Avslutande intervju med Handelskammarens trainee Haris Kaharevic.  

– En sak jag tar med mig är alla möten och samtal. Jag har träffat många engagerade människor och byggt ett nätverk som betyder mycket, säger Haris Kaharevic, masterstudent i nationalekonomi med inriktning på internationella relationer, som nu avslutar sin praktik på Handelskammaren. 

Förutom att medverka vid företagsbesök, samtal och event av olika slag, har Haris varit starkt bidragande i framtagandet av höstens Konjunkturrapport samt Exportutsikter.  

– Det känns extra bra att jag har kunnat bidra med konkret arbete som varit till nytta i Handelskammarens verksamhet, säger Haris, vars expertis varit till gagn för Handelskammaren under praktiken, som sammanfallit med en stökig tid på den internationella arenan. 

Handelspolitik var länge något som pågick i bakgrunden. Den märktes ibland i tullar eller nya avtal, men för många företag var spelreglerna relativt stabila över tid. I dag har det förändrats. När geopolitik, nya regelkrav och klimatomställning påverkar handeln samtidigt får beslut snabbare genomslag i leverantörskedjor, kostnader och investeringsplaner. 

– Det här är ingen helt ny trend, sammanfattar Haris. När WTO:s överprövningsorgan slutade fungera fullt ut i december 2019 blev det globala handelssystemet mindre förutsägbart. Brexit innebar att Storbritannien, som stod för omkring 15 procent av EU:s samlade BNP, lämnade unionen och att handeln med Storbritannien blev mer komplicerad. Pandemin visade också hur snabbt handel kan påverkas av störningar i logistik och tillgång på insatsvaror. 

Kriget i Ukraina gjorde sanktioner och exportkontroller till något som många behövde ta hänsyn till, och fokus flyttade från att bara jaga lägsta kostnad till att också säkra leveranser och minska beroenden. För företag har det ofta betytt att man snabbt behövt ställa om. 

– De senaste tre åren har det utvecklats till det nya normalläget. EU fortsätter driva frihandelsavtal med till exempel Nya Zeeland, Mercosur och Mexiko, samtidigt som unionen också bygger ut fler verktyg för att hantera ekonomisk säkerhet och konkurrens. Under 2025 fick vi ett mer oförutsägbart läge i relationen mellan EU och USA, där Trumps tullpolitik drev upp spänningarna innan parterna sommaren 2025 nådde en politisk överenskommelse för att dämpa konflikten. Parallellt blir också klimatkrav en tydlig del av handeln, där CBAM går från övergångsfas till skarpare tillämpning från 2026. 

Det kommande svenska valet blir spännande, spår Haris. Inför riksdagsvalet september 2026 ligger handelspolitiska grunden fast, eftersom mycket avgörs i EU, men inriktningen kan skilja sig. En regering kan lägga mer fokus på regelförenkling, snabbare beslut och att få fler avtal i mål, medan en annan kan prioritera villkor, kontroll och ekonomisk säkerhet.  

– Det handlar därmed främst om skillnader i prioriteringar och genomförande, snarare än om helt olika vägval, säger Haris. 

Nu har det blivit dags att tacka Haris för hans insatser, när praktiken lider mot sitt slut.  

– Min tid på Östsvenska Handelskammaren har varit väldigt givande och jag är verkligen tacksam för möjligheten. Jag har fått en tydlig inblick i hur Handelskammaren arbetar, och jag har fått en god förståelse för hur näringslivet i vår region mår, hur företag resonerar kring handel och investeringar och vilka utmaningar som präglar deras vardag. Jag har också haft fantastiska kollegor och lärt mig mycket av deras kompetens och engagemang. 

1. Lagt kort ligger inte – tungt besked för vår region

Under tisdagen presenterade Trafikverket sitt förslag till ny nationell plan för transportinfrastruktur för åren 2026 till 2037. Efter pressträffen kom ny information via regional media, bland annat att Ostlänken blir försenad i Linköping och Norrköping. Det är inte goda nyheter.

2. Grönt ljus för förbifart Söderköping – byggstart 2026

Regeringen har nu gett klartecken för byggstart av E22:ans förbifart Söderköping. Beskedet kom vid en pressträff på Regeringskansliet, där totalt tolv infrastrukturprojekt fick grönt ljus. Bygget beräknas starta hösten 2026. Vår talesperson Charlotta Elliot kommenterar beskedet i videoklippet nedan.

Grafik: Söderköpings kommun

3. Chat GPT i tre steg: Så implementerar du AI i din verksamhet

De senaste åren har utbildningar om AI varit en av de saker som Handelskammarens medlemmar efterfrågat mest. Att måndagens ChatGPT-utbildningar var fullsatta både i Linköping och Norrköping kom därför inte som en överraskning. André Andersson, kursledare tillika vd på Scribill, möttes av stort intresse från medlemmarna.

4. Årsmöte 2025

Här finner du beslutsunderlag inför Östsvenska Handelskammarens årsmöte den 24 april 2025.

Maria Björk Hummelgren, Charlotta Elliot och Simon Helmér

5. Oacceptabelt att Ostlänken försenas

Trafikverkets besked att skjuta på tidsplanen för de nya dubbelspåren innebär förlorad tillväxt och konkurrenskraft i vår region. Arbetet måste växlas upp så rälsen står färdig 2035 – längs hela sträckan.

6. Vår största satsning någonsin

Almedalen är Sveriges främsta forum för demokrati, opinion och politik. Att vara på plats och påverka svensk näringspolitisk inriktning i våra medlemmars intresse, är en självklarhet för Östsvenska Handelskammaren. I år växlar vi dessutom upp ytterligare.

7. Stark framtidstro på ESIC-träff i Nyköping

ESIC:s matchmaking-träff är ett för Handelskammaren klassiskt evenemang där näringslivet och det offentliga möts över gemensamma intressen. På Sunlight Hotel i Nyköping, samlades en stor skara från fyrtio olika företag i regionen för att möta betydande aktörer i sammanhanget Nyköping och Ostlänken: OHLA Sverige, Explore Skavsta, Trafikverket och Nyköpings kommun.

8. Romina Pourmokhtari: ”Klimatet stärker vår konkurrenskraft”

Effektivitet, rättvisa och internationellt. Det är ledorden i klimatpolitiken framöver. Det betonade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) under sitt besök hos Östsvenska Handelskammaren, där hon mötte medlemsföretag och samtalade med vice vd Maria Björk Hummelgren. Se en videointervju här.

9. Experten om tullbeskedet och vad Trump missade

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump har kommit överens om 15-procentiga importtullar på varor från EU. Peter Hellman, expert inom internationella affärer, menar att svenska och europeiska företag behöver förbereda sig på mer.

10. Få koll på avskogningsförordningen – EUDR

EUDR-förordningen (EU Deforestation Regulation), eller avskogningsförordningen som den också kallas, är en central del av EU:s strategi för att minska sin påverkan på miljön. Förordningen, som börjar gälla den 30 december 2025, syftar till att säkerställa att produkter som säljs på EU:s inre marknad inte har bidragit till avskogning eller skogsförlust. Här har vi sammanställt det du i ett första läge behöver känna till.

Om vi på Handelskammaren bara kunde leverera ett enda budskap till beslutsfattarna så skulle det vara: ”Långsiktiga, stabila spelregler för näringslivet”. Beskedet från er medlemmar, våra ägare, är att ni hellre ser lite mindre goda förutsättningar – bara de håller över tid. Företagens verksamheter kräver längre planeringstid än fyraåriga mandatperioder. Och om det ändå vore så väl, i politikens värld är ju bästföredatum ofta ännu kortare. 

Hos företagen är dock komplexa beslutsprocesser är mer regel än undantag. När hus ska byggas, produkter utvecklas och tjänster förädlas – för att inte tala om när personal ska anställas. Det handlar om stora investeringar, som kräver långa tidsperspektiv. Ändras då förutsättningarna för finansiering, avgifter eller andra strategiska beslut, kan planer helt ställas på ända. Det har vi med oss när vi representerar det östsvenska näringslivet i olika sammanhang: Långsiktighet går först. 

I Almedalen i år hade vi ett seminarium på det temat: ”Lagt kort måste ligga – därför är långsiktiga spelregler avgörande för näringslivet”. Medverkande företrädare för Holmen, Skanska, Preem och Chalmers intygar hur viktigt det är med tydliga och hållbara förutsättningar – annars riskeras kapital, kompetens och tillväxt. En viktig poäng som framhålls under seminariet är att näringslivet mobiliserar på politisk planering, redan när satsningar eller reformer utlyses. Om politiken sedan i slutändeninte levererar enligt sina löften, då är det företagen som blir de största förlorarna. 

För att åstadkomma långsiktiga spelregler krävs ofta någon form av blocköverskridande överenskommelse. Något som näringslivet (och ja, folk i största allmänhet) väntat länge på är ett beständigt beslut i energifrågan. Vi kommer kanske aldrig få reda på hur nära regeringen och Socialdemokraterna var en deal i energiöverläggningarna. Klart står att de dessvärre föll på målsnöret, vad det verkar. Närings- och energiminister Ebba Busch (KD) har dock senare berömt Magdalena Anderssons (S) parti för den goda viljan. Den hövligare tonen över blockgränsen har vida noterats – kan det vara en öppning i blockpolitiken?  

Få saker skulle gynna näringslivet och svensk tillväxt mer än långsiktiga politiska överenskommelser inom några avgörande områden, energin inräknad. Det sista vi vill ha är ännu en valrörelse som handlar om vilka energislag som är önskvärda eller inte, beroende på vilket parti man frågar. Sverige behöver pålitlig och prisvärd el för företagens produktivitet, lönsamhet, hållbara utveckling och tillväxt.  

Det kanske är dystra nyheter för valrörelsestinna politiker, men det är inte intensiv debatt vi längtar efter. Det är långsiktig leverans – av goda förutsättningar. 

Maria B Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef

Taimaz Ghaffari är en av Sveriges främste USA-expert I podcasten USA & Co tar han regelbundet tempen på amerikansk media och sist han gästade Handelskammaren var det tillsammans med sin poddkollega, USA-forskaren Frida Stranne. Hans syns återkommande som USA-kännare i TV4, SVT och P1. Nu har han återigen besökt Handelskammaren för att berätta hur det amerikanska medielandskapet verkligen ser ut, något han menar att svensk media inte förstår:

– Man ska veta att det skiljer sig väldigt mycket från Sverige. Sverige har mycket större tillit för traditionella medier och public service, säger Ghaffari.

I sin presentation visar han att svensk media ofta använder traditionella medieinstitutioner såsom CNN, MSNBC och Fox News i sin rapportering, trots att tilliten till dessa har sjunkit radikalt under åren. Taimaz menar att den stora majoriteten amerikaner snarare uppfattar dem som korrupta och vinklade. I stället föredrar man alternativa medieplattformar, såsom podcastaren Joe Rogan, och andra profiler på sociala medier. Kanaler som numera har mycket större publik än de traditionella medierna.

Enligt Taimaz menar många väljare dock att även sociala medier löper risk att bli en del av mediaetablissemanget. Både demokratiska och republikanska väljare har uttryckt missnöje över miljardären Larry Ellisons försök att köpa Tiktoks verksamhet i USA. Tiktok-affären har även mött stor kritik på grund av Ellisons band till Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Detta inte minst från republikaner som står fast vid mottot ”America First”:

– USA:s utrikesrelationer är under omvärdering i opinionen. Högerväljare under 50 har börjat ifrågasätta olika internationella relationer som de inte upplever gynnar dem. Tidigare självklara band, såsom det till Israel, är inte lika självklara längre. Detta kommer vara en av de stora mellanvalsfrågorna, förklarar medieexperten.

Moderna medier för moderna politiker

I och med ett förändrat medielandskap har kommunikationen inom amerikansk politik också varit i behov av modernisering. Taimaz menar att egenskapen att kunna hantera moderna medier var en viktig nyckel både för Trump i presidentvalet och för Zohran Mamdani som nyligen valdes till borgmästare i New York:

– Idag måste politiker funka i poddmediet och kunna svara på saker direkt. Mamdani är en modern politiker i sin kommunikation och Trump var bäst på det innan honom. Man undrade först om Trump verkligen skulle kunna fortsätta twittra när han blev president men idag skriver alla politiker på X, säger Ghaffari.

Taimaz noterar även att podcasten börjar bli ett allt vanligare kommunikationsmedel inom svensk politik, och tror att den utvecklingen kommer att fortsätta:

Svenska politiker har tagit position redan nu inför valet 2026. Benajmin Dousa (M) har bland annat påbörjat en poddturné och Ardalan Shekarabi (S) har, precis som Gavin Newsom (Kaliforniens guvernör), startat en egen podd.

Förutom sin föreläsning om det amerikanska medielandskapet gästade experten även Handelskammarens nätverk för kommunikations- och marknadschefer samt nätverk för kommunikatörer, där han bland annat drev samtal om nya medieplattformar och hur företag bäst når fram med både extern och intern kommunikation. Om sitt besök på Handelskammaren säger han:

– Vilket engagemang det finns från så vitt skilda branscher och företag! Det är spännande att mer konservativa branscher tänker så modernt i sina ambitioner att nå ut och nå in internt.

Norrköpings Tidningar var på plats och bevakade evenemanget. Läs artikeln ”Ligger svenska medier ett steg efter?” här (extern länk till NT.se).

Samarbetet bygger på att organisationerna öppnar sina nätverk för varandra och skapar återkommande träffar med fokus på aktuella kommunikationsfrågor. Planen är att etablera återkommande mingel och aktiviteter på Handelskammarens mötesplatser i Norrköping och Linköping med plats för erfarenhetsutbyte, inspiration och nya kontakter.

Sveriges Kommunikatörer firar i år 75 år och har 6500 medlemmar från norr till söder. Tillsammans med Östsvenska Handelskammaren, som funnits sedan 1913, bildar man en tung gemensam kommunikationsplattform. Förra veckan hölls en första lunchträff där USA-experten och poddproducenten Taimaz Ghaffari gav en aktuell analys av ett medielandskap i snabb förändring. Intresset var stort och runt 60 medlemmar deltog.

– Jättekul att kicka igång samarbetet med ett så pass lyckat event! Våra medlemmar efterfrågar alltid innehåll och fler möten inom kommunikationsområdet. Tillsammans med Sveriges Kommunikatörer kan vi växla upp och skapa aktiviteter på våra mötesplatser vår region. Jag ser fram emot fortsättningen, säger Rickard Widgren, kommunikationschef Östsvenska Handelskammaren.

– Kommunikation handlar om att bygga broar, mellan människor, branscher och perspektiv.
Genom samarbetet med Östsvenska Handelskammaren skapar vi mötesplatser där kunskap delas, relationer stärks och nya idéer växer fram. Det är precis i de mötena som utveckling sker, när vi lär av varandra och ser hur kommunikation kan göra verklig skillnad i både näringsliv och samhälle, säger EvaHanna Wittrin, tf vd och generalsekreterare, Sveriges Kommunikatörer

Med samarbetet vill parterna stärka kompetensförsörjningen inom kommunikation och föra samman personer som jobbar med eller är intresserade av kommunikation och marknadsföring. Nästa gemensamma aktivitet planeras att genomföras i Linköping i början av nästa år.

Har du frågor eller vill veta mer om samarbetet? Kontakta Rickard Widgren eller EvaHanna Wittrin. Läs mer om Sveriges Kommunikatörer här (extern länk).

Rapportsläppet leddes av Jonna Hedlund, projektledare näringspolitik Östsvenska Handelskammaren. I paneldiskussionen deltog Anna Ljungkvist från Skill Executive, Patrik Dahl från Väderstad och Lina Hedenström från NTM Media.

Läs hela rapporten här

I 2025 års jämställdhetsrapport från Östsvenska Handelskammaren och 100-listan är situationen inom regionens bolagsstyrelser till ytan sett oförändrad. Andelen kvinnor i regionens bolagsstyrelser ligger kvar på 25 procent, vilket den gjort sedan 2022. Vid första anblick kan det se ut som stagnation. Vi ser dock en indikation på utveckling: fler företag än tidigare har minst 30 procent kvinnor i styrelsen. Det är ett steg i rätt riktning, även om vi fortfarande har långt kvar till målet om jämställdhet.

– Vi ser även en relativt stor ökning av antalet företag som nu har övervägande kvinnor i styrelsen, över 60 procent. Det kan för vissa låta positivt, men ojämställdhet åt båda håll är en risk för näringslivet. En ensidig styrelse, oavsett kön, begränsar perspektiv och kompetensbredd. Och det kan påverka konkurrenskraften negativt, säger Jonna Hedlund, projektledare näringspolitik Östsvenska Handelskammaren.

Bedrövliga siffror

Andelen jämställda styrelser (40/60-fördelning) i regionen minskat till endast 19 procent jämfört med förra årets 23. Dessutom saknar 41 procent av regionens företag kvinnor i sin styrelse helt och hållet. På rapportsläppet uttryckte bland annat talare Lina Hedenström, vd på NTM Media, sitt missnöje med de resultat som rapporten visar.

– Jag tycker siffrorna är bedrövliga. Det är bedrövligt att vi inte har kommit längre. Det behövs att fler människor – fler män – driver dessa frågor. Det kommer ta till 2048 innan vi når jämställda löner om de följer dagens tempo. Vi kommer inte kunna attrahera de mest kompetenta utan jämställdhetsarbete. Det är en överlevnadsstrategi! sa hon.

Även Karin Linkhorst och Jenny Linander, jämställdhetsutvecklare Länsstyrelsen i Östergötland deltog under evenemanget. De uttryckte en oro över synen på jämställdhetsfrågan i samhället i stort:

– Opinionen går åt fel håll. Vi ser att frågor som ”har jämställdheten gått för långt?” dyker upp. Det gjorde de inte för ett par år sedan. Vi märker också att tonnen har blivit hårdare: När vi lyfter dessa frågor online får vi kommentarer om att vi bryter mot folkmordskonventionen, av internettroll.

Panelen: ”Det krävs en kraftsamling”

Rapporsläppet avslutades med ett panelsamtal där Lina Hedenström deltog tillsammans med Anna Ljungkvist från Skill Executive, ny guldpartner till 100-listan, och Patrik Dahl från Väderstad. Panelsamtalet engagerade även flera deltagare från publiken som bland undrade hur företagen ska möjliggöra förbättring i framtiden och slog fast att jämställdhet inte får falla som kvoteringsfråga.

Anna Ljungkvist menade att det handlar om att nå makthavande män som andra män ser upp till, medan Lina Hedenström menade att 100-listans metod att sätta in jämställdhet i en kompetenskontext är viktigt. Patrik Dahl föreslog i sin tur ett bredare samarbete inom regionen, däribland med länsstyrelsen:

– Jag tror vi behöver samarbeta även i den här frågan. Det krävs en kraftsamling där alla stora bolag i länet samarbetar.

Handelskammaren kommer genom 100-listan fortsätta arbetet mot jämställda bolagsstyrelser. Vi vet att jämställda företag både är mer lönsamma och konkurrenskraftiga. Regionens företag bör ta användning av extern kompetens, söka utanför sina egna nätverk och våga ta in nya perspektiv.

Vilka är Skill Executive?

– Skill Executive är en del av Skillkoncernen, som ägs av 14 industriföretag, med uppdraget att skapa nytta och tillväxt för industrin. Skill Executive är specialiserat på chefsrekrytering och ledarutveckling, medan koncernen i stort erbjuder kompetensförsörjning inom utbildning, rekrytering och bemanning. Ett viktigt uppdrag är också att bidra till en mer jämställd bransch. 

Hur arbetar ni med jämställdhet internt?

– För oss handlar jämställdhet om att ta ansvar – både i hur vi själva bygger våra team och i hur vi påverkar branschen i stort. Hos oss är jämställdhet en självklar och integrerad del av hela verksamheten. Vi strävar efter att skapa en arbetsmiljö där alla har lika möjligheter att utvecklas, påverka och göra karriär – oavsett kön, bakgrund eller livssituation. Vi tänker jämställt i varje steg där rekrytering sker med fokus på kompetens och mångfald, säkerställer att alla medarbetare har likvärdiga möjligheter att ta nästa steg i sin karriär och uppmuntrar alla medarbetare att utvecklas med individuella utvecklingsplaner som bygger på medarbetarens ambitioner och verksamhetens behov.

På vilket sätt kan ni bidra till jämställdhet i er bransch och i näringslivet?

– Vi vill bidra till ett klimat där mångfald i näringslivet ses som en självklarhet och där rekrytering till styrelserummet baseras på kompetens och potential. Genom att stötta 100-listan vill vi vara en del av förändringen och driva på utvecklingen mot ett mer inkluderande näringsliv. Att arbeta med jämställdhet och mångfald för den långsiktiga kompetensförsörjningen finns i Skills DNA, sedan tidigare driver vi flera olika initiativ för att få barn och unga med fokus på tjejer att bli intresserade av industri och teknik, bland annat Code Summer Camp, Boost Week och Tjejer knäcker koden. Vi driver också nätverket Kvinna i industrin – en plattform för kvinnor inom industrin att mötas, dela erfarenheter och stärka varandra.

Varför valde ni att bli partner till 100-listan?

– För oss handlar 100-listan om att skapa tillväxt och konkurrenskraft – både för enskilda bolag och för hela regionen. Vi delar Östsvenska Handelskammarens övertygelse om att fler kvinnor i styrelserum och på ledande positioner stärker näringslivet. Genom att engagera oss i 100-listan vill vi inspirera fler företag att tänka nytt och se bortom sina befintliga nätverk vid rekrytering till styrelser. Vi är övertygade om att jämställda styrelser och ledningar leder till bättre beslut, högre innovationskraft och ökad lönsamhet – och därför är det ett självklart fokus i allt vi gör.

Något övrigt ni vill tillägga?

–Vi ser vårt engagemang i 100-listan som en långsiktig satsning – en del av vårt uppdrag att bidra till hållbar tillväxt i regionen och inom industrin. När vi går in i partnerskap gör vi det med ambitionen att skapa verkligt värde, både för de företag vi samarbetar med och för samhället i stort. Vi vill vara en del av förändringen mot ett mer inkluderande näringsliv, där kompetens och potential alltid står i centrum och hur vi alla tillsammans kan stärka industrin.

– Jag är oerhört glad över att Skill Executive går in som guldpartner till 100-listan. Deras starka engagemang för jämställdhet och kompetensbaserad rekrytering ligger helt i linje med våra värderingar. Tillsammans kan vi skapa verklig förändring och bidra till ett mer jämställt och konkurrenskraftigt näringsliv i regionen” säger Jonna Hedlund, projektledare näringspolitik och ansvarig för 100-listan på Östsvenska Handelskammaren.

Det så kallade Skeppningsnätverket är ett av Handelskammarens största nätverk sett till antal deltagande medlemmar. En vanlig träff för detta nätverk är välbesökt och deltagarna kommer från ett stort antal företag som alla arbetar med frågor rörande export, import, tull och logistik.

Som avslutning på nätverksåret 2025 fick nätverket möta Felinda Wenneberg och Åsa Sandström från Kommerskollegium. De båda tillhör myndighetens enhet för EU:s handelspolitik. Efter ett trevligt frukostmingel inledde Felinda träffen med ett föredrag om USA:s tullar, där hon redogjorde för vad som hänt med den transatlantiska handeln sedan Trump åter tillträdde som president, samt hur det påverkat EU och Sverige. Efter fikapausen tog Åsa ordet med dragning med fokus på förhandlingarna kring EU:s frihandelsavtal. Gästerna från Kommerskollegium deltog sedan i en lunch tillsammans med nätverksdeltagarna.

– Jätteroligt att få träffa så många olika företag. Lärorikt också för mig, sa Felinda Wennerberg efter träffen. Hon gav också medskick till dig som jobbar med import- och exportfrågor till vardags:

1. Ha koll på din värdekedja
2. Följ Utrikeshandelsnytt – Kommerskollegiums nyhetsbrev
3. Om ditt företag handlar med USA kan du dra nytta av vår Tulljour för USA.

Med årets sista träff avklarad har Emma Meijer, Handelskammarens projektledare inom Internationell Handel, siktet inställt på 2026:

– Under året som gått har det minst sagt varit händelserikt kring den internationella handeln. Tillsammans med Skeppningsnätverket kommer vi fortsätta att bevaka den globala utvecklingen, diskutera aktuella frågor och bjuda in relevanta föredragshållare och experter, säger hon.

Vill du veta mer om nätverket? Tveka inte på att kontakta Emma Meijer eller Anneli Forsman.

Svaren finns att hitta i Östsvenska Handelskammaren rykande färska Konjunkturrapport för hösten 2025 samt Exportutsikter 2025 (ladda ner rapporten i länkarna). Rapporterna baseras på svar från en enkät som nära 200 av Handelskammarens medlemsföretag besvarat under hösten.  

För fjärde året i rad släpper Handelskammaren en regional konjunkturrapport där östsvenska bolag i en bredd av branscher och storlek fått svara på hur de ser på efterfrågan, personalsidan samt konjunkturläget i stort. Trots att många bolag fortfarande är i stort behov av att anställa, är för första gången sedan vi började mäta inte kompetensförsörjning det som bekymrar företagen mest inför framtiden. Den listan toppas av oro för det globala säkerhetsläget och handelspolitiken.  

”Mätningarna höjer vår kunskap”

Kriget i Ukraina, Trumps utspel och snabba aktioner samt EU:s ekonomiska och säkerhetsmässiga försvarsförmåga har blivit top of mind hos de östsvenska företagen, och påverkar deras verksamheter vare sig de agerar på en internationell marknad eller inte. Regionens exporterande bolag har en särskilt utsatt situation där den senaste tiden präglas av försiktighet och utsikter för fler marknadsmöjligheter.  

– Våra kontinuerliga mätningar ger oss värdefulla insikter om hur företagen resonerar och vilka behov de har på kort och lite längre sikt. Det höjer vår kunskap och gör oss bättre rustade för att företräda näringslivet i kontakter med myndigheter och beslutsfattare, säger Maria Hummelgren, vice vd.

– Exportutsikterna hos våra medlemsföretag som verkar på en internationell arena är särskilt intressant i det speciella, handelspolitiska läge som råder i världen just nu. Vi ser i mätningen att synen på den globala situationen är betydligt mer pessimistisk än den på hemmaplan, säger Emma Meijer, projektledare Internationell handel.

Här kan du se delar av det digitala rapportsläppet:

Relativt nytillträdde arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) återvände på måndagen till välbekant mark när han besökte Linköping, staden där han själv studerat vid Linköpings universitet. I samband med besöket på universitetet och Saab träffade han kommunikationschef Rickard Widgren, som företrädde Östsvenska Handelskammarens medlemmar.

Kompetensförsörjning står gång på gång högt upp på medlemsföretagens lista över de största utmaningarna. Vid samtalet med statsrådet behandlades därför Handelskammarens nya konjunkturbarometer och det praktikupprop som Handelskammaren initierade efter mötet med Britz företrädare Mats Persson tidigare i år. Barometern, som släpps officiellt inom kort, visar att många företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland ser möjligheter till tillväxt och vill anställa, och att behovet av rätt kompetens är mycket stort. Företagen lyfter samtidigt vikten av stabila och långsiktiga villkor.

Ministern betonar att företagen har en nyckelroll i kompetensförsörjningen.

– Jag vill verkligen uppmana alla företag att ta ett större ansvar för rekryteringen och kompetensförsörjningen. Att börja i tid, möta ungdomar tidigt och berätta vilka möjligheter som finns, inte minst om man skaffar sig en yrkesutbildning, säger Johan Britz till Östsvenska Handelskammaren.

Budskapet till företagen inför valåret

Han öppnar också för förändringar i systemen för praktikplatser och arbetsplatsförlagt lärande för att skapa bättre villkor och fler platser.

Stötta initiativet: Skriv upp ditt företag på Handelskammarens praktikupprop

När valet 2026 närmar sig lyfter ministern tre budskap till företagen i den östsvenska regionen. Han pekar på behovet av fortsatt reformarbete, bättre villkor för företagande och ett företagsklimat där det lönar sig att arbeta och investera i nya medarbetare.

Östsvenska Handelskammaren fortsätter nu dialogen med medlemsföretagen kring praktikuppropet och resultaten i konjunkturbarometern.

Se korta videoklipp från intervjun med arbetsmarknadsminister Johan Britz: