För en tid sedan skickade vi ut en enkät med frågor om hur ni medlemsföretag ser på dels ert hållbarhetsarbete, dels vilka politiska åtgärder på området som ni vill se prioriteras. Först: tack alla ni som svarar på våra enkäter. Det ett värdefullt stöd för Handelskammarens opinionsbildande arbete att ni gör så. Detsamma gjorde medlemmar i våra systerkamrar Västsvenska, Sydsvenska samt Jönköpings Handelskammare. Tillsammans fick vi en bra bit över 400 svar och därmed en god grund för en gemensam rapport.

Den rapporten är nu klar. I samarbete med 2050 Consulting kommer vi presentera den i riksdagen nu på onsdag den 4 december. För det är förstås politikerna som är målgrupp för slutsatserna i rapporten Företagen i södra Sverige ställer om – var står de idag och vad behöver de för att accelerera sitt hållbarhetsarbete? Uppe i Stockholm kommer vd för de fyra kamrarna respektive 2050 att överlämna rapporten till riksdagsledamöterna.

Nu vill vi se action i klimatpolitiken på områden som eltillförsel, hållbar infrastruktur och kompetensförsörjning. Jag vill inte förekomma seminariet i riksdagen genom att avslöja alltför mycket vad rapporten pekar på, men en sak är tydligt: näringslivet ställer om och vill se politiska åtgärder som stöttar detta nödvändiga arbete!

Mycket i vår omvärld tycks just nu gå åt fel håll, inte minst på hållbarhetsområdet. Jag tänker inte bara på återvändaren Donald Trump, som under sin förra presidentperiod drog USA ut ur Parisavtalet. Klimatpolitik är långsiktig, och när krig rasar har det visat sig svårt att tänka mer än på den omedelbara, militära säkerheten. Vilket man kan förstå. Samtidigt innebär ju även jordens uppvärmning ett reellt hot.

Långsiktiga beslut är ett tydligt önskemål från näringslivet till politiken. Också det går tydligt att utläsa i era enkätsvar. Självklart ska även ni Handelskammarmedlemmar ska ta del av rapporten. Redan två dagar efter att den överlämnats i riksdagen kommer vi at presentera dess innehåll och slutsatser vid ett seminarium på Kammarforum, anmälan via vår webb. Har du inte möjlighet att delta på plats, kommer rapporten läggas ut på sajten.

Tack för ert bidrag – Handelskammarens arbete i östsvenska företags intresse fortsätter.

Maria Björk Hummelgren, vice vd Östsvenska Handelskammaren.

Läs hela rapporten här

Den årliga rapporten från Östsvenska Handelskammaren och 100-listan visar att utvecklingen mot jämställdhet i bolagsstyrelser går långsamt – och i vissa fall bakåt. Andelen kvinnor i regionens styrelser ligger fortfarande på 25 procent, oförändrat sedan 2022.

– Det är förstås tråkigt att se stagnation. Sverige pekas ofta ut som ett positivt exempel som kommit långt med jämställdhet, men våra undersökningar visar att vi inte är framme. Det finns ett arbete kvar att göra, säger Lihvia Söderdahl, projektledare för 100-listan.

Hon fortsätter:

– Samtidigt är det positivt att se hur vår östsvenska region har bäst siffror när vi jämför med hela södra och västra Sverige. Inte minst är Gotland ett inspirerande exempel som fortsätter att visa vägen. Där har andelen kvinnor i styrelser ökat senaste året med hela fyra procentenheter till 34 procent, vilket är bäst i landet.

Läs mer: Läs debattartikeln i Dagens Industri i samband med rapportsläppet

Färre kvinnor på ledande poster och snäv rekryteringsbas

Rapporten visar att 38 procent av regionens bolag saknar kvinnor i sina styrelser. Samtidigt rekryterar 82 procent av företagen sina ledamöter från egna nätverk, vilket riskerar att förstärka gamla strukturer. Endast 24 procent av företagen uppger att de arbetar aktivt för jämställdhet – en minskning med tio procentenheter från föregående år.

– Vi kan se att kvinnor på vd- och ordförandeposter har blivit färre, samtidigt som företagen uppger att det är svårare att rekrytera kompetenta kvinnor än att hitta kvalificerade kandidater i allmänhet, säger Söderdahl.

Sveriges jämställdhetsminister: 100-listan ett viktigt led

Paulina Brandberg (L), Sveriges jämställdhets- och arbetslivsminister, riktade en hälsning till Handelskammaren och 100-listan där hon lyfte vikten av målmedvetet arbete för jämställdhet:

– Fler kvinnor tar nu plats i beslutsfattande positioner, vilket bidrar till en mer inkluderande företagskultur. Men vi är självklart inte nöjda. Trots framsteg ser vi att kvinnor fortfarande är underrepresenterade på vd- och affärsområdeschefsposter. Här måste vi fortsätta bryta barriärer och skapa lika möjligheter för kvinnor att nå de högsta positionerna inom företagen, säger Brandberg.

Brandberg betonade också regeringens arbete för att främja kvinnors företagande genom nya insatser från bland annat Tillväxtverket och Jämställdhetsmyndigheten.

– 100-listans arbete för att synliggöra jämställdhet i bolagsstyrelser är ett viktigt led i jämställdhetsarbetet i Sverige.

Ekonomiska vinster med jämställdhet

Rapporten konstaterar också att jämställda styrelser har större möjlighet att vara mer lönsamma. Jämställda bolag i regionen är överrepresenterade bland de företag som går med vinst.
– Jämställdhet är med andra ord en affärsmöjlighet. Det borde ses som en investering i konkurrenskraft och innovation. Där finns det absolut skäl att hitta extern styrelsekompetens, något vi kan bistå med i och med 100-listan avslutar Söderdahl.

Rapporten släpps på onsdag hos Östsvenska Handelskammaren i Linköping. Presentationen följs av diskussioner och ett föredrag av Peter Engberg, vice president och Head of Strategy på Saab Aeronautics, som bland annat kommer att prata om försvarsindustrin och framtidens stridsflyg.

Om 100-listan:

100-listan är ett nätverk inom Östsvenska Handelskammaren som hjälper företag att öka lönsamheten genom aktivt styrelsearbete och lyfter fram kompetenta kvinnor som vill ta sig an styrelseuppdrag. Nätverket startades 2017 och har idag över 150 kvalificerade personer på listan. I årets undersökning deltar närmare 400 östsvenska företag, baserat på omsättning.

Läs mer om 100-listan här.

I ett gemensamt brev till energi- och näringsministern påpekade kamrarna att energisituationen länge varit ansträngd i Götaland med höga priser och effektbrist som symptom. Nyetableringar eller investeringar för en grön omställning möts med osäkra besked och länga väntetider vilket där investeringar inte blir av eller riskerar hamna utomlands där samhället kunnat garantera effekttillgången. 

– Osäkerheten som finns inom näringslivet borde vara argument nog för regeringen att skynda på och driva processen framåt, står det i brevet till ministern.

Kamrarnas respektive vd:ar skickade dessutom med tre punkter för framtida satsningar:

  • Prioritera och påskynda prövningsprocesserna och framtagandet av ett kommunalt

ersättningssystem för vindkraft

  • Håll uppe tempot och arbeta för en bred överenskommelse om utbyggd kärnkraft – alla

fossilfria kraftslag behövs

  • Se över hur överskottet från Svenska Kraftnät kan användas på effektivast sätt

Ebbas svar: Investeringsstöd och klartecken för tre parker

Ebba Busch har nu svarat och lyfter regeringens insatser för att förbättra elförsörjningen, inklusive ett nytt system för kommunal ersättning vid vindkraftsutbyggnad. Samtidigt meddelar hon att anslutningen för vissa vindkraftsprojekt kan ske först 2029, något som kan vara för sent enligt de södra handelskamrarna. Statsrådet pekade också på ett nytt investeringsstöd, så kallat Kraftlyftet, som ska öka elsystemets förmågor i regioner där behovet är som störst. Busch berättar att regeringen hittills gett klartecken till tre havsbaserade vindkraftsparker, men marknadsförutsättningarna för att genomföra dem är utmanande.

Nedan kan du läsa hela svaret. Här kan du dessutom se en exklusiv intervju med statsråd. Ebba Busch från ett besök hos oss i Linköping tidigt i somras.

Innan sommaren genomförde Östsvenska Handelskammaren en omfattande konjunkturenkät där medlemsföretagen fick ge sin syn på den rådande ekonomiska situationen och dess påverkan på deras verksamheter. Särskilt fokus lades på exportföretagen i regionen, med frågor om framtidsutsikter, valutasituation och den politiska utvecklingen i Europa. Enkäten ger en bild av en exportmarknad som står och väger, där företag just nu visar en avvaktande inställning till framtiden.

