Långsiktiga politiska spelregler står högt på företagens önskelista. De efterfrågar stabil energiförsörjning, fungerande infrastruktur och rätt kompetens för framtidens arbetsmarknad.

– Det är precis den sortens krav och förväntningar som företagen har all rätt att ställa. Det skapar de bästa förutsättningarna för Sverige, sa Kristersson.

Ytterst är det väljarna som avgör

Han betonade vikten av breda politiska uppgörelser som håller över tid. Inom försvars- och säkerhetspolitiken menade han att regeringen lyckats samla brett stöd, och även i kärnkraftsfrågan ser han en växande samsyn.

– I den ekonomiska politiken är det mycket svårare. Partierna tycker väldigt olika, konstaterade statsministern. – Vi gör vad vi kan för att hitta breda majoriteter, men ytterst är det väljarna som avgör.

Kristersson lyfte den svenska techsektorn som ett exempel på framgång – men betonade att fler branscher måste växa.

– Techsektorn går starkt, och den ska vi värna. Men vi behöver hög tillväxt på fler områden.

Avslutningsvis underströk han att Sverige ska sikta högre än EU-snittet:

– Hela Europa ligger efter just nu. Vi ska sticka ut som ett av de bästa länderna i Europa när det gäller tillväxt.

Se hela intervjun i videon nedan.

Benjamin Dousa (M), av vd Simon Helmér dubbad ”vår minister”, har på kort tid blivit en av landets mest namnkunniga politiker. Detta inte minst i ljuset av de så kallade Trump-tullarna som givetvis också var ett av de ämnen som ministern behandlade i sin dragning. Under mötet fick det besökarna i det fullsatta Kammarforum också möjlighet att ställa frågor till Benjamin.

– Först och främst göra vår egen hemläxa, proklamerade Dousa, och pekade på att EU:s ekonomi stagnerat redan långt innan Donald Trump kom till makten. Tysk och italiensk ekonomi har inte sett tillväxt på fem respektive tjugo år. Samtidigt har USA:s och flera asiatiska ekonomier växt betydligt sedan finanskrisen 2008.

I klippet nedan ger Benjamin Dousa sina två tydligaste budskap till östsvenska företag.

Vill få i gång de ekonomiska hjulen

Medan Trump-tullarna på flera sätt skapar problem för europeiska företag är det upp till EU att öppna nya handelsmarknader – något som Benjamin själv arbetar aktivt med.

I nuläget upplever han ett ”sense of urgency” på EU-nivå kring frågan. Det pågår ett ständigt arbete med att antingen förbättra eller teckna nya frihandelsavtal med länder världen över. Det rör sig om Kanada, Australien, länder i Sydostasien, ett antal gulfländer och länderna i den sydamerikanska tullunionen Mercosur:

– Brasilien är en mycket stor potentiell marknad för europeiska företag, menar Benjamin Dousa.

Ministern avrundade sin dragning med att berätta om den budget som regeringen presenterade den 22 september med syfte att ”få i gång de ekonomiska hjulen”. Med budgeten, förklarar Dousa, vill man motverka den osäkerhet som råder bland svenska företag eftersom detta har drabbat den svenska ekonomin ännu hårdare än höga amerikanska tullar.

När Trafikverket häromdagen presenterade förslaget till ny Nationell plan för transportinfrastruktur konstaterades att Ostlänkens färdigställande försenas med minst tre år. Det är helt oacceptabelt.  

Med sitt besked sätter Trafikverket krokben för århundradets tillväxtchans. De nya dubbelspåren mellan Järna och Linköping har planerats i decennier och behovet av spåren ökar för varje år som går. Nuvarande järnvägssträcka är överfull, samtidigt som företag vill frakta mer gods och fler människor vill pendla mellan arbete och bostad. 

Ostlänken har därför länge varit en del av näringslivets kalkyler för etablering, expansion och investeringar. Genom att fördröja planerna, undergräver Trafikverket företagens satsningar och därmed hela regionens möjligheter till hållbar tillväxt, arbetstillfällen, skatteintäkter och ökat välstånd. 

Enligt finansminister Elisabeth Svantesson behöver Sverige en injektion av optimism och framtidstro. Trafikverkets besked dränerar istället vår del av landet på just detta. Skälen anges vara ökade kostnader och marknadsöverhettning i Östergötland. Föreställningen att förseningar skulle göra projektet billigare, ställer vi oss ytterst frågande till. Verkligheten har gång efter annan vittnat om att det är tvärtom. Handelskammaren har länge påtalat vikten av att planera för det ökade kompetensbehovet av att bygga Ostlänken – nu används det som ett skäl för försening. 

Statens bevisade oförmåga att besluta och stå fast vid sammanhållna stråk och transportflöden, försenar och fördyrar svenska infrastrukturprojekt. När den nya planen presenterades gjorde Trafikverket klart att lagt kort inte ligger. Därmed urholkas Nationell plan från en pålitlig strategi för svensk transport, till ett oberäkneligt dokument som inte går att lita på. För att kunna investera och anställa begär näringslivet framför allt tydlighet och långsiktighet från myndighetshåll. Här har motsatsen levererats.  

Ostlänken ska gå genom fem kommuner och tre län. Arbetet på regional nivå har präglats av enighet, prestigelöshet och förtroende. Det har varit en framgångsfaktor för att Ostlänken ändå finns med i Nationell plan och har påbörjats i de sörmländska delarna. Planeringen innebär omdaning av verksamheter, företag och hela stadsdelar. Det är ett omfattande, kostsamt och inte alltid smärtfritt arbete som pågår. Men näringslivet samarbetar, eftersom alternativet inte är gångbart.  

Det handlar om våra transporter och vår kompetensförsörjning, det handlar om regionens stora som små arbetsgivares – och därmed hela Sveriges – konkurrenskraft. Regeringen kan inte tillåta Trafikverket att slå undan benen på denna tillväxtsatsning. Ostlänken måste byggas i tid. 

Simon Helmér, vd, Östsvenska Handelskammaren
Maria Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef, Östsvenska Handelskammaren 
Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur, Östsvenska Handelskammaren

Regeringen har presenterat sin sista höstbudget förhandlad inom ramen för Tidöavtalet. Att det är en expansiv budget, ger en signal om att valet närmar sig. Finansministern säger sig vilja ge en ”injektion av optimism och tillväxt som stärker svensk konkurrenskraft”. De största reformerna handlar dock om plånboksfrågor (som sänkt matmoms) för att öka köpkraften för familjers fredagsmys. Tacos är trevligt, men det finns starkare mediciner för en mer kraftfull injektion. Breda och långsiktiga investeringar som rustar Sverige för framtiden, till exempel.  

Det är beklagligt att en energiöverenskommelse mellan regeringspartierna och Socialdemokraterna inte gick i lås. En långsiktig plan för svensk elförsörjning är välkommen och helst före valet. Näringslivet har inget intresse av debatt om huruvida det är kärnkraften eller vindkraften som ska lösa framtidens energibehov. Den har vi hört förut och förhalar bara de nödvändiga investeringar som behöver göras – i båda kraftslagen.  

När Trafikverket i måndags presenterade ny Nationell Plan för Transportinfrastruktur 2026 – 2037 var myndigheten tydlig med att lagt kort inte ligger, och att projekt kan förändras och lyftas in och ut. Det är motsatsen till näringslivets önskemål om framförhållning! Extra oroande att Ostlänken är ett av de projekt som drabbas, tidsplanen för färdigställande i Norrköping och Linköping har flyttats fram. Fler synpunkter från Handelskammaren om Trafikverkets besked finns längre ner i nyhetsbrevet. 

Alla medlemsbolag har fått möjlighet att besvara Handelskammarens konjunkturenkät. Svaren är inte fullt sammanställda, men redan nu har vi sett ett skifte i företagens oro. Sakernas tillstånd i världen och den geopolitiska osäkerheten påverkar starkt, den gör oss försiktiga och avvaktande. Företagen är också bekymrade för minskade barnkullar. Brist på framtidstro kan vara orsak till färre födda barn, vilket i sin tur kan ge ökade problem med framtida kompetensförsörjning. Vem ska ta jobben? Arbetslösheten växer, men mismatchen mellan utbud och efterfrågan gör att många arbetsgivare ändå har stora utmaningar. 

Valrörelsen ger tillfälle att träffa, samtala och påverka politiken. Det tillfället har Handelskammaren all ambition att ta vara på. Bland annat ser vi fram emot att välkomna beslutsfattare på alla nivåer, styrande ochopposition till oss under hösten. Vi börjar med ett medlemsmöte med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) fredag den 10 oktober kl. 9.00 i Norrköping. Det finns några platser kvar – anmäl dig gärna. Valrörelsen är igång!

Den 22 september presenterade regeringen sin höstbudget med reformer för nära 80 miljarder kronor. Budgeten är tänkt att stärka företagen, bryta lågkonjunkturen och öka framtidstron, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Östsvenska Handelskammaren välkomnar regeringens fokus på arbete och företagande. Svensk tillväxt är inte vad den borde göra och finansministern har en poäng när hon säger att vi behöver en injektion av framtidstro. Men för att svensk ekonomi ska ta sig ur lågkonjunkturen och företagen ska våga investera och anställa igen, krävs mer långsiktiga reformer och varaktiga lösningar på energiområdet, för infrastrukturen och kompetensförsörjningen.

Därtill påverkar omvärldsläget och oron på den globala arenan svenska företag. Krig, handelshinder och protektionism skapar osäkerhet. Sveriges röst inom EU och andra internationella forum bör stärkas för ökad frihandel, fred och minskad klimatpåverkan.

Östsvenska Handelskammaren om regeringens budget:

Maria Björk Hummelgren
Vice vd & näringspolitisk chef

Läs mer: Budgeten för 2026 på fem minuter (extern länk till regeringen.se)

I intervjun med Maria Björk Hummelgren förklarar Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium, att EU:s viktigaste ekonomiska frågor i dagsläget inte är de omtalade Trump-tullarna, utan snarare den så kallade Inre marknadsstrategi som man just nu förbereder.

– Det finns en mängd olika förslag som handlar om att i slutänden skapa BankID för hela Europa. Det skulle kunna rendera Swish för Europa också, förklarar Per.

Dessa är exempel på vad de 55 åtgärder som utgör strategin skulle kunna utmynna i, då målet är att göra den inre marknaden mer sammanhållen och effektiv. Detta ska möjliggöras genom att ta bort kvarvarande hinder, minska byråkratin, förbättra förutsättningarna för företag att växa och främja digitaliseringen. Strategin betonar också behovet att modernisera tjänstesektorn och stärka villkoren för små och medelstora företag, eftersom de står för en stor del av sysselsättningen och därmed är avgörande för EU:s ekonomi.

Inre marknadsstrategin är ett svar på de utmaningar som uppmärksammades i fjol i den så kallade Draghi-rapporten, som analyserade unionens konkurrenskraft och lade fram förslag till reformer. I rapporten varnade Mario Draghi, tidigare ordförande för Europeiska centralbanken, för att EU riskerar att halka efter globalt om inte produktivitet, investeringar och regelverk stärks och samordnas bättre. Den nya strategin innehåller de reformer som EU vill genomföra för att möjliggöra just det.

Samstämmighet, en utmaning

Att sedan få igenom strategin kan även vara en utmaning i sig, menar Per Altenberg. Han förklarar att medan medlemsländerna kan anse att strategin är gynnsam i sin helhet, kan det vara svårt att nå total samstämmighet. Om de olika medlemsländerna skulle sätta upp hinder för enskilda förslag som inte ligger i deras intresse riskerar strategin att undermineras.

Per är själv positiv till reformerna och poängterar att det europeiska näringslivets produktivitet är större idag än vad beräkningarna visade för 20 år sedan. Detta, förklarar han, är dock en sanning som sällan nämns i de politiska debatterna:

– Om man lyssnar på den politiska retoriken så är det tvärt om. Men i verkligheten och forskningen så vet vi att det är stora vinster, avslutar Per Altenberg.

För vidare läsning, se Utrikesdepartementets faktapromemoria angående Inre marknadsstrategin.

På bilden: Karta över Ostlänken. Från vänster: Simon Helmér, vd Handelskammaren, Östergötlands landshövding Gunilla Svantorp och Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket.

I dialogmötet deltog ledningarna för Trafikverket, länsstyrelsen Östergötland, Regionen respektive kommunerna. Fokus för mötet var status och utveckling av infrastruktur samt relationer aktörerna emellan. Handelskammarens vd Simon Helmér gav en övergripande presentation om vikten av mer och bättre transportleder för Sveriges samlade konkurrenskraft.

– Som enda företrädare för det regionala näringslivet är det viktigt för oss att lyfta projekten som är centrala för vår regions utveckling. Väg, räls, båt och flyg måste fungera väl för att lösa företagens behov av kompetensförsörjning och godstransporter. Det är viktigt att samverkan över kommun- och myndighetsgränser fungerar, sa Simon Helmér efter mötet.

För den östsvenska regionen är färdigställandet av Ostlänken mellan Linköping och Järna prioriterad. Förseningar innebär fördyrningar så det bör undvikas. Norra änden av länken måste kopplas till Stockholm, och i den södra fortsätta till Mjölby och vidare såväl mot Hallsberg som till Göteborg och Malmö via Jönköping.

– Kapaciteten för godstrafik och pendling på järnväg behöver utökas kraftigt. Europa rustar och mellan Tyskland och Danmark färdigställs i detta nu tunneln under Fehmarn Bält-sundet. Den beräknas tiodubbla trafiken från och till kontinenten och i dagsläget klarar inte Sverige att ta vara på den möjligheten.

Ett annat viktigt projekt som Handelskammaren lyfte fram vid mötet med Trafikverket är Förbifart Söderköping på E22. Upphandlingen blev klar i somras och nästa höst planeras byggstart. Förbifarten är inte avgörande bara för sydöstra Sverige, utan har internationell bäring och får inte försenas ytterligare.

När svensk konkurrenskraft står på agendan, betonar Handelskammaren alltid kopplingen till regionens hamnar i Oxelösund och Norrköping. Att leden över Händelö på vägen från Örebro och Finspång är exempelvis kommer på plats är exempelvis helt avgörande för att tungt gods kan fortsätta fraktas från de stora industrierna vidare ut i världen.

Även det förändrade säkerhetsläget ställer nya krav på svensk infrastruktur, såsom färjetrafiken till och från Gotland samt på regionens flygplatser i Linköping, Norrköping, Skavsta och Visby.

– Ett sammanhållet och pålitligt transportsystem är A och O för att företag ska kunna verka och växa, skapa jobb och välstånd i Sverige. Alla transportslag behövs i ett sådant system. Även om Trafikverket inte har huvudansvaret är det nödvändigt att även flyg och sjöfart tas med i planerna, liksom kompetensförsörjningen kring nybyggnation och driften framåt. Nu ser vi fram emot fortsatt konstruktiv dialog och kommande Nationell plan som överlämnas till regeringen den 30 september, avslutar Simon Helmér.

Den 27 juni möttes Ursula von der Leyen och Donald Trump i Skottland för att göra upp om de länge omtalade tullarna. Västsvenska Handelskammarens tullexpert Peter Hellman menar att svenskt och europeiskt näringsliv fortsatt bör ha is i magen.

– Man ska ha helt klart för sig att avtalet är ett ramverk – en avsiktsförklaring. EU:s sammanfattning säger att avtalet inte är legalt bindande men att man kommit överens om ett tak på 15 procent. Det har tidigare funnits hot om att taket skulle landa på 30 procent, så på så sätt är det hälften så illa som det kunde ha varit.

Peter berättar att han också tror att de tidigare införda tullarna, det vill säga 50 procent på stål, aluminium och koppar samt 25 procent på bilar och bildelar, kommer stå kvar där de är. Inom ramen för det nya avtalet har EU också åtagit sig att köpa energiprodukter till ett värde motsvarande 750 miljarder amerikanska dollar, och även givit ett löfte om investeringsvilja i militärutrustning för motsvarande 600 miljarder dollar.

Vill du veta mer? Passa på att gå EUDR-kurs med Peter Hellman hos oss i höst

För svenska och andra EU-företag innebär det nya ramverket en något bättre förutsägbarhet:

– Det är så bra det kan bli med Trumps administration. Trump verkar ha missat att det är den amerikanska importören som betalar tullen. Det här kommer i slutändan landa på den amerikanska konsumenten, förklarar Peter.

– [Tullarna] kan innebära att svenska företag blir mindre intressanta. Samtidigt sätter USA samma procent på alla EU-länder och på flera andra länder i världen. Både Schweiz och Brasilien har hotats med ännu högre tullar.

Att tullarna kommer hjälpa Trump att uppfylla sitt mål – att övertyga företag att flytta sina verksamheter till USA – är Peter tveksam till.

– Det tar lång tid att etablera företag i USA på det sätt som Trump vill. Det är osäkert vad som kommer hända efter att han är borta. Risken är att företag kommer hålla i sina i resurser. Samtidigt har man har sagt både från europeiskt och amerikanskt håll att man vill ha dörrarna öppna. EU vill också skydda sina marknader.

Vill du veta mer? Kurs i höst om effektiv tullhantering

Enligt Peter är nu en bra tid för företaga att se över sina marknader; att ställa sig frågor som ”Ska vi vara så expanderade mot USA?” och ”Vilka alternativ finns?”. Som exempel nämner han att EU just nu förhandlar med snabbt växande ekonomier i Sydostasien såsom Thailand, Indien och Indonesien:

– Det kan vara värdefullt att undersöka andra marknader för att sprida ut sina risker. Lyft blicken! Svenska företag är välrenommerade i Asien. Man tycker att man kan lita på svenska företag, tycker om svenska produkter och svensk design. Vi har bättre rykte än till exempel Storbritannien, Italien eller Frankrike.

Tre USA-tips från Peter Hellman:

  1. Analysera hur utsatt ditt företag är på marknaden. Hur stor handel har ni med USA?
  2. Ta kontakt med er motpart. Håll kontakt med importören och se till att ni är på ”speaking terms”.
  3. Ha is i magen och skapa en strategi. Det kommer nya bud hela tiden; förbered ett worst case scenario. Gör en åtgärdsplan utifrån olika perspektiv. Vad blir det för konsekvenser om ert företag drabbas av 30 eller 50 procents tullar? Då slipper ni bli överraskade.

Sveriges försvarsförmåga genomgår en historisk upprustning. Med kraftigt ökade försvarsanslag, ett Nato-medlemskap och ett förändrat europeiskt säkerhetsläge ställs nya krav på försvarsindustrin. Hur påverkar detta svenska företag, innovation och regional utveckling?

I detta seminarium mötte vi nyckelpersoner från politik, industri, forskning och offentlig sektor som tillsammans tecknade en bild av vad de ökade försvarsanslagen innebär för företagande, kompetensförsörjning och Sveriges internationella position. Vi fick ta del av politiska perspektiv på försvarsindustrins roll i ett Nato-medlemskap, betydelsen av EU:s ReArm-plan, konkreta erfarenheter från företag i snabb tillväxt och insikter om investeringar, innovationsmiljöer och regulatoriska förutsättningar.

Medverkande
Lena Gillström, VD, BAE Systems Bofors
Magnus Hagman, Vice President Nordics, MilDef
Lars-Göran Larsson, Enhetschef Utländska direktinvesteringar, Inspektionen för Strategiska Produkter
Tobias Andersson, Ordförande i Näringsutskottet, SD
Lena Miranda, VD, Linköping Science Park
Mats Wicksell, Senior Vice President and Head of Business Area Kockums, Saab
Karin Enström, Partisekreterare och fd Försvarsminister, M

Se hela seminariet här:

Se flera av våra seminarier från Almedalen här.

Kapacitetsbrist, eftersatt underhåll och kortsiktig finansiering är utmaningar som bromsar svensk konkurrenskraft. Trots historiska infrastruktursatsningar är läget fortsatt pressat. Nu efterfrågas nya lösningar där investeringar i vägar, järnvägar och hamnar inte längre ska styras av årliga budgetbeslut.

Under seminariet möts politiker, företagsledare och experter för att diskutera vägen framåt. Medverkande är bland andra infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), företrädare från Trafikverket, SSAB, IKEA, Volvo Group och Göteborgs Hamn.

 

Se flera av våra seminarier från Almedalen här.