Siemens Energy tog i veckan första spadtaget för sin expansion i Finspång. Enligt Norrköpings Tidningar deltog bland andra Siemens Energys vd Gunnar Wik, landshövding Gunilla Svantorp, bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) samt Vanessa Bauch, SVP Gas Services Distributed.
Siemens Energy är medlem i Östsvenska Handelskammaren. För Handelskammaren är satsningen ett tydligt exempel på den styrka som finns i det östsvenska näringslivet och på Finspångs betydelse för svensk industri.

Helmér lyfter historia och kompetensförsörjning

I ett inlägg på Linkedin beskriver Simon Helmér dagen som ännu ett viktigt kapitel i den svenska industrins födelseort. Han lyfter Finspångs industriella rötter från 1600-talet och hur dagens expansion bygger vidare på en lång tradition av tekniskt kunnande, från metallbearbetning till turbiner och energiteknik.

På Linkedin pekar Simon Helmér också ut kompetensförsörjningen som en avgörande fråga för fortsatt tillväxt. Han lyfter att omkring 90 nationaliteter i dag arbetar på Siemens Energy i Finspång, ett exempel på den internationella kompetens som krävs för innovation och produktion i världsklass.

Läs mer om spadtaget i Simons inlägg på Linkedin och i Norrköpings Tidningar:s rapportering. För ett bredare perspektiv på vad satsningen betyder för industrin i regionen, läs också Maria B Hummelgrens krönika om industrins tillväxt och Handelskammarens uppdrag.

Under tisdagsmorgonen samlades ett 90-tal medlemsföretag hos Östsvenska Handelskammaren på LINK Business Center i Linköping för att lyssna till Benjamin Dousa om frihandel och Sveriges väg framåt i en tid präglad av tullar, växande osäkerhet och förändrade globala spelregler. Stämningen präglades av nyfikenhet och ett stort engagemang.

Ett tydligt tema under samtalet var hur Sverige kan stärka sin konkurrenskraft och göra handeln enklare, både inom Europa och med andra delar av världen. Det är frågor som är särskilt viktiga för östsvenska företag med internationella leverantörskedjor, exportaffärer och behov av förutsägbara spelregler. Benjamin Dousa lyfte också, i linje med budskap han tidigare fört fram hos Östsvenska Handelskammaren, vikten av att öppna fler dörrar för handel i en mer osäker omvärld. Samtalet fick också en mer personlig ton när han i vissa frågor resonerade kring sina egna uppfattningar och regeringens vägval. 

En central del av träffen handlade om varför Benjamin Dousa ser frihandel som avgörande för svensk och östsvensk konkurrenskraft. Han beskrev att det finns en växande positivitet i Europa kring frihandel, även om synen inte delas av alla. För att avtal ska fungera krävs lösningar som gynnar alla parter och en vilja att samarbeta. Han betonade också att frihandel i teorin inte alltid är samma sak som frihandel i praktiken. Ett avtal kan omfatta varor men inte tjänster, vilket innebär att frihandeln inte alltid fungerar fullt ut för företagen. Avtal kan vara så komplicerade att företag tvingas lägga tid och resurser på att tolka regler i stället för att utveckla sin verksamhet. För många östsvenska företag är just regelförenklingar och minskad byråkrati avgörande för att handel ska fungera i vardagen. I det sammanhanget betonade Benjamin Dousa också att Sverige och Europa behöver handla mer med fler länder för att minska beroendet av USA och Kina.  

– När vi har sett det som har hänt i USA måste vi snabbt få på plats nya frihandelsavtal. Det finns flera sådana som är nära mållinjen nu. Det finns Mercosur som omfattar stora delar av Sydamerika, det finns Indien, Indonesien, Filippinerna och Thailand som också närmar sig, sade Benjamin Dousa. 

Han betonade också den konkreta betydelsen för det regionala näringslivet. 

– Vi jobbar dag och natt för att teckna nya frihandelsavtal så att Linköpings och östgötska företag får nya marknader att kunna exportera till, sade han. 

När samtalet rundades av stod det klart att intresset för handelspolitik är stort, inte minst bland östsvenska företag. Det märktes också i den efterföljande frågestunden, där många deltagare tog chansen att ställa frågor. 

