Det fjärde arbetsmötet serien på temat regional kraftsamling ägde återigen rum på LINK Business Center i Linköping, på gemensamt initiativ av Östsvenska Handelskammaren, Cleantech Östergötland och länsstyrelsen i Östergötland. Fredagsförmiddagen inleddes av Simon Helmér, vd för Handelskammaren, Johan Rydberg, vd för Cleantech Östergötland, och Ann Holmlid, länsråd på länsstyrelsen i Östergötland. Johan Rydberg fortsatte sedan med en kort sammanfattning av tidigare träffar samt den inlaga som man lämnade in till miljötillståndsutredningen under hösten i fjol.

LÄS MER: Här kan du läsa om den senaste träffen hösten 2024

Sedan togs ordet av länsstyrelsens Jonas Källming, avdelningschef Miljö och Natur, och Helena Eriksson, enhetschef för enheten Miljöprövning. Helena berättade bland annat om länsstyrelsernas digitala guide för samrådsprocessen och att man ser tätare dialog med ansökande parter som den bästa vägen framåt – trots att det kräver mer arbete från länsstyrelsens sida. I och med att antalet ansökningar dessutom ökat har länsstyrelserna också lagt mer resurser på handläggningen kring dem. Jonas avslutade med att slå fast att länsstyrelsen jobbar aktivt för att förbättra processen utifrån nuvarande system och inte tänker vänta på framtida lagstiftningar.

Förslaget: En ny myndighet

Därefter följde mötets huvudnummer: utredningssekreterare Rebecca Wennerbergs sammanfattning av miljöprövningsutredningen (KN 2023:02), som överlämnades till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) den 21 januari i år.

Under utredningen pekade man ut två utmaningar, förklarade Rebecca. För det första är det existerande regelverket otydligt, och för det andra råder bristande effektivitet och rättssäkerhet i dagens system, där det är svårt att veta vilka regleringar som kommer från EU-rätten respektive svensk rätt. Bland annat har man i Sverige flera samråd, trots att EU ställer krav på ett. Vidare ligger man efter i digitaliseringen kring processerna i kontrast till Danmark, som är ett föregångsland i frågan. I EU är det dessutom endast Sverige som har prövning i domstol som första instans. Förslagen som presenteras i utvärderingen syftar till att synkronisera den svenska rätten mer med kraven från EU.

Förslagen för att effektivisera tillståndsprocesserna är följande:

1. En ny reglering om miljöprövning
   
2. En ny samordnad miljöbedömnings och tillståndsprövningsprocess
   
3. En ny prövningsorganisation i första instans
   
4. En ny tillstånds- och granskningsplikt införs

Dessa förslag ska enligt utredningen göra processen mer effektiv, vilket innebär att den uppfyller följande krav: processen är tydlig, transparent, förutsägbar, har tydlig ansvarsfördelning mellan aktörer, undviker dubbelarbete och är rättssäker.

Att gå från dagens cirka 300 prövningsorganisatsioner till en ny, enskild myndighet skulle gynna samordningen och göra det lättare att samla kompetens, som idag är svår att få på alla de olika myndigheterna. Denna förändring skulle ha positiv påverkan på såväl tidsfrister som hastigheten på digitaliseringen och dessutom bidra till arbetsmetoder som på ett mer effektivt sätt leder till likvärdig bedömning.

”Ett steg i rätt riktning”

Mötet avslutades med ett panelsamtal med regionala företrädare modererat av Johan Rydberg. Panelen bestod Peter Dahlén, teknisk direktör på Holmen Board and Paper, Charlotte Billgren, hållbarhetschef på Tekniska verken, Håkan Mattsson, vd på Lantmännen biogas och länsstyrelsens Jonas Källming.

Panelen var i stora drag positiva kring utredningens förslag, däribland till att utredningen tar ett helhetsgrepp kring frågan i stället för att lappa och laga samt att förslagen harmoniserar tydligare med EU:s regelverk, vilket skulle stärka svensk konkurrenskraft.

Man såg också en viss risk att ett vakuum uppstår mellan utredningen och förslaget om en ny myndighet, men även att de tjänstemän och handläggare som idag arbetar med frågorna med stor sannolikhet skulle bli del av den nya myndigheten, och att kompetens och upparbetade relationer säkras därigenom. Man var dessutom eniga om att dialogerna mellan näringsliv och myndigheter bör fortsätta. Med andra ord finns det anledning att tro att ytterligare seminarium i serien kommer äga rum.

Du missar väl inte att svara på vår senaste medlemsenkät? Inspelen om din verksamhet och världsläget i stort är viktigt underlag för oss i kontakt med politiker, myndigheter och media. När vi tjuvkikat på svaren som inkommit, ser vi bland annat att anställningsbehovet är fortsatt stort – en trend som varat under lågkonjunkturen. Handelskammarens medlemmar är rädda om sin personal samtidigt som många ser sig om efter nya talanger. På lite sikt behöver nästan hälften av er, som hittills svarat på enkäten, anställa ny personal.

Kompetensförsörjning har länge varit ett fokusområde för Handelskammaren eftersom det är företagens största hinder för tillväxt. Därmed är det också en ödesfråga för hela samhällsekonomin. Inte sällan hamnar diskussionerna i hur fler ungdomar ska lockas till utbildningar som leder till bristyrken, inom exempelvis industri, teknik, energi med mera. Det vill säga det som den nya dimensioneringslagen för gymnasieskolan, som började gälla 1 januari i år, syftar till. Sent i höstas höll vi ett seminarium för att höja kunskapen kring vad lagen innebär för offentliga och privata utbildningsaktörer samt vilka effekter den kan ge för näringslivets kompetensbehov.

Redan nu står dock klart att en anpassad utbildningssektor inte räcker! Företagen behöver också bli mer aktiva, inte minst gällande praktikplatser. Peter Warma, rektor på Praktiska Gymnasiet, är en tongivande röst i debatten och han är tydlig med att brist på sökande till yrkesprogram inte är det största problemet. Praktiska måste till och med neka behöriga elever till exempelvis elprogrammet då skolan inte kan garantera arbetsplatsförlagt lärande, så kallad APL, till alla. Praktiska och andra utbildningsaktörer är aktiva och letar praktikplatser till sina elever. Ändå fattas många.

På Handelskammaren försöker vi leva som vi lär. Nästa vecka tar vi emot tre praktikanter inom områdena opinion, kommunikation respektive Internationell Handel. Ett roligt och värdefullt tillskott i verksamheten! Dock framstår tydligt att mer systematik kring utbildningspraktik behövs, ansvaret är för stort för att falla på enskilda eldsjälar. När vi häromdagen hade möjlighet att medverka vid ett slutet rundabordssamtal tillsammans med arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L), lyfte vi frågan vad regeringen kan göra för att få fler företag att erbjuda praktikplatser. Statsrådet gav dessutom beskedet att regeringen vill göra det enklare för högutbildad arbetskraft att både komma till Sverige och stanna kvar. I dagsläget är det ett problem, inte minst inom akademien.

För övrigt duggar ministerbesöken tätt hos Handelskammaren. Häromveckan välkomnade vi bostads- och infrastrukturminster Andreas Carlson (KD) som möttes av nära hundra intresserade medlemmar. Boka redan nu in 24 april, då blir det årsmöte med bistånds- och handelsminister Benjamin Dousa (M) – som lär ha en del att säga om handelspolitiken några månader in i president Trumps mandatperiod. Och så glöm nu inte att svara på enkäten som alla medlemsföretag fått via mejl – din röst är viktig!

Maria Björk Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef, Östsvenska Handelskammaren

Efter en kort presentation av Simon Helmér, vd för Handelskammaren, inledde Andreas Carlson sitt anförande med att betona vikten av Ostlänken och menade att det inte är bara blir en uppgradering av regional transport och resande, utan kommer ha nationell effekt. Byggandet av Ostlänken är dock inte det enda infrastrukturprojekt som regeringen har tagit höjd för; en satsning görs även gällande återtagandet av eftersatt underhåll. 