Försiktighet hos bolagen

35 procent av de svarande medlemsföretagen exporterar varor eller tjänster till utländska marknader, där majoriteten har sina viktigaste affärer inom EU. Hälften av de svarande företagen planerar att bibehålla sin nuvarande exportförsäljning under det kommande halvåret. Den andra hälften avser att expandera inom sina befintliga marknader. Att det är en försvinnande liten andel av bolagen som vill utöka sin försäljning kan tyda på en försiktighet hos bolagen.

En annan faktor som påverkar företagens framtidsplaner är det osäkra omvärldsläget, där exempelvis kriget i Ukraina lyfts fram som en dubbelverkande faktor – negativ på grund av den politiska osäkerheten och ökade råvarupriser, men som kan skapa möjligheter vid återuppbyggnaden av Ukraina. Många av de svarande företagen anser också att Sveriges inträde i Nato kan bidra positivt till affärerna.

Även höga energipriser i Europa och västvärldens politiska utveckling förväntas påverka bolagens kommande affärer. Ett av de svarande bolagen lyfter också den förändrade Sverigebilden med mycket uppmärksamhet kring koranbränningar och desinformation om Sverige som en negativ påverkan på dess affärer. Det är tydligt att osäkerhetsfaktorn är betydande i bolagens exporterande verksamhet.

EU-valet kan påverka

En klar majoritet av de svarande bolagen (86 procent) bedömer inte att EU-valets utgång har betydelse för verksamheten. Av de svarande bolag som anser att utgången trots allt har betydelse för sin verksamhet anges snarare en oro för att Sverige ska följa den högerextrema trenden som finns i EU-politiken, en politik som bolaget menar gör marknaden osäker på grund av dess instabilitet. Frågan om utländsk arbetskraft är ett påverkansområde för bolagen, vilket kan komma att påverkas av utgången av EU-valet och dess efterföljande politik. Europeisk konkurrenskraft och hur den förhåller sig till marknader som Kina, Indien och USA påverkas av EU:s politiska inriktning, anger ett bolag i enkäten.

Positiv inställning till euron

Frågan om ett införande av euron som valuta i Sverige mottogs över lag positivt bland de svarande företagen. Många ser det som en möjlighet att minska valutarisken och öka stabiliteten i handel inom EU, vilket skulle kunna vara en fördel för svenska exportörer.

För tredje året i rad arrangerar vi seminarier och rundabordssamtal på en arena tillsammans med Västsvenska, Sydsvenska samt Handelskammaren i Jönköpings län: Arenan för södra Sveriges näringsliv. På agendan den 26 juni står bland annat finansiering av mer järnväg, finanspolitik för ökat bostadsbyggande, samverkan mellan akademi och näringsliv och företagens roll för svensk säkerhet. Flera regionala företrädare för såväl medlemsbolag som offentlig verksamhet medverkar. Har du inte möjlighet att vara på plats? Vi livesänder samtliga seminarier samt gör dem tillgängliga på hemsidan efteråt. All information finns på vår sajt.

Kanske beror det på den långa vintern för i år har engagemanget för veckan låtit vänta lite på sig. Men liksom sommaren plötsligt exploderade över oss, har även intresset för Almedalen detonerat. Aldrig har vi varit med om så många förfrågningar och anmälningar om att medverka i våra seminarier som i år. Och nu börjar även Handelskammarens hemsida för nätverkande i Almedalen fyllas på. Har du inte skrivit upp dig än? Gör det genast för att öka möjligheterna för kontakter och inbjudningar på plats.

På grund av det ekonomiska läget har många offentliga aktörer dragit ner på sin medverkan, framför allt beträffande egna arrangemang. Men att beslutsfattare och tjänstepersoner är på plats för rundabordssamtal och paneldiskussioner – och inte minst spontana möten – är minst lika viktigt. Det är så kontakter tas och samarbeten skapas.

Trenden visar att vi går mot fler mindre, inofficiella sammankomster. Vissa menar att det är negativt, för det minskar möjligheten för allmänheten att ta del av det som sägs och därmed påverkas den demokratiska aspekten av Almedalen. Samtidigt, under årets vecka (tisdag – fredag) finns hittills nära 2 000 öppna, kostnadsfria arrangemang om allt från vårdköer och vindkraft till USA:s relationer med Kina. Så besökare lär inte lida brist på kunskapshöjande event.

