I intervjun pekar Maria B Hummelgren på att många företag i dag är bättre rustade än tidigare, efter år präglade av pandemi, kriget i Ukraina och andra störningar i omvärlden. Samtidigt är läget bekymmersamt. Om olje- och gaspriserna stiger kan det slå direkt mot transporter, energikostnader och konsumenternas köpkraft.

Att oron är påtaglig syns också i Handelskammarens egna mätningar. Där uppger medlemsföretagen att global oro och osäkerhet nu är det största hindret för tillväxt, före kompetensförsörjning som tidigare låg högst. I EFN-artikeln intervjuas också Emma Meijer, projektledare för internationell handel, som beskriver hur företagen ser på omvärldsläget.

Läs hela artikeln hos EFN.

EFN Ekonomikanalen drivs av en oberoende redaktion och ägs av Handelsbanken.

Under tisdagsmorgonen samlades ett 90-tal medlemsföretag hos Östsvenska Handelskammaren på LINK Business Center i Linköping för att lyssna till Benjamin Dousa om frihandel och Sveriges väg framåt i en tid präglad av tullar, växande osäkerhet och förändrade globala spelregler. Stämningen präglades av nyfikenhet och ett stort engagemang.

Ett tydligt tema under samtalet var hur Sverige kan stärka sin konkurrenskraft och göra handeln enklare, både inom Europa och med andra delar av världen. Det är frågor som är särskilt viktiga för östsvenska företag med internationella leverantörskedjor, exportaffärer och behov av förutsägbara spelregler. Benjamin Dousa lyfte också, i linje med budskap han tidigare fört fram hos Östsvenska Handelskammaren, vikten av att öppna fler dörrar för handel i en mer osäker omvärld. Samtalet fick också en mer personlig ton när han i vissa frågor resonerade kring sina egna uppfattningar och regeringens vägval. 

En central del av träffen handlade om varför Benjamin Dousa ser frihandel som avgörande för svensk och östsvensk konkurrenskraft. Han beskrev att det finns en växande positivitet i Europa kring frihandel, även om synen inte delas av alla. För att avtal ska fungera krävs lösningar som gynnar alla parter och en vilja att samarbeta. Han betonade också att frihandel i teorin inte alltid är samma sak som frihandel i praktiken. Ett avtal kan omfatta varor men inte tjänster, vilket innebär att frihandeln inte alltid fungerar fullt ut för företagen. Avtal kan vara så komplicerade att företag tvingas lägga tid och resurser på att tolka regler i stället för att utveckla sin verksamhet. För många östsvenska företag är just regelförenklingar och minskad byråkrati avgörande för att handel ska fungera i vardagen. I det sammanhanget betonade Benjamin Dousa också att Sverige och Europa behöver handla mer med fler länder för att minska beroendet av USA och Kina.  

– När vi har sett det som har hänt i USA måste vi snabbt få på plats nya frihandelsavtal. Det finns flera sådana som är nära mållinjen nu. Det finns Mercosur som omfattar stora delar av Sydamerika, det finns Indien, Indonesien, Filippinerna och Thailand som också närmar sig, sade Benjamin Dousa. 

Han betonade också den konkreta betydelsen för det regionala näringslivet. 

– Vi jobbar dag och natt för att teckna nya frihandelsavtal så att Linköpings och östgötska företag får nya marknader att kunna exportera till, sade han. 

När samtalet rundades av stod det klart att intresset för handelspolitik är stort, inte minst bland östsvenska företag. Det märktes också i den efterföljande frågestunden, där många deltagare tog chansen att ställa frågor. 

100-listan är Östsvenska Handelskammarens initiativ för att synliggöra kvinnor med styrelsekompetens och göra det enklare för företag och valberedningar att bredda sina rekryteringar. Nu ansluter Länsförsäkringar Östgöta som guldpartner.

– För oss är engagemanget i 100-listan en naturlig förlängning av vårt långsiktiga arbete med mångfald och jämställdhet på alla plan. Genom att bli guldpartner vill vi tydligt visa att jämställdhet i styrelser inte är en symbolfråga, utan en affärskritisk fråga där vi vill vara en tydlig röst för förändring i näringslivet, säger Sophia Hanser, affärsområdeschef HR och affärsstöd på Länsförsäkringar Östgöta.

Länsförsäkringar Östgöta beskriver sin drivkraft som att varje dag skapa trygghet, men också möjligheter, för och tillsammans med människor och företag i hela Östergötland. Det görs både genom de produkter och tjänster som erbjuds och genom att ta en aktiv roll som samhällsaktör i länet.

Så vill Länsförsäkringar Östgöta bidra

Arbetet tar sin början i den egna organisationen. Länsförsäkringar Östgöta beskriver att jämställdhet finns med genom hela medarbetarresan, från rekrytering och ledarskapsutveckling till hur ledare och styrelseledamöter tillsätts.

Samtidigt handlar påverkan också om hur man agerar i relationen med kunder och samarbetspartners.

– Genom att dela med oss av våra erfarenheter, ställa krav i samarbeten och aktivt rekommendera kompetenta kvinnor till styrelseuppdrag kan vi bidra till en bredare förändring i näringslivet, säger Sophia.

Verksamheten står bakom Länsstyrelsens jämställdhetsstrategi och lyfter också arbetet med jämställd sponsring, där Länsförsäkringar Östgöta var först i Östergötland att bli certifierade.

När utvecklingen stannar av

Östsvenska Handelskammarens rapport “Jämställt näringsliv 2025” visar att utvecklingen har stagnerat: andelen kvinnor i styrelserna ligger kvar på 25 procent. Samtidigt är kvinnorna färre på vd- och ordförandeposter, och allt färre uppger att jämställdhet är en viktig fråga.

En förklaring, enligt Länsförsäkringar Östgöta, är att jämställdhet riskerar att hamna i skymundan när andra frågor upplevs som mer akuta. Men just när mycket förändras behövs fler perspektiv och bredare kompetens, menar Sophia.

För att få fart på utvecklingen krävs fortsatt tryck från styrelser, ägare och valberedningar, tydligare mål och ett mer aktivt arbete med hur rekryteringar faktiskt går till. Där pekar hon på att initiativ som 100-listan har en viktig funktion genom att göra kompetensen synlig och mer tillgänglig.

Långsiktigheten som utgångspunkt

Som kundägt bolag lyfter Länsförsäkringar Östgöta långsiktigheten som grund för sitt samhällsengagemang. I den bilden blir jämställdhet i styrelserummen också en fråga om konkurrenskraft och hållbarhet över tid.

– Som kundägt bolag är vi byggda för långsiktighet. Arbetet för jämställdhet i styrelserummen handlar om ekonomisk konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet, säger Hanser.

Att ange fel ursprungsland kan bli kostsamt. Det kan till exempel leda till efterdebiterade tullavgifter eller försämrade kundrelationer, om det vill sig illa. Att ha koll på varans spårbarhet och korrekt ursprungsangivelse är därför avgörande för att undvika höga kostnader som kan ha inverkan på affären.

Ursprunget påverkar kostnader och krav

– Ursprungslandet är en av de faktorer som påverkar hur hög tullavgiften på en vara blir. Att känna till varans ursprung är därmed betydelsefullt för att kunna beräkna kostnaderna korrekt, vilket såklart kan påverka affären. I vissa fall kan även ursprunget avgöra om det krävs särskilda licenser för att få handla med varan. Därför är det viktigt att ha koll på ursprungslandet och varans spårbarhet, speciellt nu när omvärldsläget är osäkrare och vissa marknader mer protektionistiska än tidigare, förklarar Malin Madsen, Strategic Advisor Customs and International Trade, Sydsvenska Handelskammaren.

Vanliga frågor och misstag

– Ofta kommer företag till mig när Tullverket vill kontrollera ett ursprung, och då får man hoppas att de gjort rätt vid beräkningen. En annan vanlig fråga är förstås vilket ursprung deras vara har – och då är svaret oftast ”det beror på”, säger Malin och fortsätter:

– Ett vanligt misstag är att tro att det bara finns en uppsättning regler att förhålla sig till. Det stämmer inte, man måste ha koll på flera olika regelverk och veta vilket som ska tillämpas vid varje tillfälle.

Två typer av ursprungsregler

Det finns flera regelverk som används vid olika situationer. Malin redogör för de två typerna:

– Förmånsberättigade ursprungsbestämmelser regleras i EU:s olika frihandelsavtal. Dessa bestämmelser innebär att en vara kan bli tullfri om den omfattas av avtalet. Om inget frihandelsavtal finns tillämpas i stället EU:s allmänna ursprungsregler, eller så kallade icke-förmånsberättigade ursprungsbestämmelser. Dessa återfinns i tullagstiftningen och används för att fastställa ursprunget vid import av varor från länder som EU inte har frihandelsavtal med.

Frihandelsavtal i praktiken

– Att nyttja ett frihandelsavtal är inte särskilt svårt! Det man främst behöver ha koll på är vilka typer av ursprungsintyg som används i de olika avtalen, och det svåraste är kanske att se till att det finns styrkande handlingar, exempelvis leverantörsdeklarationer, som underlag för det ursprung man intygar, belyser Malin.

Malins tips och råd till företag:

Vill du veta mer om ursprungsregler och hur du använder EU:s frihandelsavtal i praktiken? Ta då chansen att gå kursen ”Ursprungsregler och Frihandelsavtal” ledd av Malin Madsen, Strategic Advisor Customs and International Trade, Sydvenska Handelskammaren och ställ alla dina frågor direkt på plats.

Datum: 24 mars
Tid: 09.00-16.00
Plats: LINK Business Center, Linköping

Läs mer och anmäl dig här

Läs hela ledaren i SN här

Södermanlands Nyheters ledarskribent Olof Jonmyren pekar i en ledare på att byggstarten för Ostlänken i de sörmländska delarna innebär investeringar på över 20 miljarder kronor mellan Vagnhärad, Nyköping och Skavsta. Men ledaren understryker att det inte är självklart att pengarna hamnar hos lokala företag och hushåll.

De stora kontrakten går till internationella aktörer som lägger rälsen. Samtidigt finns en bred marknad runt bygget: tjänster, varor, boende och vardagskonsumtion under många år. Charlotta Elliot, Ostlänken-expert på Östsvenska Handelskammaren, beskriver i SN potentialen som betydande. Enligt henne kan det handla om omkring fyra miljarder kronor i affärer som lokala aktörer kan fånga upp, om man är påläst och förberedd kring vilka uppdrag som efterfrågas.

SN lyfter också erfarenheter från andra stora infrastrukturprojekt, där lokala företag lyckats ta plats genom samverkan, relationer och tidig matchning mellan beställare och leverantörer. Budskapet är tydligt: möjligheterna växer fram nu – och de som väntar riskerar att stå kvar på perrongen.

Ella är uppvuxen i Norrköping och läser sista terminen på samhälls- och kulturanalys vid Linköpings universitet. I juni tar hon sin kandidatexamen.

När det var dags att söka traineeplats ville hon hitta en plats där studierna får möta verkligheten. Efter tips hemifrån började hon titta närmare på Östsvenska Handelskammaren. Eftersom Ellas föräldrar driver företag som är medlemmar i Östsvenska Handelskammaren hade hon redan en tydlig bild av Handelskammarens roll i regionen.

– Jag ville till en plats där studierna blir konkreta och där man får se samspelet mellan näringsliv och samhälle på nära håll. Handelskammaren kändes som helt rätt plats för det, säger Ella.