Vi välkomnar nu två nya trainees: Ebba Blomqvist och Tilda Johansson. De båda gör sin praktik inom Handelskammarens opinionsarbete där Ebba fördjupar sig inom infrastruktur och transporter, medan Tilda fokuserar på frågor inom näringspolitik och kompetensförsörjning.

Ebba studerar masterprogrammet i nationalekonomi vid Linköpings universitet och Tilda gör nu sin sista termin i Politices kandidatprogram vid Uppsala universitet.

Båda ser fram emot att omsätta sina akademiska verktyg i praktiken. Gemensamt lyfter de att de är vana vid att snabbt samla in, strukturera och analysera information, för att se samband, dra slutsatser och skapa underlag som går att agera på. Något de tror kommer komma till nytta under praktikperioden hos Handelskammaren.

Infrastruktur och kompetensförsörjning

Ebba gör sin traineeperiod tillsammans med Handelskammarens Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur och projektledare ESIC. Under våren kommer Ebba bland annat att arbeta med frågor som kartlägger hur människor och gods rör sig i regionen och vilka investeringar som behövs för att stärka tillgänglighet, konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet.

– Jag ser mest fram emot att få erfarenhet från arbetslivet och bättre förstå hur samspelet mellan näringsliv och politik fungerar i praktiken. Vad krävs för att beslut ska omsättas till genomförande och faktiskt göra skillnad? säger Ebba.

Med näringspolitik som utgångspunkt gör Tilda sin traineeperiod tillsammans med Jonna Hedlund, projektledare näringspolitik. Hennes uppdrag tar avstamp i en av företagens mest avgörande frågor: att hitta, utveckla och behålla rätt kompetens. Delar av praktiken är även kopplade till Handelskammarens 100-lista.

– Jag har förstått att kompetensförsörjning är ett stort tillväxthinder för näringslivet. Jag vill förstå vilka insatser som gör störst skillnad och hur vi kan bidra till att de faktiskt får effekt, säger Tilda.

Det som lockade båda till Östsvenska Handelskammaren var kombinationen av bredd och tempo. De beskriver en miljö där man får jobba nära företagen samtidigt som man får en tydlig bild av hur samhällsbeslut påverkar villkoren för tillväxt.

Ebba lyfter också det sociala i rollen, att få träffa många människor och vara delaktig i samtal som spänner över flera områden.

– Det känns som att man får lite av allt här, samtidigt som man får stort handlingsutrymme. Det är en liten organisation som jobbar brett och ger mycket mandat, säger Tilda.

När arbetsdagen är slut

När de inte fördjupar sig i samhällsfrågor finns andra intressen som tar plats. Ebba lägger gärna tid vid symaskinen och syr om second hand-plagg med drömmen om att en dag kunna sy mer från grunden. Tilda har en annan specialitet: hon har blivit vass på att göra sushi.

Framåt finns både mål och resplaner. Ebba vill springa ett maraton och hoppas hinna resa mer. Tilda ser också fram emot att komma i väg och vill dessutom bocka av en indiekonsert, gärna med Ben Howard eller The Lumineers på scen.

Nu väntar en vår där de får använda sina kunskaper i skarpt läge och bidra till Handelskammarens arbete för bättre villkor för företagen i regionen.

Är du intresserad av att göra praktik hos oss på Handelskammaren? Läs mer och kontakta oss här.

Kanske är det naivt eller rent önsketänkande, men jag tycker mig ana en ljusare horisont så här en månad in på 2026. Att jorden rent astronomiskt har börjat luta vår norra del närmare solen, är ju ett faktum som gör dagarna längre. Men börjar det inte också ljusna på andra vis än blott naturvetenskapligt?

Lyssnade ni på Kanadas premiärminister Mark Carneys tal vid World Economic Forum i Davos. Det dök upp en sen kväll när jag (som man inte bör) scrollade genom mitt flöde och fastnade vid Carneys lugna stämma. Självklarheten och ärligheten i hans budskap, gjorde att jag somnade som ett tryggt barn. Världsordningen är visserligen förändrad, klargjorde Carney, men vi ska inte sörja den för den kommer inte tillbaka. Istället måste vi ”medelstora länder”, samarbeta för att skydda oss och varandra: ”Är vi inte med vid bordet, hamnar vi på menyn”.

Han talade om gemensamma, grundläggande värderingar och värdighet. Saker som saknats av många den senaste tiden. Här stod en demokratiskt vald ledare, rakryggad och tydlig. Carneys tal är hyllat och har inspirerat, är det inte ett annat ljud i skällan hos de europeiska företrädarna nu?

Apropå politik, är det dags att börja fokusera på vår egen demokratiska ordning och det val som stundar. På Handelskammaren kommer vi anordna seminarier kopplat till våra fokusområden energiförsörjning, infrastruktur och kompetens. Dessutom dammar vi av vårt koncept Spaning på Kammaren och håller en valspecial fredagen före valet (13 september), där vi ber kunniga profiler som vet vad de talar om att spå valets utgång! Håll utkik i kalender och kommande nyhetsbrev för uppdateringar kring det.

Handelskammarens budskap i valrörelsen är ökad tillväxt och konkurrenskraft för vår region, Sverige och EU. Vi behöver steppa upp och inse att vi kanske inte är störst och starkast, men vi har större potential än det som nu levereras – inte minst om vi samarbetar över gränserna. Det gäller såväl mellan länder som kommuner och regioner. Och gärna också över partigränser för att få till eftertraktade, långsiktiga överenskommelser som underlättar investeringar och bygger näringslivet starkt. Tack för ert stöd och engagemang i Handelskammaren. Vi ser fram emot ljusare tider tillsammans.

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Att vi nu går in i ett valår brukar innebära synligare och tillgängligare politiker, som vill göra sina ståndpunkter hörda och helst röstinbringande. De folkvalda på kommunal, region- och riksdagsnivå kommer finnas ute i offentligheten mer än vanligt, både i debatter, valstugor, på tågstationer och andra mötesplatser.

Det är en möjlighet som vi på Handelskammaren förstås vill ta tillvara. Vi kommer att bjuda in er medlemmar till samtal och seminarier med politiska företrädare och vi kommer tydliggöra vilka åtgärder som företagen i vår östsvenska region är störst behov av. Samtidigt betyder det ”business as usual” för Handelskammaren.

Handelskammaren ägs av våra medlemsbolag. Ägarskapet kommer att bli än mer förankrat 2026 i och med upprättande av vårt fullmäktige, som sker i samband med årsmötet i den 23 april. I den lag som reglerar vår verksamhet står det tydligt att Kammaren har till ändamål att inom sitt geografiska område (Östergötland, Sörmland och Gotland) främja handeln, industrin och det övriga näringslivet samt företräda dess intressen i förhållande till det allmänna – det vill säga driva opinionsbildning. Fullmäktige kommer säkerställa att så fortsätter ske.

Tillväxt och konkurrenskraft i östsvenska företags intresse är vår ledstjärna. Inom områdena energi, infrastruktur, kompetens och internationell handel driver vi på politiken för bättre och långsiktiga förutsättningar. I våra medlemsundersökningar ser vi att ni tror på framtiden för era bolag, för vår region och er Handelskammares arbete. Det gör oss stolta och ger oss kraft att fortsätta vårt arbete.

De senaste åren har varit mycket av en uppförsbacke. Pandemi, långvarig lågkonjunktur, instabil omvärld med säkerhetspolitiska spänningar, krig och kräftgång för demokrati och frihandel. Trots det har det regionala näringslivet stått pall och till och med skördat framgångar. Inte alla, många har haft tuffa år. Men kanske är 2026 året då vi kan se en vändning på en del områden?

På Handelskammaren kommer vi göra vårt yttersta för att bidra till er framgång, genom fortsatt opinionsarbete, hög service och positiva mötesplatser för höjd kunskap och engagemang.

Vi ser fram emot att ses!

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Trots ansträngningar och en del framgångar på området, kvarstår hindret att få ut elever och studerande framför allt så kallade APL- och LIA-platser, men även traditionell prao och annan typ av praktik. Mot denna bakgrund startade Handelskammaren i början av våren 2025 ett praktikupprop, i tron att fler företag kan tänka sig att öppna dörren för praktikanter – inte minst av skälet att säkra bolagets egen framtida kompetensförsörjning.

Under året har praktikuppropet uppmärksammats i olika sammanhang. Norrköpings kommuns företagarfrukost på temat kompetensförsörjning belyste bland annat uppropet. Och Region Östergötland har tagit fram broschyren ”Er framtida arbetskraft. Så kan ni hitta kompetens – och samtidigt göra skillnad”, som en guide till företag som vill göra mer.

I början på december 2025 bjöd Handelskammaren in ett tiotal aktörer och bolag till ett rundabordssamtal tillsammans med riksdagsledamot Johanna Rantsi (M), gymnasielärare och sitter i utbildningsutskottet.

Synpunkter vid mötet var bland annat: 

• Förbud av kontroll av personer innan de antas till utbildningar, såsom belastningsregistret vilket kan bli ett hinder för praktik 

• Kunskapen behöver höjas inom näringslivet om vad det innebär att ta emot praktikanter – osäkerhet och oklarheter utgör hinder 

• Praktiksamordning är lättare på regional nivå nära näringslivet – men behöver också samordnas över gränserna. En elev kan t ex utbilda sig i en region men bo i en annan 

• Svårt (nästan omöjligt) att få tillstånd att starta en ny gymnasielinje 

• YH är för svårt att bedriva vilket leder till kort livslängd på utbildningarna 

• Prao för elever under 18 år är svårt och här behöver näringslivet avlastas 

• Det har skett en positiv förändring i hur elever söker till gymnasiet, högskole- och yrkesförberedande (60/40) de senaste tre åren 

• Företag har generellt för dålig intern struktur för praktik och jobbar för mycket ad hoc med frågan Rimaster, utbildningarna ser väldigt annorlunda ut idag (mot när vi själva gick).  

• Oklarhet i ansvarsfördelningen av praktik  

• Kan krav/meriterande på att erbjuda praktik inkluderas i offentlig upphandling?  

• Även offentliga arbetsgivare behöver bli bättre på att ta emot praktikanter

Riksdagsledamoten tog med sig flera viktiga insikter och konkreta saker att undersöka, såsom varför personkontroller inte får göras och varför hinder sätts upp mot nya gymnasieprogram.  

Tydligt är att systemet för praktisk, arbetsplatsförlagd utbildning inte fungerar och att det behövs tydligare riktlinjer, ersättningsnivåer och systematik i frågan – med utrymme för lokala och regionala lösningar. 

Tack till er som medverkade i samtalet för att få positiv rörelse i denna avgörande tillväxtfråga!  

Johanna Rantsi (M), ledamot riksdagens utbildningsutskott 
Johan Thorén (L), ledamot Linköpings arbetsmarknadsnämnd 
Peter Varma, rektor Praktiska gymnasiet 
Elin von der Lancken, vd Skill 
Jan Malmberg, kompetensansvarig Byggföretagen 
Leila Khanu, kompetensmäklare Norrköpings kommun 
Malin Thunborg, vd Teknikcollege 
Ann-Charlotte Thorén, vd Östsvenska Yrkeshögskolan 
Magnus Ekenblom, vd Curt Nicolin Gymnasiet 
Annika Engberg, HR-chef, Toyota Material Handling 
Elisabeth Wenåker, HR-chef, Rimaster 

Debattartikel publicerad i NT 22/12 -25

Vi summerar vi ännu ett år som präglats av skakig omvärld och lågkonjunktur. Kriget i Europa fortsätter och det råder ingen brist på andra väpnade konflikter och oroshärdar i världen. USA:s roll präglas numera av nyckfullhet och protektionism, vilket orsakar spänningar på den globala marknaden. Osäkra internationella relationer och oberäknelig handelspolitik påverkar företagen i den östsvenska regionen.

I Handelskammarens färska konjunkturmätning syns spåren av den globala oron tydligt. Över hälften av bolagen som svarat uppger att omvärldsläget och de säkerhetspolitiska riskerna oroar mest. Tidigare har kompetensförsörjningen toppat den listan, men långt fler företag beskriver nu hur internationella beslut, sanktioner och förändrade handelsvillkor får direkta följder för både investeringar och efterfrågan. Flera vittnar om kunder som skjuter upp beslut på framtiden på grund av dagens instabila förhållanden.

Samtidigt finns ljusglimtar. På ett års sikt bedömer majoriteten av Handelskammarens medlemsbolag som deltagit i undersökningen, att efterfrågan på deras produkter och tjänster kommer att öka. Vid samma tidpunkt för två år sedan trodde betydligt fler på en nedgång. På personalsidan är det tydligt att de flesta företag håller hårt i sin personal, och vart fjärde bolag har rekryteringsbehov här och nu. På ett års sikt stiger andelen som vill anställa till nära 40 procent, främst inom industri-, tech- och energisektorn, men även bygg och anläggning har åter behov av arbetskraft.

