Idag välkomnade Östsvenska Handelskammarens praktikanter Ebba Blomqvist och Tilda Johansson Filippa Svensson från Sydsvenska Handelskammaren till Linköping för ett praktikantutbyte mellan handelskammare med fokus på erfarenhetsutbyte och nätverkande. Dagen föregicks av ett digitalt möte där de fick möjlighet att lära känna varandra och utbyta första intryck.

Under besöket fick praktikanterna en inblick i hur de båda handelskammarna är organiserade utifrån medlemsföretagens behov. Trots olika arbetssätt och upplägg finns ett gemensamt mål: att skapa värde för näringslivet.

– Det har varit superkul och intressant! Vi har verkligen fått inblick i att respektive Handelskammare är strukturerad på olika sätt utifrån medlemsföretagens behov. Uppläggen och arbetssätten skiljer sig, men har ändå samma mål, säger Ebba.

Samtliga tre praktikanter läser, eller har läst, Politices kandidatprogrammet, men vid olika universitet. Även det blev en intressant del av mötet.

– Det var verkligen intressant att se hur lika men ändå olika våra utbildningar och handelskamrar är. Utbytet gav oss verkligen stor förståelse för hur givande det kan vara att dela erfarenheter med varandra, säger Tilda.

Praktik och möten mellan studenter, arbetsgivare och organisationer är en viktig del av arbetet med framtidens kompetensförsörjning. Den här typen av praktikantutbyte mellan handelskammare ligger också i linje med Östsvenska Handelskammarens Praktikupprop för framtidens kompetens, som lyfter behovet av fler praktikplatser och starkare samverkan mellan utbildning och arbetsliv.

Östsvenska Handelskammaren bildades 1913. Samma år bildade bröderna Birger och Fredrik Ljungström STAL, Svenska Turbinfabriks AB Ljungström, och köpte de tidigare artilleriverkstäderna i Finspång. Grunden till det som idag är Siemens Energy var lagd. Att åren sammanfaller är knappast ett sammanträffande. Det är i början av 1900-talet som handelskamrar uppstår runt om i Sverige. Industrialismen hade fått fäste, företag skapades och såg ett behov av att organisera sig och sina gemensamma frågor och utmaningar i regionala handelskamrar. 

Att kamrarna uppstod i hamnstäder ser vi arv efter idag, över 100 år senare. Norrköpings hamn är till exempel skäl för att regionens näst största arbetsgivare Siemens Energy med drygt 4 000 medarbetare alltjämt ligger i Finspång. Den korta och goda förbindelsen mellan produktion och skeppning ut i världen – över 95 procent av tillverkningen går på export – är avgörande för företagets fortsatta tillväxt i vår region. 

När Norrköpings stadskärna nu utvecklas (mycket på grund av Ostlänkens dragning) och hamnverksamheten alltmer flyttas till Händelö, är det alltså kritiskt att en robust och säker väg dit säkras som klarar laster av turbinernas mått och vikt. Det är en fråga som vi på Handelskammaren tillsammans med bolaget, berörda kommuner och Regionen driver på.  

I dagarna arrangerades spadtag för Siemens Energys expansion i Finspång. Verkstadsytorna ska byggas ut och stora investeringar görs i såväl lokaler som maskiner. Tusen nya medarbetare ska adderas inom ett par år och produktionskapaciteten utökas rejält. En av dem som höll i spadarna var bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), som betonade vikten av ett öppnat exportkreditsystem, kortade tillståndsprocesser och frihandelsavtal över hela världen – även dessa frågor som Handelskammaren står och verkar för.  

Med en tillväxttakt på 50-60 nyanställda i månaden, är det inspirerande att det stora industri- och teknikbolaget når framgångar även gällande jämställdhet. Nyligen tilldelades Siemens Energy Industrins jämställdhetspris 2025 för sin inkluderande arbetsplats där 30 procent av cheferna är kvinnor, en siffra som dessutom fortsätter att öka. I tider av tuff konkurrens om arbetskraften är det förstås viktigt att ta vara på all kompetens och på så sätt också öka sin egen attraktionskraft för fler anställningar.  

Med Siemens Energy som gott exempel ser vi de gemensamma nämnarna mellan industrin/näringslivet och Handelskammaren. Mycket har förändrats på drygt 110 år, men regional konkurrenskraft som grundas i hållbar energiutveckling, pålitlig infrastruktur och god kompetensförsörjning är fortfarande grunduppgiften för Handelskammaren – till gagn för samtliga våra medlemsföretag.  

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Syftet med workshopen i elektrifieringen av Ostlänken var att bygga kunskap och öka systemförståelsen, snarare än att förbereda en upphandling. Utifrån tidiga antaganden diskuterades vilka elektrifierade maskiner som redan finns, vilka som kommer att behövas och hur energiförsörjningen kan organiseras i ett projekt av den här storleken.

Planering och laddning avgör elektrifieringen av Ostlänken

En tydlig slutsats från dagen var att elektrifieringen av Ostlänken inte främst handlar om enskilda maskiner, utan om hur hela produktionen planeras. Det behövs laddinfrastruktur nära arbetsplatsen, men också nya lösningar för energilogistik, till exempel en elektrifierad logistikhubb för omlastning, laddning och samordning av transporter.

Deltagarna lyfte också behovet av att använda effektuttaget från elnätet smartare. Skiftgång, batterilagring och bättre produktionsplanering pekades ut som viktiga delar för att en elektrifierad entreprenad ska fungera i praktiken.

Elektrifieringen av Ostlänken måste bygga på realistiska steg

Samtalen visade att utvecklingen går snabbt och att mycket teknik redan finns på marknaden. Samtidigt varierar mognaden mellan olika arbetsmoment. Vissa delar av entreprenaden kan elektrifieras redan i dag, medan andra, särskilt i de tyngre segmenten, fortfarande har tydliga begränsningar.

Det gäller inte minst rivnings och anläggningsarbeten, där tillgången på tunga elmaskiner över 25 ton fortfarande är begränsad. Därför återkom flera grupper till samma slutsats: omställningen behöver vara stegvis och realistisk, med fokus på de delar där tekniken är mogen här och nu.

Tydliga spelregler behövs för investeringar

En annan viktig insikt var att elektrifieringen kräver långsiktighet. Entreprenörer och leverantörer behöver våga investera i dyrare maskiner, laddlösningar och service. Då krävs tydliga förutsättningar från beställarsidan och en kravställning som gör investeringarna möjliga att räkna hem.

Det fördes också resonemang om praktiska lösningar som kan underlätta omställningen, till exempel viktbonusar för batterier och anpassade regler för kör och vilotider vid laddning. Sådana justeringar kan bli viktiga för att skapa rimliga villkor i ett läge där tekniken finns, men där systemen runt omkring ännu inte har anpassats fullt ut.

Nya arbetssätt öppnar för förbättrad resursanvändning och stärker konkurrenskraften

Workshopen handlade inte bara om teknik och infrastruktur, utan också om ett nytt sätt att se på bygg och anläggningsprocessen. Ett exempel var att begreppet rivning med fördel kan ersättas av demontering, vilket bättre speglar ett modernt fokus på cirkulär masshantering, återvinning och bättre resursutnyttjande.

Elektrifiering handlar alltså inte bara om att byta drivmedel. Det speglar en bredare förändring i branschen, där nya arbetssätt, smartare logistik och mer strukturerad produktion blir avgörande.

Under workshopen identifierade deltagarna flera möjliga vinster med elektrifieringen, bland annat lägre buller, bättre arbetsmiljö, minskad klimatpåverkan och starkare konkurrenskraft över tid. Det stora engagemanget i regionen blev också tydligt under dagen.

