AI har under de senaste åren blivit ett omåttligt engagerande ämne. Inte minst bland Handelskammarens medlemmar: Emanuel Karlstens AI-föreläsning i november i fjol drog storpublik och den framstående AI-forskaren Fredrik Heintz har gästat Handelskammaren flera gånger. Den artificiella intelligensens popularitet har verkligen ökat lavinartat på kort tid. För några år sedan behövde kursledare André Andersson, vd på Scribill, förklara vad Chat GPT ens var för att sälja in sina utbildningar. Idag är OpenAI:s verktyg Chat GPT på allas läppar.

Med andra ord var det hög tid för Scribills Chat GPT-kurs att hållas hos Handelskammaren. Resultatet blev fullsatta salar i både Linköping och Norrköping. André var nöjd med besöken:

– Det var riktigt kul med det stora intresset! Jag fick förfrågningar om framtida kurstillfällen och stora frågor som hur AI kan komma att påverka företag, samhället och demokrati i framtiden. 

Han fortsätter: 

– Utbildningsdeltagarna var ivriga att testa Chat GPT själva; flera hörde av sig redan samma kväll och berättade att de börjat prova genom att följa kursmaterialet.

André Andersson, vd på Scribill, presenterade en av många sätt att definiera artificiell intelligens.

Deltagarna fick lära sig allt från grunderna till hur de själva kan formge AI:ns persona utifrån sina egna behov. Enligt André kan Chat GPT vara såväl bollplank som en kollega som hittar, analyserar, sammanfattar, strukturerar och visualiserar information. Omfattande uppgifter kan lätt brytas ned i steg och tillsammans med andra verktyg, såsom Perplexity AI, kan Chat GPT till exempel hjälpa dig planera körschemat till ditt företags nästa team building-resa. Hur börjar man då? Följ Andrés tre tips för att komma i gång.

Tre steg för att komma i gång med AI, från André Andersson

  1. Gå in på Chat GPT, presentera dig själv, ditt företag och dina behov. Fråga sedan Chat GPT hur den kan hjälpa dig. Chat GPT fungerar lika bra i arbetssammanhang som privat!
  2. Ta fram tydliga riktlinjer för vad medarbetare får och inte får göra med verktyget. Detta så att de kan experimentera utan att råka gå över några gränser. Riktlinjerna kan uppdateras över tid.
  3. Se efter på ditt företag om det finns medarbetare som är intresserade av att utforska Chat GPT. De kan bära ”AI-facklan” på företaget. Avsätt tid för dem att lära sig verktyget, låt dem gärna utforska och experimentera även privat, och låt dem sedan sprida sina lärdomar internt. Det kan ha stor påverkan på arbetsprocesser i hela företaget!
Kursledare André Andersson höll i två fullsatta utbildningar på Handelskammaren i måndags.

2025: ”AI-agenternas år”

André menar att processen ovan också är användbar för Microsofts Copilot – ett enligt honom utmärkt komplement till Chat GPT – som han också utbildar kring. En av Copilots styrkor är att den är integrerad i Office-programmen. AI-verktyg som samverkar med andra program tror André kommer bli vanligare inom en snar framtid:

– Det sägs att 2025 kommer bli ”AI-agenternas år”. Det är lite överhajpat just nu men mot slutet av året kan det nog finnas några coola verktyg. Det kommer bli vanligare med AI-verktyg som till exempel kan boka aktiviteter; framför allt för privat bruk men de kommer nog dyka upp i professionella sammanhang också. Jag tror också att möjligheten att utveckla sina egna system kommer bli större.

På grund av stort intresse för kursen så kommer Scribill ge två ytterligare ChatGPT-utbildningar hos Handelskammaren i maj. I Linköping den 5/5 och Norrköping den 6/5. Mer information kommer inom kort.

Efter inledande nätverkande, fika och välkomsthälsning från Handelskammarens Charlotta Elliot, tog Trafikverkets Ylva Gustafsson Höjer och Joel Renblom vid. I sin presentation berättade de om Ostlänken genom Nyköping, med nytt resecentrum, tillkommande bibana och stationen som ska byggas i Skavsta.

 

Trafikverkets Joel Renblom, projektledare Nyköpings resecentrum och Bibanan, och Ylva Gustafsson Höjer, projektenhetschef för Nyköpingsenheten höll i dagens första presentation.

Näst på tur var OHLA Sverige, som företräddes av Simona Pop, Håkan Haapalahti och Daniel Jáuregiu Alonso. Simona presenterade OHLA-gruppen, den relativt nystartade Sverige-enheten, såväl som tidigare infrastrukturprojekt man drivit i landet.

Håkan redogjorde i sin tur för projektet kring Nyköpings resecentrum och om hur byggandet kommer påverka invånarna medan Daniel, som förutom Nyköping också är ombud för Ostlänken-bygget i Gerstaberg, berättade om praktiska aspekter gällande hur OHLA Sverige kommer arbetar med underleverantörsavtal i detta projekt. De bad tydligt deltagarna att fundera och återkomma med på vilket sätt man ville och kunde bidra till projekten.

 

OHLA Sverige representerades av Simona Pop, verksamhetsstyrningschef, Håkan Haapalahti, projektledare Nyköpings resecentrum och Daniel Jáuregui Alonso, ombud Nyköping och Gestaberg.

Ett nytt Nyköping blir till

Nyköpings kommun representerades för dagen av Johan Dahlrot som i egenskap av projektledare belyste byggandet av resecentrumet från kommunens sida. Johan, som arbetat med frågorna länge, berättade att Nyköpingsborna redan har märkt vissa förändringar i stadsbilden och att fler väntar – 2028 ska det nya resecentrumet stå färdigt. Buss- och tågstation sammanförs och det blir lätt att byta mellan de kollektiva färdmedlen. Kommunen står i begrepp att handla upp konsultstöd och utförandeentreprenad för nya busstorg och förändringar på Brunnsgatan.

 

Johan Dahlrot, projektledare, representerade Nyköpings kommun. För Arlandastad Group talade Daniel Christensen, chef fastighetsförädling.

Dagens sista dragning gjordes av Daniel Christensen, som beskrev Skavsta Airport och fastighetsförädlingen på markerna runtomkring. Att flygplatsen får sin egen järnvägsstation i och med Ostlänken ger ytterligare potential för att stärka regionen söder om Stockholm. Detta visualiserade Daniel med bilder på den tilltänkta stationen, dess anslutning till flygplatsen och olika delområden på det som kallas Explore Skavsta. På sikt blir området en levande stadsdel och förväntas skapa tusentals nya arbetstillfällen.

”Samverkan när den är som bäst”

Efter dragningarna följde en timmes speeddejting mellan de fyra aktörerna och företagen, enligt ett tight upprättat schema. Speedejtingen erbjöd engagerande samtal och många byten av kontaktuppgifter – och alla höll tiderna klockrent! Nyfikenheten mellan aktörerna och näringslivet var uppenbart ömsesidig. Detta gladde Charlotta Elliot som summerar dagen så här: 

– Idag är jag extra stolt över att vara projektledare på ESIC – East Sweden Infra Cluster.
 Vi vet att infrastruktur är en förutsättning för regional tillväxt och här är ett levande exempel på hur Handelskammaren fungerar som mötesplats för näringslivet och offentliga aktörer.

Handleskammarens Charlotta Elliot, projektledare ESIC, var mycket nöjd med träffen.

Hon fortsätter:

– Förutom det uppenbara syftet med speed-dejtingen, har nya och framåtriktade samtal ägt rum mellan företag och personer som annars inte hade träffats. Det tycker jag är nätverkan och samverkan när det är som bäst!

På onsdagen besökte arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) Linköping för att möta näringslivet. Rundabordssamtalet på Stadshuset, initierat av statsrådet, samlade representanter från Östsvenska Handelskammaren, Svenskt Näringsliv, Linköpings universitet och Linköping Science Park. Kompetensförsörjning stod högst på agendan.

– Det här är en tillväxtregion med högteknologiska företag och framstående universitet. Det gör regionen till en viktig tillväxtmotor för Sverige, konstaterade Mats Persson när han mötte upp Handelskammarens kommunikationschef Rickard Widgren efter mötet.

Yrkesutbildning som lösning

Under rundabordssamtalet belyste Handelskammaren en färsk konjunkturrapport (ej släppt ännu) där nära hälften av de östsvenska företagen säger att de behöver nyanställa närmaste året. På frågan om vad regeringen gör för företag som kämpar med att hitta rätt kompetens framhöll Persson satsningen på yrkesutbildningar.

– I år har 120 000 personer möjlighet att gå en yrkesutbildning. Vi tror starkt på att utbilda sig på en arbetsplats, att lära sig ett yrke praktiskt. Mitt budskap till företagen är att nyttja yrkeshögskolan och andra praktiska utbildningar.

Men det är lättare sagt än gjort. En vanlig utmaning för skolorna, särskilt inom inriktningar som bygg, el och industri, är att hitta praktikplatser hos företagen. Här pekade ministern på två lösningar.

– Vi ökar ersättningen till företag som tar emot praktikanter. Det ska finnas en morot att ställa upp. Dessutom måste företag se praktikanter som en investering – de kan vara framtida anställda.

Forskare ska stanna i Sverige

Ett annat ämne som diskuterades var hur Sverige ska behålla utländska forskare och högutbildade som efter studier ofta lämnar landet.

– Vi vill göra det enklare för högutbildad arbetskraft att både komma till Sverige och stanna kvar. Det är ett viktigt besked från regeringen, sa Persson.

Lågkonjunkturen kräver högre egenansvar

Mats Persson avslutade med att redogöra för regeringens prioriteringar i en tid av utdragen lågkonjunktur som ser ut att ljusna och där inflationen nu vänder och räntorna sänks:

  • Fler yrkesutbildningar: Utbildningar som leder direkt till riktiga jobb och där lärandet sker på arbetsplatsen.
  • Fokus på jobbansvar: Individer måste ta stort ansvar för att försörja sig själva genom aktivt jobbsökande.

– I den här lågkonjunkturen är det avgörande att människor gör sitt yttersta för att stå på egna ben och försörja sig själv, avslutade Persson.

Du missar väl inte att svara på vår senaste medlemsenkät? Inspelen om din verksamhet och världsläget i stort är viktigt underlag för oss i kontakt med politiker, myndigheter och media. När vi tjuvkikat på svaren som inkommit, ser vi bland annat att anställningsbehovet är fortsatt stort – en trend som varat under lågkonjunkturen. Handelskammarens medlemmar är rädda om sin personal samtidigt som många ser sig om efter nya talanger. På lite sikt behöver nästan hälften av er, som hittills svarat på enkäten, anställa ny personal.

Kompetensförsörjning har länge varit ett fokusområde för Handelskammaren eftersom det är företagens största hinder för tillväxt. Därmed är det också en ödesfråga för hela samhällsekonomin. Inte sällan hamnar diskussionerna i hur fler ungdomar ska lockas till utbildningar som leder till bristyrken, inom exempelvis industri, teknik, energi med mera. Det vill säga det som den nya dimensioneringslagen för gymnasieskolan, som började gälla 1 januari i år, syftar till. Sent i höstas höll vi ett seminarium för att höja kunskapen kring vad lagen innebär för offentliga och privata utbildningsaktörer samt vilka effekter den kan ge för näringslivets kompetensbehov.

Redan nu står dock klart att en anpassad utbildningssektor inte räcker! Företagen behöver också bli mer aktiva, inte minst gällande praktikplatser. Peter Warma, rektor på Praktiska Gymnasiet, är en tongivande röst i debatten och han är tydlig med att brist på sökande till yrkesprogram inte är det största problemet. Praktiska måste till och med neka behöriga elever till exempelvis elprogrammet då skolan inte kan garantera arbetsplatsförlagt lärande, så kallad APL, till alla. Praktiska och andra utbildningsaktörer är aktiva och letar praktikplatser till sina elever. Ändå fattas många.

På Handelskammaren försöker vi leva som vi lär. Nästa vecka tar vi emot tre praktikanter inom områdena opinion, kommunikation respektive Internationell Handel. Ett roligt och värdefullt tillskott i verksamheten! Dock framstår tydligt att mer systematik kring utbildningspraktik behövs, ansvaret är för stort för att falla på enskilda eldsjälar. När vi häromdagen hade möjlighet att medverka vid ett slutet rundabordssamtal tillsammans med arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L), lyfte vi frågan vad regeringen kan göra för att få fler företag att erbjuda praktikplatser. Statsrådet gav dessutom beskedet att regeringen vill göra det enklare för högutbildad arbetskraft att både komma till Sverige och stanna kvar. I dagsläget är det ett problem, inte minst inom akademien.

För övrigt duggar ministerbesöken tätt hos Handelskammaren. Häromveckan välkomnade vi bostads- och infrastrukturminster Andreas Carlson (KD) som möttes av nära hundra intresserade medlemmar. Boka redan nu in 24 april, då blir det årsmöte med bistånds- och handelsminister Benjamin Dousa (M) – som lär ha en del att säga om handelspolitiken några månader in i president Trumps mandatperiod. Och så glöm nu inte att svara på enkäten som alla medlemsföretag fått via mejl – din röst är viktig!

Maria Björk Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef, Östsvenska Handelskammaren

Efter en kort presentation av Simon Helmér, vd för Handelskammaren, inledde Andreas Carlson sitt anförande med att betona vikten av Ostlänken och menade att det inte är bara blir en uppgradering av regional transport och resande, utan kommer ha nationell effekt. Byggandet av Ostlänken är dock inte det enda infrastrukturprojekt som regeringen har tagit höjd för; en satsning görs även gällande återtagandet av eftersatt underhåll. 

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) var tydlig med att Ostlänken är en nationell angelägenhet.

Ställer inte de olika trafikslagen mot varandra

Ministern förklarade att regeringens storsatsning på infrastruktur inte bara innebär en ökad budget – 1171 miljarder kronor under de kommande tolv åren – utan att man också ämnar få mer infrastruktur för pengarna. Detta, berättade ministern, ska ske genom kostnadskontroller samt att öppna upp för alternativ finansiering, ett val som enligt Carlson inspirerats av våra grannländer Danmark och Finland.  

Trots det var Andreas Carlson tydlig med att man inte ställer de olika trafikslagen mot varandra, utan att man tydligt ser hur Sverige gynnas av såväl järnväg som av flyg och sjöfart, både vad gäller transport och resande. Som exempel nämnde han att företag som Siemens Energy har stor nytta av Norrköpings hamn. Statsrådet använde sig av Handelskammarens kartbild över Östsveriges infrastruktur där han pekade ut såväl Händelöleden som E22, förbifart Söderköping. 

Simon Helmér, vd för Handelskammaren, och Andreas Carlson (KD) under frågestunden som avslutade ministerbesöket

Att ministern uppmärksammade både Ostlänken och andra knytpunkter i den regionala infrastrukturen var mycket positivt enligt Charlotta Elliot, projektledare för ESIC och Handelskammarens talesperson för infrastrukturfrågor: 

– Extra glädjande var att flera av de viktiga infrastrukturfrågor som Handelskammaren driver för näringslivets tillväxt och konkurrenskraft namngavs av ministern i anförandet – inte minst i deras betydelse i ett transportövergripande stråkperspektiv. Andreas Carlson gav uttryck för att han både vill och behöver dialogen med näringslivet och det tänker vi fortsätta bidra till, sa Charlotta strax efter mötet.

Dessutom fick Handelskammarens vice vd, Maria Björk Hummelgren, tillfälle att prata med Andreas Carlson. Se videointervjun på Instagram.

Julhälsning 2024

Från arkivet

Vi har rotat i arkivet och hittat julhälsningar från tidigare år. Vilken är din favorit? 

Julhälsning 2023

Julhälsning 2022

Julhälsning 2019

JANUARI – MARS 

fehrman-bält studiebesök 2024
Försvarsmakten föreläser
Porträttbild på vice VD Maria & VD Simon

APRIL – JUNI 

Ebba Busch, energi & näringsminister, vice statsminister besöker Linköping

JULI – SEPTEMBER 

Handelskammarens skeppningsnätverk på besök i Norrköpings hamn
Markus Torgeby i samtal med Rickard Widgren, kommunikationschef på Handelskammaren

OKTOBER – DECEMBER 

Tahmaz Ghaffari och Frida Stranne intervjuas av Handelskammarens Rickard Widgren
100-listan, rapportsläpp, jämnställdshetsminister
100-listans rapportsläpp 2024

BONUS! 

Att dela kunskap, vara en mötesplats och se hur ditt nätverk växer är något som vi tycker är extra roligt. Därför bjuder vi på ett gäng härliga mingelbilder från fler möten som vi hade under 2024. Gott och blandat – helt enkelt! 

Debattartikel publicerad i NT, Corren och Hela Gotland.

Näringslivet genomgår nu en snabb omställning, pådriven dels av nya regelverk, dels av ökande krav från kunder, investerare och medarbetare. Arbetet är nödvändigt för att Sverige ska nå nationellt och internationellt uppsatta klimat- och miljömål. Men det handlar lika mycket om att säkra svensk konkurrenskraft – investeringar, innovationer, lönsamhet och arbetstillfällen och därmed svensk välfärd.

I början av december presenterade 2050 Consulting i samarbete med Östsvenska Handelskammaren och tre andra handelskamrar rapporten ”Företagen i södra Sverige ställer om – var står de i dag och vad behöver de för att ställa om sitt hållbarhetsarbete?”. Drygt 400 företag har deltagit i undersökningen som ligger till grund för rapporten.

Det östsvenska näringslivet har på allvar börjat anpassa sig till alltmer omfattande hållbarhetskrav. Företagen vill gå i bräschen för den nödvändiga omställningen. Majoriteten sätter upp tuffa målsättningar, gör kraftfulla investeringar och utvecklingsstrategier för framtida hållbara verksamheter.

För att näringslivet ska klara omställningen fullt ut – samtidigt som det försörjer Sverige med arbetstillfällen och skatteintäkter – krävs att politiken hänger med och skapar rätt förutsättningar. Utifrån vår rapport har vi tagit fram en lista med fem punkter på önskemål till politiken:

  1. Seriösa investeringar i infrastruktur. Pålitlig och prisvärd energi jämte effektiva och hållbara transporter är företagens livsnerv och därmed basen för svensk välfärd. Staten måste ge högre prioritet åt den infrastruktur som krävs för att svenskt näringsliv ska rulla hållbart.
  2. Effektivare tillståndsprocesser. Utbyggnaden av fossilfri elproduktion och överföringskapacitet behöver kraftigt öka i östra Sverige. Med dagens takt tar tillståndsprocesserna många år. Det skapar osäkerhet och minskar investeringsviljan på energiområdet och i företag över lag.
  3. Tydliga politiska styrmedel för transportsektorns omställning. Minskad klimatpåverkan och resursförbrukning är prioriterat för många företag. Investeringar görs i hållbarare transporter och drivmedel, liksom påkostade skiften av maskin- och fordonsparker. Dessa investeringar måste gynnas politiskt så de blir konkurrensfördelar – inte nackdelar.
  4. Satsningar på forskning och teknik. Kompetensförsörjningen är en källa till oro inom näringslivet, inte minst kopplat till den gröna omställningen. Det krävs investeringar i kunskap, forskning och teknik i Sverige och inom EU. USA, Kina och andra länder växlar upp och vi har inte råd att hamna på efterkälken.
  5. Långsiktiga, blocköverskridande beslut. För näringslivet är en mandatperiod mycket kort tid. Stora investeringsbeslut och verksamhetsstrategier kräver stabila spelregler – lagt kort måste ligga. Därför behövs blocköverskridande beslut på avgörande områden. Partipolitisk prestige kan inte tillåtas trumfa näringslivets behov av långsiktighet.

Klimatomställningen innebär stora utmaningar för samhället, men kan också skapa konkurrensfördelar. Näringslivet välkomnar att Sverige agerar föregångsland genom tydligt, ambitiöst och långsiktigt politiskt ledarskap.

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Maria Björk Hummelgren, vice vd Östsvenska Handelskammaren

Rebecka Hovenberg, seniorkonsult och partner 2050 Consulting

Malin Forsgren, seniorkonsult och partner 2050 Consulting

Läs hela rapporten här.

Ta del av hela rapporten som PDF här.

Rapporten, som presenterades vid ett seminarium i riksdagen under onsdagen, är resultatet av ett samarbete mellan 2050 Consulting och Östsvenska, Västsvenska, Sydsvenska samt Jönköpings Handelskammare,

– Rapporten visar att företagen vill leda den gröna omställningen, men ambitionerna bromsas av offentliga hinder såsom långsamma och motsägelsefulla tillståndsprocesser, bristande infrastruktur och avsaknad av ekonomiska incitament. Om politiken inte agerar skyndsamt riskerar vi svensk konkurrenskraft, säger Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

Nästan hälften av de störta företagen i rapporten, har klimatmål som överensstämmer med Parisavtalet och mer än 60 procent arbetar aktivt med energieffektivisering. Men trots detta uttrycker företagen frustration över att investeringar och satsningar bromsas av oförutsägbar politik och brist på nödvändiga infrastruktursatsningar.

– Det är oacceptabelt att företag som är redo att investera i framtiden hindras av utdragna processer och otillräckligt stöd. Om Sverige ska behålla sin ledande roll inom hållbarhet krävs politisk handling nu, menar Markus Ekelund, vd för 2050 Consulting.

Med starka kluster inom transport, industri och innovation samt ett näringsliv som tydligt integrerar hållbarhet i sina strategier, är sydöstra Sverige unikt positionerat att leda den gröna omställningen för hela landet.

– Vi står inför den största industriella omställningen i modern tid, men om politikerna inte vågar satsa nu riskerar investeringarna att hamna i andra delar av världen. Företagen gör redan sitt – nu måste politiken matcha den ambitionen, avslutar Simon Helmér vd för Östsvenska Handelskammaren.

Näringslivets önskelista till politiken:

Om rapporten

Rapporten ”Företagen i södra Sverige ställer om – Var står de idag och vad behöver de för att accelerera sitt hållbarhetsarbete?” är framtagen i samverkan mellan 2050 Consluting, Västsvenska, Jönköpings-, Sydsvenska-, och Östsvenska Handelskammaren. Den ger en omfattande bild av företagens hållbarhetsarbete och belyser vilka hinder som måste övervinnas för att Sverige ska kunna vara en global ledare i den gröna omställningen.

Se bilder från rapportsläppet i riksdagen:

För en tid sedan skickade vi ut en enkät med frågor om hur ni medlemsföretag ser på dels ert hållbarhetsarbete, dels vilka politiska åtgärder på området som ni vill se prioriteras. Först: tack alla ni som svarar på våra enkäter. Det ett värdefullt stöd för Handelskammarens opinionsbildande arbete att ni gör så. Detsamma gjorde medlemmar i våra systerkamrar Västsvenska, Sydsvenska samt Jönköpings Handelskammare. Tillsammans fick vi en bra bit över 400 svar och därmed en god grund för en gemensam rapport.

Den rapporten är nu klar. I samarbete med 2050 Consulting kommer vi presentera den i riksdagen nu på onsdag den 4 december. För det är förstås politikerna som är målgrupp för slutsatserna i rapporten Företagen i södra Sverige ställer om – var står de idag och vad behöver de för att accelerera sitt hållbarhetsarbete? Uppe i Stockholm kommer vd för de fyra kamrarna respektive 2050 att överlämna rapporten till riksdagsledamöterna.

Nu vill vi se action i klimatpolitiken på områden som eltillförsel, hållbar infrastruktur och kompetensförsörjning. Jag vill inte förekomma seminariet i riksdagen genom att avslöja alltför mycket vad rapporten pekar på, men en sak är tydligt: näringslivet ställer om och vill se politiska åtgärder som stöttar detta nödvändiga arbete!

Mycket i vår omvärld tycks just nu gå åt fel håll, inte minst på hållbarhetsområdet. Jag tänker inte bara på återvändaren Donald Trump, som under sin förra presidentperiod drog USA ut ur Parisavtalet. Klimatpolitik är långsiktig, och när krig rasar har det visat sig svårt att tänka mer än på den omedelbara, militära säkerheten. Vilket man kan förstå. Samtidigt innebär ju även jordens uppvärmning ett reellt hot.

Långsiktiga beslut är ett tydligt önskemål från näringslivet till politiken. Också det går tydligt att utläsa i era enkätsvar. Självklart ska även ni Handelskammarmedlemmar ska ta del av rapporten. Redan två dagar efter att den överlämnats i riksdagen kommer vi at presentera dess innehåll och slutsatser vid ett seminarium på Kammarforum, anmälan via vår webb. Har du inte möjlighet att delta på plats, kommer rapporten läggas ut på sajten.

Tack för ert bidrag – Handelskammarens arbete i östsvenska företags intresse fortsätter.

Maria Björk Hummelgren, vice vd Östsvenska Handelskammaren.