I tider som denna blir det extra viktigt med långsiktighet och planerbara förutsättningar. Kompetensförsörjningen kommer fortsatt vara en stor utmaning. Att unga klarar skolan, fler utbildar sig och kommer i arbete är en nyckel för näringslivets utveckling och därmed samhällets välstånd. Offentlig och privat sektor måste gå hand i hand, säkerställa att skola och högre utbildning överensstämmer med arbetsmarknadens behov som i sin tur öppnar för praktik och studiebesök.

Omvärldsläget och svensk beredskap höjer kraven på underhåll och utveckling av landets infrastruktur. Satsningar på fler och bättre vägar, järnväg och energiförsörjning är investeringar i tillväxt, säkerhet och konkurrenskraft. Förslaget till Nationell plan för transportinfrastruktur ligger just nu på bordet och Handelskammarens budskap till Trafikverket och regeringen är att tänka och bygga långsiktigt för Sveriges framtid.

Det är ingen lätt uppgift för svenska beslutsfattare att påverka globala omständigheter. Desto viktigare då att spelregler och politiska beslut på hemmaplan är hållbara och tillväxtvänliga. För att åstadkomma det har vi ett tydligt mandat från våra medlemsföretag att driva krav på breda politiska överenskommelser i frågor som rör kompetens, energi och infrastruktur. Då stärks framtidstron hos företagen och vi kan bygga vår region konkurrenskraftig och stark.

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

Om vi på Handelskammaren bara kunde leverera ett enda budskap till beslutsfattarna så skulle det vara: ”Långsiktiga, stabila spelregler för näringslivet”. Beskedet från er medlemmar, våra ägare, är att ni hellre ser lite mindre goda förutsättningar – bara de håller över tid. Företagens verksamheter kräver längre planeringstid än fyraåriga mandatperioder. Och om det ändå vore så väl, i politikens värld är ju bästföredatum ofta ännu kortare. 

Hos företagen är dock komplexa beslutsprocesser är mer regel än undantag. När hus ska byggas, produkter utvecklas och tjänster förädlas – för att inte tala om när personal ska anställas. Det handlar om stora investeringar, som kräver långa tidsperspektiv. Ändras då förutsättningarna för finansiering, avgifter eller andra strategiska beslut, kan planer helt ställas på ända. Det har vi med oss när vi representerar det östsvenska näringslivet i olika sammanhang: Långsiktighet går först. 

I Almedalen i år hade vi ett seminarium på det temat: ”Lagt kort måste ligga – därför är långsiktiga spelregler avgörande för näringslivet”. Medverkande företrädare för Holmen, Skanska, Preem och Chalmers intygar hur viktigt det är med tydliga och hållbara förutsättningar – annars riskeras kapital, kompetens och tillväxt. En viktig poäng som framhålls under seminariet är att näringslivet mobiliserar på politisk planering, redan när satsningar eller reformer utlyses. Om politiken sedan i slutändeninte levererar enligt sina löften, då är det företagen som blir de största förlorarna. 

För att åstadkomma långsiktiga spelregler krävs ofta någon form av blocköverskridande överenskommelse. Något som näringslivet (och ja, folk i största allmänhet) väntat länge på är ett beständigt beslut i energifrågan. Vi kommer kanske aldrig få reda på hur nära regeringen och Socialdemokraterna var en deal i energiöverläggningarna. Klart står att de dessvärre föll på målsnöret, vad det verkar. Närings- och energiminister Ebba Busch (KD) har dock senare berömt Magdalena Anderssons (S) parti för den goda viljan. Den hövligare tonen över blockgränsen har vida noterats – kan det vara en öppning i blockpolitiken?  

Få saker skulle gynna näringslivet och svensk tillväxt mer än långsiktiga politiska överenskommelser inom några avgörande områden, energin inräknad. Det sista vi vill ha är ännu en valrörelse som handlar om vilka energislag som är önskvärda eller inte, beroende på vilket parti man frågar. Sverige behöver pålitlig och prisvärd el för företagens produktivitet, lönsamhet, hållbara utveckling och tillväxt.  

Det kanske är dystra nyheter för valrörelsestinna politiker, men det är inte intensiv debatt vi längtar efter. Det är långsiktig leverans – av goda förutsättningar. 

Maria B Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef