Intresset för klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris (L) besök hos Handelskammaren var stort. Vid lunchanförandet betonade Pourmokhtari att klimatpolitiken ska handla om el, enklare tillståndsprocesser och internationellt samarbete. Hon riktade kritik mot växande handelshinder globalt.

– Tullarna är ett självskadebeteende som är extremt, sa hon i en videointervju efter mötet med medlemsbolagen.

Pourmokhtari uttryckte stolthet över att Sverige fortsatt står upp för frihandel och arbetar för att sluta nya frihandelsavtal. Samtidigt konstaterade hon att de ekonomiska konsekvenserna av nya tullar riskerar att försvaga engagemanget för klimatarbetet i vissa delar av världen.

Hon avslutade med att lyfta tre ord hon vill låta prägla klimatpolitiken: effektivitet, rättvisa och internationellt.

Se hela intervjun i videon här nedan.

I en global handelsmiljö präglad av snabba och oförutsägbara tullförändringar blir det allt viktigare för företag att ha tydliga affärsavtal. I den nya vägledningen Using the Incoterms® 2020 Rules to Manage Tariff Risk in International Trade visar ICC hur reglerna kan användas för att fördela ansvar och kostnader mellan köpare och säljare.

Reglerna påverkar inte tullsatser eller tullprocedurer i sig, men ger struktur åt vem som betalar vad – något som minskar risken för missförstånd och underlättar vid tvister eller förändrade tullvillkor.
Enligt vägledningen är DDP (Delivered Duty Paid) den enda regeln där säljaren står för tullkostnaden. För övriga regler ligger ansvaret hos köparen.

Guiden går att läsa i sin helhet som PDF här.

Debattartikel publicerad i Corren och Södermanlands Nyheter

Få institutioner har sådan lång historia som Handelskammaren. Redan på 1500-talet visar dokumentation om de första kamrarnas uppkomst som ett samlat försvar för handelsskepp mot pirater på Medelhavet. I dag ser verksamheten för Handelskamrarna annorlunda ut, men syftet består – att verka för frihandel och goda förbindelser över gränserna.

Efter världskrigens slut hade den globala spelplanen för ekonomi och säkerhet förändrats i grunden. USA:s position stärktes, med Förenta staternas och Europas goda minne. Samtidigt grundmurades överenskommelsen om samarbete och gemensamma värderingar baserade på demokrati och marknadsekonomi, som förutsättning för att världen skulle röra sig i rätt riktning. Den överenskommelsen tycks dessvärre nu slängd överbord.

Sedan president Trump återinstallerats i Vita huset, har lite rörande handels- och säkerhetsrelationer varit sig likt. Djupt rotade grundprinciper har ryckts upp och pålitliga band mellan länder försvagats. Snabbt uppsatta handelshinder, oförutsägbar politik och hårda ord skapar inte bara kraftiga svängningar på börs- och valutamarknaden. Det skadar också långsiktiga förtroenden, som tar tid att bygga upp igen.

Med USA som EU:s största handelspartner – över 20 procent av den totala varu- och tjänsteexporten går till USA – är situationen allt annat än önskvärd. Höjda tullar och prisökningseffekter kommer att skada svensk och europeisk tillväxt. Sverige som handelsorienterat land står dock förhållandevis väl rustat för att möta utmaningarna. Statsfinanserna är goda och som litet land är det ekonomiskt och säkerhetsmässigt tryggt att vara en del av EU respektive Nato.

Sett till den östsvenska regionen så stärks vår motståndskraft i det mångfacetterade näringslivet med en stark industri och export av bland annat motorfordon, trä, metall- och jordbruksprodukter. Exporten till USA härifrån ligger på under tio procent medan Norden står för mer än det dubbla och tillsammans med övriga EU nära 70 procent. Det ger en solid handelsgrund att stå på.

Svenska företag bör på intet sätt räkna bort den amerikanska marknaden, men näringslivet och ekonomin mår bäst av förutsägbarhet och stabilitet. Handelskammaren uppmanar därför svenska och europeiska beslutsfattare att stärka EU:s inhemska konkurrenskraft. Frihandel inom EU:s gränser har varit framgångsrikt men bör stärkas ytterligare genom minskade regelverk och ökad rörlighet. EU:s inställning bör vara att fortsätta förhandla med den amerikanska administrationen samt öka takten för frihandelsavtal med andra länder. Engagemanget inom unionen har inte varit viktigare än nu – låt oss därför öka takten.

Frihandel och goda relationer bygger fred, tillväxt och välstånd. Det har kamrar över hela världen verkat för i 500 år och det kommer vi fortsätta med.

Simon Helmér, vd

Emma Meijer, projektledare Internationell handel

Det är nya besked nästan varje dag från USA, och det påverkar svenska företag. Anders Ahnlid, generaldirektör för Kommerskollegium, följer utvecklingen och uppmanar till avvaktande inför nya satsningar.

– Det är inte läge att gå in i stora investeringar i USA just nu. Däremot öppnar EU upp för nya handelsvägar med andra länder på ett mer kraftfullt sätt än tidigare, vilket är väldigt bra, säger han.

Anders Ahnlid hann med att göra ett uppskattat anförande för hundratalet deltagare vid Handelskammarens årsmöte. Han pratade om hur Trump-administrationens svårbegripliga ekonomiska politik påverkar den fria handeln i omvärlden och hur EU bör svara på den.

Eftersom den transatlantiska länken är skadad menar Ahnlid att EU måste stå som motkraft till den oro som idag hämmar den ekonomiska tillväxten. Detta genom att exempelvis expandera och förbättra EU:s frihandelsavtal, skapa en stark handelskoalition och förbättra marknader för energi- och telekommunikationer. EU måste även fortsatt stötta Ukraina, inte minst genom sanktioner mot Ryssland utan även genom att främja import från Ukraina. Ukrainas integration med EU inom handel är en fråga som Kommerskollegium arbetar aktivt med.

Media uppmärksammade Ahnlids besök

Norrköping Tidningar var på plats och rapporterade från årsmötet: Det finns hopp – för både Europa och östgötska företag. Dessutom uppmärksammade både P4 Sörmland och P4 Östergötland årsmötet och gjorde intervjuer med Anders Ahnlid.

Se hela intervjun i samband med årsmötet i videoklippet här nedanför:

Läs mer: Här har vi samlat information om du vill veta mer vad som gäller kring USA och tullar.

Vad innebär EUDR och vilka omfattas? 

EU:s avskogningsförordning (EUDR) är en kraftfull åtgärd för att minska unionens bidrag till avskogning, skogsförstörelse, växthusgasutsläpp och förlust av biologisk mångfald. Förordningen innebär att företag måste säkerställa att deras produkter inte har kopplingar till avskogning, varken inom EU eller globalt. 

Förordningen gäller för verksamhetsutövare, det vill säga de som för in en produkt på EU:s inre marknad för första gången, inklusive importörer, exportörer och producenter inom EU. Även handlare, det vill säga de som tillhandahåller produkten vidare inom EU (tex återförsäljare), har skyldigheter enligt förordningen, men i en mindre omfattning än verksamhetsutövare. 

För stora och medelstora företag som importerar, exporterar och säljer berörda råvaror och produkter inom EU gäller reglerna från den 30 december 2025. Detsamma gäller för små och mikroföretag som etablerats efter 2021. Små och mikroföretag etablerade före 2021 får ytterligare sex månader och omfattas från den 30 juni 2026. 

I Sverige är Skogsstyrelsen ansvarig myndighet för förordningen. 

Vilka produkter omfattas och vilka krav ställs? 

De råvaror som omfattas av förordningen är trä, kakao, gummi, kaffe, palmolja, soja samt nötkreatur. Till detta omfattas även råvarornas derivat, såsom trämöbler, plywood, träkol, papper, läder och choklad. 

Företag som producerar, importerar, exporterar eller handlar med dessa varor måste uppfylla följande krav för att produkterna ska få tillträde till EU:s inre marknad: 

En produkt anses vara avskogningsfri om den innehåller, har producerats med eller kommer från råvaror som odlats på mark där ingen avskogning skett efter den 31 december 2020. För produkter som innehåller eller baseras på trä gäller att avverkningen måste ha skett utan att orsaka skogsförstörelse efter detta datum. 

