Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande yttrande angående Gotlands länsplan för regional transportinfrastruktur 2026-2037, diarienummer RS 2024-2477
Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 800 medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen.

ÖHK ser att ökad tillgänglighet mellan arbetsmarknadsregionerna, men också med omkringliggande samt den internationella marknaden skulle förbättra förutsättningarna för tillväxt och konkurrenskraft.

Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter:
Länstransportplanen ska bidra till att uppfylla mål på såväl nationell som regional nivå och inriktningen sammanfattas av Region Gotland i orden tillgänglighet, framkomlighet, hållbarhet och trafiksäkerhet.

Ekonomiskt läggs tyngdpunkten på cykel (40 %), trafiksäkerhet (22 %), statlig medfinansiering (19 %) och kollektivtrafik (8 %) inom en ram på 371 mkr (framtung 2026–2031). Det kan stödja arbetsmarknad, kompetensförsörjning och klimatomställning — men kräver tydligare statliga åtaganden för sjöfart och reservhamn samt snabbare hamn- och HCT-anpassning för att säkra konkurrenskraften.

Östsvenska Handelskammaren (ÖHK) betonar näringslivets fundamentala betydelse för utveckling och tillväxt på såväl regional som nationell nivå. Gotland har ett dynamiskt näringsliv, med tre utpekade styrkeområden: besöksnäring, mat- och livsmedelsnäring samt näringslivets energiomställning. Fungerande logistik och pålitliga transporter är av avgörande vikt för att kunna bedriva och utveckla verksamhet samt för att leva och bo på Gotland. ÖHK instämmer i att det generellt behövs god bärighet och framkomlighet för tunga fordon. Vidare betonar vi att god tillgänglighet till och från fastlandet, inklusive access till de europeiska stomnätskorridorerna är en förutsättnings ur såväl näringsliv- som beredskapsperspektiv.

ÖHK anser att

• Sjöförbindelserna är affärskritiska: Gotlands lokala transportinfrastruktur påverkas av en fungerande infrastruktur med angränsande regioner. Att vara en ö i mitten av Östersjön med rådande omvärldsläge förstärker statens roll och ansvar avseende tillgänglighet, frekvens, kapacitet, miljö, pris och nationell säkerhet. Nya avtalet 2027–2035 ger längre överfartstid vissa vardagar i lågsäsong och pristak för gotlänningar bara på upphandlade turer → risk för högre priser/kapacitetsbrist vid toppar. Det får direkt påverkan på gods, besöksnäring och arbetsresor.
• Visby hamn är något av en flaskhals: Trång avgångshall. Trängsel på Färjeleden, särskilt under högsäsong/sommarsäsong. För små vänt- och logistikytor för fordon och godshantering kräver åtgärder.
• Klintehamn är en växande godsnod: Förbättra infrastrukturen, men utforma så att tung trafik och lantbruk inte låses in.
• En reservhamn är ett måste och ett riksintresse! Statligt ansvar för etablering och följdinvesteringar—utanför länsplanens ram. Kappelshamn, som ägs av Fortifikationsverket, är föreslagen att utvecklas till reservhamn. För att kunna integrera reservhamnskapacitet i den militära hamnen, bedömer Trafikverket att de behöver ett nytt uppdrag i sin myndighetsinstruktion. Staten har ansvaret.
• Affärskritisk flygtillgänglighet: Det är bekymmersamt för näringslivets utveckling att andelen resenärer som nyttjar flyg minskar som andel av det totala resandet mellan fastland och Gotland. Flygplatsen är ett riksintresse, ägs av Swedavia och ingår i basutbudet; dygnet-runt-beredskap krävs för krissituationer och beredskap. Marknaden har förändrats med nedlagda linjer till Bromma och ersatts med färre avgångar, via SAS-BRA-förbindelser till Arlanda. Anslutningen till Visby flygplats måste stärkas med cirkulationsplats, färdigställande av gång- och cykellänkar samt tätare kollektivtrafik för att säkra snabba, robusta arbetsresor och stärka näringslivets konkurrenskraft.
• BK4-nät finns utpekat, men inget nät för HCT. Detta behövs för att klara 34,5 m långa lastbilar. Konsekvensbedömningar krävs så trafiksäkerhetsåtgärder inte försämrar framkomligheten för breda/tunga fordon.
• Cykel- och kollektivtrafik ska ge pendlingsnytta: Riktad satsning på pendlingsstråk och tillgängligare hållplatser skulle stärka arbetsmarknaden, samtidigt som det kan gynna besöksnäringen med cykelvänligare ö.
• Trafiksäkerhet med företagsblick på högrisksträckor—men utan omotiverade inskränkningar av framkomlighet/transporteffektivitet.
Länsplanen lägger en bra grund. ÖHK bidrar gärna i fortsatt dialog för att stärka Gotlands internationella konkurrenskraft, sänka näringslivets logistik- och tidskostnader och samtidigt påskynda hållbar tillväxt.

Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef, samt Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur.

Simon Helmér, vd
Östsvenska Handelskammaren

Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande yttrande för SOU
2025:67 Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet, diarienummer
LI2025/01130

Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i
Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 800
medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt
fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.

ÖHK ser att ökad tillgänglighet mellan arbetsmarknadsregionerna, men också med
omkringliggande samt den internationella marknaden skulle förbättra förutsättningarna för
tillväxt och konkurrenskraft.

Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter:

ÖHK:s yttrande utgår främst från de centrala frågeställningarna om hur utveckling av
Arlanda flygplats kan stärka konkurrenskraften hos handeln, industrin och det övriga
näringslivet generellt, och därmed bidra till tillväxt i hela Sverige, samt vad som är att
särskilt beakta som viktigt i den fortsatta utvecklingen av Arlanda flygplats.

Tänk hela Sverige
Arlanda är otvetydigt Sveriges största och viktigaste flygplats, vilket medför att Arlanda inte
är ett Stockholmsintresse utan ett nationellt sådant. Hela Sveriges behov – inte minst
näringslivets – bör därmed nogsamt beaktas vid utvecklingen av flygplatsen med omnejd.
Förutom ett Sverigefokus välkomnar ÖHK även en internationell utsikt. Därtill behöver
perspektivet med svensk säkerhet och beredskap och vad det innebär för Arlanda, vilka
alternativ som finns samt hur transportlederna till och från flygplatsen ser ut, används och
skyddas tas med framåt.

Transportförbindelser
Vid utveckling av Arlanda är det av största vikt att planera för utveckling och utbyggnad av
andra transportsätt till och från flygplatsen. Bristande flexibilitet, långsamhet och
störningar i väg- och järnvägstransporterna till och från Arlanda – samt att Arlanda Express
anses vara alldeles för dyr – hämmar. Vägnätet och möjligheten att ta sig till och från
Arlanda med buss och bil måste förbättras och dessutom ta höjd för en ökad trafik och
resebehov från såväl privat- som affärsresenärer.

För resenärer inrikes finns ett stort behov av åtgärder för förbättrad logistik och flöden på
flygplatsområdet, med minskade avstånd och kortare ledtider. Idag tvingas resenärer ofta
röra sig förhållandevis långa sträckor inne på flygplatsen och mellan terminaler. Att
flygplanen, inte minst vid inrikesresor, ibland parkerar remote, med ett avstånd till gaten
som kräver busstransport till och från flygplanet, är problematiskt då det förlänger restiden
och komplicerar situationen. Det här kan vara en bisak vid utrikesflighter, men vid kortare
och/eller inrikes reser i främst affärssyfte, blir det problematiskt och en anledning att inte
använda Arlanda som flygplats.

Transport söderifrån och söderut
Direkttåg till Arlanda från Göteborg och Malmö (eller gärna Hamburg och Köpenhamn)
skulle vara till gagn för flygplatsen. I dagsläget är det såväl komplicerat som osäkert att ta
sig till flygplatsen söderifrån, oftast med ett eller flera byten på vägen varför potentiella
resenärer söder om Stockholm gärna undviker resor till och från Arlanda och väljer
Landvetter, Kastrup eller annan flygplats om möjligt.

Utredningen fokuserar mycket på det norra stråket Stockholm – Uppsala via Arlanda.
Sveriges största marknad, vill ÖHK påpeka, finns söder om Stockholm. I de här delarna
delar ÖHK uppfattningen som Nyköpings kommun ger uttryck för i sitt yttrande.

Den byggstartade Ostlänken, ny dubbelspårig järnväg från Linköping till Järna, måste få en
fortsättning inte bara in till Stockholm Central utan även vidare mot Arlanda. Detta för att
flygplatsen ska bli en knutpunkt i Götalands transportnät. Ett direkttåg på ny snabbjärnväg
mot Göteborg, Malmö eller än längre ner i Europa vore en vinst för Arlanda ur såväl
ekonomisk som hållbarhetsmässig synpunkt.

