region Östergötland har tagit fram broschyren ”Er framtida arbetskraft. Så kan ni hitta kompetens – och samtidigt göra skillnad”, som en guide till företag som vill göra mer.

I början på december 2025 bjöd Handelskammaren in ett tiotal aktörer och bolag till ett rundabordssamtal tillsammans med riksdagsledamot Johanna Rantsi (M), gymnasielärare och sitter i utbildningsutskottet.

Synpunkter vid mötet var bland annat: 

Riksdagsledamoten tog med sig flera viktiga insikter och konkreta saker att undersöka, såsom varför personkontroller inte får göras och varför hinder sätts upp mot nya gymnasieprogram.  

Tydligt är att systemet för praktisk, arbetsplatsförlagd utbildning inte fungerar och att det behövs tydligare riktlinjer, ersättningsnivåer och systematik i frågan – med utrymme för lokala och regionala lösningar. 

Tack till er som medverkade i samtalet för att få positiv rörelse i denna avgörande tillväxtfråga!  

Johanna Rantsi (M), ledamot riksdagens utbildningsutskott 
Johan Thorén (L), ledamot Linköpings arbetsmarknadsnämnd 
Peter Varma, rektor Praktiska gymnasiet 
Elin von der Lancken, vd Skill 
Jan Malmberg, kompetensansvarig Byggföretagen 
Leila Khanu, kompetensmäklare Norrköpings kommun 
Malin Thunborg, vd Teknikcollege 
Ann-Charlotte Thorén, vd Östsvenska Yrkeshögskolan 
Magnus Ekenblom, vd Curt Nicolin Gymnasiet 
Annika Engberg, HR-chef, Toyota Material Handling 
Elisabeth Wenåker, HR-chef, Rimaster 

Debattartikel publicerad i NT 22/12 -25

Vi summerar vi ännu ett år som präglats av skakig omvärld och lågkonjunktur. Kriget i Europa fortsätter och det råder ingen brist på andra väpnade konflikter och oroshärdar i världen. USA:s roll präglas numera av nyckfullhet och protektionism, vilket orsakar spänningar på den globala marknaden. Osäkra internationella relationer och oberäknelig handelspolitik påverkar företagen i den östsvenska regionen.

I Handelskammarens färska konjunkturmätning syns spåren av den globala oron tydligt. Över hälften av bolagen som svarat uppger att omvärldsläget och de säkerhetspolitiska riskerna oroar mest. Tidigare har kompetensförsörjningen toppat den listan, men långt fler företag beskriver nu hur internationella beslut, sanktioner och förändrade handelsvillkor får direkta följder för både investeringar och efterfrågan. Flera vittnar om kunder som skjuter upp beslut på framtiden på grund av dagens instabila förhållanden.

Samtidigt finns ljusglimtar. På ett års sikt bedömer majoriteten av Handelskammarens medlemsbolag som deltagit i undersökningen, att efterfrågan på deras produkter och tjänster kommer att öka. Vid samma tidpunkt för två år sedan trodde betydligt fler på en nedgång. På personalsidan är det tydligt att de flesta företag håller hårt i sin personal, och vart fjärde bolag har rekryteringsbehov här och nu. På ett års sikt stiger andelen som vill anställa till nära 40 procent, främst inom industri-, tech- och energisektorn, men även bygg och anläggning har åter behov av arbetskraft.

I tider som denna blir det extra viktigt med långsiktighet och planerbara förutsättningar. Kompetensförsörjningen kommer fortsatt vara en stor utmaning. Att unga klarar skolan, fler utbildar sig och kommer i arbete är en nyckel för näringslivets utveckling och därmed samhällets välstånd. Offentlig och privat sektor måste gå hand i hand, säkerställa att skola och högre utbildning överensstämmer med arbetsmarknadens behov som i sin tur öppnar för praktik och studiebesök.

Omvärldsläget och svensk beredskap höjer kraven på underhåll och utveckling av landets infrastruktur. Satsningar på fler och bättre vägar, järnväg och energiförsörjning är investeringar i tillväxt, säkerhet och konkurrenskraft. Förslaget till Nationell plan för transportinfrastruktur ligger just nu på bordet och Handelskammarens budskap till Trafikverket och regeringen är att tänka och bygga långsiktigt för Sveriges framtid.

Det är ingen lätt uppgift för svenska beslutsfattare att påverka globala omständigheter. Desto viktigare då att spelregler och politiska beslut på hemmaplan är hållbara och tillväxtvänliga. För att åstadkomma det har vi ett tydligt mandat från våra medlemsföretag att driva krav på breda politiska överenskommelser i frågor som rör kompetens, energi och infrastruktur. Då stärks framtidstron hos företagen och vi kan bygga vår region konkurrenskraftig och stark.

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

Om vi på Handelskammaren bara kunde leverera ett enda budskap till beslutsfattarna så skulle det vara: ”Långsiktiga, stabila spelregler för näringslivet”. Beskedet från er medlemmar, våra ägare, är att ni hellre ser lite mindre goda förutsättningar – bara de håller över tid. Företagens verksamheter kräver längre planeringstid än fyraåriga mandatperioder. Och om det ändå vore så väl, i politikens värld är ju bästföredatum ofta ännu kortare. 

Hos företagen är dock komplexa beslutsprocesser är mer regel än undantag. När hus ska byggas, produkter utvecklas och tjänster förädlas – för att inte tala om när personal ska anställas. Det handlar om stora investeringar, som kräver långa tidsperspektiv. Ändras då förutsättningarna för finansiering, avgifter eller andra strategiska beslut, kan planer helt ställas på ända. Det har vi med oss när vi representerar det östsvenska näringslivet i olika sammanhang: Långsiktighet går först. 

I Almedalen i år hade vi ett seminarium på det temat: ”Lagt kort måste ligga – därför är långsiktiga spelregler avgörande för näringslivet”. Medverkande företrädare för Holmen, Skanska, Preem och Chalmers intygar hur viktigt det är med tydliga och hållbara förutsättningar – annars riskeras kapital, kompetens och tillväxt. En viktig poäng som framhålls under seminariet är att näringslivet mobiliserar på politisk planering, redan när satsningar eller reformer utlyses. Om politiken sedan i slutändeninte levererar enligt sina löften, då är det företagen som blir de största förlorarna. 

För att åstadkomma långsiktiga spelregler krävs ofta någon form av blocköverskridande överenskommelse. Något som näringslivet (och ja, folk i största allmänhet) väntat länge på är ett beständigt beslut i energifrågan. Vi kommer kanske aldrig få reda på hur nära regeringen och Socialdemokraterna var en deal i energiöverläggningarna. Klart står att de dessvärre föll på målsnöret, vad det verkar. Närings- och energiminister Ebba Busch (KD) har dock senare berömt Magdalena Anderssons (S) parti för den goda viljan. Den hövligare tonen över blockgränsen har vida noterats – kan det vara en öppning i blockpolitiken?  

Få saker skulle gynna näringslivet och svensk tillväxt mer än långsiktiga politiska överenskommelser inom några avgörande områden, energin inräknad. Det sista vi vill ha är ännu en valrörelse som handlar om vilka energislag som är önskvärda eller inte, beroende på vilket parti man frågar. Sverige behöver pålitlig och prisvärd el för företagens produktivitet, lönsamhet, hållbara utveckling och tillväxt.  

Det kanske är dystra nyheter för valrörelsestinna politiker, men det är inte intensiv debatt vi längtar efter. Det är långsiktig leverans – av goda förutsättningar. 

Maria B Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef

Rapportsläppet leddes av Jonna Hedlund, projektledare näringspolitik Östsvenska Handelskammaren. I paneldiskussionen deltog Anna Ljungkvist från Skill Executive, Patrik Dahl från Väderstad och Lina Hedenström från NTM Media.