Gällande kravet på tillbörlig aktsamhet får en produkt endast introduceras på EU:s inre marknad eller exporteras om verksamhetsutövaren kan visa att nödvändig information, dokumentation och uppgifter enligt förordningen har samlats in. Dessutom måste en grundlig riskbedömning ha genomförts, och vid behov ska åtgärder ha vidtagits för att minimera risken att produkten bidragit till avskogning eller skogsförstörelse. En förklaring om tillbörlig aktsamhet ska lämnas via EU:s rapporteringssystem TRACES, där all dokumentation kring produkternas ursprung och riskbedömning registreras. Skogsstyrelsen har tagit fram en användarmanual på svenska för hur systemet används. 

Lär dig mer om Avskogningsförordningen och EUDR. Den 17 september arrangerar Handelskammaren en digital kurs där Peter Hellman föreläser. Mer information och anmälan finns här: Kurs om Avskogningsförordningen (EUDR).

Konsekvenser för företag som inte uppfyller kraven 

För att säkerställa att reglerna kring Avskogningsförordningen följs finns det sanktionsmöjligheter för de fall där förordningens bestämmelser överträds. Den som överträder förordningens bestämmelser riskerar att: 

Hur kan företagare förbereda sig? 

För företag som berörs av förordningen rekommenderas att: 

Här nedan har vi även samlat ett antal relevanta länkar om Avskogningsförordningen. 

Avskogningsförordningen | Skogsstyrelsen 

Produkter som omfattas | Skogsstyrelsen 

Vem berörs | Skogsstyrelsen 

Användarmanual för EUDR-plattformen i TRACES | Skogsstyrelsen 

Kommissionens vägledning om förordningen om avskogningsfria produkter 

Kompliment till vägledning | EUDR compliance 

Frågor och svar | Skogsstyrelsen

– Det första företagen behöver göra är att se hur exponerade de är mot USA. Vad händer med affären om exporten dit bromsar upp eller till och med försvinner helt? Gör en riskanalys och se det värsta scenariot, säger Peter Hellman, rådgivare och expert internationella affärer vid Västsvenska Handelskammaren.

Under dagen delade han med sig av insikter om hur man kan navigera i den osäkerhet som USA:s tullpolitik skapar. Hellman varnade för panikåtgärder.

– Jag hörde att det finns dem som säljer av sina fonder nu när det är röda siffror. Men det är det dummaste man kan göra. Ett råd till svenska exporterande företag är att prata med sin amerikanska motpart. Kanske finns det utrymme att jämka. Det måste inte vara så att jag som säljare ska ta hela smällen, säger han.

I nuläget är framtiden oviss. I intervjun nedan får du lyssna till fler råd från Peter Hellman där han dessutom ger sin syn på vad som väntar i tulldiskussionen. I videon medverkar även Emma Meijer, projektledare internationell handel vid Östsvenska Handelskammaren.

Vill du veta mer? Här hittar du samlad information för dig som vill följa händelseutvecklingen gällande tullar och USA.

Johan har byggt en verksamhet där hållbarhet genomsyrar allt – från val av material till hur man jobbar som team. Med minsta möjliga negativa avtryck som mål har han visat att det går att kombinera ansvar med resultat.

Under sändningen delar pristagaren Johan sina insikter om hur företag kan skapa långsiktigt värde genom medvetna val – utan att kompromissa med lönsamhet eller driv. Ta del av ett inspirerande samtal om hur hållbarhet kan bli en självklar del av affären och varför det är vägen framåt. East Sweden Sustainability Award delas ut vid Handelskammarens årsmöte och tilldelas en person eller företag som lyckats skapa social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet.

Läs mer om vårt hållbarhetspris här!

Se sändningen här:

SVT Nyheter Öst och SVT Nyheter Sörmland:

Östsvenska Handelskammaren om Trumps tullar: ”Ett steg i fel riktning”

I natt kom beskedet angående USA:s tullar, ett besked som kan komma slå hårt mot östgötska företagare.
Donald Trumps tullpaket, innebär tullar på alla länder – med 20 procent på varor från EU och den 9 april införs tullarna.
– Vi främjar ju frihandel så långt det bara är möjligt. Som innebär att handel inte hindras eller försvåras av tullar eller andra åtgärder, säger Rickard Widgren, kommunikationschef på Östsvenska Handelskammaren, efter nattens besked.