Stockholm Skavsta
Parallellt med Arlandas utveckling bör möjligheterna med och utvecklingen av Stockholm
Skavsta flygplats beaktas. För resande söderifrån till och i Stockholmsområdet liksom för
resande som ska vidare söderut, kan Skavstas läge vara att föredra framför Arlandas. På
Skavsta erbjuds vidaretransporter med tåg (inom några år även med snabbtåg på
Ostlänken), bil och buss på E4, sjöfart (Oxelösunds respektive Norrköpings hamn)
alternativt vidareflyg. Skavsta ligger även på rimligt avstånd från flera andra regionala
flygplatser såsom Norrköpings, Linköpings, Visbys respektive Västerås flygplatser.

Gotland
För Gotland är kommunikationerna med fastlandet en nyckelfråga. En välfungerande
flygtrafik är avgörande för öns utveckling. Hållbarhet, långsiktighet och god tillgänglighet
krävs för att det gotländska samhället och näringslivet ska fortsätta bidra till tillväxt i hela
landet.

Kommunikationerna till och från fastlandet har direkt påverkan på Gotlands attraktions- och
konkurrenskraft, ekonomiska utveckling och välfärd. Möjligheterna att konkurrera på lika
villkor begränsas av ö-läget. Om flygförbindelserna försämras minskar även Gotlands
konkurrenskraft ur näringslivsperspektiv. Färre människor kommer att se fördelarna med
att driva sina verksamheter och stanna på ön. Fungerande flygförbindelser är även
avgörande för Gotlands förmåga att hantera och stå emot samhällskriser, såsom
sjuktransporter och säker införsel av material för civilsamhälle och försvar.

Hela Sveriges flygplats
Hela Sveriges behov och tillväxt behöver beaktas när den största flygplatsen ska utvecklas.
För västra och södra Sverige är Arlanda inte det naturliga valet för utlandsresor. Ur
ekonomisk och hållbarhetsmässig synpunkt bör närliggande flygplatser, såsom Stockholm
Skavsta, Landvetter, Norrköpings och Linköpings flygplatser samt även Kastrup, ses inte
bara som konkurrenter utan som viktiga komplement i den nationella och internationella
infrastrukturen och del av svensk beredskap och säkerhet.
Arlanda är Sveriges största flygplats och utvecklingen av densamma måste som en del av
hela det svenska transportsystemet. Befolkningen och näringslivet söder om Stockholm
representerar en majoritet i Sverige.

Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter.
Yttrandet har beretts av Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur.

Maria B Hummelgren, vice vd
Östsvenska Handelskammaren

Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande yttrande angående
förslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
diarienummer RS 2025-0095

Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i
Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 800
medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt
fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.

ÖHK ser att ökad tillgänglighet mellan arbetsmarknadsregionerna, men också med
omkringliggande samt den internationella marknaden skulle förbättra förutsättningarna för
tillväxt och konkurrenskraft.

Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter:
Stockholmsregionen är Sveriges tveklöst största storstadsregion och central för svensk
tillväxt. Samtidigt är regionen en del av östra Mellansverige, vilket också påpekas i strategin.
ÖHK vill poängtera vikten av detta sammanhang genomsyrar strategin – inte bara för att
Stockholm är viktigt för den östsvenska regionen utan också tvärtom. För Stockholms
arbetsmarknad och företagsutveckling är gods- och pendeltrafiken söderut till och via vår
region central.

Redan idag pendlar många människor från Östergötland och Sörmland till Stockholm för att
arbeta, i framtiden kommer det bli ännu fler. Utan inpendlarna – vad händer med
Stockholms kompetensförsörjning? Betydelsefullt för att uppnå mål 9 och 11 i visionen om
Europas mest attraktiva och hållbara storstadsregion – att bo, leva och verka i.
ÖHK välkomnar skrivningen om att regelverk på olika offentliga nivåer kan upplevas
svårhanterliga och rättsosäkra och att det är av vikt att förändra situationen.
Tillståndsprocesser generellt sett i Sverige behöver bli mer likvärdiga likväl som de behöver
kortas och effektiviseras.

Övriga synpunkter:
• Tänk större än Storstockholm – nationellt och internationellt
• Det som sker i Stockholm påverkar inte bara närliggande kommuner och regioner
utan hela landet – och faktiskt tvärtom
• Undvik att betrakta förbättrade förbindelser söderut mot Köpenhamn och norra
Europa som tillväxtrisker eller kompetensdränage – tvärtom! Sverige och Stockholm
behöver bli meruppkopplade mot kontinenten
• Alla transportslag behövs och behöver vara sammankopplade i ett sömlöst system –
inklusive de regionala flygplatserna Linköping, Norrköping, Skavsta och Visby samt
hamnarna i Norrköping, Oxelösund och på Gotland
• Ostlänkens färdigställande av stationsläge vid Skavsta kommer förstärka
flygplatsens roll som ett viktigt komplement till Arlanda

Långsiktigt utvecklingsbehov av transportsystemet i Stockholmsregionen
ÖHK delar bilden som beskrivs styckena Färdigställ redan beslutade investeringar samt
Kapacitetsstärkande åtgärder på spår och vägar inom länet och mot omvärlden. Förseningar
leder ofta till fördyrningar, och lagt kort måste ligga.

Vi saknar exemplet Ostlänken från Järna till Linköping, även om förlängningen från
förstnämnda ort in till Stockholm omnämns. Lika viktigt för investeringens utfall är att
länken når Linköping i tid samt, för ytterligare tillväxtutsikter, att en fortsättning efter
färdigställandet planeras och genomförs via Mjölby, Jönköping, Malmö och vidare ut i
Europa.

Det vore försumligt av Sverige att inte ta vara på potentialen av Fehmarn Bält-förbindelsen
byggs i detta nu och möter svensk infrastruktur inte upp den ökande trafiken söderifrån,
riskerar den bli en flaskhals som påverkar näringslivets chanser till ökad gods- och
pendeltrafik och därmed tillväxt.

Östsvenska Handelskammaren välkomnar förfrågan och möjligheten att inkomma med
synpunkter.

Yttrandet har beretts av Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef,
samt Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur.

Simon Helmér, vd
Östsvenska Handelskammaren

Långsiktiga politiska spelregler står högt på företagens önskelista. De efterfrågar stabil energiförsörjning, fungerande infrastruktur och rätt kompetens för framtidens arbetsmarknad.

– Det är precis den sortens krav och förväntningar som företagen har all rätt att ställa. Det skapar de bästa förutsättningarna för Sverige, sa Kristersson.

Ytterst är det väljarna som avgör

Han betonade vikten av breda politiska uppgörelser som håller över tid. Inom försvars- och säkerhetspolitiken menade han att regeringen lyckats samla brett stöd, och även i kärnkraftsfrågan ser han en växande samsyn.

– I den ekonomiska politiken är det mycket svårare. Partierna tycker väldigt olika. Vi gör vad vi kan för att hitta breda majoriteter, men ytterst är det väljarna som avgör, konstaterade statsministern.

Kristersson lyfte den svenska techsektorn som ett exempel på framgång – men betonade att fler branscher måste växa.

– Techsektorn går starkt, och den ska vi värna. Men vi behöver hög tillväxt på fler områden.

Avslutningsvis underströk han att Sverige ska sikta högre än EU-snittet:

– Hela Europa ligger efter just nu. Vi ska sticka ut som ett av de bästa länderna i Europa när det gäller tillväxt.

Se hela intervjun i videon nedan.

Benjamin Dousa (M), av vd Simon Helmér dubbad ”vår minister”, har på kort tid blivit en av landets mest namnkunniga politiker. Detta inte minst i ljuset av de så kallade Trump-tullarna som givetvis också var ett av de ämnen som ministern behandlade i sin dragning. Under mötet fick det besökarna i det fullsatta Kammarforum också möjlighet att ställa frågor till Benjamin.

– Först och främst göra vår egen hemläxa, proklamerade Dousa, och pekade på att EU:s ekonomi stagnerat redan långt innan Donald Trump kom till makten. Tysk och italiensk ekonomi har inte sett tillväxt på fem respektive tjugo år. Samtidigt har USA:s och flera asiatiska ekonomier växt betydligt sedan finanskrisen 2008.

I klippet nedan ger Benjamin Dousa sina två tydligaste budskap till östsvenska företag.

Vill få i gång de ekonomiska hjulen

Medan Trump-tullarna på flera sätt skapar problem för europeiska företag är det upp till EU att öppna nya handelsmarknader – något som Benjamin själv arbetar aktivt med.

I nuläget upplever han ett ”sense of urgency” på EU-nivå kring frågan. Det pågår ett ständigt arbete med att antingen förbättra eller teckna nya frihandelsavtal med länder världen över. Det rör sig om Kanada, Australien, länder i Sydostasien, ett antal gulfländer och länderna i den sydamerikanska tullunionen Mercosur:

– Brasilien är en mycket stor potentiell marknad för europeiska företag, menar Benjamin Dousa.

Ministern avrundade sin dragning med att berätta om den budget som regeringen presenterade den 22 september med syfte att ”få i gång de ekonomiska hjulen”. Med budgeten, förklarar Dousa, vill man motverka den osäkerhet som råder bland svenska företag eftersom detta har drabbat den svenska ekonomin ännu hårdare än höga amerikanska tullar.

När Trafikverket häromdagen presenterade förslaget till ny Nationell plan för transportinfrastruktur konstaterades att Ostlänkens färdigställande försenas med minst tre år. Det är helt oacceptabelt.  

Med sitt besked sätter Trafikverket krokben för århundradets tillväxtchans. De nya dubbelspåren mellan Järna och Linköping har planerats i decennier och behovet av spåren ökar för varje år som går. Nuvarande järnvägssträcka är överfull, samtidigt som företag vill frakta mer gods och fler människor vill pendla mellan arbete och bostad. 

Ostlänken har därför länge varit en del av näringslivets kalkyler för etablering, expansion och investeringar. Genom att fördröja planerna, undergräver Trafikverket företagens satsningar och därmed hela regionens möjligheter till hållbar tillväxt, arbetstillfällen, skatteintäkter och ökat välstånd. 

Enligt finansminister Elisabeth Svantesson behöver Sverige en injektion av optimism och framtidstro. Trafikverkets besked dränerar istället vår del av landet på just detta. Skälen anges vara ökade kostnader och marknadsöverhettning i Östergötland. Föreställningen att förseningar skulle göra projektet billigare, ställer vi oss ytterst frågande till. Verkligheten har gång efter annan vittnat om att det är tvärtom. Handelskammaren har länge påtalat vikten av att planera för det ökade kompetensbehovet av att bygga Ostlänken – nu används det som ett skäl för försening. 

Statens bevisade oförmåga att besluta och stå fast vid sammanhållna stråk och transportflöden, försenar och fördyrar svenska infrastrukturprojekt. När den nya planen presenterades gjorde Trafikverket klart att lagt kort inte ligger. Därmed urholkas Nationell plan från en pålitlig strategi för svensk transport, till ett oberäkneligt dokument som inte går att lita på. För att kunna investera och anställa begär näringslivet framför allt tydlighet och långsiktighet från myndighetshåll. Här har motsatsen levererats.  

Ostlänken ska gå genom fem kommuner och tre län. Arbetet på regional nivå har präglats av enighet, prestigelöshet och förtroende. Det har varit en framgångsfaktor för att Ostlänken ändå finns med i Nationell plan och har påbörjats i de sörmländska delarna. Planeringen innebär omdaning av verksamheter, företag och hela stadsdelar. Det är ett omfattande, kostsamt och inte alltid smärtfritt arbete som pågår. Men näringslivet samarbetar, eftersom alternativet inte är gångbart.  

Det handlar om våra transporter och vår kompetensförsörjning, det handlar om regionens stora som små arbetsgivares – och därmed hela Sveriges – konkurrenskraft. Regeringen kan inte tillåta Trafikverket att slå undan benen på denna tillväxtsatsning. Ostlänken måste byggas i tid. 

Simon Helmér, vd, Östsvenska Handelskammaren
Maria Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef, Östsvenska Handelskammaren 
Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur, Östsvenska Handelskammaren

Regeringen har presenterat sin sista höstbudget förhandlad inom ramen för Tidöavtalet. Att det är en expansiv budget, ger en signal om att valet närmar sig. Finansministern säger sig vilja ge en ”injektion av optimism och tillväxt som stärker svensk konkurrenskraft”. De största reformerna handlar dock om plånboksfrågor (som sänkt matmoms) för att öka köpkraften för familjers fredagsmys. Tacos är trevligt, men det finns starkare mediciner för en mer kraftfull injektion. Breda och långsiktiga investeringar som rustar Sverige för framtiden, till exempel.  

Det är beklagligt att en energiöverenskommelse mellan regeringspartierna och Socialdemokraterna inte gick i lås. En långsiktig plan för svensk elförsörjning är välkommen och helst före valet. Näringslivet har inget intresse av debatt om huruvida det är kärnkraften eller vindkraften som ska lösa framtidens energibehov. Den har vi hört förut och förhalar bara de nödvändiga investeringar som behöver göras – i båda kraftslagen.  

När Trafikverket i måndags presenterade ny Nationell Plan för Transportinfrastruktur 2026 – 2037 var myndigheten tydlig med att lagt kort inte ligger, och att projekt kan förändras och lyftas in och ut. Det är motsatsen till näringslivets önskemål om framförhållning! Extra oroande att Ostlänken är ett av de projekt som drabbas, tidsplanen för färdigställande i Norrköping och Linköping har flyttats fram. Fler synpunkter från Handelskammaren om Trafikverkets besked finns längre ner i nyhetsbrevet. 

Alla medlemsbolag har fått möjlighet att besvara Handelskammarens konjunkturenkät. Svaren är inte fullt sammanställda, men redan nu har vi sett ett skifte i företagens oro. Sakernas tillstånd i världen och den geopolitiska osäkerheten påverkar starkt, den gör oss försiktiga och avvaktande. Företagen är också bekymrade för minskade barnkullar. Brist på framtidstro kan vara orsak till färre födda barn, vilket i sin tur kan ge ökade problem med framtida kompetensförsörjning. Vem ska ta jobben? Arbetslösheten växer, men mismatchen mellan utbud och efterfrågan gör att många arbetsgivare ändå har stora utmaningar. 

Valrörelsen ger tillfälle att träffa, samtala och påverka politiken. Det tillfället har Handelskammaren all ambition att ta vara på. Bland annat ser vi fram emot att välkomna beslutsfattare på alla nivåer, styrande ochopposition till oss under hösten. Vi börjar med ett medlemsmöte med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) fredag den 10 oktober kl. 9.00 i Norrköping. Det finns några platser kvar – anmäl dig gärna. Valrörelsen är igång!

Den 22 september presenterade regeringen sin höstbudget med reformer för nära 80 miljarder kronor. Budgeten är tänkt att stärka företagen, bryta lågkonjunkturen och öka framtidstron, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Östsvenska Handelskammaren välkomnar regeringens fokus på arbete och företagande. Svensk tillväxt är inte vad den borde göra och finansministern har en poäng när hon säger att vi behöver en injektion av framtidstro. Men för att svensk ekonomi ska ta sig ur lågkonjunkturen och företagen ska våga investera och anställa igen, krävs mer långsiktiga reformer och varaktiga lösningar på energiområdet, för infrastrukturen och kompetensförsörjningen.

Därtill påverkar omvärldsläget och oron på den globala arenan svenska företag. Krig, handelshinder och protektionism skapar osäkerhet. Sveriges röst inom EU och andra internationella forum bör stärkas för ökad frihandel, fred och minskad klimatpåverkan.

Östsvenska Handelskammaren om regeringens budget:

Maria Björk Hummelgren
Vice vd & näringspolitisk chef

Läs mer: Budgeten för 2026 på fem minuter (extern länk till regeringen.se)

I intervjun med Maria Björk Hummelgren förklarar Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium, att EU:s viktigaste ekonomiska frågor i dagsläget inte är de omtalade Trump-tullarna, utan snarare den så kallade Inre marknadsstrategi som man just nu förbereder.

– Det finns en mängd olika förslag som handlar om att i slutänden skapa BankID för hela Europa. Det skulle kunna rendera Swish för Europa också, förklarar Per.

Dessa är exempel på vad de 55 åtgärder som utgör strategin skulle kunna utmynna i, då målet är att göra den inre marknaden mer sammanhållen och effektiv. Detta ska möjliggöras genom att ta bort kvarvarande hinder, minska byråkratin, förbättra förutsättningarna för företag att växa och främja digitaliseringen. Strategin betonar också behovet att modernisera tjänstesektorn och stärka villkoren för små och medelstora företag, eftersom de står för en stor del av sysselsättningen och därmed är avgörande för EU:s ekonomi.

Inre marknadsstrategin är ett svar på de utmaningar som uppmärksammades i fjol i den så kallade Draghi-rapporten, som analyserade unionens konkurrenskraft och lade fram förslag till reformer. I rapporten varnade Mario Draghi, tidigare ordförande för Europeiska centralbanken, för att EU riskerar att halka efter globalt om inte produktivitet, investeringar och regelverk stärks och samordnas bättre. Den nya strategin innehåller de reformer som EU vill genomföra för att möjliggöra just det.

Samstämmighet, en utmaning

Att sedan få igenom strategin kan även vara en utmaning i sig, menar Per Altenberg. Han förklarar att medan medlemsländerna kan anse att strategin är gynnsam i sin helhet, kan det vara svårt att nå total samstämmighet. Om de olika medlemsländerna skulle sätta upp hinder för enskilda förslag som inte ligger i deras intresse riskerar strategin att undermineras.

Per är själv positiv till reformerna och poängterar att det europeiska näringslivets produktivitet är större idag än vad beräkningarna visade för 20 år sedan. Detta, förklarar han, är dock en sanning som sällan nämns i de politiska debatterna:

– Om man lyssnar på den politiska retoriken så är det tvärt om. Men i verkligheten och forskningen så vet vi att det är stora vinster, avslutar Per Altenberg.

För vidare läsning, se Utrikesdepartementets faktapromemoria angående Inre marknadsstrategin.

På bilden: Karta över Ostlänken. Från vänster: Simon Helmér, vd Handelskammaren, Östergötlands landshövding Gunilla Svantorp och Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket.

I dialogmötet deltog ledningarna för Trafikverket, länsstyrelsen Östergötland, Regionen respektive kommunerna. Fokus för mötet var status och utveckling av infrastruktur samt relationer aktörerna emellan. Handelskammarens vd Simon Helmér gav en övergripande presentation om vikten av mer och bättre transportleder för Sveriges samlade konkurrenskraft.

– Som enda företrädare för det regionala näringslivet är det viktigt för oss att lyfta projekten som är centrala för vår regions utveckling. Väg, räls, båt och flyg måste fungera väl för att lösa företagens behov av kompetensförsörjning och godstransporter. Det är viktigt att samverkan över kommun- och myndighetsgränser fungerar, sa Simon Helmér efter mötet.

För den östsvenska regionen är färdigställandet av Ostlänken mellan Linköping och Järna prioriterad. Förseningar innebär fördyrningar så det bör undvikas. Norra änden av länken måste kopplas till Stockholm, och i den södra fortsätta till Mjölby och vidare såväl mot Hallsberg som till Göteborg och Malmö via Jönköping.

– Kapaciteten för godstrafik och pendling på järnväg behöver utökas kraftigt. Europa rustar och mellan Tyskland och Danmark färdigställs i detta nu tunneln under Fehmarn Bält-sundet. Den beräknas tiodubbla trafiken från och till kontinenten och i dagsläget klarar inte Sverige att ta vara på den möjligheten.

Ett annat viktigt projekt som Handelskammaren lyfte fram vid mötet med Trafikverket är Förbifart Söderköping på E22. Upphandlingen blev klar i somras och nästa höst planeras byggstart. Förbifarten är inte avgörande bara för sydöstra Sverige, utan har internationell bäring och får inte försenas ytterligare.

När svensk konkurrenskraft står på agendan, betonar Handelskammaren alltid kopplingen till regionens hamnar i Oxelösund och Norrköping. Att leden över Händelö på vägen från Örebro och Finspång är exempelvis kommer på plats är exempelvis helt avgörande för att tungt gods kan fortsätta fraktas från de stora industrierna vidare ut i världen.

Även det förändrade säkerhetsläget ställer nya krav på svensk infrastruktur, såsom färjetrafiken till och från Gotland samt på regionens flygplatser i Linköping, Norrköping, Skavsta och Visby.

– Ett sammanhållet och pålitligt transportsystem är A och O för att företag ska kunna verka och växa, skapa jobb och välstånd i Sverige. Alla transportslag behövs i ett sådant system. Även om Trafikverket inte har huvudansvaret är det nödvändigt att även flyg och sjöfart tas med i planerna, liksom kompetensförsörjningen kring nybyggnation och driften framåt. Nu ser vi fram emot fortsatt konstruktiv dialog och kommande Nationell plan som överlämnas till regeringen den 30 september, avslutar Simon Helmér.