Alla de livliga samtalen på scener och trädgårdar runt om i Visby tillsammans med partiledartalen i parken, myllret på Visbys gator och de förtroliga mötena på kaféer och parkbänkar skapar magin i Almedalen. Låt oss hoppas på ett säkert och tryggt arrangemang som ökar vår kompetens och stärker vår demokratiska handlingskraft att påverka vår region, Sverige och världen till det bättre. Det behövs.

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Vi har under våren gjort en rad aktiviteter rörande EU-valet genom att bjuda in både politiker och experter för att diskutera viktiga frågor som påverkar regionens företag.

Snabbfakta om EU: Friska upp dina kunskaper om Europeiska unionen här.

Nyligen besökte Europaparlamentariker Arba Kokalari (M) Handelskammaren för att dela med sig av sina insikter om AI och framtidens teknik. Medlemsföretagen fick en djupdykning i hur EU kan reglera och samtidigt skydda medborgare i en alltmer digitaliserad värld. Dagen avslutades med en fascinerande 3D-visning på Visualiseringscenter C, ledd av prefekt Martin Rantzer och professor Anders Ynnerman från Campus Norrköping, Linköpings Universitet.

Energi- och näringsminister samt vice statsminister Ebba Busch (KD) var också på plats hos oss för att diskutera innovation, konkurrenskraft och EU:s roll för Sveriges framtid. Vi valde att lägga besöket på Linköping Science Park, som firade 40 år dagen till ära, där hon mötte ledamöter i studentstyrelsen och besökte vår medlem Ericsson. Besöket bevakades av både SVT Nyheter och P4 Östergötland. Vi fick också en pratstund med statsrådet:

Anna Maria Corazza Bildt (L), som är en erfaren europaparlamentariker, siktar på comeback i Bryssel och betonade vikten av att Sverige omfamnar sitt medlemskap i EU för att främja fred, säkerhet och frihandel. Europaparlamentariker Jörgen Warborn (M) deltog i ett frukostmöte på Handelskammaren, där han pratade om EU:s betydelse för näringslivet. Han fick tre snabba frågor av oss. Se svaren nedan:

Med flera välbesökta evenemang och engagerade deltagare, vill vi på Östsvenska Handelskammaren visa att EU-frågor är av stor vikt för regionens framtid.

Platsen för besöket var Linköping Science Park, som just den här dagen firade sitt 40-årsjubileum. Den 15 maj 1984 var dåvarande statsminister Olof Palme (S) på plats vid invigningen. Fyra decennier senare stod närings- och energiminister samt vice statsminister Ebba Busch (KD) på Teknikringen 10 i Linköping. Hon kunde konstatera att parken, med cirka 400 företag och nära koppling till LiU, är ett tech-mecka av rang.

Statsrådet var inbjuden av Östsvenska Handelskammaren och fick träffa ledamöter från Linköping Science Parks studentstyrelse samt göra ett besök hos Handelskammarens medlem Ericsson.

Maria Björk Hummelgren fick en pratstund med energi- och näringsministern, som talade varmt om regeringens satsningar för att främja innovation och förenkla regelverk för svenska företag.

– Det är otroligt inspirerande att vara här och se vad som kan hända när rätt förutsättningar ges för att människor ska kunna förverkliga sina idéer. Vi behöver våga prioritera mycket mer strategiskt när det kommer till innovationsfrågor, säger Ebba Busch och förklarar att regeringen nu arbetar med en ny forsknings- och innovationsproposition som för första gången tydligt inkluderar innovation.

I klippet nedan kan du se hela intervjun där Ebba Busch dessutom berättar om:

  • Förenklade tillståndsprocesser: ”Beskedet är att regelbördan ska ned. Punkt.”
  • Kompetensförsörjning: ”Måste våga prioritera ingenjörs- och yrkesutbildningar där vi vet att vi har framtidens marknader”
  • Varför det är extra viktigt att man som företagare ska engagera sig i EU-valet
  • Kristdemokraternas viktigaste fråga i EU-valet

Se fler bilder från besöket i Linköping:

YTTRANDE ANGÅENDE TRAFIKVERKETS INRIKTNINGSUNDERLAG INFÖR INFRASTRUKTURPLANERINGEN FÖR PERIODEN 2026 – 2037

Tack för inbjudan. Jag heter Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren som har 850 medlemsföretag med cirka 50 000 medarbetare i Östergötland, Sörmland och Gotland.

Inledningsvis saknar vi en tydlig vision och målbild för svensk infrastruktur. Vi behöver ett infrastruktursystem som stöder näringslivets tillväxt och konkurrenskraft, ett system som knyter ihop hela Sverige.