Se hela klippet här (extern länk till SVT.se)

TV-sändning (SVT Play)

Corren: Så slår USA-tullarna mot Linköpings företag

Handelskammarens vd Simon Helmér intervjuades av Corren under torsdagen. Under onsdagen presenterade USA:s president Donald Trump nya tullar. Vissa företag har redan flaggat för att flytta produktion till USA. Men i Linköping finns det företag som förutsett det som nu sker. Läs mer i Corren (extern länk).

Sveriges Radio P4 Östergötland

Vi deltog i en fyra minuter lång direktsänd intervju med frågor om hur Donald Trumps besked påverkar de östgötska företagen. Hela sändningen finna att lyssna på här från ca kl 15.11 (extern länk).

Läs mer:

USA, tullar och handelspolitik – det här gäller. Här har vi sammanställt ett antal användbara länkar så att du enkelt kan följa utvecklingen.

Debattinlägg publicerad i NT, Corren och KatrineholmsKuriren.

Nära vartannat bolag i regionen uppger att de behöver nyanställa under det kommande året. Behovet är stort exempelvis inom industrin där medarbetare till produktion behövs, men också IT- och tekniskt utbildad personal. Anställningsbehovet sträcker sig även över många fler branscher och kompetenser. Det visar Östsvenska Handelskammarens färska konjunkturrapport, som baseras på svaren från nära 200 företag i vår region.

Bilden av ett näringsliv som skriker högt efter kompetens, bekräftas på nationell nivå av flera arbetsgivarorganisationer. I ett läge där var fjärde rekryteringsförsök misslyckas (Svenskt Näringsliv) består kompetensbristen som företagens största hinder för önskad och hållbar tillväxt.

Se mer: Här finns praktikuppropet. Skriv upp dig och ditt företag i dag!

Länge har lösningen utlysts som att fler unga behöver söka sig ”rätt” utbildningar, det vill säga läsa till det som arbetsgivarna efterfrågar mest. För att denna matchning ska bli bättre, har anordnare av gymnasieutbildningar från och med i år till och med det kravet på sig när utbildningsplatser ska fördelas. Därtill har ett yrkesförberedande program på gymnasiet eller Yrkeshögskola länge utmålats som en säker inkörsport till jobb.

Trots ovan ansträngningar, saknas tillgång till praktik för de som faktiskt sökt sig till ”rätt” utbildning. Problemet har uppmärksammats på flera håll, bland annat av Praktiska gymnasiet i Norrköping. Skolan hade kö till flera yrkesprogram, men tvingades säga nej till behöriga elever på grund av brist på praktikplatser. Innebärande att ungdomar som är villiga att skola sig till bristyrken inte får göra det, eftersom inte tillräckligt många arbetsgivare bidrar till deras utbildning.

Sverige har med andra ord både kompetensbrist och praktikbrist! Den logiken går inte ihop – därför startar nu Östsvenska Handelskammaren ett praktikupprop. Vi tror att fler företag kan tänka sig öppna dörren för fler elever, inte minst för att säkra sin egen framtida kompetensförsörjning. Vi tror att kunskapen behöver höjas kring hur och vad som krävs i form av handledarskap med mera samt vilken direkt nytta företag kan ha av praktikanter.

Svensk konkurrenskraft och välfärd är beroende av att fler människor går till jobbet varje dag. Ungdomar behöver framtidsutsikter med goda exempel på att utbildning och arbete är möjligt och lönar sig. Från lokal till nationell nivå kan mer göras för att möjliggöra ett strategiskt samarbete mellan näringsliv och utbildningssektor. Företagen kan inte ensamt lösa kompetensbristen, lika lite som skolan kan ordna alla praktikplatser. Här måste göras gemensam sak – för sin egen och Sveriges framtida kompetensförsörjning.

Simon Helmér
vd Östsvenska Handelskammaren

Maria Björk Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren