Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Ta del av medlemsintervjuer, kommande event, debattartiklar och mycket mer.
Den årliga rapporten från Östsvenska Handelskammaren och 100-listan visar att utvecklingen mot jämställdhet i bolagsstyrelser går långsamt – och i vissa fall bakåt. Andelen kvinnor i regionens styrelser ligger fortfarande på 25 procent, oförändrat sedan 2022.
– Det är förstås tråkigt att se stagnation. Sverige pekas ofta ut som ett positivt exempel som kommit långt med jämställdhet, men våra undersökningar visar att vi inte är framme. Det finns ett arbete kvar att göra, säger Lihvia Söderdahl, projektledare för 100-listan.
Hon fortsätter:
– Samtidigt är det positivt att se hur vår östsvenska region har bäst siffror när vi jämför med hela södra och västra Sverige. Inte minst är Gotland ett inspirerande exempel som fortsätter att visa vägen. Där har andelen kvinnor i styrelser ökat senaste året med hela fyra procentenheter till 34 procent, vilket är bäst i landet.
Läs mer: Läs debattartikeln i Dagens Industri i samband med rapportsläppet
Rapporten visar att 38 procent av regionens bolag saknar kvinnor i sina styrelser. Samtidigt rekryterar 82 procent av företagen sina ledamöter från egna nätverk, vilket riskerar att förstärka gamla strukturer. Endast 24 procent av företagen uppger att de arbetar aktivt för jämställdhet – en minskning med tio procentenheter från föregående år.
– Vi kan se att kvinnor på vd- och ordförandeposter har blivit färre, samtidigt som företagen uppger att det är svårare att rekrytera kompetenta kvinnor än att hitta kvalificerade kandidater i allmänhet, säger Söderdahl.
Paulina Brandberg (L), Sveriges jämställdhets- och arbetslivsminister, riktade en hälsning till Handelskammaren och 100-listan där hon lyfte vikten av målmedvetet arbete för jämställdhet:
– Fler kvinnor tar nu plats i beslutsfattande positioner, vilket bidrar till en mer inkluderande företagskultur. Men vi är självklart inte nöjda. Trots framsteg ser vi att kvinnor fortfarande är underrepresenterade på vd- och affärsområdeschefsposter. Här måste vi fortsätta bryta barriärer och skapa lika möjligheter för kvinnor att nå de högsta positionerna inom företagen, säger Brandberg.
Brandberg betonade också regeringens arbete för att främja kvinnors företagande genom nya insatser från bland annat Tillväxtverket och Jämställdhetsmyndigheten.
– 100-listans arbete för att synliggöra jämställdhet i bolagsstyrelser är ett viktigt led i jämställdhetsarbetet i Sverige.
Rapporten konstaterar också att jämställda styrelser har större möjlighet att vara mer lönsamma. Jämställda bolag i regionen är överrepresenterade bland de företag som går med vinst.
– Jämställdhet är med andra ord en affärsmöjlighet. Det borde ses som en investering i konkurrenskraft och innovation. Där finns det absolut skäl att hitta extern styrelsekompetens, något vi kan bistå med i och med 100-listan avslutar Söderdahl.
Rapporten släpps på onsdag hos Östsvenska Handelskammaren i Linköping. Presentationen följs av diskussioner och ett föredrag av Peter Engberg, vice president och Head of Strategy på Saab Aeronautics, som bland annat kommer att prata om försvarsindustrin och framtidens stridsflyg.
100-listan är ett nätverk inom Östsvenska Handelskammaren som hjälper företag att öka lönsamheten genom aktivt styrelsearbete och lyfter fram kompetenta kvinnor som vill ta sig an styrelseuppdrag. Nätverket startades 2017 och har idag över 150 kvalificerade personer på listan. I årets undersökning deltar närmare 400 östsvenska företag, baserat på omsättning.
Skeppningsnätverkets sista träff för året ägde rum i början av veckan på Kammarforum. Efter en mingelfrukost i solljus inleddes seminariet med en kort sammanfattning av årets tidigare träffar. Dagens första talare var Lisa McGuirk, CBAM Desk Officer på Naturvårdsverket, som förklarade de krav som gäller import av CBAM-varor samt en uppdatering om vad som kommer framöver gällande förordningen, med fokus på 2026, vilket nätverksdeltagarna ställde ett flertal frågor kring.
Därefter togs ordet av Mikael Anzén, ambassadör för hållbart företagande och innovation på Utrikesdepartementet. Redan i föreläsningens inledning bekräftade Mikael att UD och Regeringen är beredda på att utmaningar kan vara att vänta när Donald Trump åter blir president i USA – en av Sveriges största och viktigaste handelspartners utanför EU:
– Visserligen har vi haft en tidigare mandatperiod med Trump, och därmed har vi viss bekantskap. Skulle han däremot höja tullarna med flera procent så kommer det få konsekvenser.
Det är dock inte bara Sverige som står inför utmaningar, förklarade Mikael. Förutom ökad konkurrens mellan stormakter och ökad protektionism har Europa också tappat konkurrenskraft sedan 90-talet. Enligt ambassadören kan mängden regleringar från EU vara en anledning till detta. Det väsentliga för Sverige och svenska företag, förklarade han, blir därför att vara alerta och engagerade i att påverka EU:s bestämmelser:
– Sverige är ett av världens mest innovativa länder och har många av de redskap som behövs för att vi ska stå starka genom det osäkra världsläget. Den gröna omställningen äger rum just nu, och det är något som svenska företag kan göra något av. Vi ska också kunna föra dialog kring regler och bestämmelser som vi inte tycker fungerar.
Förmiddagen avslutades av Malin Forsgren från 2050 som gav ett utförligt föredrag om den komplicerade relationen mellan internationell handel och miljömässig hållbarhet. Därtill berättade hon bland annat om miljöhotet, hur hållbarhetsutvecklingen ser ut i Sverige och Europa och vad företag kan göra för att minska sin miljöpåverkan i samband med transport på ett kostnadseffektivt sätt. En givande och minst sagt intressant avslutning på året med Skeppningsnätverket.
Nätverket för internationell handel och skeppning vänder sig till dig som involverad i import, export och skeppning. Preliminära datum för 2025 års träffar finns redan inbokade. Vill du veta mer om nätverket? Kontakta Anneli Forsman eller Emma Meijer.
Linköping den 11 november 2024
Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter i samband med inbjudan till samråd Ärendenr TRV 2022/26280, delen Linköpings tätort
Östsvenska Handelskammaren (nedan förkortat ÖHK) är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 830 medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.
Det är glädjande att arbetet med Ostlänkens dragning genom Linköping avancerar enligt plan, med målbild för trafikstart 2035. Det är mycket viktigt att bygget inte försenas. Ostlänken har stor betydelse för Linköpings framtida utveckling och tillväxt, näringslivet har länge investerat och engagerat sig i förberedelserna. Företagen och regionen är beroende av den utvidgade arbetsmarknadsregion, utökade pendling, förbättrade godstransporter och tillväxtfrämjande stadsutveckling som Ostlänken innebär.
ÖHK stödjer föreslagen spårlinje. Ostlänken är en betydande del i vår samhällsbyggnation, och ska inte bara ses som ett enskilt infrastrukturprojekt. Det är väsentligt att Ostlänken-projektet inom Trafikverket ser till hela järnvägens funktionalitet och såsom Region Östergötland uttrycker det – vi kan se tydliga indikationer på suboptimering där projektet inte ser till helheten. 2
Den nya stationen behöver beakta intentioner om ökad regional tågtrafik från väster. Trafikverkets kapacitetsanalys ger vid handen att sträckan Linköping – Mjölby uppvisar en av södra Sveriges allvarligaste brister i järnvägssystemet. Vikten av att järnvägskapaciteten här ökas, kan inte nog betonas. Utgången ur Linköping behöver utredas och säkerställas samlat med att Ostlänken färdigställs. Vad gäller stationsutformningen på Steninge, så måste den ge goda förutsättningar för flera trafikslag att mötas och bli en effektiv bytespunkt ur både ett lokalt och regionalt perspektiv. Upphöjt läge kan vara att föredra, men framför allt vill ÖHK framhålla att barriäreffekterna behöver minimeras och gynna en stadsstruktur med hållbar, trygg och attraktiv miljö.
Stadsutvecklingen är avhängig hur spåren ansluter – och fortsätter – ut genom staden och av stationsutformningen. En fortsatt sträckning av Ostlänken måste framtidssäkras för att möjliggöra ytterligare kapacitetsförstärkning och ännu mer potential för stärkt arbetspendling och konkurrenskraft. Det är inte bara nya spår eller en station som byggs, det är ljusare utsikter.
____________________
Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter.
Linköping 2024-11-11
Charlotta Elliot
Östsvenska Handelskammaren
Talesperson infrastruktur och Projektledare East Sweden Infra Cluster