Vidare kräver näringslivet pålitliga planeringsförutsättningar för sina investeringar – betydligt långsiktigare än de tre år som Trafikverket föreslår. När stora projekt i nationell plan plockas bort eller skjuts på framtiden, medför det osäkerhet och minskat förtroende samt ökade kostnader och utebliven samhällsnytta. Breda, partipolitiskt överskridande överenskommelser som håller över mandatperioder borde vara en hygienfaktor.

Östsvenska Handelskammaren anser det klokt att prioritera upp underhållet av befintlig infrastruktur, utnyttja avsatta medel till fullo och samverka bättre med såväl näringslivet som myndigheter gällande planeringen av underhållet.

Med det sagt måste Sverige investera i ny infrastruktur. Prioriteringar krävs alltid, men svensk infrastruktur befinner sig i ett kritiskt skede och när Europa rustar får vi inte hamna på efterkälken. Anslaget till nationell plan måste ökas med minst 20 procent samtidigt som kostnadskontrollen skärps. Sverige måste klara att både underhålla och nyinvestera. Öppna upp dialogen kring alternativ finansiering!

Staten måste ta ett helhetsansvar för anslutande infrastruktur till intermodala noder. Våra vägar och spår mellan samhällsbärande företag och godsnoder, som våra hamnar, måste vara långsiktigt anpassade för att hantera stora och tunga transporter. Regeringen bör därför uppdra åt Trafikverket att tydligare koppla utbyggnaden och underhållet till industrins behov idag och imorgon. Flaskhalsarna måste kartläggas och åtgärdas!

Handelskammaren saknar flygets roll i beskrivningen av det svenska transportsystemet. Ett exempel från vår region är Skavsta flygplats som inte bara är en beredskapsflygplats, utan också ett kommande stationsläge på Ostlänken – Sveriges största infrastrukturprojekt i modern tid och början på de nödvändiga kapacitetsförstärkningarna mellan Sverige och kontinenten.

Med det sagt vill jag avslutningsvis från Östsvenska Handelskammarens sida, ändå peka på några specifika satsningar som är centrala för landets konkurrenskraft och säkerhet:

  • Pålitlig framkomlighet för gods till och från Oxelösunds och Norrköpings hamnar
  • Förbifart Söderköping vid Europaväg 22 – en pulsåder för södra Sveriges näringsliv
  • Färjetrafiken till och från Gotland
  • En framtidssäkrad Ostlänken

Läs hela remissvaret här.

Foto på Andreas Carlson: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Årets Almedalsvecka arrangeras tisdag 25 juni – fredag 28 juni. Fyra intensiva dagar då människor i privat och offentlig sektor från hela Sverige samlas i Visby för utbyte av kunskap, kontakter och opinionsbildning.

Men hur får man ut det mesta av Almedalen? Vilka är de viktigaste Do:s and Don’t:s? För dig som missade seminariet hos Handelskammaren får du här nedan perspektiv och erfarenheter från näringslivet, politiken och arrangören.

Och är du som medlem hos Handelskammaren nyfiken på vad som händer i Almedalen eller vill komma i kontakt med andra medlemmar på plats? Kolla in program och matnyttig info på vår Almedals-sajt här!

Vart är Almedalen på väg? – Mia Stuhre

Tips och måsten för näringslivet – Lina Skandevall

Politiken och hur når man makthavarna? – Johan Löfstrand

What’s in it for me? – Walter Sköldstam

Så lyckas du med din egen arena i Almedalen – Erik Nellmark

Sveriges riksbank är världens äldsta centralbank.

– Vilket jag gärna påpekar när jag är i Storbritannien, som har världens näst äldsta, sade Thedéen och rev ner ett av frukostmötets många skratt från åhörarna.

Uppskattat blev också berättelsen om riksbankschefens östsvenska arv, med föräldrar från Nyköping och en fru från Kimstad. Och så minnet från uppväxten i Marmorbruket, med en ekonomiskt sinnad morfar som funnit ett sätt att genom ett stängsel gratiskika in i Kolmårdens safaripark.

Riksbanken styrs av lagar och är oberoende från rådande politiskt styre, vilket är av stor vikt i synnerhet när det ekonomiska läget kräver tuffa penningpolitiska beslut – såsom att höja reporäntan med en procentenhet våren 2022.

– Vilken finansminister hade tagit det beslutet så nära inpå ett val?

Efter pandemin fanns ett uppdämt konsumtionsbehov. Den ökade efterfrågan på restaurangbesök och andra nöjen tillsammans med de skenande energipriserna bidrog till den höjda inflationen – eller ”kulflation”. Ofta plockas just energipriserna bort från inflationsberäkningar, beroende på framför allt oljans fluktuerande priser, för att få en mer stabil prognos.

Thedéen: ”Kronan har gäckat oss!”

Bilden som riksbankschefen målade upp för Handelskammarens medlemmar denna gråmulna februarimorgon var trots allt ganska ljus.

– Vi har sett ett kraftigt fall i bostadsinvesteringar, sade Thedéen, samtidigt som svensk arbetsmarknad hållits stabil.

Faktum är att sett till sysselsättningsgrad är Sverige trea i världen, även om lågkonjunkturen börjar sätta en del spår på arbetslösheten. Men inflationen går i rätt riktning och ekonomin spås vända i slutet av 2024.

Varför den svenska kronkursen varit så svag är något av ett mysterium, medgav riksbankschefen.

– Kronan har gäckat oss!

Det finns gott om hemsnickrade förklaringar på kronans uppgång och fall, men dem gav han inte mycket för.

Så vad tänker Erik Thedéen om en övergång till euron? Det finns fördelar och nackdelar med denna ”one size fits all”-valuta. Den erbjuder en ekonomisk krockkudde vid händelse av nationella händelser som påverkar ekonomin – såsom att granbarkborren skulle förstöra en stor del av den svenska skogen, till exempel. En gemensam valuta minskar också risker och underlättar handel. Samtidigt är euron långt ifrån bara ett ekonomiskt beslut.

– I Baltikum och Finland, exempelvis, handlar införandet av euro helt om säkerhetspolitik.

Riksbankschefen är dock tveksam till att euron skulle ha någon avgörande effekt för svensk ekonomi. Faktorer som utbildning, demokratisk ordning och säkerhetsläge påverkar mer.

– Jag är inte statsminister, värjde sig Erik Thedéen, när frågor om prissättning och hyresregleringar kom på tal. Men jag kan säga att Sverige behöver fler bostäder och hyresregleringen gör inte att nybeståndet ökar.

Rörligheten på marknaden stagnerar eftersom människor inte gärna flyttar från sin billiga bostad. Däremot kan det finnas andra, sociala fördelar med att reglera hyrorna.

– Jag är heller inte kommunalråd, bedyrade riksbankschefen på frågan om de offentliga investeringar i dessa tider då många kommuner tyngs av sämre ekonomi. Men det är klart att Sverige har uppenbara investeringsbehov i bland annat infrastruktur. Och välavvägda, långsiktiga investeringar är sällan felbeslut.

Erik Thedéens presentation hos Handelskammaren bevakades av såväl nationell som lokal media.

Efter frukostmötet gjorde riksbankschefen tillsammans med Simon Helmér, Rickard Widgren och Maria Björk Hummelgren besök hos Holmen, Campus Norrköping på Visualiseringscenter samt genomförde ett rundabordssamtal med regionala företag. Se bilder nedan.

Rundabordssamtal tillsammans med företagsledare från hela vår region. På bilden Erik Thedéen och Simon Helmér.
Företagsbesök hos Holmen. Henrik Sjölund, vd och koncernchef Holmen Lars Lundin, vd Holmen Board och Holmen Paper, Erik Thedéen, Sveriges riksbankschef. Med på mötet var dessutom Simon Helmér, vd Handelskammaren, Rickard Widgren, kommunikationschef Handelskammaren och Susanne Meyer Söderlind, pressekreterare Sveriges riksbank.
Riksbankschef Erik Thedéen hos Holmen.
Rundabordssamtal tillsammans med företagsledare från hela vår region.
Besök hos Campus Norrköping och Visualiseringscenter. Från vänster: Rickard Widgren, kommunikationschef Handelskammaren, Anders Ynnerman, professor och avd.chef för Medie- och Informationsteknik LiU, Simon Helmér, vd Handelskammaren, Erik Thedéen, riksbankschef, Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Handelskammaren, Lisa Landgren, vd Norrköping Visualiseringscenter.
Besök hos Campus Norrköping och Visualiseringscenter. Anders Ynnerman och Martin Rantzer presenterade spännande innovationer.
Besök hos Campus Norrköping och Visualiseringscenter.
Martin Rantzer, campusråd för LiU i Norrköping.
Strömt i strömmen på väg från Handelskammaren till Visualiseringscenter.