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) var tydlig med att Ostlänken är en nationell angelägenhet.

Ställer inte de olika trafikslagen mot varandra

Ministern förklarade att regeringens storsatsning på infrastruktur inte bara innebär en ökad budget – 1171 miljarder kronor under de kommande tolv åren – utan att man också ämnar få mer infrastruktur för pengarna. Detta, berättade ministern, ska ske genom kostnadskontroller samt att öppna upp för alternativ finansiering, ett val som enligt Carlson inspirerats av våra grannländer Danmark och Finland.  

Trots det var Andreas Carlson tydlig med att man inte ställer de olika trafikslagen mot varandra, utan att man tydligt ser hur Sverige gynnas av såväl järnväg som av flyg och sjöfart, både vad gäller transport och resande. Som exempel nämnde han att företag som Siemens Energy har stor nytta av Norrköpings hamn. Statsrådet använde sig av Handelskammarens kartbild över Östsveriges infrastruktur där han pekade ut såväl Händelöleden som E22, förbifart Söderköping. 

Simon Helmér, vd för Handelskammaren, och Andreas Carlson (KD) under frågestunden som avslutade ministerbesöket

Att ministern uppmärksammade både Ostlänken och andra knytpunkter i den regionala infrastrukturen var mycket positivt enligt Charlotta Elliot, projektledare för ESIC och Handelskammarens talesperson för infrastrukturfrågor: 

– Extra glädjande var att flera av de viktiga infrastrukturfrågor som Handelskammaren driver för näringslivets tillväxt och konkurrenskraft namngavs av ministern i anförandet – inte minst i deras betydelse i ett transportövergripande stråkperspektiv. Andreas Carlson gav uttryck för att han både vill och behöver dialogen med näringslivet och det tänker vi fortsätta bidra till, sa Charlotta strax efter mötet.

Dessutom fick Handelskammarens vice vd, Maria Björk Hummelgren, tillfälle att prata med Andreas Carlson. Se videointervjun på Instagram.

Ta del av hela rapporten som PDF här.

Rapporten, som presenterades vid ett seminarium i riksdagen under onsdagen, är resultatet av ett samarbete mellan 2050 Consulting och Östsvenska, Västsvenska, Sydsvenska samt Jönköpings Handelskammare,

– Rapporten visar att företagen vill leda den gröna omställningen, men ambitionerna bromsas av offentliga hinder såsom långsamma och motsägelsefulla tillståndsprocesser, bristande infrastruktur och avsaknad av ekonomiska incitament. Om politiken inte agerar skyndsamt riskerar vi svensk konkurrenskraft, säger Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

Nästan hälften av de störta företagen i rapporten, har klimatmål som överensstämmer med Parisavtalet och mer än 60 procent arbetar aktivt med energieffektivisering. Men trots detta uttrycker företagen frustration över att investeringar och satsningar bromsas av oförutsägbar politik och brist på nödvändiga infrastruktursatsningar.

– Det är oacceptabelt att företag som är redo att investera i framtiden hindras av utdragna processer och otillräckligt stöd. Om Sverige ska behålla sin ledande roll inom hållbarhet krävs politisk handling nu, menar Markus Ekelund, vd för 2050 Consulting.

Med starka kluster inom transport, industri och innovation samt ett näringsliv som tydligt integrerar hållbarhet i sina strategier, är sydöstra Sverige unikt positionerat att leda den gröna omställningen för hela landet.

– Vi står inför den största industriella omställningen i modern tid, men om politikerna inte vågar satsa nu riskerar investeringarna att hamna i andra delar av världen. Företagen gör redan sitt – nu måste politiken matcha den ambitionen, avslutar Simon Helmér vd för Östsvenska Handelskammaren.

Näringslivets önskelista till politiken:

• Fatta modiga och långsiktiga klimatbeslut för att säkra Sveriges konkurrenskraft och gynna gröna investeringar.
• Satsa på kritisk infrastruktur och kompetensutveckling – det är en förutsättning för omställningen. Utan investeringar i fossilfri energi, elnät och järnvägar, samt en satsning på rätt kompetens, kan företagen inte leverera på sina klimatmål.
• Effektivisera tillståndsprocesserna – investeringar som driver omställningen kan inte vänta. Långsamma processer bromsar den utveckling som Sverige och klimatet behöver, och riskerar att fördröja viktiga satsningar.
• Gör hållbarhet lönsamt med tydliga styrmedel och ekonomiska incitament. Företag behöver rätt förutsättningar för att välja och utveckla hållbara lösningar och förbli konkurrenskraftiga.

Om rapporten

Rapporten ”Företagen i södra Sverige ställer om – Var står de idag och vad behöver de för att accelerera sitt hållbarhetsarbete?” är framtagen i samverkan mellan 2050 Consluting, Västsvenska, Jönköpings-, Sydsvenska-, och Östsvenska Handelskammaren. Den ger en omfattande bild av företagens hållbarhetsarbete och belyser vilka hinder som måste övervinnas för att Sverige ska kunna vara en global ledare i den gröna omställningen.

Se bilder från rapportsläppet i riksdagen:

För en tid sedan skickade vi ut en enkät med frågor om hur ni medlemsföretag ser på dels ert hållbarhetsarbete, dels vilka politiska åtgärder på området som ni vill se prioriteras. Först: tack alla ni som svarar på våra enkäter. Det ett värdefullt stöd för Handelskammarens opinionsbildande arbete att ni gör så. Detsamma gjorde medlemmar i våra systerkamrar Västsvenska, Sydsvenska samt Jönköpings Handelskammare. Tillsammans fick vi en bra bit över 400 svar och därmed en god grund för en gemensam rapport.

Den rapporten är nu klar. I samarbete med 2050 Consulting kommer vi presentera den i riksdagen nu på onsdag den 4 december. För det är förstås politikerna som är målgrupp för slutsatserna i rapporten Företagen i södra Sverige ställer om – var står de idag och vad behöver de för att accelerera sitt hållbarhetsarbete? Uppe i Stockholm kommer vd för de fyra kamrarna respektive 2050 att överlämna rapporten till riksdagsledamöterna.

Nu vill vi se action i klimatpolitiken på områden som eltillförsel, hållbar infrastruktur och kompetensförsörjning. Jag vill inte förekomma seminariet i riksdagen genom att avslöja alltför mycket vad rapporten pekar på, men en sak är tydligt: näringslivet ställer om och vill se politiska åtgärder som stöttar detta nödvändiga arbete!

Mycket i vår omvärld tycks just nu gå åt fel håll, inte minst på hållbarhetsområdet. Jag tänker inte bara på återvändaren Donald Trump, som under sin förra presidentperiod drog USA ut ur Parisavtalet. Klimatpolitik är långsiktig, och när krig rasar har det visat sig svårt att tänka mer än på den omedelbara, militära säkerheten. Vilket man kan förstå. Samtidigt innebär ju även jordens uppvärmning ett reellt hot.

Långsiktiga beslut är ett tydligt önskemål från näringslivet till politiken. Också det går tydligt att utläsa i era enkätsvar. Självklart ska även ni Handelskammarmedlemmar ska ta del av rapporten. Redan två dagar efter att den överlämnats i riksdagen kommer vi at presentera dess innehåll och slutsatser vid ett seminarium på Kammarforum, anmälan via vår webb. Har du inte möjlighet att delta på plats, kommer rapporten läggas ut på sajten.

Tack för ert bidrag – Handelskammarens arbete i östsvenska företags intresse fortsätter.

Maria Björk Hummelgren, vice vd Östsvenska Handelskammaren.

Läs hela rapporten här

Den årliga rapporten från Östsvenska Handelskammaren och 100-listan visar att utvecklingen mot jämställdhet i bolagsstyrelser går långsamt – och i vissa fall bakåt. Andelen kvinnor i regionens styrelser ligger fortfarande på 25 procent, oförändrat sedan 2022.

– Det är förstås tråkigt att se stagnation. Sverige pekas ofta ut som ett positivt exempel som kommit långt med jämställdhet, men våra undersökningar visar att vi inte är framme. Det finns ett arbete kvar att göra, säger Lihvia Söderdahl, projektledare för 100-listan.

Hon fortsätter:

– Samtidigt är det positivt att se hur vår östsvenska region har bäst siffror när vi jämför med hela södra och västra Sverige. Inte minst är Gotland ett inspirerande exempel som fortsätter att visa vägen. Där har andelen kvinnor i styrelser ökat senaste året med hela fyra procentenheter till 34 procent, vilket är bäst i landet.

Läs mer: Läs debattartikeln i Dagens Industri i samband med rapportsläppet

Färre kvinnor på ledande poster och snäv rekryteringsbas

Rapporten visar att 38 procent av regionens bolag saknar kvinnor i sina styrelser. Samtidigt rekryterar 82 procent av företagen sina ledamöter från egna nätverk, vilket riskerar att förstärka gamla strukturer. Endast 24 procent av företagen uppger att de arbetar aktivt för jämställdhet – en minskning med tio procentenheter från föregående år.

– Vi kan se att kvinnor på vd- och ordförandeposter har blivit färre, samtidigt som företagen uppger att det är svårare att rekrytera kompetenta kvinnor än att hitta kvalificerade kandidater i allmänhet, säger Söderdahl.

Sveriges jämställdhetsminister: 100-listan ett viktigt led

Paulina Brandberg (L), Sveriges jämställdhets- och arbetslivsminister, riktade en hälsning till Handelskammaren och 100-listan där hon lyfte vikten av målmedvetet arbete för jämställdhet:

– Fler kvinnor tar nu plats i beslutsfattande positioner, vilket bidrar till en mer inkluderande företagskultur. Men vi är självklart inte nöjda. Trots framsteg ser vi att kvinnor fortfarande är underrepresenterade på vd- och affärsområdeschefsposter. Här måste vi fortsätta bryta barriärer och skapa lika möjligheter för kvinnor att nå de högsta positionerna inom företagen, säger Brandberg.

Brandberg betonade också regeringens arbete för att främja kvinnors företagande genom nya insatser från bland annat Tillväxtverket och Jämställdhetsmyndigheten.

– 100-listans arbete för att synliggöra jämställdhet i bolagsstyrelser är ett viktigt led i jämställdhetsarbetet i Sverige.

Ekonomiska vinster med jämställdhet

Rapporten konstaterar också att jämställda styrelser har större möjlighet att vara mer lönsamma. Jämställda bolag i regionen är överrepresenterade bland de företag som går med vinst.
– Jämställdhet är med andra ord en affärsmöjlighet. Det borde ses som en investering i konkurrenskraft och innovation. Där finns det absolut skäl att hitta extern styrelsekompetens, något vi kan bistå med i och med 100-listan avslutar Söderdahl.

Rapporten släpps på onsdag hos Östsvenska Handelskammaren i Linköping. Presentationen följs av diskussioner och ett föredrag av Peter Engberg, vice president och Head of Strategy på Saab Aeronautics, som bland annat kommer att prata om försvarsindustrin och framtidens stridsflyg.

Om 100-listan:

100-listan är ett nätverk inom Östsvenska Handelskammaren som hjälper företag att öka lönsamheten genom aktivt styrelsearbete och lyfter fram kompetenta kvinnor som vill ta sig an styrelseuppdrag. Nätverket startades 2017 och har idag över 150 kvalificerade personer på listan. I årets undersökning deltar närmare 400 östsvenska företag, baserat på omsättning.

Läs mer om 100-listan här.

I ett gemensamt brev till energi- och näringsministern påpekade kamrarna att energisituationen länge varit ansträngd i Götaland med höga priser och effektbrist som symptom. Nyetableringar eller investeringar för en grön omställning möts med osäkra besked och länga väntetider vilket där investeringar inte blir av eller riskerar hamna utomlands där samhället kunnat garantera effekttillgången. 

– Osäkerheten som finns inom näringslivet borde vara argument nog för regeringen att skynda på och driva processen framåt, står det i brevet till ministern.

