Långsiktiga politiska spelregler står högt på företagens önskelista. De efterfrågar stabil energiförsörjning, fungerande infrastruktur och rätt kompetens för framtidens arbetsmarknad.

– Det är precis den sortens krav och förväntningar som företagen har all rätt att ställa. Det skapar de bästa förutsättningarna för Sverige, sa Kristersson.

Ytterst är det väljarna som avgör

Han betonade vikten av breda politiska uppgörelser som håller över tid. Inom försvars- och säkerhetspolitiken menade han att regeringen lyckats samla brett stöd, och även i kärnkraftsfrågan ser han en växande samsyn.

– I den ekonomiska politiken är det mycket svårare. Partierna tycker väldigt olika. Vi gör vad vi kan för att hitta breda majoriteter, men ytterst är det väljarna som avgör, konstaterade statsministern.

Kristersson lyfte den svenska techsektorn som ett exempel på framgång – men betonade att fler branscher måste växa.

– Techsektorn går starkt, och den ska vi värna. Men vi behöver hög tillväxt på fler områden.

Avslutningsvis underströk han att Sverige ska sikta högre än EU-snittet:

– Hela Europa ligger efter just nu. Vi ska sticka ut som ett av de bästa länderna i Europa när det gäller tillväxt.

Se hela intervjun i videon nedan.

Benjamin Dousa (M), av vd Simon Helmér dubbad ”vår minister”, har på kort tid blivit en av landets mest namnkunniga politiker. Detta inte minst i ljuset av de så kallade Trump-tullarna som givetvis också var ett av de ämnen som ministern behandlade i sin dragning. Under mötet fick det besökarna i det fullsatta Kammarforum också möjlighet att ställa frågor till Benjamin.

– Först och främst göra vår egen hemläxa, proklamerade Dousa, och pekade på att EU:s ekonomi stagnerat redan långt innan Donald Trump kom till makten. Tysk och italiensk ekonomi har inte sett tillväxt på fem respektive tjugo år. Samtidigt har USA:s och flera asiatiska ekonomier växt betydligt sedan finanskrisen 2008.

I klippet nedan ger Benjamin Dousa sina två tydligaste budskap till östsvenska företag.

Vill få i gång de ekonomiska hjulen

Medan Trump-tullarna på flera sätt skapar problem för europeiska företag är det upp till EU att öppna nya handelsmarknader – något som Benjamin själv arbetar aktivt med.

I nuläget upplever han ett ”sense of urgency” på EU-nivå kring frågan. Det pågår ett ständigt arbete med att antingen förbättra eller teckna nya frihandelsavtal med länder världen över. Det rör sig om Kanada, Australien, länder i Sydostasien, ett antal gulfländer och länderna i den sydamerikanska tullunionen Mercosur:

– Brasilien är en mycket stor potentiell marknad för europeiska företag, menar Benjamin Dousa.

Ministern avrundade sin dragning med att berätta om den budget som regeringen presenterade den 22 september med syfte att ”få i gång de ekonomiska hjulen”. Med budgeten, förklarar Dousa, vill man motverka den osäkerhet som råder bland svenska företag eftersom detta har drabbat den svenska ekonomin ännu hårdare än höga amerikanska tullar.

Regeringen har presenterat sin sista höstbudget förhandlad inom ramen för Tidöavtalet. Att det är en expansiv budget, ger en signal om att valet närmar sig. Finansministern säger sig vilja ge en ”injektion av optimism och tillväxt som stärker svensk konkurrenskraft”. De största reformerna handlar dock om plånboksfrågor (som sänkt matmoms) för att öka köpkraften för familjers fredagsmys. Tacos är trevligt, men det finns starkare mediciner för en mer kraftfull injektion. Breda och långsiktiga investeringar som rustar Sverige för framtiden, till exempel.  

Det är beklagligt att en energiöverenskommelse mellan regeringspartierna och Socialdemokraterna inte gick i lås. En långsiktig plan för svensk elförsörjning är välkommen och helst före valet. Näringslivet har inget intresse av debatt om huruvida det är kärnkraften eller vindkraften som ska lösa framtidens energibehov. Den har vi hört förut och förhalar bara de nödvändiga investeringar som behöver göras – i båda kraftslagen.  

När Trafikverket i måndags presenterade ny Nationell Plan för Transportinfrastruktur 2026 – 2037 var myndigheten tydlig med att lagt kort inte ligger, och att projekt kan förändras och lyftas in och ut. Det är motsatsen till näringslivets önskemål om framförhållning! Extra oroande att Ostlänken är ett av de projekt som drabbas, tidsplanen för färdigställande i Norrköping och Linköping har flyttats fram. Fler synpunkter från Handelskammaren om Trafikverkets besked finns längre ner i nyhetsbrevet. 

Alla medlemsbolag har fått möjlighet att besvara Handelskammarens konjunkturenkät. Svaren är inte fullt sammanställda, men redan nu har vi sett ett skifte i företagens oro. Sakernas tillstånd i världen och den geopolitiska osäkerheten påverkar starkt, den gör oss försiktiga och avvaktande. Företagen är också bekymrade för minskade barnkullar. Brist på framtidstro kan vara orsak till färre födda barn, vilket i sin tur kan ge ökade problem med framtida kompetensförsörjning. Vem ska ta jobben? Arbetslösheten växer, men mismatchen mellan utbud och efterfrågan gör att många arbetsgivare ändå har stora utmaningar. 

Valrörelsen ger tillfälle att träffa, samtala och påverka politiken. Det tillfället har Handelskammaren all ambition att ta vara på. Bland annat ser vi fram emot att välkomna beslutsfattare på alla nivåer, styrande ochopposition till oss under hösten. Vi börjar med ett medlemsmöte med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) fredag den 10 oktober kl. 9.00 i Norrköping. Det finns några platser kvar – anmäl dig gärna. Valrörelsen är igång!

Trafikverkets förslag till ny nationell plan för åren 2026 till 2037 kom lastat med stora besked i både positiv och negativ bemärkelse. Positivt är att det fortsatt satsas på att återta eftersatt infrastruktur: väg ska som planerat återtas till år 2037 och nu finns även målbilden att göra detsamma för järnväg till år 2050. Vidare är det positivt på att det blir mer pengar till länsplaner och den så kallade näringslivspotten.

– Det är välkommet att Trafikverket tänker i funktionella stråk avseende transportleder och även menar att den nationella planen ska bidra till att klimatmålen nås 2045. Viktigt också att Förbifart Söderköping på E22 ligger fast, säger Charlotta Elliot, talesperson för infrastrukturfrågor.

Under devisen ”lagt kort ligger inte” menar Trafikverket att olönsamma projekt måste bort och att långt gångna investeringsplaner ska omprövas. Ostlänken framhålls som ett viktigt och riktigt projekt, och ska finnas kvar. Men inte helt och fullt finansierat inom myndighetens förslag till denna nationella infrastrukturplan, vilket får till konsekvens att sträckorna runt Norrköping och Linköping senareläggs.  Ostlänken skulledärmed inte stå klar i sin helhet år 2035, som det först var sagt.  

– Det är ett tungt besked för näringslivet i den östsvenska regionen. Tillsammans med kommunerna längs tillväxtstråket har vi arbetat enträget och sammanhållet för att Ostlänken ska bli av och bli av i tid. 

Mer information om tidsplanen för Ostlänken kommer om cirka två veckor. Magnus Sjöberg, programchef för Ostlänken, talar på Handelskammaren den 21 oktober. Under tisdagens presentation menade Sjöbergatt en senareläggning kan minska risken för överhettning av marknaden, då en del av resursanvändningen skjuts upp.  

– Vi har länge lobbat för att kompetensförsörjning och övriga resurser är en utmaning i färdigställandet av Ostlänken, så visst kan det finnas en poäng i att hela sträckan inte färdigställs samtidigt. Det har dock inte varit meningen och är heller inte skäl nog att skjuta upp det med flera år, menar Charlotta Elliot.  

– Handelskammaren kommer fortsätta trycka på för att tidsplanen ska hålla. Spåren är fulla och Ostlänken behövs, investeringarna behöver göras och näringslivets tillväxtchans färdigställas! 

För vidare läsning, se Trafikverkets förslag till ny nationell plan.

Läs mer och anmäl dig till Fullt fokus på Ostlänken med Magnus Sjöberg, programchef för Ostlänken.

Den 22 september presenterade regeringen sin höstbudget med reformer för nära 80 miljarder kronor. Budgeten är tänkt att stärka företagen, bryta lågkonjunkturen och öka framtidstron, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Östsvenska Handelskammaren välkomnar regeringens fokus på arbete och företagande. Svensk tillväxt är inte vad den borde göra och finansministern har en poäng när hon säger att vi behöver en injektion av framtidstro. Men för att svensk ekonomi ska ta sig ur lågkonjunkturen och företagen ska våga investera och anställa igen, krävs mer långsiktiga reformer och varaktiga lösningar på energiområdet, för infrastrukturen och kompetensförsörjningen.

Därtill påverkar omvärldsläget och oron på den globala arenan svenska företag. Krig, handelshinder och protektionism skapar osäkerhet. Sveriges röst inom EU och andra internationella forum bör stärkas för ökad frihandel, fred och minskad klimatpåverkan.

Östsvenska Handelskammaren om regeringens budget:

Maria Björk Hummelgren
Vice vd & näringspolitisk chef

Läs mer: Budgeten för 2026 på fem minuter (extern länk till regeringen.se)

I intervjun med Maria Björk Hummelgren förklarar Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium, att EU:s viktigaste ekonomiska frågor i dagsläget inte är de omtalade Trump-tullarna, utan snarare den så kallade Inre marknadsstrategi som man just nu förbereder.

– Det finns en mängd olika förslag som handlar om att i slutänden skapa BankID för hela Europa. Det skulle kunna rendera Swish för Europa också, förklarar Per.

Dessa är exempel på vad de 55 åtgärder som utgör strategin skulle kunna utmynna i, då målet är att göra den inre marknaden mer sammanhållen och effektiv. Detta ska möjliggöras genom att ta bort kvarvarande hinder, minska byråkratin, förbättra förutsättningarna för företag att växa och främja digitaliseringen. Strategin betonar också behovet att modernisera tjänstesektorn och stärka villkoren för små och medelstora företag, eftersom de står för en stor del av sysselsättningen och därmed är avgörande för EU:s ekonomi.

Inre marknadsstrategin är ett svar på de utmaningar som uppmärksammades i fjol i den så kallade Draghi-rapporten, som analyserade unionens konkurrenskraft och lade fram förslag till reformer. I rapporten varnade Mario Draghi, tidigare ordförande för Europeiska centralbanken, för att EU riskerar att halka efter globalt om inte produktivitet, investeringar och regelverk stärks och samordnas bättre. Den nya strategin innehåller de reformer som EU vill genomföra för att möjliggöra just det.

Samstämmighet, en utmaning

Att sedan få igenom strategin kan även vara en utmaning i sig, menar Per Altenberg. Han förklarar att medan medlemsländerna kan anse att strategin är gynnsam i sin helhet, kan det vara svårt att nå total samstämmighet. Om de olika medlemsländerna skulle sätta upp hinder för enskilda förslag som inte ligger i deras intresse riskerar strategin att undermineras.

Per är själv positiv till reformerna och poängterar att det europeiska näringslivets produktivitet är större idag än vad beräkningarna visade för 20 år sedan. Detta, förklarar han, är dock en sanning som sällan nämns i de politiska debatterna:

– Om man lyssnar på den politiska retoriken så är det tvärt om. Men i verkligheten och forskningen så vet vi att det är stora vinster, avslutar Per Altenberg.

För vidare läsning, se Utrikesdepartementets faktapromemoria angående Inre marknadsstrategin.

Idag arbetar Gregory Shepard bland annat som investerare, föreläsare och författare. Vidare driver han också Startup Science, en webbplattform som han beskriver ett ekosystem där startups, acceleratorer, investerare och företagsmentorer möter varandra. Efter ett kort frukostmingel inleddes föreläsningen av Handelskammarens vd Simom Helmér och Martin Rantzer, prefekt och campusråd vid Linköpings universitet, som bjudit in Gregory. Dagens evenemang är ännu ett exempel på hur Handelskammaren och universitetet samarbetar.

Gregory inledde med att förklara att misslyckandet är en stor del av att vara entreprenör, och beskriver entreprenörskap som att gå på lina utan säkerhetssele. Enligt Gregory misslyckas 90 procent av företag inom teknikbranschen inom de första fem åren. Det, menar han, beror ofta på misstag som görs redan under verksamhetens första arton månader. Att identifiera och hantera problem i ett tidigt skede är alltså ett måste, eftersom problem tenderar att växa i takt med företaget. 

Gemensamt för de 10 procent av teknikföretag som lyckades var företagsledare som (till skillnad från sina investerare) fokuserade på anledningarna bakom sina resultat snarare än på själva resultaten. Något som Gregory förklarade med en allegori:

– Att som företagsgrundare bara titta på resultaten i stället för att titta på vad som skapat resultaten är som att köra bil och ständigt titta bakåt.

Att göra en exit (igen och igen)

Gregory menar att en lyckad exit måste planeras tidigt. Redan vid företagets grundande måste man identifiera vilket företag som ska köpa ens verksamhet, lära sig förstå företagets kundkrets och sedan forma sin verksamhet utifrån det.

Gregory understryker att det är viktigt att det köpande företaget vet vad de kan förvänta att få ut av att förvärva din verksamhet. Startups, menar han, säljs inte på grund av sina vinster, utan på hur mycket det köpande företaget förväntar sig kunna tjäna på förvärvet. Samtidigt ska man akta sig för att göra mer än vad man behöver.

– Inom tech ska man alltid presentera en något underutvecklad produkt. Då säger köparen vad de behöver. Om du i stället har överutvecklar produkten kommer de säga vad de vill ha. Då kommer ditt framtida arbete bara förstöra produkten.

För en lyckad exit är det också viktigt att ens företag inte blir övervärderat, förklarar Gregory. Detta eftersom ett för högt marknadsvärde kan göra det svårare att sälja sitt företag, och det inte alltid är känt vilka summor köparföretaget förvärvat för tidigare. Ledaren för det mindre företaget har i uppgift att skapa rätt förutsättningar för ett förvärv, och att bevisa att det är en rimlig affär för båda parter. När affären slutligen är genomförd tackar du för dig – exit. Vad som sedan händer med ditt gamla bolag är upp till deras nya ägare.

Tre tips från Gregory Shepard

Efter föreläsningen ombeds Gregory att sammanfatta sin metod i tre punkter, något han tycker är svårt då de olika aspekter är inbakade i varandra. Trots det gjorde han ett försök:

  • Ha alltid slutet i åtanke – planera din exit så tidigt som möjligt.
  • Lär känna företaget du vill sälja ditt företag till och lär känna deras kundkrets.
  • Fokusera på vad som genererar resultaten – inte på själva resultaten

Martin Rantzer var nöjd med föreläsningen och berättade att Linköpings universitet har haft samarbetat med Startup Science under en tid.

– Det var spännande att lyssna på Greg. Det som var ögonöppnande för mig är vilken exit man ska göra och hur man matchar sitt företag mot ett köparföretag. Den här typen av föreläsningar är intressant för oss på grund av LiU:s omfattande avknoppningsverksamhet där många startups blir till.

På bilden: Karta över Ostlänken. Från vänster: Simon Helmér, vd Handelskammaren, Östergötlands landshövding Gunilla Svantorp och Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket.

I dialogmötet deltog ledningarna för Trafikverket, länsstyrelsen Östergötland, Regionen respektive kommunerna. Fokus för mötet var status och utveckling av infrastruktur samt relationer aktörerna emellan. Handelskammarens vd Simon Helmér gav en övergripande presentation om vikten av mer och bättre transportleder för Sveriges samlade konkurrenskraft.

– Som enda företrädare för det regionala näringslivet är det viktigt för oss att lyfta projekten som är centrala för vår regions utveckling. Väg, räls, båt och flyg måste fungera väl för att lösa företagens behov av kompetensförsörjning och godstransporter. Det är viktigt att samverkan över kommun- och myndighetsgränser fungerar, sa Simon Helmér efter mötet.

För den östsvenska regionen är färdigställandet av Ostlänken mellan Linköping och Järna prioriterad. Förseningar innebär fördyrningar så det bör undvikas. Norra änden av länken måste kopplas till Stockholm, och i den södra fortsätta till Mjölby och vidare såväl mot Hallsberg som till Göteborg och Malmö via Jönköping.

– Kapaciteten för godstrafik och pendling på järnväg behöver utökas kraftigt. Europa rustar och mellan Tyskland och Danmark färdigställs i detta nu tunneln under Fehmarn Bält-sundet. Den beräknas tiodubbla trafiken från och till kontinenten och i dagsläget klarar inte Sverige att ta vara på den möjligheten.

Ett annat viktigt projekt som Handelskammaren lyfte fram vid mötet med Trafikverket är Förbifart Söderköping på E22. Upphandlingen blev klar i somras och nästa höst planeras byggstart. Förbifarten är inte avgörande bara för sydöstra Sverige, utan har internationell bäring och får inte försenas ytterligare.

När svensk konkurrenskraft står på agendan, betonar Handelskammaren alltid kopplingen till regionens hamnar i Oxelösund och Norrköping. Att leden över Händelö på vägen från Örebro och Finspång är exempelvis kommer på plats är exempelvis helt avgörande för att tungt gods kan fortsätta fraktas från de stora industrierna vidare ut i världen.

Även det förändrade säkerhetsläget ställer nya krav på svensk infrastruktur, såsom färjetrafiken till och från Gotland samt på regionens flygplatser i Linköping, Norrköping, Skavsta och Visby.

– Ett sammanhållet och pålitligt transportsystem är A och O för att företag ska kunna verka och växa, skapa jobb och välstånd i Sverige. Alla transportslag behövs i ett sådant system. Även om Trafikverket inte har huvudansvaret är det nödvändigt att även flyg och sjöfart tas med i planerna, liksom kompetensförsörjningen kring nybyggnation och driften framåt. Nu ser vi fram emot fortsatt konstruktiv dialog och kommande Nationell plan som överlämnas till regeringen den 30 september, avslutar Simon Helmér.

Debattartikel publicerad i Corren, NT och SN.

På var fjärde stol i de östgötska styrelserummen sitter en kvinna medan övriga platser innehas av män. Vid bordsänden, på styrelseordförandes plats, återfinns nio gånger av tio en man. Faktum är att över en tredjedel av bolagsstyrelserna i vår region inte har en enda kvinnlig ledamot. Det kan vara värt att påminna om i dag den 26 augusti – jämställdhetsdagen.

Jämställdhet i näringslivet handlar inte bara om rättvisa eller samhällelig utveckling. Det handlar om tillväxt, resurser och kompetens. Styrelsens betydelse för det enskilda företagets utveckling och tillväxt är obestridlig. Inte minst i tider av snabb förändring exempelvis inom områden som teknik, regelverk och geopolitiska händelser. En aktiv och kompetent styrelse kan vara helt avgörande för ett företags framgång eller fall.

Läs mer om vårt projekt 100-listan här

En mångfald bland ledamöterna av olika bakgrund, utbildning, kunskap och erfarenheter skapar en bra grogrund för ett framgångsrikt styrelsearbete. Här spelar också balansen mellan kvinnor och män roll. En nyanserad och jämställd styrelse ser bredare perspektiv som ger klokare beslutsfattande, vilket i sin tur leder till en bättre verksamhet och ökad lönsamhet för bolaget.

Utvecklingen går framåt, men i långsam takt. Med tanke på vilka positiva effekter det innebär för både det enskilda bolaget liksom näringslivet i stort, är det anmärkningsvärt att inte representationen mellan kvinnor och män är mer jämnt fördelad. Många företag vill växla upp sitt jämställdhetsarbete och öka kompetensen i sina styrelserum, men har svårt att komma igång. Att tillsätta en valberedning, med god insyn i företagets behov och bred förankring i näringslivet, är en bra början för en mer professionell styrelserekrytering.

Jämställdheten behöver öka på fler positioner. Också inom företagens interna ledningar och uppåt i ägarleden råder det brist på kvinnliga företrädare och förebilder. Handelskammarens årliga mätning visar att bara vart tionde av regionens största bolag har en kvinna som vd. Dessa bolag tenderar ha en jämnare könsfördelning i sina styrelser. Detsamma gäller bolagens ledningsgrupper, vilka har stort inflytande på vilka personer som anställs och profileras – såväl i styrelserummet som i verksamheten.

Gällande ägande av bolag är 28 procent av Sveriges företagsregistrerade huvudmän kvinnor. Ägarskap ger mandat över företagens inriktning och styrelsernas sammansättning och därmed stort inflytande över bolaget, men också utanför i olika sammanhang. För att öka jämställdheten i hela samhället, inte minst i ledande ställning, bör således fler kvinnor starta, driva och äga företag.

Fler kvinnor i beslutande positioner är en tydlig framgångsfaktor för ett mer jämställt näringsliv – och mer lönsamma företag. Därmed ligger det i hela näringslivets intresse att verka för saken, från ägarposition till medarbetarorganisation. På det viset får vi mer produktiva, hållbara och tillväxtinriktade företag.

Simon Helmér, vd
Jonna Hedlund, projektledare näringspolitik