Läs hela rapporten här

I 2025 års jämställdhetsrapport från Östsvenska Handelskammaren och 100-listan är situationen inom regionens bolagsstyrelser till ytan sett oförändrad. Andelen kvinnor i regionens bolagsstyrelser ligger kvar på 25 procent, vilket den gjort sedan 2022. Vid första anblick kan det se ut som stagnation. Vi ser dock en indikation på utveckling: fler företag än tidigare har minst 30 procent kvinnor i styrelsen. Det är ett steg i rätt riktning, även om vi fortfarande har långt kvar till målet om jämställdhet.

– Vi ser även en relativt stor ökning av antalet företag som nu har övervägande kvinnor i styrelsen, över 60 procent. Det kan för vissa låta positivt, men ojämställdhet åt båda håll är en risk för näringslivet. En ensidig styrelse, oavsett kön, begränsar perspektiv och kompetensbredd. Och det kan påverka konkurrenskraften negativt, säger Jonna Hedlund, projektledare näringspolitik Östsvenska Handelskammaren.

Bedrövliga siffror

Andelen jämställda styrelser (40/60-fördelning) i regionen minskat till endast 19 procent jämfört med förra årets 23. Dessutom saknar 41 procent av regionens företag kvinnor i sin styrelse helt och hållet. På rapportsläppet uttryckte bland annat talare Lina Hedenström, vd på NTM Media, sitt missnöje med de resultat som rapporten visar.

– Jag tycker siffrorna är bedrövliga. Det är bedrövligt att vi inte har kommit längre. Det behövs att fler människor – fler män – driver dessa frågor. Det kommer ta till 2048 innan vi når jämställda löner om de följer dagens tempo. Vi kommer inte kunna attrahera de mest kompetenta utan jämställdhetsarbete. Det är en överlevnadsstrategi! sa hon.

Även Karin Linkhorst och Jenny Linander, jämställdhetsutvecklare Länsstyrelsen i Östergötland deltog under evenemanget. De uttryckte en oro över synen på jämställdhetsfrågan i samhället i stort:

– Opinionen går åt fel håll. Vi ser att frågor som ”har jämställdheten gått för långt?” dyker upp. Det gjorde de inte för ett par år sedan. Vi märker också att tonnen har blivit hårdare: När vi lyfter dessa frågor online får vi kommentarer om att vi bryter mot folkmordskonventionen, av internettroll.

Panelen: ”Det krävs en kraftsamling”

Rapporsläppet avslutades med ett panelsamtal där Lina Hedenström deltog tillsammans med Anna Ljungkvist från Skill Executive, ny guldpartner till 100-listan, och Patrik Dahl från Väderstad. Panelsamtalet engagerade även flera deltagare från publiken som bland undrade hur företagen ska möjliggöra förbättring i framtiden och slog fast att jämställdhet inte får falla som kvoteringsfråga.

Anna Ljungkvist menade att det handlar om att nå makthavande män som andra män ser upp till, medan Lina Hedenström menade att 100-listans metod att sätta in jämställdhet i en kompetenskontext är viktigt. Patrik Dahl föreslog i sin tur ett bredare samarbete inom regionen, däribland med länsstyrelsen:

– Jag tror vi behöver samarbeta även i den här frågan. Det krävs en kraftsamling där alla stora bolag i länet samarbetar.

Handelskammaren kommer genom 100-listan fortsätta arbetet mot jämställda bolagsstyrelser. Vi vet att jämställda företag både är mer lönsamma och konkurrenskraftiga. Regionens företag bör ta användning av extern kompetens, söka utanför sina egna nätverk och våga ta in nya perspektiv.

Svaren finns att hitta i Östsvenska Handelskammaren rykande färska Konjunkturrapport för hösten 2025 samt Exportutsikter 2025 (ladda ner rapporten i länkarna). Rapporterna baseras på svar från en enkät som nära 200 av Handelskammarens medlemsföretag besvarat under hösten.  

