Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Ta del av medlemsintervjuer, kommande event, debattartiklar och mycket mer.
Det fjärde arbetsmötet serien på temat regional kraftsamling ägde återigen rum på LINK Business Center i Linköping, på gemensamt initiativ av Östsvenska Handelskammaren, Cleantech Östergötland och länsstyrelsen i Östergötland. Fredagsförmiddagen inleddes av Simon Helmér, vd för Handelskammaren, Johan Rydberg, vd för Cleantech Östergötland, och Ann Holmlid, länsråd på länsstyrelsen i Östergötland. Johan Rydberg fortsatte sedan med en kort sammanfattning av tidigare träffar samt den inlaga som man lämnade in till miljötillståndsutredningen under hösten i fjol.
LÄS MER: Här kan du läsa om den senaste träffen hösten 2024
Sedan togs ordet av länsstyrelsens Jonas Källming, avdelningschef Miljö och Natur, och Helena Eriksson, enhetschef för enheten Miljöprövning. Helena berättade bland annat om länsstyrelsernas digitala guide för samrådsprocessen och att man ser tätare dialog med ansökande parter som den bästa vägen framåt – trots att det kräver mer arbete från länsstyrelsens sida. I och med att antalet ansökningar dessutom ökat har länsstyrelserna också lagt mer resurser på handläggningen kring dem. Jonas avslutade med att slå fast att länsstyrelsen jobbar aktivt för att förbättra processen utifrån nuvarande system och inte tänker vänta på framtida lagstiftningar.
Förslaget: En ny myndighet
Därefter följde mötets huvudnummer: utredningssekreterare Rebecca Wennerbergs sammanfattning av miljöprövningsutredningen (KN 2023:02), som överlämnades till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) den 21 januari i år.
Under utredningen pekade man ut två utmaningar, förklarade Rebecca. För det första är det existerande regelverket otydligt, och för det andra råder bristande effektivitet och rättssäkerhet i dagens system, där det är svårt att veta vilka regleringar som kommer från EU-rätten respektive svensk rätt. Bland annat har man i Sverige flera samråd, trots att EU ställer krav på ett. Vidare ligger man efter i digitaliseringen kring processerna i kontrast till Danmark, som är ett föregångsland i frågan. I EU är det dessutom endast Sverige som har prövning i domstol som första instans. Förslagen som presenteras i utvärderingen syftar till att synkronisera den svenska rätten mer med kraven från EU.
Förslagen för att effektivisera tillståndsprocesserna är följande:
- En ny reglering om miljöprövning
- En ny samordnad miljöbedömnings och tillståndsprövningsprocess
- En ny prövningsorganisation i första instans
- En ny tillstånds- och granskningsplikt införs
Dessa förslag ska enligt utredningen göra processen mer effektiv, vilket innebär att den uppfyller följande krav: processen är tydlig, transparent, förutsägbar, har tydlig ansvarsfördelning mellan aktörer, undviker dubbelarbete och är rättssäker.
Att gå från dagens cirka 300 prövningsorganisatsioner till en ny, enskild myndighet skulle gynna samordningen och göra det lättare att samla kompetens, som idag är svår att få på alla de olika myndigheterna. Denna förändring skulle ha positiv påverkan på såväl tidsfrister som hastigheten på digitaliseringen och dessutom bidra till arbetsmetoder som på ett mer effektivt sätt leder till likvärdig bedömning.
”Ett steg i rätt riktning”
Mötet avslutades med ett panelsamtal med regionala företrädare modererat av Johan Rydberg. Panelen bestod Peter Dahlén, teknisk direktör på Holmen Board and Paper, Charlotte Billgren, hållbarhetschef på Tekniska verken, Håkan Mattsson, vd på Lantmännen biogas och länsstyrelsens Jonas Källming.
Panelen var i stora drag positiva kring utredningens förslag, däribland till att utredningen tar ett helhetsgrepp kring frågan i stället för att lappa och laga samt att förslagen harmoniserar tydligare med EU:s regelverk, vilket skulle stärka svensk konkurrenskraft.
Man såg också en viss risk att ett vakuum uppstår mellan utredningen och förslaget om en ny myndighet, men även att de tjänstemän och handläggare som idag arbetar med frågorna med stor sannolikhet skulle bli del av den nya myndigheten, och att kompetens och upparbetade relationer säkras därigenom. Man var dessutom eniga om att dialogerna mellan näringsliv och myndigheter bör fortsätta. Med andra ord finns det anledning att tro att ytterligare seminarium i serien kommer äga rum.
De senaste veckorna har delar av familjen haft som kvällsaktivitet att se Netflix-serien Stranger Things. Kort beskrivet utspelar sig handlingen i 80-talets USA. När övernaturliga krafter plötsligt uppenbarar sig i den sömniga lilla staden Hawkins, visar det sig vara från ett parallellt universum – ”Upp-och-ner”.
Serien är fullständigt fiktiv, förstås, men jag slås av att den där Upp och ner-världen ibland känns märkligt påtaglig. De senaste fem åren har bjudit på händelseutvecklingar många av oss i våra vildaste fantasier inte kunde – eller ville – föreställa oss; pandemin, Putins invasion av Ukraina och så omvalet av Trump, för att nämna några. Och förstås, konsekvenserna av dessa. Är det inte mycket i vår tid som gör att verkligheten känns helt upp och ner?
Man hör till exempel talas nu om unga personer som redan i späd ålder vill ge upp strävan om en hållbarare framtid. Varför ska vi kämpa när stormaktsledare gör tvärtom? ”Drill, baby, drill”, och så vidare. Det är svårt att inte känna sympati för känslan av hopplöshet. Samtidigt är det nu ännu viktigare att vi i vår region, Sverige och EU samlar oss kring ett övertygande alternativ till politiken och retoriken som omringar oss i väst likväl som i öst. Kanske är det genom ett tydligare yttre hot som vi faktiskt lyckas?
Ibland får vi frågan varför inte Handelskammaren arbetar mer med hållbarhet. Vårt fokus ligger regional konkurrenskraft och i synnerhet energi, infrastruktur och kompetensförsörjning. Inom vilket av dessa för näringslivet centrala frågor agerar vi trovärdigt utan att tala om hållbarhet? Och hur pratar man på ett ackurat vis hållbarhet utan att nämna energi, infrastruktur och kompetens?
Så visst jobbar vi med hållbarhetsfrågorna – och vi vill lyfta fram inspirerande exemplen. Kommer du tänka på ett företag eller en förebild som ligger i framkant gällande sitt hållbarhetsarbete i vår region? Passa på att nominera det eller den till Handelskammarens pris East Sweden Sustainability Award, senast den 25 mars. En rutinerad jury utser mottagaren av priset, vilken presenteras vid Handelskammarens årsmöte den 24 april. Glöm förresten inte att anmäla dig till det, som medlem och ägare av Handelskammaren är det viktigt att du är där.
Fri och konkurrenskraftig handel och goda förutsättningar för företagande är det som driver oss. Tillsammans med er medlemmar, som positiv kraft och medpart till det offentliga, jobbar vi på för att göra saker mindre konstiga och världen mer rättvänd.
Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef
Efter många år av väntan och diskussioner är det nu beslutat: Förbifart E22 Söderköping blir verklighet. För att byggstarten skulle kunna bli av har tre avgörande faktorer behövt falla på plats:
- En lagakraftvunnen vägplan
- Finansiering i den nationella planen samt en tydlig ansvarsfördelning mellan Trafikverket och Söderköpings kommun
- Ett formellt byggstartbeslut från regeringen
Nu är alla dessa delar på plats, och projektet går in i en förberedelsefas inför byggstarten. Beskedet innebär en stor lättnad för både näringsliv och resenärer, där framför allt arbetspendling, godsflöden och trafiksäkerhet står som vinnare.
– Det här är en efterlängtad satsning som kommer att ha stor betydelse, inte bara för vår region utan för hela landet, säger Charlotta Elliot, Handelskammarens talesperson för infrastruktur.
Förbifarten har länge varit en prioriterad fråga, då E22 genom Söderköping i dagsläget ofta orsakar trafikproblem, särskilt under sommarmånaderna. Projektet väntas avlasta trafiken genom stadskärnan och skapa bättre flöden för både person- och godstrafik.
Samtidigt gav regeringen även besked om byggstarter för Malmbanan och Norrbotniabanan mellan Skellefteå och Umeå, båda viktiga för landets transportinfrastruktur.
Byggstart för förbifart Söderköping beräknas ske hösten 2026.
AI har under de senaste åren blivit ett omåttligt engagerande ämne. Inte minst bland Handelskammarens medlemmar: Emanuel Karlstens AI-föreläsning i november i fjol drog storpublik och den framstående AI-forskaren Fredrik Heintz har gästat Handelskammaren flera gånger. Den artificiella intelligensens popularitet har verkligen ökat lavinartat på kort tid. För några år sedan behövde kursledare André Andersson, vd på Scribill, förklara vad Chat GPT ens var för att sälja in sina utbildningar. Idag är OpenAI:s verktyg Chat GPT på allas läppar.
Med andra ord var det hög tid för Scribills Chat GPT-kurs att hållas hos Handelskammaren. Resultatet blev fullsatta salar i både Linköping och Norrköping. André var nöjd med besöken:
– Det var riktigt kul med det stora intresset! Jag fick förfrågningar om framtida kurstillfällen och stora frågor som hur AI kan komma att påverka företag, samhället och demokrati i framtiden.
Han fortsätter:
– Utbildningsdeltagarna var ivriga att testa Chat GPT själva; flera hörde av sig redan samma kväll och berättade att de börjat prova genom att följa kursmaterialet.
Deltagarna fick lära sig allt från grunderna till hur de själva kan formge AI:ns persona utifrån sina egna behov. Enligt André kan Chat GPT vara såväl bollplank som en kollega som hittar, analyserar, sammanfattar, strukturerar och visualiserar information. Omfattande uppgifter kan lätt brytas ned i steg och tillsammans med andra verktyg, såsom Perplexity AI, kan Chat GPT till exempel hjälpa dig planera körschemat till ditt företags nästa team building-resa. Hur börjar man då? Följ Andrés tre tips för att komma i gång.
Tre steg för att komma i gång med AI, från André Andersson
- Gå in på Chat GPT, presentera dig själv, ditt företag och dina behov. Fråga sedan Chat GPT hur den kan hjälpa dig. Chat GPT fungerar lika bra i arbetssammanhang som privat!
- Ta fram tydliga riktlinjer för vad medarbetare får och inte får göra med verktyget. Detta så att de kan experimentera utan att råka gå över några gränser. Riktlinjerna kan uppdateras över tid.
- Se efter på ditt företag om det finns medarbetare som är intresserade av att utforska Chat GPT. De kan bära ”AI-facklan” på företaget. Avsätt tid för dem att lära sig verktyget, låt dem gärna utforska och experimentera även privat, och låt dem sedan sprida sina lärdomar internt. Det kan ha stor påverkan på arbetsprocesser i hela företaget!
2025: ”AI-agenternas år”
André menar att processen ovan också är användbar för Microsofts Copilot – ett enligt honom utmärkt komplement till Chat GPT – som han också utbildar kring. En av Copilots styrkor är att den är integrerad i Office-programmen. AI-verktyg som samverkar med andra program tror André kommer bli vanligare inom en snar framtid:
– Det sägs att 2025 kommer bli ”AI-agenternas år”. Det är lite överhajpat just nu men mot slutet av året kan det nog finnas några coola verktyg. Det kommer bli vanligare med AI-verktyg som till exempel kan boka aktiviteter; framför allt för privat bruk men de kommer nog dyka upp i professionella sammanhang också. Jag tror också att möjligheten att utveckla sina egna system kommer bli större.
På grund av stort intresse för kursen så kommer Scribill ge två ytterligare ChatGPT-utbildningar hos Handelskammaren i maj. I Linköping den 5/5 och Norrköping den 6/5. Mer information kommer inom kort.
– Ostlänken blir en game-changer i nivå med Öresundsbron.
Det sa Charlotta Elliot, projektledare för East Sweden Infra Cluster, som i dag ledde ett digitalt lunchseminarium tillsammans med Handelskammarens vice vd Maria Björk Hummelgren. För att Ostlänkens fulla potential ska uppnås krävs långsiktiga beslut och att myndigheter och näringsliv håller armkrok under hela projektets gång:
– Vi bygger inte bara spår. Det är ett nytt samhälle och en bättre framtid som är på gång, sa Charlotta, och konstaterade att rälsen kommer gå genom hela vår region och det kommer uppstå många arbetstillfällen längs vägen.
