Se stort bildspel längre ner på sidan. Och läs hela rapporten och listan som PDF här.

Vem har den mediala makten i dag? Och vad händer när makten flyttar från redaktioner till plattformar? Under torsdagen presenterade Medieakademin och mediekoncernen NTM årets regionala Maktbarometer hos Östsvenska Handelskammaren. Intresset var stort och över 100 inbjudna från näringslivet deltog för att lyssna, ställa frågor och knyta kontakter.

Maktbarometern är en datadriven kartläggning av vilka konton som har störst digitalt inflytande på plattformar som Facebook, Instagram, Tiktok, Youtube och X. Listorna tar hänsyn till flera datapunkter, bland annat räckvidd och engagemang, och gör ingen skillnad på om avsändaren är en person, ett företag eller en organisation.

Norrköping sticker ut

Årets regionala upplaga visar tydliga förskjutningar i maktbalansen. Enligt Medieakademins analys sticker Norrköping ut med en ovanligt hög koncentration av starka konton och kreatörer, där framgång föder framgång när profiler inspirerar och drar med sig andra. Samtidigt är politiken svagare representerad lokalt än i den nationella mätningen och offentliga aktörer som myndigheter och kommuner syns relativt starkt i flera kanaler.

Handelskammarens vd Simon Helmér lyfte efter eventet både möjligheterna och utmaningarna i utvecklingen.

– Publicering har blivit mer tillgänglig, men det ställer också högre krav på källkritik. Är det vi scrollar förbi underhållning eller nyheter, och vem är egentligen avsändare?, skriver han på Linkedin.

Familjen Lundell i topp

Bland exempel som lyftes under presentationen märktes att familjen Lundell dominerar i flera kanaler och att Handelskammarens medlemmar Kolmården och Returpack toppar bland företagskonton i länet. Flera deltagare betonade också behovet av att förstå hur räckvidd kan omsättas i verklig påverkan och hur trovärdighet byggs när gränserna mellan information, opinion och underhållning suddas ut.

Eventet genomfördes i samverkan mellan Östsvenska Handelskammaren, Medieakademin och NTM. För den som vill fördjupa sig finns listor och mer hittar du på Medieakademins hemsida.

Enligt Kommerskollegium godkände Europeiska rådet avtalet den 9 januari 2026, efter en politisk överenskommelse 2024. Frihandelsdelen innebär att tullar stegvis sänks eller tas bort. Mercosur väntas fasa ut dagens höga tullar på bilar och bildelar, maskiner och IT-varor. Avtalet ska också öka transparensen och underlätta för företag att etablera sig och delta i offentlig upphandling.

– Äntligen grönt ljus från EU för Mercosuravtalet vilket är världens största frihandelsområde! I en fortsatt orolig omvärld är detta ett viktigt steg i rätt frihandelsriktning, med andra ord en bra start på nya året för företagen och vårt exportberoende land, säger Emma Meijer, projektledare Internationell handel, Östsvenska Handelskammaren.

Nästa steg är ratificering i både EU och Mercosur. Benjamin Dousa säger till SVT att lägre tullar och mindre byråkrati kan göra det lättare även för mindre bolag att exportera till Brasilien.

Så kan östsvenska företag påverkas

För företag i regionen som exporterar pekar Kommerskollegium på två tydliga effekter. Dels kan avtalet ge stabilare villkor: “risken för oväntade tullhöjningar undanröjs” för varor som omfattas, vilket i sin tur skapar “förutsägbarhet och transparens” för europeiska företag som vill handla med Mercosur.

Dels kan det bli smidigare i praktiken. Kommerskollegium beskriver att “krångliga handelsprocedurer är ett känt problem” i handeln med Mercosur, och att avtalet innehåller förbättringar, bland annat möjligheten att få gods klarerat utanför normal arbetstid och att företag kan få gods klarerat i sina lokaler.

Vill du förstå vad avtalet kan betyda för din export, dina inköp eller din leverantörskedja? Kontakta våra experter och rådgivare Anneli Forsman eller Emma Meijer för vägledning om tullar, ursprungsregler och marknadsinträde.

Att vi nu går in i ett valår brukar innebära synligare och tillgängligare politiker, som vill göra sina ståndpunkter hörda och helst röstinbringande. De folkvalda på kommunal, region- och riksdagsnivå kommer finnas ute i offentligheten mer än vanligt, både i debatter, valstugor, på tågstationer och andra mötesplatser.

Det är en möjlighet som vi på Handelskammaren förstås vill ta tillvara. Vi kommer att bjuda in er medlemmar till samtal och seminarier med politiska företrädare och vi kommer tydliggöra vilka åtgärder som företagen i vår östsvenska region är störst behov av. Samtidigt betyder det ”business as usual” för Handelskammaren.

Handelskammaren ägs av våra medlemsbolag. Ägarskapet kommer att bli än mer förankrat 2026 i och med upprättande av vårt fullmäktige, som sker i samband med årsmötet i den 23 april. I den lag som reglerar vår verksamhet står det tydligt att Kammaren har till ändamål att inom sitt geografiska område (Östergötland, Sörmland och Gotland) främja handeln, industrin och det övriga näringslivet samt företräda dess intressen i förhållande till det allmänna – det vill säga driva opinionsbildning. Fullmäktige kommer säkerställa att så fortsätter ske.

Tillväxt och konkurrenskraft i östsvenska företags intresse är vår ledstjärna. Inom områdena energi, infrastruktur, kompetens och internationell handel driver vi på politiken för bättre och långsiktiga förutsättningar. I våra medlemsundersökningar ser vi att ni tror på framtiden för era bolag, för vår region och er Handelskammares arbete. Det gör oss stolta och ger oss kraft att fortsätta vårt arbete.

De senaste åren har varit mycket av en uppförsbacke. Pandemi, långvarig lågkonjunktur, instabil omvärld med säkerhetspolitiska spänningar, krig och kräftgång för demokrati och frihandel. Trots det har det regionala näringslivet stått pall och till och med skördat framgångar. Inte alla, många har haft tuffa år. Men kanske är 2026 året då vi kan se en vändning på en del områden?

På Handelskammaren kommer vi göra vårt yttersta för att bidra till er framgång, genom fortsatt opinionsarbete, hög service och positiva mötesplatser för höjd kunskap och engagemang.

Vi ser fram emot att ses!

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

– Det är enormt glädjande och ett fint betyg på det arbete vi bedrivit för vårt regionala näringsliv under 2025, säger Eva Hartzell, ansvarig för medlemsrelationer på Östsvenska Handelskammaren.

Ökningen ligger i linje med en längre utveckling där NPS* successivt stärkts under det senaste decenniet, med ett tillfälligt avbrott under pandemiåren. Enligt Eva hänger resultatet ihop med att Handelskammaren löpande tar in synpunkter och omsätter återkopplingen i verksamheten.

– Vi har verkligen ambitionen att ta till oss av och agera på den feedback våra medlemmar ger oss, säger hon.

Undersökningen visar samtidigt att medlemsföretagens prioriteringar ligger fast. Kompetensförsörjning pekas återigen ut som den avgörande frågan för tillväxt och konkurrenskraft i regionen, både på kort och lång sikt. Många lyfter också behovet av ett mer långsiktigt arbete med tydlig riktning och kontinuitet.

AI-kunskap hamnar högst på önskelistan när medlemmarna pekar ut vilka kompetenser som är viktigast framåt.

– Att AI toppar listan är en tydlig signal om vart behoven är på väg. Det påverkar både hur företag rekryterar och hur vi behöver forma våra insatser, säger Eva Hartzell.

Läs mer: I kalendern hittar du aktuella AI-utbildningar för 2026.

När det gäller nätverkandet efterfrågar många mer av det som leder till affärsnytta. Undersökningen pekar särskilt på behovet av affärsnätverk där företag kan mötas, knyta nya kontakter och skapa samarbeten.

I fritextsvaren återkommer samtidigt många positiva omdömen om kvaliteten på Handelskammarens event, både de kompetenshöjande och de opinionsdrivande. Flera medlemmar lyfter också servicen i kontakten med Handelskammaren, inte minst i exportrelaterade frågor.

– Många uppskattar den snabba och kunniga hjälpen vid stämpling av exportdokument, avslutar Eva och tackar för engagemanget i medlemsundersökningen och beskriver resultaten som ett viktigt underlag för att fortsätta utveckla verksamheten utifrån medlemsföretagens behov.

Kontakta Eva om du har frågor eller vill veta mer om medlemskap!

*Så mäts NPS: Net Promoter Score bygger på frågan hur sannolikt det är att du skulle rekommendera en verksamhet. Svaren sammanfattas i ett värde mellan minus 100 och 100.

Varför är detta så viktigt för oss? Svaret är enkelt och rätt självklart – för att våra ägare, tillika medlemmar, är beroende av fungerande infrastruktur för tillväxt och konkurrenskraft. Företag behöver politiska beslut som är långsiktiga, med stabila spelregler och förutsättningar, annars riskeras både kapital och kompetens.
Sverige är en exportberoende nation, och även om Östsvenska Handelskammaren är en regional organisation, så verkar vi och våra ägare i en större kontext.

Så vad har vi lyft i remissvaret? I grund och botten välkomnar vi den utökade budgetramen, ambitionen att återta underhållsskulden, satsningar på investering/utveckling inom järnväg, ökningen av anslaget till Länstrafikplanerna och näringslivspott, intentionen att bidra till att nå klimatmålen 2045 samt fokus på totalförsvarets behov och beredskap. Med det sagt, tar vårt yttrande främst avstamp i delar som rör vår region.

Ostlänken är en avgörande satsning för regionens fortsatta tillväxt och utveckling. Att hela sträckan Järna–Linköping finns med i den nationella planen och att finansiering är säkrad är positivt ur ett närings- och samhällsperspektiv. Samtidigt innebär förslaget att skjuta sex miljarder kronor till nästa planperiod en kalkylerad försening. Det skapar osäkerhet och påverkar företags och offentliga aktörers möjlighet att fatta långsiktiga, strategiska investeringsbeslut.

Ostlänken måste ses i ett större systemperspektiv. För att investeringen ska få full effekt behöver även kapaciteten stärkas på sträckan Järna–Stockholm C, så tågutbudet kan utvecklas i hela Stockholm–Mälardalsregionen. Även söder om Linköping finns behov av kapacitetshöjande åtgärder. Att inte bygga Ostlänkens spår efter Linköping är samhällsekonomiskt vårdslöst. Använd erfarenhet o kompetens från Ostlänken i kommande satsningar. Tänk klart-år i stället för startår!

Vi har också svårt för att hela investeringen bokförs som en satsning i Östergötland, trots att tre län berörs. Redan vid förra remissomgången påpekade Handelskammaren att detta är missvisande. Det ger en direkt felaktig bild av hur infrastrukturmedel fördelas per capita och bör justeras för att korrekt spegla fördelningen.

Sett ur både regionalt och nationellt perspektiv, har vi flera tunga objekt som måste tas om hand i kommande nationell plan. (NP)

• Förbifart Söderköping på E22 är ett viktigt projekt som fått startbesked och finansiering. Vi välkomnar färdigställande senast 2030, vägen är central för transporter i sydöstra Sverige.
  
  
• Tillgängligheten för dispenstransporter till och från Norrköpings hamn måste utredas i närtid inom NP för att kunna åtgärdas. Detta för att framtidssäkra näringslivets export (som Siemens Energy) och totalförsvarets tillgänglighet.
  
  
• Det försämrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges medlemskap i Nato ställer nya krav på transportinfrastrukturen. Ett exempel är Saabs verksamhet och expansion. Den otillräckliga infrastrukturen i Linköping utgör ett tydligt och konkret hinder för stärkandet av totalförsvaret i allmänhet och det militära försvaret i synnerhet. Nuvarande expansion är av sådan omfattning och art att ordinarie styr- och planeringsmodell över NP inte ger godtagbara resultat. Vi uppmanar regeringen att säkerställa nya rutiner där NP går hand i hand med de satsningar på infrastruktur som görs inom andra budgetområden.  Läget är akut.

Överlag saknas fortfarande en uttalad vision för ett sammanhängande transportsystem, där alla transportslagen bidrar till kedjan. Det sägs i texten att alla transportslagen behövs, men Trafikverkets prognoser och förslag på åtgärder för person- och godstransporter talar snarare om fortsatt ökning av biltrafik och separerade stråk än funktionella, intermodala klimatsmarta system. Dessutom måste vi kunna underhålla OCH investera i ny infrastruktur. Som vanligt anser vi att näringslivets behov borde involveras mer i prioriteringarna.

Med rätt förutsättningar och fungerande transportsystem av väg, järnväg, sjö och flyg, kan vårt näringsliv bidra till ett mer konkurrenskraftigt, hållbart och motståndskraftigt samhälle – till nytta för regionen, Sverige, Europa och ja – världen.

Charlotta Elliot
Talesperson Infrastruktur, Östsvenska Handelskammaren

Trots ansträngningar och en del framgångar på området, kvarstår hindret att få ut elever och studerande framför allt så kallade APL- och LIA-platser, men även traditionell prao och annan typ av praktik. Mot denna bakgrund startade Handelskammaren i början av våren 2025 ett praktikupprop, i tron att fler företag kan tänka sig att öppna dörren för praktikanter – inte minst av skälet att säkra bolagets egen framtida kompetensförsörjning.

Under året har praktikuppropet uppmärksammats i olika sammanhang. Norrköpings kommuns företagarfrukost på temat kompetensförsörjning belyste bland annat uppropet. Och Region Östergötland har tagit fram broschyren ”Er framtida arbetskraft. Så kan ni hitta kompetens – och samtidigt göra skillnad”, som en guide till företag som vill göra mer.

I början på december 2025 bjöd Handelskammaren in ett tiotal aktörer och bolag till ett rundabordssamtal tillsammans med riksdagsledamot Johanna Rantsi (M), gymnasielärare och sitter i utbildningsutskottet.

Synpunkter vid mötet var bland annat: 

• Förbud av kontroll av personer innan de antas till utbildningar, såsom belastningsregistret vilket kan bli ett hinder för praktik 

• Kunskapen behöver höjas inom näringslivet om vad det innebär att ta emot praktikanter – osäkerhet och oklarheter utgör hinder 

• Praktiksamordning är lättare på regional nivå nära näringslivet – men behöver också samordnas över gränserna. En elev kan t ex utbilda sig i en region men bo i en annan 

• Svårt (nästan omöjligt) att få tillstånd att starta en ny gymnasielinje 

• YH är för svårt att bedriva vilket leder till kort livslängd på utbildningarna 

• Prao för elever under 18 år är svårt och här behöver näringslivet avlastas 

• Det har skett en positiv förändring i hur elever söker till gymnasiet, högskole- och yrkesförberedande (60/40) de senaste tre åren 

• Företag har generellt för dålig intern struktur för praktik och jobbar för mycket ad hoc med frågan Rimaster, utbildningarna ser väldigt annorlunda ut idag (mot när vi själva gick).  

• Oklarhet i ansvarsfördelningen av praktik  

• Kan krav/meriterande på att erbjuda praktik inkluderas i offentlig upphandling?  

• Även offentliga arbetsgivare behöver bli bättre på att ta emot praktikanter

Riksdagsledamoten tog med sig flera viktiga insikter och konkreta saker att undersöka, såsom varför personkontroller inte får göras och varför hinder sätts upp mot nya gymnasieprogram.  

Tydligt är att systemet för praktisk, arbetsplatsförlagd utbildning inte fungerar och att det behövs tydligare riktlinjer, ersättningsnivåer och systematik i frågan – med utrymme för lokala och regionala lösningar. 

Tack till er som medverkade i samtalet för att få positiv rörelse i denna avgörande tillväxtfråga!  

Johanna Rantsi (M), ledamot riksdagens utbildningsutskott 
Johan Thorén (L), ledamot Linköpings arbetsmarknadsnämnd 
Peter Varma, rektor Praktiska gymnasiet 
Elin von der Lancken, vd Skill 
Jan Malmberg, kompetensansvarig Byggföretagen 
Leila Khanu, kompetensmäklare Norrköpings kommun 
Malin Thunborg, vd Teknikcollege 
Ann-Charlotte Thorén, vd Östsvenska Yrkeshögskolan 
Magnus Ekenblom, vd Curt Nicolin Gymnasiet 
Annika Engberg, HR-chef, Toyota Material Handling 
Elisabeth Wenåker, HR-chef, Rimaster 

Kommerskollegium har nyligen utsetts till beredskapsmyndighet med sektorsansvar för utrikeshandel. Vad innebär det här uppdraget?

Kim Larsson, biträdande enhetschef på Kommerskollegium berättar:

– Det innebär att vi ska leda arbetet med att samordna åtgärder i sektorn inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Syftet med den nya sektorn är att skapa förmåga att upprätthålla och säkerställa import och export av varor och tjänster som är nödvändiga för landets försörjning under såväl fredstida krissituationer som under höjd beredskap och ytterst krig. Att bygga förmåga är en kontinuerlig och långsiktig uppgift, där vi som ny sektor sedan i somras är i uppstartsfasen.

Samarbete är starkt kopplat till beredskap och utrikeshandel. Därför frågade vi hur Kommerskollegium ska arbeta tillsammans med Tullverket.

– Tullverket är den enda beredskapsmyndigheten som ingår i vår sektor. Således kommer vi arbeta väldigt nära för att bygga förmåga och motståndskraft. Vi är glada att vi redan sedan tidigare har haft ett gott och naturligt samarbete med Tullverket och vi ser fram emot att fördjupa det samarbetet ytterligare.

För företag blir beredskap ofta konkret genom leveranskedjor, rutiner och handelsprocedurer. Vi bad därför Kim Larsson beskriva vad Kommerskollegiums sektorsansvar betyder för (öst)svenska företag i vardagen.

– Vi som sektor vet att det är företagen som bedriver utrikeshandel, inte länder. Därför spelar svenska företag en avgörande roll för Sveriges totalförsvar och försörjning. Som ny sektor hoppas vi att företagen känner att de kan vända sig till oss för att diskutera frågor som berör utrikesandel, beredskap, handelsprocedurer och leveranskedjor.

Avslutningsvis bad vi om tre konkreta råd till företagen i regionen – att börja med redan nu:

1.  Se över era verksamheter och se om det finns några sårbarheter, till exempel i era leveranskedjor.
2. Fundera på vad ni kan göra för att åtgärda de sårbarheter ni har identifierat.
3. Ta kontakt med oss på Kommerskollegium om ni har några frågor.

Avslutande intervju med Handelskammarens trainee Haris Kaharevic.  

– En sak jag tar med mig är alla möten och samtal. Jag har träffat många engagerade människor och byggt ett nätverk som betyder mycket, säger Haris Kaharevic, masterstudent i nationalekonomi med inriktning på internationella relationer, som nu avslutar sin praktik på Handelskammaren. 

Förutom att medverka vid företagsbesök, samtal och event av olika slag, har Haris varit starkt bidragande i framtagandet av höstens Konjunkturrapport samt Exportutsikter.  

– Det känns extra bra att jag har kunnat bidra med konkret arbete som varit till nytta i Handelskammarens verksamhet, säger Haris, vars expertis varit till gagn för Handelskammaren under praktiken, som sammanfallit med en stökig tid på den internationella arenan. 

Handelspolitik var länge något som pågick i bakgrunden. Den märktes ibland i tullar eller nya avtal, men för många företag var spelreglerna relativt stabila över tid. I dag har det förändrats. När geopolitik, nya regelkrav och klimatomställning påverkar handeln samtidigt får beslut snabbare genomslag i leverantörskedjor, kostnader och investeringsplaner. 

– Det här är ingen helt ny trend, sammanfattar Haris. När WTO:s överprövningsorgan slutade fungera fullt ut i december 2019 blev det globala handelssystemet mindre förutsägbart. Brexit innebar att Storbritannien, som stod för omkring 15 procent av EU:s samlade BNP, lämnade unionen och att handeln med Storbritannien blev mer komplicerad. Pandemin visade också hur snabbt handel kan påverkas av störningar i logistik och tillgång på insatsvaror. 

Kriget i Ukraina gjorde sanktioner och exportkontroller till något som många behövde ta hänsyn till, och fokus flyttade från att bara jaga lägsta kostnad till att också säkra leveranser och minska beroenden. För företag har det ofta betytt att man snabbt behövt ställa om. 

– De senaste tre åren har det utvecklats till det nya normalläget. EU fortsätter driva frihandelsavtal med till exempel Nya Zeeland, Mercosur och Mexiko, samtidigt som unionen också bygger ut fler verktyg för att hantera ekonomisk säkerhet och konkurrens. Under 2025 fick vi ett mer oförutsägbart läge i relationen mellan EU och USA, där Trumps tullpolitik drev upp spänningarna innan parterna sommaren 2025 nådde en politisk överenskommelse för att dämpa konflikten. Parallellt blir också klimatkrav en tydlig del av handeln, där CBAM går från övergångsfas till skarpare tillämpning från 2026. 

Det kommande svenska valet blir spännande, spår Haris. Inför riksdagsvalet september 2026 ligger handelspolitiska grunden fast, eftersom mycket avgörs i EU, men inriktningen kan skilja sig. En regering kan lägga mer fokus på regelförenkling, snabbare beslut och att få fler avtal i mål, medan en annan kan prioritera villkor, kontroll och ekonomisk säkerhet.  

– Det handlar därmed främst om skillnader i prioriteringar och genomförande, snarare än om helt olika vägval, säger Haris. 

Nu har det blivit dags att tacka Haris för hans insatser, när praktiken lider mot sitt slut.  

– Min tid på Östsvenska Handelskammaren har varit väldigt givande och jag är verkligen tacksam för möjligheten. Jag har fått en tydlig inblick i hur Handelskammaren arbetar, och jag har fått en god förståelse för hur näringslivet i vår region mår, hur företag resonerar kring handel och investeringar och vilka utmaningar som präglar deras vardag. Jag har också haft fantastiska kollegor och lärt mig mycket av deras kompetens och engagemang. 

1. Lagt kort ligger inte – tungt besked för vår region

Under tisdagen presenterade Trafikverket sitt förslag till ny nationell plan för transportinfrastruktur för åren 2026 till 2037. Efter pressträffen kom ny information via regional media, bland annat att Ostlänken blir försenad i Linköping och Norrköping. Det är inte goda nyheter.

Läs artikeln här

2. Grönt ljus för förbifart Söderköping – byggstart 2026

Regeringen har nu gett klartecken för byggstart av E22:ans förbifart Söderköping. Beskedet kom vid en pressträff på Regeringskansliet, där totalt tolv infrastrukturprojekt fick grönt ljus. Bygget beräknas starta hösten 2026. Vår talesperson Charlotta Elliot kommenterar beskedet i videoklippet nedan.

Läs artikeln här

3. Chat GPT i tre steg: Så implementerar du AI i din verksamhet

De senaste åren har utbildningar om AI varit en av de saker som Handelskammarens medlemmar efterfrågat mest. Att måndagens ChatGPT-utbildningar var fullsatta både i Linköping och Norrköping kom därför inte som en överraskning. André Andersson, kursledare tillika vd på Scribill, möttes av stort intresse från medlemmarna.

Läs artikeln här

4. Årsmöte 2025

Här finner du beslutsunderlag inför Östsvenska Handelskammarens årsmöte den 24 april 2025.

Läs artikeln här

5. Oacceptabelt att Ostlänken försenas

Trafikverkets besked att skjuta på tidsplanen för de nya dubbelspåren innebär förlorad tillväxt och konkurrenskraft i vår region. Arbetet måste växlas upp så rälsen står färdig 2035 – längs hela sträckan.

Läs artikeln här

6. Vår största satsning någonsin

Almedalen är Sveriges främsta forum för demokrati, opinion och politik. Att vara på plats och påverka svensk näringspolitisk inriktning i våra medlemmars intresse, är en självklarhet för Östsvenska Handelskammaren. I år växlar vi dessutom upp ytterligare.

Läs artikeln här

7. Stark framtidstro på ESIC-träff i Nyköping

ESIC:s matchmaking-träff är ett för Handelskammaren klassiskt evenemang där näringslivet och det offentliga möts över gemensamma intressen. På Sunlight Hotel i Nyköping, samlades en stor skara från fyrtio olika företag i regionen för att möta betydande aktörer i sammanhanget Nyköping och Ostlänken: OHLA Sverige, Explore Skavsta, Trafikverket och Nyköpings kommun.

Läs artikeln här

8. Romina Pourmokhtari: ”Klimatet stärker vår konkurrenskraft”

Effektivitet, rättvisa och internationellt. Det är ledorden i klimatpolitiken framöver. Det betonade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) under sitt besök hos Östsvenska Handelskammaren, där hon mötte medlemsföretag och samtalade med vice vd Maria Björk Hummelgren. Se en videointervju här.

Läs artikeln här

9. Experten om tullbeskedet och vad Trump missade

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump har kommit överens om 15-procentiga importtullar på varor från EU. Peter Hellman, expert inom internationella affärer, menar att svenska och europeiska företag behöver förbereda sig på mer.

Läs artikeln här

10. Få koll på avskogningsförordningen – EUDR

EUDR-förordningen (EU Deforestation Regulation), eller avskogningsförordningen som den också kallas, är en central del av EU:s strategi för att minska sin påverkan på miljön. Förordningen, som börjar gälla den 30 december 2025, syftar till att säkerställa att produkter som säljs på EU:s inre marknad inte har bidragit till avskogning eller skogsförlust. Här har vi sammanställt det du i ett första läge behöver känna till.

Läs artikeln här