För fjärde året i rad släpper Handelskammaren en regional konjunkturrapport där östsvenska bolag i en bredd av branscher och storlek fått svara på hur de ser på efterfrågan, personalsidan samt konjunkturläget i stort. Trots att många bolag fortfarande är i stort behov av att anställa, är för första gången sedan vi började mäta inte kompetensförsörjning det som bekymrar företagen mest inför framtiden. Den listan toppas av oro för det globala säkerhetsläget och handelspolitiken.  

”Mätningarna höjer vår kunskap”

Kriget i Ukraina, Trumps utspel och snabba aktioner samt EU:s ekonomiska och säkerhetsmässiga försvarsförmåga har blivit top of mind hos de östsvenska företagen, och påverkar deras verksamheter vare sig de agerar på en internationell marknad eller inte. Regionens exporterande bolag har en särskilt utsatt situation där den senaste tiden präglas av försiktighet och utsikter för fler marknadsmöjligheter.  

– Våra kontinuerliga mätningar ger oss värdefulla insikter om hur företagen resonerar och vilka behov de har på kort och lite längre sikt. Det höjer vår kunskap och gör oss bättre rustade för att företräda näringslivet i kontakter med myndigheter och beslutsfattare, säger Maria Hummelgren, vice vd.

– Exportutsikterna hos våra medlemsföretag som verkar på en internationell arena är särskilt intressant i det speciella, handelspolitiska läge som råder i världen just nu. Vi ser i mätningen att synen på den globala situationen är betydligt mer pessimistisk än den på hemmaplan, säger Emma Meijer, projektledare Internationell handel.

Här kan du se delar av det digitala rapportsläppet:

Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande yttrande angående Gotlands länsplan för regional transportinfrastruktur 2026-2037, diarienummer RS 2024-2477
Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 800 medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen.

ÖHK ser att ökad tillgänglighet mellan arbetsmarknadsregionerna, men också med omkringliggande samt den internationella marknaden skulle förbättra förutsättningarna för tillväxt och konkurrenskraft.

Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter:
Länstransportplanen ska bidra till att uppfylla mål på såväl nationell som regional nivå och inriktningen sammanfattas av Region Gotland i orden tillgänglighet, framkomlighet, hållbarhet och trafiksäkerhet.

Ekonomiskt läggs tyngdpunkten på cykel (40 %), trafiksäkerhet (22 %), statlig medfinansiering (19 %) och kollektivtrafik (8 %) inom en ram på 371 mkr (framtung 2026–2031). Det kan stödja arbetsmarknad, kompetensförsörjning och klimatomställning — men kräver tydligare statliga åtaganden för sjöfart och reservhamn samt snabbare hamn- och HCT-anpassning för att säkra konkurrenskraften.

Östsvenska Handelskammaren (ÖHK) betonar näringslivets fundamentala betydelse för utveckling och tillväxt på såväl regional som nationell nivå. Gotland har ett dynamiskt näringsliv, med tre utpekade styrkeområden: besöksnäring, mat- och livsmedelsnäring samt näringslivets energiomställning. Fungerande logistik och pålitliga transporter är av avgörande vikt för att kunna bedriva och utveckla verksamhet samt för att leva och bo på Gotland. ÖHK instämmer i att det generellt behövs god bärighet och framkomlighet för tunga fordon. Vidare betonar vi att god tillgänglighet till och från fastlandet, inklusive access till de europeiska stomnätskorridorerna är en förutsättnings ur såväl näringsliv- som beredskapsperspektiv.