För näringslivet innebär Ostlänken att vår arbetsmarknadsregion tätare kopplas samman med Stockholms och att res- och ledtider mellan tillväxtnoderna säkras och kortas. Det är inte bara nya spår som byggs, det är ljusare utsikter. Det har betydelse både för kopplingen mot norra Europa och norra Sverige. Hur då? Vad betyder det för vår region? Och när är spåren färdiga?
Inom Östsvenska Handelskammarens nätverk ESIC, East Sweden Infra Cluster, har vi engagerat oss, medlemmar och offentliga partners kring projekt Ostlänken i mer än ett decennium. Detta event vänder sig till dig, som vill ha en uppsummering kring en av näringslivets viktigaste frågor – infrastruktur – särskilt kopplat till Ostlänken och så lite om ESIC.
Under seminariet fick lyssnarna också veta mer om påskrivna och planerade byggkontrakt, om matchmakingen i Nyköping i början av månaden samt ett par ord om andra frågor, som regeringens besked kring E22 och förbifart Söderköping.
Efter inledande nätverkande, fika och välkomsthälsning från Handelskammarens Charlotta Elliot, tog Trafikverkets Ylva Gustafsson Höjer och Joel Renblom vid. I sin presentation berättade de om Ostlänken genom Nyköping, med nytt resecentrum, tillkommande bibana och stationen som ska byggas i Skavsta.
Näst på tur var OHLA Sverige, som företräddes av Simona Pop, Håkan Haapalahti och Daniel Jáuregiu Alonso. Simona presenterade OHLA-gruppen, den relativt nystartade Sverige-enheten, såväl som tidigare infrastrukturprojekt man drivit i landet.
Håkan redogjorde i sin tur för projektet kring Nyköpings resecentrum och om hur byggandet kommer påverka invånarna medan Daniel, som förutom Nyköping också är ombud för Ostlänken-bygget i Gerstaberg, berättade om praktiska aspekter gällande hur OHLA Sverige kommer arbetar med underleverantörsavtal i detta projekt. De bad tydligt deltagarna att fundera och återkomma med på vilket sätt man ville och kunde bidra till projekten.
Ett nytt Nyköping blir till
Nyköpings kommun representerades för dagen av Johan Dahlrot som i egenskap av projektledare belyste byggandet av resecentrumet från kommunens sida. Johan, som arbetat med frågorna länge, berättade att Nyköpingsborna redan har märkt vissa förändringar i stadsbilden och att fler väntar – 2028 ska det nya resecentrumet stå färdigt. Buss- och tågstation sammanförs och det blir lätt att byta mellan de kollektiva färdmedlen. Kommunen står i begrepp att handla upp konsultstöd och utförandeentreprenad för nya busstorg och förändringar på Brunnsgatan.
Dagens sista dragning gjordes av Daniel Christensen, som beskrev Skavsta Airport och fastighetsförädlingen på markerna runtomkring. Att flygplatsen får sin egen järnvägsstation i och med Ostlänken ger ytterligare potential för att stärka regionen söder om Stockholm. Detta visualiserade Daniel med bilder på den tilltänkta stationen, dess anslutning till flygplatsen och olika delområden på det som kallas Explore Skavsta. På sikt blir området en levande stadsdel och förväntas skapa tusentals nya arbetstillfällen.
”Samverkan när den är som bäst”
Efter dragningarna följde en timmes speeddejting mellan de fyra aktörerna och företagen, enligt ett tight upprättat schema. Speedejtingen erbjöd engagerande samtal och många byten av kontaktuppgifter – och alla höll tiderna klockrent! Nyfikenheten mellan aktörerna och näringslivet var uppenbart ömsesidig. Detta gladde Charlotta Elliot som summerar dagen så här:
– Idag är jag extra stolt över att vara projektledare på ESIC – East Sweden Infra Cluster.
Vi vet att infrastruktur är en förutsättning för regional tillväxt och här är ett levande exempel på hur Handelskammaren fungerar som mötesplats för näringslivet och offentliga aktörer.
Handleskammarens Charlotta Elliot, projektledare ESIC, var mycket nöjd med träffen.
Hon fortsätter:
– Förutom det uppenbara syftet med speed-dejtingen, har nya och framåtriktade samtal ägt rum mellan företag och personer som annars inte hade träffats. Det tycker jag är nätverkan och samverkan när det är som bäst!
På onsdagen besökte arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) Linköping för att möta näringslivet. Rundabordssamtalet på Stadshuset, initierat av statsrådet, samlade representanter från Östsvenska Handelskammaren, Svenskt Näringsliv, Linköpings universitet och Linköping Science Park. Kompetensförsörjning stod högst på agendan.
– Det här är en tillväxtregion med högteknologiska företag och framstående universitet. Det gör regionen till en viktig tillväxtmotor för Sverige, konstaterade Mats Persson när han mötte upp Handelskammarens kommunikationschef Rickard Widgren efter mötet.
Yrkesutbildning som lösning
Under rundabordssamtalet belyste Handelskammaren en färsk konjunkturrapport (ej släppt ännu) där nära hälften av de östsvenska företagen säger att de behöver nyanställa närmaste året. På frågan om vad regeringen gör för företag som kämpar med att hitta rätt kompetens framhöll Persson satsningen på yrkesutbildningar.
– I år har 120 000 personer möjlighet att gå en yrkesutbildning. Vi tror starkt på att utbilda sig på en arbetsplats, att lära sig ett yrke praktiskt. Mitt budskap till företagen är att nyttja yrkeshögskolan och andra praktiska utbildningar.
Men det är lättare sagt än gjort. En vanlig utmaning för skolorna, särskilt inom inriktningar som bygg, el och industri, är att hitta praktikplatser hos företagen. Här pekade ministern på två lösningar.
– Vi ökar ersättningen till företag som tar emot praktikanter. Det ska finnas en morot att ställa upp. Dessutom måste företag se praktikanter som en investering – de kan vara framtida anställda.
Forskare ska stanna i Sverige
Ett annat ämne som diskuterades var hur Sverige ska behålla utländska forskare och högutbildade som efter studier ofta lämnar landet.
– Vi vill göra det enklare för högutbildad arbetskraft att både komma till Sverige och stanna kvar. Det är ett viktigt besked från regeringen, sa Persson.
Lågkonjunkturen kräver högre egenansvar
Mats Persson avslutade med att redogöra för regeringens prioriteringar i en tid av utdragen lågkonjunktur som ser ut att ljusna och där inflationen nu vänder och räntorna sänks:
- Fler yrkesutbildningar: Utbildningar som leder direkt till riktiga jobb och där lärandet sker på arbetsplatsen.
- Fokus på jobbansvar: Individer måste ta stort ansvar för att försörja sig själva genom aktivt jobbsökande.
– I den här lågkonjunkturen är det avgörande att människor gör sitt yttersta för att stå på egna ben och försörja sig själv, avslutade Persson.
Du missar väl inte att svara på vår senaste medlemsenkät? Inspelen om din verksamhet och världsläget i stort är viktigt underlag för oss i kontakt med politiker, myndigheter och media. När vi tjuvkikat på svaren som inkommit, ser vi bland annat att anställningsbehovet är fortsatt stort – en trend som varat under lågkonjunkturen. Handelskammarens medlemmar är rädda om sin personal samtidigt som många ser sig om efter nya talanger. På lite sikt behöver nästan hälften av er, som hittills svarat på enkäten, anställa ny personal.
Kompetensförsörjning har länge varit ett fokusområde för Handelskammaren eftersom det är företagens största hinder för tillväxt. Därmed är det också en ödesfråga för hela samhällsekonomin. Inte sällan hamnar diskussionerna i hur fler ungdomar ska lockas till utbildningar som leder till bristyrken, inom exempelvis industri, teknik, energi med mera. Det vill säga det som den nya dimensioneringslagen för gymnasieskolan, som började gälla 1 januari i år, syftar till. Sent i höstas höll vi ett seminarium för att höja kunskapen kring vad lagen innebär för offentliga och privata utbildningsaktörer samt vilka effekter den kan ge för näringslivets kompetensbehov.
Redan nu står dock klart att en anpassad utbildningssektor inte räcker! Företagen behöver också bli mer aktiva, inte minst gällande praktikplatser. Peter Warma, rektor på Praktiska Gymnasiet, är en tongivande röst i debatten och han är tydlig med att brist på sökande till yrkesprogram inte är det största problemet. Praktiska måste till och med neka behöriga elever till exempelvis elprogrammet då skolan inte kan garantera arbetsplatsförlagt lärande, så kallad APL, till alla. Praktiska och andra utbildningsaktörer är aktiva och letar praktikplatser till sina elever. Ändå fattas många.
På Handelskammaren försöker vi leva som vi lär. Nästa vecka tar vi emot tre praktikanter inom områdena opinion, kommunikation respektive Internationell Handel. Ett roligt och värdefullt tillskott i verksamheten! Dock framstår tydligt att mer systematik kring utbildningspraktik behövs, ansvaret är för stort för att falla på enskilda eldsjälar. När vi häromdagen hade möjlighet att medverka vid ett slutet rundabordssamtal tillsammans med arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L), lyfte vi frågan vad regeringen kan göra för att få fler företag att erbjuda praktikplatser. Statsrådet gav dessutom beskedet att regeringen vill göra det enklare för högutbildad arbetskraft att både komma till Sverige och stanna kvar. I dagsläget är det ett problem, inte minst inom akademien.
För övrigt duggar ministerbesöken tätt hos Handelskammaren. Häromveckan välkomnade vi bostads- och infrastrukturminster Andreas Carlson (KD) som möttes av nära hundra intresserade medlemmar. Boka redan nu in 24 april, då blir det årsmöte med bistånds- och handelsminister Benjamin Dousa (M) – som lär ha en del att säga om handelspolitiken några månader in i president Trumps mandatperiod. Och så glöm nu inte att svara på enkäten som alla medlemsföretag fått via mejl – din röst är viktig!
Maria Björk Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef, Östsvenska Handelskammaren
Efter en kort presentation av Simon Helmér, vd för Handelskammaren, inledde Andreas Carlson sitt anförande med att betona vikten av Ostlänken och menade att det inte är bara blir en uppgradering av regional transport och resande, utan kommer ha nationell effekt. Byggandet av Ostlänken är dock inte det enda infrastrukturprojekt som regeringen har tagit höjd för; en satsning görs även gällande återtagandet av eftersatt underhåll.
Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) var tydlig med att Ostlänken är en nationell angelägenhet.
Ställer inte de olika trafikslagen mot varandra
Ministern förklarade att regeringens storsatsning på infrastruktur inte bara innebär en ökad budget – 1171 miljarder kronor under de kommande tolv åren – utan att man också ämnar få mer infrastruktur för pengarna. Detta, berättade ministern, ska ske genom kostnadskontroller samt att öppna upp för alternativ finansiering, ett val som enligt Carlson inspirerats av våra grannländer Danmark och Finland.
Trots det var Andreas Carlson tydlig med att man inte ställer de olika trafikslagen mot varandra, utan att man tydligt ser hur Sverige gynnas av såväl järnväg som av flyg och sjöfart, både vad gäller transport och resande. Som exempel nämnde han att företag som Siemens Energy har stor nytta av Norrköpings hamn. Statsrådet använde sig av Handelskammarens kartbild över Östsveriges infrastruktur där han pekade ut såväl Händelöleden som E22, förbifart Söderköping.
Simon Helmér, vd för Handelskammaren, och Andreas Carlson (KD) under frågestunden som avslutade ministerbesöket
Att ministern uppmärksammade både Ostlänken och andra knytpunkter i den regionala infrastrukturen var mycket positivt enligt Charlotta Elliot, projektledare för ESIC och Handelskammarens talesperson för infrastrukturfrågor:
– Extra glädjande var att flera av de viktiga infrastrukturfrågor som Handelskammaren driver för näringslivets tillväxt och konkurrenskraft namngavs av ministern i anförandet – inte minst i deras betydelse i ett transportövergripande stråkperspektiv. Andreas Carlson gav uttryck för att han både vill och behöver dialogen med näringslivet och det tänker vi fortsätta bidra till, sa Charlotta strax efter mötet.
Dessutom fick Handelskammarens vice vd, Maria Björk Hummelgren, tillfälle att prata med Andreas Carlson. Se videointervjun på Instagram.