– Det finns ingen återvändo. Samtidigt ser vi ett stort engagemang och mycket kunskap, inte minst i den här regionen. Det finns en tydlig lust att vara med, sa Ylva Gustafsson Höjer, enhetschef för strategisk programsamordning på Trafikverket, efter workshopen.

Med rätt planering, tydliga spelregler och långsiktiga förutsättningar kan elektrifieringen gå från vision till ny standard.

– För Ostlänken betyder det att elektrifiering inte bara är en framtidsfråga. Det är en möjlig riktning redan nu, om planeringen börjar i tid och rätt aktörer fortsätter att bygga kunskap tillsammans, sa Charlotta.

Siemens Energy tog i veckan första spadtaget för sin expansion i Finspång. Enligt Norrköpings Tidningar deltog bland andra Siemens Energys vd Gunnar Wik, landshövding Gunilla Svantorp, bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) samt Vanessa Bauch, SVP Gas Services Distributed.
Siemens Energy är medlem i Östsvenska Handelskammaren. För Handelskammaren är satsningen ett tydligt exempel på den styrka som finns i det östsvenska näringslivet och på Finspångs betydelse för svensk industri.

Helmér lyfter historia och kompetensförsörjning

I ett inlägg på Linkedin beskriver Simon Helmér dagen som ännu ett viktigt kapitel i den svenska industrins födelseort. Han lyfter Finspångs industriella rötter från 1600-talet och hur dagens expansion bygger vidare på en lång tradition av tekniskt kunnande, från metallbearbetning till turbiner och energiteknik.

På Linkedin pekar Simon Helmér också ut kompetensförsörjningen som en avgörande fråga för fortsatt tillväxt. Han lyfter att omkring 90 nationaliteter i dag arbetar på Siemens Energy i Finspång, ett exempel på den internationella kompetens som krävs för innovation och produktion i världsklass.

Läs mer om spadtaget i Simons inlägg på Linkedin och i Norrköpings Tidningar:s rapportering. För ett bredare perspektiv på vad satsningen betyder för industrin i regionen, läs också Maria B Hummelgrens krönika om industrins tillväxt och Handelskammarens uppdrag.

I intervjun pekar Maria B Hummelgren på att många företag i dag är bättre rustade än tidigare, efter år präglade av pandemi, kriget i Ukraina och andra störningar i omvärlden. Samtidigt är läget bekymmersamt. Om olje- och gaspriserna stiger kan det slå direkt mot transporter, energikostnader och konsumenternas köpkraft.

Att oron är påtaglig syns också i Handelskammarens egna mätningar. Där uppger medlemsföretagen att global oro och osäkerhet nu är det största hindret för tillväxt, före kompetensförsörjning som tidigare låg högst. I EFN-artikeln intervjuas också Emma Meijer, projektledare för internationell handel, som beskriver hur företagen ser på omvärldsläget.

Läs hela artikeln hos EFN.

EFN Ekonomikanalen drivs av en oberoende redaktion och ägs av Handelsbanken.

Under tisdagsmorgonen samlades ett 90-tal medlemsföretag hos Östsvenska Handelskammaren på LINK Business Center i Linköping för att lyssna till Benjamin Dousa om frihandel och Sveriges väg framåt i en tid präglad av tullar, växande osäkerhet och förändrade globala spelregler. Stämningen präglades av nyfikenhet och ett stort engagemang.

Ett tydligt tema under samtalet var hur Sverige kan stärka sin konkurrenskraft och göra handeln enklare, både inom Europa och med andra delar av världen. Det är frågor som är särskilt viktiga för östsvenska företag med internationella leverantörskedjor, exportaffärer och behov av förutsägbara spelregler. Benjamin Dousa lyfte också, i linje med budskap han tidigare fört fram hos Östsvenska Handelskammaren, vikten av att öppna fler dörrar för handel i en mer osäker omvärld. Samtalet fick också en mer personlig ton när han i vissa frågor resonerade kring sina egna uppfattningar och regeringens vägval. 