Kommunpolitiken i fokus

Under våren arbetar Ella bland annat med en nulägesanalys av kommunpolitiken i Handelskammarens region. Analysen tar sikte på trenden med blocköverskridande samarbeten mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i de 21 kommunerna. Hon tittar också på valdeltagandet och hur styrkeförhållandena mellan partier ser ut lokalt.

Parallellt med rapportarbetet vill Ella få en tydligare bild av hur näringslivet påverkar regionens utveckling och hur relationen mellan universitet, studenter och arbetsgivare ser ut.

– Jag ser fram emot att förstå vilken roll näringslivet spelar i regionen och vilka samband som finns mellan universitetet, studenterna och arbetslivet här. Det blir också inspiration inför vad jag själv vill göra efter studierna, säger hon.

När Ella kopplar av

Utanför studier och traineetiden är det musiken som tar plats. Ella beskriver sig som en stor musikfantast, med artister som Harry Styles, Taylor Swift och One Direction högt på listan.

På sikt vill hon läsa en master med inriktning mot etnicitet och migration. Därefter är hon öppen för både arbetsmarknaden och en möjlig fortsättning inom akademin.

Är du intresserad av att göra praktik hos oss på Handelskammaren? Läs mer och kontakta oss här

Igår uppmärksammades en ny studie från Göteborgs universitet om könsfördelningen i de största mediebolagens styrelser och ledningar i Norden, Gender balance and the 25 largest Nordic media companies. Resultaten visar att utvecklingen har stannat av och att kvinnor fortsatt är underrepresenterade i företagens styrelser och ledningsgrupper. Den hårda tolkningen, enligt forskarna, är att jämställdhetsfrågorna inte är prioriterade i nuläget. 

Läs mer om studien här >

Studien omfattar de 25 största mediebolagen i Norden och resultaten visar att könsbalans börjar på toppen och sprider sig nedåt i organisationen. Av bolagen har 17 en jämn könsfördelning i styrelsen enligt 40/60-regeln, medan övriga har en tydlig överrepresentation av män. 

Vidare är sambandet mellan styrelse och ledning tydligt, av de 17 bolag med jämn könsfördelning i styrelsen valde nio en kvinnlig vd. Bland bolag med ojämn könsfördelning i styrelsen valde samtliga en manlig vd och i de bolag där vd är kvinna är ledningsgruppen jämnt fördelad i fem av nio fall. Motsvarande siffra när vd är man är två av sexton. Ingen förbättring har skett sedan 2023 års studie. 

– Vi på Östsvenska Handelskammaren känner igen mönstret. I vår senaste rapport om jämställdhet såg vi hur utvecklingen stagnerat även i näringslivet i stort, säger Jonna Hedlund, projektledare inom näringspolitik, Östsvenska Handelskammaren. 

Andelen kvinnor i regionens styrelser uppgår till 25 procent och har legat på samma nivå sedan 2022. En lägre andel vd:ar uppger att det är viktigt att uppnå en jämställd styrelse och fler rekryterar styrelseledamöter via egna nätverk, vilket riskerar att begränsa urvalet. Andelen kvinnliga ordförande minskar, andelen jämställda styrelser minskar och andelen kvinnor i bolagsstyrelser står still. 

– Dessa trender är oroande eftersom vi vet att styrelsens sammansättning påverkar hela organisationen. Representation i toppen spelar roll, inte symboliskt utan strategisk. När rekryteringar sker inom redan etablerade nätverk riskerar homogeniteten att förstärkas och utvecklingen att bromsa in, säger Jonna. 

Jämställdhet sker inte av sig självt. Den kräver en tydlig vilja och att frågan värderas högre i styrelserum och ledningsgrupper. Det är en strategisk fråga om kompetensförsörjning, konkurrenskraft och långsiktig tillväxt. 

Utvecklingen vänder inte av en slump. Den vänder när vi bestämmer oss för att den är avgörande. 

Vi välkomnar nu två nya trainees: Ebba Blomqvist och Tilda Johansson. De båda gör sin praktik inom Handelskammarens opinionsarbete där Ebba fördjupar sig inom infrastruktur och transporter, medan Tilda fokuserar på frågor inom näringspolitik och kompetensförsörjning.

Ebba studerar masterprogrammet i nationalekonomi vid Linköpings universitet och Tilda gör nu sin sista termin i Politices kandidatprogram vid Uppsala universitet.

Båda ser fram emot att omsätta sina akademiska verktyg i praktiken. Gemensamt lyfter de att de är vana vid att snabbt samla in, strukturera och analysera information, för att se samband, dra slutsatser och skapa underlag som går att agera på. Något de tror kommer komma till nytta under praktikperioden hos Handelskammaren.

Infrastruktur och kompetensförsörjning

Ebba gör sin traineeperiod tillsammans med Handelskammarens Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur och projektledare ESIC. Under våren kommer Ebba bland annat att arbeta med frågor som kartlägger hur människor och gods rör sig i regionen och vilka investeringar som behövs för att stärka tillgänglighet, konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet.

– Jag ser mest fram emot att få erfarenhet från arbetslivet och bättre förstå hur samspelet mellan näringsliv och politik fungerar i praktiken. Vad krävs för att beslut ska omsättas till genomförande och faktiskt göra skillnad? säger Ebba.

Med näringspolitik som utgångspunkt gör Tilda sin traineeperiod tillsammans med Jonna Hedlund, projektledare näringspolitik. Hennes uppdrag tar avstamp i en av företagens mest avgörande frågor: att hitta, utveckla och behålla rätt kompetens. Delar av praktiken är även kopplade till Handelskammarens 100-lista.

– Jag har förstått att kompetensförsörjning är ett stort tillväxthinder för näringslivet. Jag vill förstå vilka insatser som gör störst skillnad och hur vi kan bidra till att de faktiskt får effekt, säger Tilda.

Det som lockade båda till Östsvenska Handelskammaren var kombinationen av bredd och tempo. De beskriver en miljö där man får jobba nära företagen samtidigt som man får en tydlig bild av hur samhällsbeslut påverkar villkoren för tillväxt.

Ebba lyfter också det sociala i rollen, att få träffa många människor och vara delaktig i samtal som spänner över flera områden.

– Det känns som att man får lite av allt här, samtidigt som man får stort handlingsutrymme. Det är en liten organisation som jobbar brett och ger mycket mandat, säger Tilda.

Från vänster: Ebba Blomqvist & Tilda Johansson.

När arbetsdagen är slut

När de inte fördjupar sig i samhällsfrågor finns andra intressen som tar plats. Ebba lägger gärna tid vid symaskinen och syr om second hand-plagg med drömmen om att en dag kunna sy mer från grunden. Tilda har en annan specialitet: hon har blivit vass på att göra sushi.

Framåt finns både mål och resplaner. Ebba vill springa ett maraton och hoppas hinna resa mer. Tilda ser också fram emot att komma i väg och vill dessutom bocka av en indiekonsert, gärna med Ben Howard eller The Lumineers på scen.

Nu väntar en vår där de får använda sina kunskaper i skarpt läge och bidra till Handelskammarens arbete för bättre villkor för företagen i regionen.

Är du intresserad av att göra praktik hos oss på Handelskammaren? Läs mer och kontakta oss här.

Kanske är det naivt eller rent önsketänkande, men jag tycker mig ana en ljusare horisont så här en månad in på 2026. Att jorden rent astronomiskt har börjat luta vår norra del närmare solen, är ju ett faktum som gör dagarna längre. Men börjar det inte också ljusna på andra vis än blott naturvetenskapligt?

Lyssnade ni på Kanadas premiärminister Mark Carneys tal vid World Economic Forum i Davos. Det dök upp en sen kväll när jag (som man inte bör) scrollade genom mitt flöde och fastnade vid Carneys lugna stämma. Självklarheten och ärligheten i hans budskap, gjorde att jag somnade som ett tryggt barn. Världsordningen är visserligen förändrad, klargjorde Carney, men vi ska inte sörja den för den kommer inte tillbaka. Istället måste vi ”medelstora länder”, samarbeta för att skydda oss och varandra: ”Är vi inte med vid bordet, hamnar vi på menyn”.

Han talade om gemensamma, grundläggande värderingar och värdighet. Saker som saknats av många den senaste tiden. Här stod en demokratiskt vald ledare, rakryggad och tydlig. Carneys tal är hyllat och har inspirerat, är det inte ett annat ljud i skällan hos de europeiska företrädarna nu?

Apropå politik, är det dags att börja fokusera på vår egen demokratiska ordning och det val som stundar. På Handelskammaren kommer vi anordna seminarier kopplat till våra fokusområden energiförsörjning, infrastruktur och kompetens. Dessutom dammar vi av vårt koncept Spaning på Kammaren och håller en valspecial fredagen före valet (13 september), där vi ber kunniga profiler som vet vad de talar om att spå valets utgång! Håll utkik i kalender och kommande nyhetsbrev för uppdateringar kring det.

Handelskammarens budskap i valrörelsen är ökad tillväxt och konkurrenskraft för vår region, Sverige och EU. Vi behöver steppa upp och inse att vi kanske inte är störst och starkast, men vi har större potential än det som nu levereras – inte minst om vi samarbetar över gränserna. Det gäller såväl mellan länder som kommuner och regioner. Och gärna också över partigränser för att få till eftertraktade, långsiktiga överenskommelser som underlättar investeringar och bygger näringslivet starkt. Tack för ert stöd och engagemang i Handelskammaren. Vi ser fram emot ljusare tider tillsammans.

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Se stort bildspel längre ner på sidan. Och läs hela rapporten och listan som PDF här.

Vem har den mediala makten i dag? Och vad händer när makten flyttar från redaktioner till plattformar? Under torsdagen presenterade Medieakademin och mediekoncernen NTM årets regionala Maktbarometer hos Östsvenska Handelskammaren. Intresset var stort och över 100 inbjudna från näringslivet deltog för att lyssna, ställa frågor och knyta kontakter.

Maktbarometern är en datadriven kartläggning av vilka konton som har störst digitalt inflytande på plattformar som Facebook, Instagram, Tiktok, Youtube och X. Listorna tar hänsyn till flera datapunkter, bland annat räckvidd och engagemang, och gör ingen skillnad på om avsändaren är en person, ett företag eller en organisation.

Emanuel Karlsten

Norrköping sticker ut

Årets regionala upplaga visar tydliga förskjutningar i maktbalansen. Enligt Medieakademins analys sticker Norrköping ut med en ovanligt hög koncentration av starka konton och kreatörer, där framgång föder framgång när profiler inspirerar och drar med sig andra. Samtidigt är politiken svagare representerad lokalt än i den nationella mätningen och offentliga aktörer som myndigheter och kommuner syns relativt starkt i flera kanaler.

Handelskammarens vd Simon Helmér lyfte efter eventet både möjligheterna och utmaningarna i utvecklingen.

– Publicering har blivit mer tillgänglig, men det ställer också högre krav på källkritik. Är det vi scrollar förbi underhållning eller nyheter, och vem är egentligen avsändare?, skriver han på Linkedin.

Familjen Lundell i topp

Bland exempel som lyftes under presentationen märktes att familjen Lundell dominerar i flera kanaler och att Handelskammarens medlemmar Kolmården och Returpack toppar bland företagskonton i länet. Flera deltagare betonade också behovet av att förstå hur räckvidd kan omsättas i verklig påverkan och hur trovärdighet byggs när gränserna mellan information, opinion och underhållning suddas ut.

Eventet genomfördes i samverkan mellan Östsvenska Handelskammaren, Medieakademin och NTM. För den som vill fördjupa sig finns listor och mer hittar du på Medieakademins hemsida.