Kamrarnas respektive vd:ar skickade dessutom med tre punkter för framtida satsningar:

• Prioritera och påskynda prövningsprocesserna och framtagandet av ett kommunalt

ersättningssystem för vindkraft

• Håll uppe tempot och arbeta för en bred överenskommelse om utbyggd kärnkraft – alla

fossilfria kraftslag behövs

• Se över hur överskottet från Svenska Kraftnät kan användas på effektivast sätt

Ebbas svar: Investeringsstöd och klartecken för tre parker

Ebba Busch har nu svarat och lyfter regeringens insatser för att förbättra elförsörjningen, inklusive ett nytt system för kommunal ersättning vid vindkraftsutbyggnad. Samtidigt meddelar hon att anslutningen för vissa vindkraftsprojekt kan ske först 2029, något som kan vara för sent enligt de södra handelskamrarna. Statsrådet pekade också på ett nytt investeringsstöd, så kallat Kraftlyftet, som ska öka elsystemets förmågor i regioner där behovet är som störst. Busch berättar att regeringen hittills gett klartecken till tre havsbaserade vindkraftsparker, men marknadsförutsättningarna för att genomföra dem är utmanande.

Nedan kan du läsa hela svaret. Här kan du dessutom se en exklusiv intervju med statsråd. Ebba Busch från ett besök hos oss i Linköping tidigt i somras.

Innan sommaren genomförde Östsvenska Handelskammaren en omfattande konjunkturenkät där medlemsföretagen fick ge sin syn på den rådande ekonomiska situationen och dess påverkan på deras verksamheter. Särskilt fokus lades på exportföretagen i regionen, med frågor om framtidsutsikter, valutasituation och den politiska utvecklingen i Europa. Enkäten ger en bild av en exportmarknad som står och väger, där företag just nu visar en avvaktande inställning till framtiden.

Försiktighet hos bolagen

35 procent av de svarande medlemsföretagen exporterar varor eller tjänster till utländska marknader, där majoriteten har sina viktigaste affärer inom EU. Hälften av de svarande företagen planerar att bibehålla sin nuvarande exportförsäljning under det kommande halvåret. Den andra hälften avser att expandera inom sina befintliga marknader. Att det är en försvinnande liten andel av bolagen som vill utöka sin försäljning kan tyda på en försiktighet hos bolagen.

En annan faktor som påverkar företagens framtidsplaner är det osäkra omvärldsläget, där exempelvis kriget i Ukraina lyfts fram som en dubbelverkande faktor – negativ på grund av den politiska osäkerheten och ökade råvarupriser, men som kan skapa möjligheter vid återuppbyggnaden av Ukraina. Många av de svarande företagen anser också att Sveriges inträde i Nato kan bidra positivt till affärerna.

Även höga energipriser i Europa och västvärldens politiska utveckling förväntas påverka bolagens kommande affärer. Ett av de svarande bolagen lyfter också den förändrade Sverigebilden med mycket uppmärksamhet kring koranbränningar och desinformation om Sverige som en negativ påverkan på dess affärer. Det är tydligt att osäkerhetsfaktorn är betydande i bolagens exporterande verksamhet.

EU-valet kan påverka

En klar majoritet av de svarande bolagen (86 procent) bedömer inte att EU-valets utgång har betydelse för verksamheten. Av de svarande bolag som anser att utgången trots allt har betydelse för sin verksamhet anges snarare en oro för att Sverige ska följa den högerextrema trenden som finns i EU-politiken, en politik som bolaget menar gör marknaden osäker på grund av dess instabilitet. Frågan om utländsk arbetskraft är ett påverkansområde för bolagen, vilket kan komma att påverkas av utgången av EU-valet och dess efterföljande politik. Europeisk konkurrenskraft och hur den förhåller sig till marknader som Kina, Indien och USA påverkas av EU:s politiska inriktning, anger ett bolag i enkäten.

Positiv inställning till euron

Frågan om ett införande av euron som valuta i Sverige mottogs över lag positivt bland de svarande företagen. Många ser det som en möjlighet att minska valutarisken och öka stabiliteten i handel inom EU, vilket skulle kunna vara en fördel för svenska exportörer.