ÖHK anser att

• Sjöförbindelserna är affärskritiska: Gotlands lokala transportinfrastruktur påverkas av en fungerande infrastruktur med angränsande regioner. Att vara en ö i mitten av Östersjön med rådande omvärldsläge förstärker statens roll och ansvar avseende tillgänglighet, frekvens, kapacitet, miljö, pris och nationell säkerhet. Nya avtalet 2027–2035 ger längre överfartstid vissa vardagar i lågsäsong och pristak för gotlänningar bara på upphandlade turer → risk för högre priser/kapacitetsbrist vid toppar. Det får direkt påverkan på gods, besöksnäring och arbetsresor.
• Visby hamn är något av en flaskhals: Trång avgångshall. Trängsel på Färjeleden, särskilt under högsäsong/sommarsäsong. För små vänt- och logistikytor för fordon och godshantering kräver åtgärder.
• Klintehamn är en växande godsnod: Förbättra infrastrukturen, men utforma så att tung trafik och lantbruk inte låses in.
• En reservhamn är ett måste och ett riksintresse! Statligt ansvar för etablering och följdinvesteringar—utanför länsplanens ram. Kappelshamn, som ägs av Fortifikationsverket, är föreslagen att utvecklas till reservhamn. För att kunna integrera reservhamnskapacitet i den militära hamnen, bedömer Trafikverket att de behöver ett nytt uppdrag i sin myndighetsinstruktion. Staten har ansvaret.
• Affärskritisk flygtillgänglighet: Det är bekymmersamt för näringslivets utveckling att andelen resenärer som nyttjar flyg minskar som andel av det totala resandet mellan fastland och Gotland. Flygplatsen är ett riksintresse, ägs av Swedavia och ingår i basutbudet; dygnet-runt-beredskap krävs för krissituationer och beredskap. Marknaden har förändrats med nedlagda linjer till Bromma och ersatts med färre avgångar, via SAS-BRA-förbindelser till Arlanda. Anslutningen till Visby flygplats måste stärkas med cirkulationsplats, färdigställande av gång- och cykellänkar samt tätare kollektivtrafik för att säkra snabba, robusta arbetsresor och stärka näringslivets konkurrenskraft.
• BK4-nät finns utpekat, men inget nät för HCT. Detta behövs för att klara 34,5 m långa lastbilar. Konsekvensbedömningar krävs så trafiksäkerhetsåtgärder inte försämrar framkomligheten för breda/tunga fordon.
• Cykel- och kollektivtrafik ska ge pendlingsnytta: Riktad satsning på pendlingsstråk och tillgängligare hållplatser skulle stärka arbetsmarknaden, samtidigt som det kan gynna besöksnäringen med cykelvänligare ö.
• Trafiksäkerhet med företagsblick på högrisksträckor—men utan omotiverade inskränkningar av framkomlighet/transporteffektivitet.
Länsplanen lägger en bra grund. ÖHK bidrar gärna i fortsatt dialog för att stärka Gotlands internationella konkurrenskraft, sänka näringslivets logistik- och tidskostnader och samtidigt påskynda hållbar tillväxt.

Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef, samt Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur.

Simon Helmér, vd
Östsvenska Handelskammaren

Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande yttrande för SOU
2025:67 Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet, diarienummer
LI2025/01130

Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i
Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 800
medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt
fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.

ÖHK ser att ökad tillgänglighet mellan arbetsmarknadsregionerna, men också med
omkringliggande samt den internationella marknaden skulle förbättra förutsättningarna för
tillväxt och konkurrenskraft.

Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter:

ÖHK:s yttrande utgår främst från de centrala frågeställningarna om hur utveckling av
Arlanda flygplats kan stärka konkurrenskraften hos handeln, industrin och det övriga
näringslivet generellt, och därmed bidra till tillväxt i hela Sverige, samt vad som är att
särskilt beakta som viktigt i den fortsatta utvecklingen av Arlanda flygplats.

Tänk hela Sverige
Arlanda är otvetydigt Sveriges största och viktigaste flygplats, vilket medför att Arlanda inte
är ett Stockholmsintresse utan ett nationellt sådant. Hela Sveriges behov – inte minst
näringslivets – bör därmed nogsamt beaktas vid utvecklingen av flygplatsen med omnejd.
Förutom ett Sverigefokus välkomnar ÖHK även en internationell utsikt. Därtill behöver
perspektivet med svensk säkerhet och beredskap och vad det innebär för Arlanda, vilka
alternativ som finns samt hur transportlederna till och från flygplatsen ser ut, används och
skyddas tas med framåt.

Transportförbindelser
Vid utveckling av Arlanda är det av största vikt att planera för utveckling och utbyggnad av
andra transportsätt till och från flygplatsen. Bristande flexibilitet, långsamhet och
störningar i väg- och järnvägstransporterna till och från Arlanda – samt att Arlanda Express
anses vara alldeles för dyr – hämmar. Vägnätet och möjligheten att ta sig till och från
Arlanda med buss och bil måste förbättras och dessutom ta höjd för en ökad trafik och
resebehov från såväl privat- som affärsresenärer.

För resenärer inrikes finns ett stort behov av åtgärder för förbättrad logistik och flöden på
flygplatsområdet, med minskade avstånd och kortare ledtider. Idag tvingas resenärer ofta
röra sig förhållandevis långa sträckor inne på flygplatsen och mellan terminaler. Att
flygplanen, inte minst vid inrikesresor, ibland parkerar remote, med ett avstånd till gaten
som kräver busstransport till och från flygplanet, är problematiskt då det förlänger restiden
och komplicerar situationen. Det här kan vara en bisak vid utrikesflighter, men vid kortare
och/eller inrikes reser i främst affärssyfte, blir det problematiskt och en anledning att inte
använda Arlanda som flygplats.

Transport söderifrån och söderut
Direkttåg till Arlanda från Göteborg och Malmö (eller gärna Hamburg och Köpenhamn)
skulle vara till gagn för flygplatsen. I dagsläget är det såväl komplicerat som osäkert att ta
sig till flygplatsen söderifrån, oftast med ett eller flera byten på vägen varför potentiella
resenärer söder om Stockholm gärna undviker resor till och från Arlanda och väljer
Landvetter, Kastrup eller annan flygplats om möjligt.

Utredningen fokuserar mycket på det norra stråket Stockholm – Uppsala via Arlanda.
Sveriges största marknad, vill ÖHK påpeka, finns söder om Stockholm. I de här delarna
delar ÖHK uppfattningen som Nyköpings kommun ger uttryck för i sitt yttrande.

Den byggstartade Ostlänken, ny dubbelspårig järnväg från Linköping till Järna, måste få en
fortsättning inte bara in till Stockholm Central utan även vidare mot Arlanda. Detta för att
flygplatsen ska bli en knutpunkt i Götalands transportnät. Ett direkttåg på ny snabbjärnväg
mot Göteborg, Malmö eller än längre ner i Europa vore en vinst för Arlanda ur såväl
ekonomisk som hållbarhetsmässig synpunkt.

Stockholm Skavsta
Parallellt med Arlandas utveckling bör möjligheterna med och utvecklingen av Stockholm
Skavsta flygplats beaktas. För resande söderifrån till och i Stockholmsområdet liksom för
resande som ska vidare söderut, kan Skavstas läge vara att föredra framför Arlandas. På
Skavsta erbjuds vidaretransporter med tåg (inom några år även med snabbtåg på
Ostlänken), bil och buss på E4, sjöfart (Oxelösunds respektive Norrköpings hamn)
alternativt vidareflyg. Skavsta ligger även på rimligt avstånd från flera andra regionala
flygplatser såsom Norrköpings, Linköpings, Visbys respektive Västerås flygplatser.

Gotland
För Gotland är kommunikationerna med fastlandet en nyckelfråga. En välfungerande
flygtrafik är avgörande för öns utveckling. Hållbarhet, långsiktighet och god tillgänglighet
krävs för att det gotländska samhället och näringslivet ska fortsätta bidra till tillväxt i hela
landet.

Kommunikationerna till och från fastlandet har direkt påverkan på Gotlands attraktions- och
konkurrenskraft, ekonomiska utveckling och välfärd. Möjligheterna att konkurrera på lika
villkor begränsas av ö-läget. Om flygförbindelserna försämras minskar även Gotlands
konkurrenskraft ur näringslivsperspektiv. Färre människor kommer att se fördelarna med
att driva sina verksamheter och stanna på ön. Fungerande flygförbindelser är även
avgörande för Gotlands förmåga att hantera och stå emot samhällskriser, såsom
sjuktransporter och säker införsel av material för civilsamhälle och försvar.

Hela Sveriges flygplats
Hela Sveriges behov och tillväxt behöver beaktas när den största flygplatsen ska utvecklas.
För västra och södra Sverige är Arlanda inte det naturliga valet för utlandsresor. Ur
ekonomisk och hållbarhetsmässig synpunkt bör närliggande flygplatser, såsom Stockholm
Skavsta, Landvetter, Norrköpings och Linköpings flygplatser samt även Kastrup, ses inte
bara som konkurrenter utan som viktiga komplement i den nationella och internationella
infrastrukturen och del av svensk beredskap och säkerhet.
Arlanda är Sveriges största flygplats och utvecklingen av densamma måste som en del av
hela det svenska transportsystemet. Befolkningen och näringslivet söder om Stockholm
representerar en majoritet i Sverige.

Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter.
Yttrandet har beretts av Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur.

Maria B Hummelgren, vice vd
Östsvenska Handelskammaren

Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande yttrande angående
förslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
diarienummer RS 2025-0095

Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i
Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 800
medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt
fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.

ÖHK ser att ökad tillgänglighet mellan arbetsmarknadsregionerna, men också med
omkringliggande samt den internationella marknaden skulle förbättra förutsättningarna för
tillväxt och konkurrenskraft.

Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter:
Stockholmsregionen är Sveriges tveklöst största storstadsregion och central för svensk
tillväxt. Samtidigt är regionen en del av östra Mellansverige, vilket också påpekas i strategin.
ÖHK vill poängtera vikten av detta sammanhang genomsyrar strategin – inte bara för att
Stockholm är viktigt för den östsvenska regionen utan också tvärtom. För Stockholms
arbetsmarknad och företagsutveckling är gods- och pendeltrafiken söderut till och via vår
region central.

Redan idag pendlar många människor från Östergötland och Sörmland till Stockholm för att
arbeta, i framtiden kommer det bli ännu fler. Utan inpendlarna – vad händer med
Stockholms kompetensförsörjning? Betydelsefullt för att uppnå mål 9 och 11 i visionen om
Europas mest attraktiva och hållbara storstadsregion – att bo, leva och verka i.
ÖHK välkomnar skrivningen om att regelverk på olika offentliga nivåer kan upplevas
svårhanterliga och rättsosäkra och att det är av vikt att förändra situationen.
Tillståndsprocesser generellt sett i Sverige behöver bli mer likvärdiga likväl som de behöver
kortas och effektiviseras.

Övriga synpunkter:
• Tänk större än Storstockholm – nationellt och internationellt
• Det som sker i Stockholm påverkar inte bara närliggande kommuner och regioner
utan hela landet – och faktiskt tvärtom
• Undvik att betrakta förbättrade förbindelser söderut mot Köpenhamn och norra
Europa som tillväxtrisker eller kompetensdränage – tvärtom! Sverige och Stockholm
behöver bli meruppkopplade mot kontinenten
• Alla transportslag behövs och behöver vara sammankopplade i ett sömlöst system –
inklusive de regionala flygplatserna Linköping, Norrköping, Skavsta och Visby samt
hamnarna i Norrköping, Oxelösund och på Gotland
• Ostlänkens färdigställande av stationsläge vid Skavsta kommer förstärka
flygplatsens roll som ett viktigt komplement till Arlanda

Långsiktigt utvecklingsbehov av transportsystemet i Stockholmsregionen
ÖHK delar bilden som beskrivs styckena Färdigställ redan beslutade investeringar samt
Kapacitetsstärkande åtgärder på spår och vägar inom länet och mot omvärlden. Förseningar
leder ofta till fördyrningar, och lagt kort måste ligga.

Vi saknar exemplet Ostlänken från Järna till Linköping, även om förlängningen från
förstnämnda ort in till Stockholm omnämns. Lika viktigt för investeringens utfall är att
länken når Linköping i tid samt, för ytterligare tillväxtutsikter, att en fortsättning efter
färdigställandet planeras och genomförs via Mjölby, Jönköping, Malmö och vidare ut i
Europa.

Det vore försumligt av Sverige att inte ta vara på potentialen av Fehmarn Bält-förbindelsen
byggs i detta nu och möter svensk infrastruktur inte upp den ökande trafiken söderifrån,
riskerar den bli en flaskhals som påverkar näringslivets chanser till ökad gods- och
pendeltrafik och därmed tillväxt.

Östsvenska Handelskammaren välkomnar förfrågan och möjligheten att inkomma med
synpunkter.

Yttrandet har beretts av Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef,
samt Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur.

Simon Helmér, vd
Östsvenska Handelskammaren

Långsiktiga politiska spelregler står högt på företagens önskelista. De efterfrågar stabil energiförsörjning, fungerande infrastruktur och rätt kompetens för framtidens arbetsmarknad.

– Det är precis den sortens krav och förväntningar som företagen har all rätt att ställa. Det skapar de bästa förutsättningarna för Sverige, sa Kristersson.

Ytterst är det väljarna som avgör

Han betonade vikten av breda politiska uppgörelser som håller över tid. Inom försvars- och säkerhetspolitiken menade han att regeringen lyckats samla brett stöd, och även i kärnkraftsfrågan ser han en växande samsyn.

– I den ekonomiska politiken är det mycket svårare. Partierna tycker väldigt olika. Vi gör vad vi kan för att hitta breda majoriteter, men ytterst är det väljarna som avgör, konstaterade statsministern.

Kristersson lyfte den svenska techsektorn som ett exempel på framgång – men betonade att fler branscher måste växa.

– Techsektorn går starkt, och den ska vi värna. Men vi behöver hög tillväxt på fler områden.

Avslutningsvis underströk han att Sverige ska sikta högre än EU-snittet:

– Hela Europa ligger efter just nu. Vi ska sticka ut som ett av de bästa länderna i Europa när det gäller tillväxt.

Se hela intervjun i videon nedan.

Benjamin Dousa (M), av vd Simon Helmér dubbad ”vår minister”, har på kort tid blivit en av landets mest namnkunniga politiker. Detta inte minst i ljuset av de så kallade Trump-tullarna som givetvis också var ett av de ämnen som ministern behandlade i sin dragning. Under mötet fick det besökarna i det fullsatta Kammarforum också möjlighet att ställa frågor till Benjamin.

– Först och främst göra vår egen hemläxa, proklamerade Dousa, och pekade på att EU:s ekonomi stagnerat redan långt innan Donald Trump kom till makten. Tysk och italiensk ekonomi har inte sett tillväxt på fem respektive tjugo år. Samtidigt har USA:s och flera asiatiska ekonomier växt betydligt sedan finanskrisen 2008.

I klippet nedan ger Benjamin Dousa sina två tydligaste budskap till östsvenska företag.

Vill få i gång de ekonomiska hjulen

Medan Trump-tullarna på flera sätt skapar problem för europeiska företag är det upp till EU att öppna nya handelsmarknader – något som Benjamin själv arbetar aktivt med.

I nuläget upplever han ett ”sense of urgency” på EU-nivå kring frågan. Det pågår ett ständigt arbete med att antingen förbättra eller teckna nya frihandelsavtal med länder världen över. Det rör sig om Kanada, Australien, länder i Sydostasien, ett antal gulfländer och länderna i den sydamerikanska tullunionen Mercosur:

– Brasilien är en mycket stor potentiell marknad för europeiska företag, menar Benjamin Dousa.

Ministern avrundade sin dragning med att berätta om den budget som regeringen presenterade den 22 september med syfte att ”få i gång de ekonomiska hjulen”. Med budgeten, förklarar Dousa, vill man motverka den osäkerhet som råder bland svenska företag eftersom detta har drabbat den svenska ekonomin ännu hårdare än höga amerikanska tullar.