En central del av träffen handlade om varför Benjamin Dousa ser frihandel som avgörande för svensk och östsvensk konkurrenskraft. Han beskrev att det finns en växande positivitet i Europa kring frihandel, även om synen inte delas av alla. För att avtal ska fungera krävs lösningar som gynnar alla parter och en vilja att samarbeta. Han betonade också att frihandel i teorin inte alltid är samma sak som frihandel i praktiken. Ett avtal kan omfatta varor men inte tjänster, vilket innebär att frihandeln inte alltid fungerar fullt ut för företagen. Avtal kan vara så komplicerade att företag tvingas lägga tid och resurser på att tolka regler i stället för att utveckla sin verksamhet. För många östsvenska företag är just regelförenklingar och minskad byråkrati avgörande för att handel ska fungera i vardagen. I det sammanhanget betonade Benjamin Dousa också att Sverige och Europa behöver handla mer med fler länder för att minska beroendet av USA och Kina.  

– När vi har sett det som har hänt i USA måste vi snabbt få på plats nya frihandelsavtal. Det finns flera sådana som är nära mållinjen nu. Det finns Mercosur som omfattar stora delar av Sydamerika, det finns Indien, Indonesien, Filippinerna och Thailand som också närmar sig, sade Benjamin Dousa. 

Han betonade också den konkreta betydelsen för det regionala näringslivet. 

– Vi jobbar dag och natt för att teckna nya frihandelsavtal så att Linköpings och östgötska företag får nya marknader att kunna exportera till, sade han. 

När samtalet rundades av stod det klart att intresset för handelspolitik är stort, inte minst bland östsvenska företag. Det märktes också i den efterföljande frågestunden, där många deltagare tog chansen att ställa frågor. 

100-listan är Östsvenska Handelskammarens initiativ för att synliggöra kvinnor med styrelsekompetens och göra det enklare för företag och valberedningar att bredda sina rekryteringar. Nu ansluter Länsförsäkringar Östgöta som guldpartner.

– För oss är engagemanget i 100-listan en naturlig förlängning av vårt långsiktiga arbete med mångfald och jämställdhet på alla plan. Genom att bli guldpartner vill vi tydligt visa att jämställdhet i styrelser inte är en symbolfråga, utan en affärskritisk fråga där vi vill vara en tydlig röst för förändring i näringslivet, säger Sophia Hanser, affärsområdeschef HR och affärsstöd på Länsförsäkringar Östgöta.

Länsförsäkringar Östgöta beskriver sin drivkraft som att varje dag skapa trygghet, men också möjligheter, för och tillsammans med människor och företag i hela Östergötland. Det görs både genom de produkter och tjänster som erbjuds och genom att ta en aktiv roll som samhällsaktör i länet.

Så vill Länsförsäkringar Östgöta bidra

Arbetet tar sin början i den egna organisationen. Länsförsäkringar Östgöta beskriver att jämställdhet finns med genom hela medarbetarresan, från rekrytering och ledarskapsutveckling till hur ledare och styrelseledamöter tillsätts.

Samtidigt handlar påverkan också om hur man agerar i relationen med kunder och samarbetspartners.

– Genom att dela med oss av våra erfarenheter, ställa krav i samarbeten och aktivt rekommendera kompetenta kvinnor till styrelseuppdrag kan vi bidra till en bredare förändring i näringslivet, säger Sophia.

Verksamheten står bakom Länsstyrelsens jämställdhetsstrategi och lyfter också arbetet med jämställd sponsring, där Länsförsäkringar Östgöta var först i Östergötland att bli certifierade.

När utvecklingen stannar av

Östsvenska Handelskammarens rapport “Jämställt näringsliv 2025” visar att utvecklingen har stagnerat: andelen kvinnor i styrelserna ligger kvar på 25 procent. Samtidigt är kvinnorna färre på vd- och ordförandeposter, och allt färre uppger att jämställdhet är en viktig fråga.

En förklaring, enligt Länsförsäkringar Östgöta, är att jämställdhet riskerar att hamna i skymundan när andra frågor upplevs som mer akuta. Men just när mycket förändras behövs fler perspektiv och bredare kompetens, menar Sophia.

För att få fart på utvecklingen krävs fortsatt tryck från styrelser, ägare och valberedningar, tydligare mål och ett mer aktivt arbete med hur rekryteringar faktiskt går till. Där pekar hon på att initiativ som 100-listan har en viktig funktion genom att göra kompetensen synlig och mer tillgänglig.

Långsiktigheten som utgångspunkt

Som kundägt bolag lyfter Länsförsäkringar Östgöta långsiktigheten som grund för sitt samhällsengagemang. I den bilden blir jämställdhet i styrelserummen också en fråga om konkurrenskraft och hållbarhet över tid.

– Som kundägt bolag är vi byggda för långsiktighet. Arbetet för jämställdhet i styrelserummen handlar om ekonomisk konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet, säger Hanser.

Att ange fel ursprungsland kan bli kostsamt. Det kan till exempel leda till efterdebiterade tullavgifter eller försämrade kundrelationer, om det vill sig illa. Att ha koll på varans spårbarhet och korrekt ursprungsangivelse är därför avgörande för att undvika höga kostnader som kan ha inverkan på affären.

Ursprunget påverkar kostnader och krav

– Ursprungslandet är en av de faktorer som påverkar hur hög tullavgiften på en vara blir. Att känna till varans ursprung är därmed betydelsefullt för att kunna beräkna kostnaderna korrekt, vilket såklart kan påverka affären. I vissa fall kan även ursprunget avgöra om det krävs särskilda licenser för att få handla med varan. Därför är det viktigt att ha koll på ursprungslandet och varans spårbarhet, speciellt nu när omvärldsläget är osäkrare och vissa marknader mer protektionistiska än tidigare, förklarar Malin Madsen, Strategic Advisor Customs and International Trade, Sydsvenska Handelskammaren.

Vanliga frågor och misstag

– Ofta kommer företag till mig när Tullverket vill kontrollera ett ursprung, och då får man hoppas att de gjort rätt vid beräkningen. En annan vanlig fråga är förstås vilket ursprung deras vara har – och då är svaret oftast ”det beror på”, säger Malin och fortsätter:

– Ett vanligt misstag är att tro att det bara finns en uppsättning regler att förhålla sig till. Det stämmer inte, man måste ha koll på flera olika regelverk och veta vilket som ska tillämpas vid varje tillfälle.

Två typer av ursprungsregler

Det finns flera regelverk som används vid olika situationer. Malin redogör för de två typerna:

– Förmånsberättigade ursprungsbestämmelser regleras i EU:s olika frihandelsavtal. Dessa bestämmelser innebär att en vara kan bli tullfri om den omfattas av avtalet. Om inget frihandelsavtal finns tillämpas i stället EU:s allmänna ursprungsregler, eller så kallade icke-förmånsberättigade ursprungsbestämmelser. Dessa återfinns i tullagstiftningen och används för att fastställa ursprunget vid import av varor från länder som EU inte har frihandelsavtal med.

Frihandelsavtal i praktiken

– Att nyttja ett frihandelsavtal är inte särskilt svårt! Det man främst behöver ha koll på är vilka typer av ursprungsintyg som används i de olika avtalen, och det svåraste är kanske att se till att det finns styrkande handlingar, exempelvis leverantörsdeklarationer, som underlag för det ursprung man intygar, belyser Malin.

Malins tips och råd till företag:

• Identifiera era handelspartners. Vilka länder handlar ni med? Finns frihandelsavtal? Uppfyller era varor i så fall kraven i dessa?
  
• Om inte, vilka regler använder ni då för att bedöma varans ursprung?
  
• Skapa ursprungskalkyler för era varor. Hur påverkas en sådan kalkyl av byte av leverantör av en viss komponent? Prisändringar? Finns det komponenter som kan tillverkas i olika länder, även om ni köper från en och samma leverantör? Hur påverkar det i så fall er varas ursprung?
  
• Se till att ni har styrkande handlingar för att kunna bevisa ursprunget vid en eventuell kontroll. I en del fall innebär det att ni behöver ha leverantörsdeklarationer som ska uppdateras löpande.

Vill du veta mer om ursprungsregler och hur du använder EU:s frihandelsavtal i praktiken? Ta då chansen att gå kursen ”Ursprungsregler och Frihandelsavtal” ledd av Malin Madsen, Strategic Advisor Customs and International Trade, Sydvenska Handelskammaren och ställ alla dina frågor direkt på plats.

Datum: 24 mars
Tid: 09.00-16.00
Plats: LINK Business Center, Linköping

Läs mer och anmäl dig här

Läs hela ledaren i SN här

Södermanlands Nyheters ledarskribent Olof Jonmyren pekar i en ledare på att byggstarten för Ostlänken i de sörmländska delarna innebär investeringar på över 20 miljarder kronor mellan Vagnhärad, Nyköping och Skavsta. Men ledaren understryker att det inte är självklart att pengarna hamnar hos lokala företag och hushåll.

De stora kontrakten går till internationella aktörer som lägger rälsen. Samtidigt finns en bred marknad runt bygget: tjänster, varor, boende och vardagskonsumtion under många år. Charlotta Elliot, Ostlänken-expert på Östsvenska Handelskammaren, beskriver i SN potentialen som betydande. Enligt henne kan det handla om omkring fyra miljarder kronor i affärer som lokala aktörer kan fånga upp, om man är påläst och förberedd kring vilka uppdrag som efterfrågas.

SN lyfter också erfarenheter från andra stora infrastrukturprojekt, där lokala företag lyckats ta plats genom samverkan, relationer och tidig matchning mellan beställare och leverantörer. Budskapet är tydligt: möjligheterna växer fram nu – och de som väntar riskerar att stå kvar på perrongen.

Ella är uppvuxen i Norrköping och läser sista terminen på samhälls- och kulturanalys vid Linköpings universitet. I juni tar hon sin kandidatexamen.

När det var dags att söka traineeplats ville hon hitta en plats där studierna får möta verkligheten. Efter tips hemifrån började hon titta närmare på Östsvenska Handelskammaren. Eftersom Ellas föräldrar driver företag som är medlemmar i Östsvenska Handelskammaren hade hon redan en tydlig bild av Handelskammarens roll i regionen.

– Jag ville till en plats där studierna blir konkreta och där man får se samspelet mellan näringsliv och samhälle på nära håll. Handelskammaren kändes som helt rätt plats för det, säger Ella.

Kommunpolitiken i fokus

Under våren arbetar Ella bland annat med en nulägesanalys av kommunpolitiken i Handelskammarens region. Analysen tar sikte på trenden med blocköverskridande samarbeten mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i de 21 kommunerna. Hon tittar också på valdeltagandet och hur styrkeförhållandena mellan partier ser ut lokalt.

Parallellt med rapportarbetet vill Ella få en tydligare bild av hur näringslivet påverkar regionens utveckling och hur relationen mellan universitet, studenter och arbetsgivare ser ut.

– Jag ser fram emot att förstå vilken roll näringslivet spelar i regionen och vilka samband som finns mellan universitetet, studenterna och arbetslivet här. Det blir också inspiration inför vad jag själv vill göra efter studierna, säger hon.

När Ella kopplar av

Utanför studier och traineetiden är det musiken som tar plats. Ella beskriver sig som en stor musikfantast, med artister som Harry Styles, Taylor Swift och One Direction högt på listan.

På sikt vill hon läsa en master med inriktning mot etnicitet och migration. Därefter är hon öppen för både arbetsmarknaden och en möjlig fortsättning inom akademin.

Är du intresserad av att göra praktik hos oss på Handelskammaren? Läs mer och kontakta oss här