Att ange fel ursprungsland kan bli kostsamt. Det kan till exempel leda till efterdebiterade tullavgifter eller försämrade kundrelationer, om det vill sig illa. Att ha koll på varans spårbarhet och korrekt ursprungsangivelse är därför avgörande för att undvika höga kostnader som kan ha inverkan på affären.

Ursprunget påverkar kostnader och krav

– Ursprungslandet är en av de faktorer som påverkar hur hög tullavgiften på en vara blir. Att känna till varans ursprung är därmed betydelsefullt för att kunna beräkna kostnaderna korrekt, vilket såklart kan påverka affären. I vissa fall kan även ursprunget avgöra om det krävs särskilda licenser för att få handla med varan. Därför är det viktigt att ha koll på ursprungslandet och varans spårbarhet, speciellt nu när omvärldsläget är osäkrare och vissa marknader mer protektionistiska än tidigare, förklarar Malin Madsen, Strategic Advisor Customs and International Trade, Sydsvenska Handelskammaren.

Vanliga frågor och misstag

– Ofta kommer företag till mig när Tullverket vill kontrollera ett ursprung, och då får man hoppas att de gjort rätt vid beräkningen. En annan vanlig fråga är förstås vilket ursprung deras vara har – och då är svaret oftast ”det beror på”, säger Malin och fortsätter:

– Ett vanligt misstag är att tro att det bara finns en uppsättning regler att förhålla sig till. Det stämmer inte, man måste ha koll på flera olika regelverk och veta vilket som ska tillämpas vid varje tillfälle.

Två typer av ursprungsregler

Det finns flera regelverk som används vid olika situationer. Malin redogör för de två typerna:

– Förmånsberättigade ursprungsbestämmelser regleras i EU:s olika frihandelsavtal. Dessa bestämmelser innebär att en vara kan bli tullfri om den omfattas av avtalet. Om inget frihandelsavtal finns tillämpas i stället EU:s allmänna ursprungsregler, eller så kallade icke-förmånsberättigade ursprungsbestämmelser. Dessa återfinns i tullagstiftningen och används för att fastställa ursprunget vid import av varor från länder som EU inte har frihandelsavtal med.

Frihandelsavtal i praktiken

– Att nyttja ett frihandelsavtal är inte särskilt svårt! Det man främst behöver ha koll på är vilka typer av ursprungsintyg som används i de olika avtalen, och det svåraste är kanske att se till att det finns styrkande handlingar, exempelvis leverantörsdeklarationer, som underlag för det ursprung man intygar, belyser Malin.

Malins tips och råd till företag:

Vill du veta mer om ursprungsregler och hur du använder EU:s frihandelsavtal i praktiken? Ta då chansen att gå kursen ”Ursprungsregler och Frihandelsavtal” ledd av Malin Madsen, Strategic Advisor Customs and International Trade, Sydvenska Handelskammaren och ställ alla dina frågor direkt på plats.

Datum: 24 mars
Tid: 09.00-16.00
Plats: LINK Business Center, Linköping

Läs mer och anmäl dig här

Läs hela ledaren i SN här

Södermanlands Nyheters ledarskribent Olof Jonmyren pekar i en ledare på att byggstarten för Ostlänken i de sörmländska delarna innebär investeringar på över 20 miljarder kronor mellan Vagnhärad, Nyköping och Skavsta. Men ledaren understryker att det inte är självklart att pengarna hamnar hos lokala företag och hushåll.

De stora kontrakten går till internationella aktörer som lägger rälsen. Samtidigt finns en bred marknad runt bygget: tjänster, varor, boende och vardagskonsumtion under många år. Charlotta Elliot, Ostlänken-expert på Östsvenska Handelskammaren, beskriver i SN potentialen som betydande. Enligt henne kan det handla om omkring fyra miljarder kronor i affärer som lokala aktörer kan fånga upp, om man är påläst och förberedd kring vilka uppdrag som efterfrågas.

SN lyfter också erfarenheter från andra stora infrastrukturprojekt, där lokala företag lyckats ta plats genom samverkan, relationer och tidig matchning mellan beställare och leverantörer. Budskapet är tydligt: möjligheterna växer fram nu – och de som väntar riskerar att stå kvar på perrongen.

Ella är uppvuxen i Norrköping och läser sista terminen på samhälls- och kulturanalys vid Linköpings universitet. I juni tar hon sin kandidatexamen.

När det var dags att söka traineeplats ville hon hitta en plats där studierna får möta verkligheten. Efter tips hemifrån började hon titta närmare på Östsvenska Handelskammaren. Eftersom Ellas föräldrar driver företag som är medlemmar i Östsvenska Handelskammaren hade hon redan en tydlig bild av Handelskammarens roll i regionen.

– Jag ville till en plats där studierna blir konkreta och där man får se samspelet mellan näringsliv och samhälle på nära håll. Handelskammaren kändes som helt rätt plats för det, säger Ella.

Kommunpolitiken i fokus

Under våren arbetar Ella bland annat med en nulägesanalys av kommunpolitiken i Handelskammarens region. Analysen tar sikte på trenden med blocköverskridande samarbeten mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i de 21 kommunerna. Hon tittar också på valdeltagandet och hur styrkeförhållandena mellan partier ser ut lokalt.

Parallellt med rapportarbetet vill Ella få en tydligare bild av hur näringslivet påverkar regionens utveckling och hur relationen mellan universitet, studenter och arbetsgivare ser ut.

– Jag ser fram emot att förstå vilken roll näringslivet spelar i regionen och vilka samband som finns mellan universitetet, studenterna och arbetslivet här. Det blir också inspiration inför vad jag själv vill göra efter studierna, säger hon.

När Ella kopplar av

Utanför studier och traineetiden är det musiken som tar plats. Ella beskriver sig som en stor musikfantast, med artister som Harry Styles, Taylor Swift och One Direction högt på listan.

På sikt vill hon läsa en master med inriktning mot etnicitet och migration. Därefter är hon öppen för både arbetsmarknaden och en möjlig fortsättning inom akademin.

Är du intresserad av att göra praktik hos oss på Handelskammaren? Läs mer och kontakta oss här

Igår uppmärksammades en ny studie från Göteborgs universitet om könsfördelningen i de största mediebolagens styrelser och ledningar i Norden, Gender balance and the 25 largest Nordic media companies. Resultaten visar att utvecklingen har stannat av och att kvinnor fortsatt är underrepresenterade i företagens styrelser och ledningsgrupper. Den hårda tolkningen, enligt forskarna, är att jämställdhetsfrågorna inte är prioriterade i nuläget. 

Läs mer om studien här >

Studien omfattar de 25 största mediebolagen i Norden och resultaten visar att könsbalans börjar på toppen och sprider sig nedåt i organisationen. Av bolagen har 17 en jämn könsfördelning i styrelsen enligt 40/60-regeln, medan övriga har en tydlig överrepresentation av män. 

Vidare är sambandet mellan styrelse och ledning tydligt, av de 17 bolag med jämn könsfördelning i styrelsen valde nio en kvinnlig vd. Bland bolag med ojämn könsfördelning i styrelsen valde samtliga en manlig vd och i de bolag där vd är kvinna är ledningsgruppen jämnt fördelad i fem av nio fall. Motsvarande siffra när vd är man är två av sexton. Ingen förbättring har skett sedan 2023 års studie. 

– Vi på Östsvenska Handelskammaren känner igen mönstret. I vår senaste rapport om jämställdhet såg vi hur utvecklingen stagnerat även i näringslivet i stort, säger Jonna Hedlund, projektledare inom näringspolitik, Östsvenska Handelskammaren. 

Andelen kvinnor i regionens styrelser uppgår till 25 procent och har legat på samma nivå sedan 2022. En lägre andel vd:ar uppger att det är viktigt att uppnå en jämställd styrelse och fler rekryterar styrelseledamöter via egna nätverk, vilket riskerar att begränsa urvalet. Andelen kvinnliga ordförande minskar, andelen jämställda styrelser minskar och andelen kvinnor i bolagsstyrelser står still. 

– Dessa trender är oroande eftersom vi vet att styrelsens sammansättning påverkar hela organisationen. Representation i toppen spelar roll, inte symboliskt utan strategisk. När rekryteringar sker inom redan etablerade nätverk riskerar homogeniteten att förstärkas och utvecklingen att bromsa in, säger Jonna. 

Jämställdhet sker inte av sig självt. Den kräver en tydlig vilja och att frågan värderas högre i styrelserum och ledningsgrupper. Det är en strategisk fråga om kompetensförsörjning, konkurrenskraft och långsiktig tillväxt. 

Utvecklingen vänder inte av en slump. Den vänder när vi bestämmer oss för att den är avgörande. 

Vi välkomnar nu två nya trainees: Ebba Blomqvist och Tilda Johansson. De båda gör sin praktik inom Handelskammarens opinionsarbete där Ebba fördjupar sig inom infrastruktur och transporter, medan Tilda fokuserar på frågor inom näringspolitik och kompetensförsörjning.

Ebba studerar masterprogrammet i nationalekonomi vid Linköpings universitet och Tilda gör nu sin sista termin i Politices kandidatprogram vid Uppsala universitet.

Båda ser fram emot att omsätta sina akademiska verktyg i praktiken. Gemensamt lyfter de att de är vana vid att snabbt samla in, strukturera och analysera information, för att se samband, dra slutsatser och skapa underlag som går att agera på. Något de tror kommer komma till nytta under praktikperioden hos Handelskammaren.

Infrastruktur och kompetensförsörjning

Ebba gör sin traineeperiod tillsammans med Handelskammarens Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur och projektledare ESIC. Under våren kommer Ebba bland annat att arbeta med frågor som kartlägger hur människor och gods rör sig i regionen och vilka investeringar som behövs för att stärka tillgänglighet, konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet.

– Jag ser mest fram emot att få erfarenhet från arbetslivet och bättre förstå hur samspelet mellan näringsliv och politik fungerar i praktiken. Vad krävs för att beslut ska omsättas till genomförande och faktiskt göra skillnad? säger Ebba.

Med näringspolitik som utgångspunkt gör Tilda sin traineeperiod tillsammans med Jonna Hedlund, projektledare näringspolitik. Hennes uppdrag tar avstamp i en av företagens mest avgörande frågor: att hitta, utveckla och behålla rätt kompetens. Delar av praktiken är även kopplade till Handelskammarens 100-lista.

– Jag har förstått att kompetensförsörjning är ett stort tillväxthinder för näringslivet. Jag vill förstå vilka insatser som gör störst skillnad och hur vi kan bidra till att de faktiskt får effekt, säger Tilda.

Det som lockade båda till Östsvenska Handelskammaren var kombinationen av bredd och tempo. De beskriver en miljö där man får jobba nära företagen samtidigt som man får en tydlig bild av hur samhällsbeslut påverkar villkoren för tillväxt.

Ebba lyfter också det sociala i rollen, att få träffa många människor och vara delaktig i samtal som spänner över flera områden.

– Det känns som att man får lite av allt här, samtidigt som man får stort handlingsutrymme. Det är en liten organisation som jobbar brett och ger mycket mandat, säger Tilda.

Från vänster: Ebba Blomqvist & Tilda Johansson.

När arbetsdagen är slut

När de inte fördjupar sig i samhällsfrågor finns andra intressen som tar plats. Ebba lägger gärna tid vid symaskinen och syr om second hand-plagg med drömmen om att en dag kunna sy mer från grunden. Tilda har en annan specialitet: hon har blivit vass på att göra sushi.

Framåt finns både mål och resplaner. Ebba vill springa ett maraton och hoppas hinna resa mer. Tilda ser också fram emot att komma i väg och vill dessutom bocka av en indiekonsert, gärna med Ben Howard eller The Lumineers på scen.

Nu väntar en vår där de får använda sina kunskaper i skarpt läge och bidra till Handelskammarens arbete för bättre villkor för företagen i regionen.

Är du intresserad av att göra praktik hos oss på Handelskammaren? Läs mer och kontakta oss här.

Kanske är det naivt eller rent önsketänkande, men jag tycker mig ana en ljusare horisont så här en månad in på 2026. Att jorden rent astronomiskt har börjat luta vår norra del närmare solen, är ju ett faktum som gör dagarna längre. Men börjar det inte också ljusna på andra vis än blott naturvetenskapligt?

Lyssnade ni på Kanadas premiärminister Mark Carneys tal vid World Economic Forum i Davos. Det dök upp en sen kväll när jag (som man inte bör) scrollade genom mitt flöde och fastnade vid Carneys lugna stämma. Självklarheten och ärligheten i hans budskap, gjorde att jag somnade som ett tryggt barn. Världsordningen är visserligen förändrad, klargjorde Carney, men vi ska inte sörja den för den kommer inte tillbaka. Istället måste vi ”medelstora länder”, samarbeta för att skydda oss och varandra: ”Är vi inte med vid bordet, hamnar vi på menyn”.

Han talade om gemensamma, grundläggande värderingar och värdighet. Saker som saknats av många den senaste tiden. Här stod en demokratiskt vald ledare, rakryggad och tydlig. Carneys tal är hyllat och har inspirerat, är det inte ett annat ljud i skällan hos de europeiska företrädarna nu?

Apropå politik, är det dags att börja fokusera på vår egen demokratiska ordning och det val som stundar. På Handelskammaren kommer vi anordna seminarier kopplat till våra fokusområden energiförsörjning, infrastruktur och kompetens. Dessutom dammar vi av vårt koncept Spaning på Kammaren och håller en valspecial fredagen före valet (13 september), där vi ber kunniga profiler som vet vad de talar om att spå valets utgång! Håll utkik i kalender och kommande nyhetsbrev för uppdateringar kring det.

Handelskammarens budskap i valrörelsen är ökad tillväxt och konkurrenskraft för vår region, Sverige och EU. Vi behöver steppa upp och inse att vi kanske inte är störst och starkast, men vi har större potential än det som nu levereras – inte minst om vi samarbetar över gränserna. Det gäller såväl mellan länder som kommuner och regioner. Och gärna också över partigränser för att få till eftertraktade, långsiktiga överenskommelser som underlättar investeringar och bygger näringslivet starkt. Tack för ert stöd och engagemang i Handelskammaren. Vi ser fram emot ljusare tider tillsammans.

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Se stort bildspel längre ner på sidan. Och läs hela rapporten och listan som PDF här.

Vem har den mediala makten i dag? Och vad händer när makten flyttar från redaktioner till plattformar? Under torsdagen presenterade Medieakademin och mediekoncernen NTM årets regionala Maktbarometer hos Östsvenska Handelskammaren. Intresset var stort och över 100 inbjudna från näringslivet deltog för att lyssna, ställa frågor och knyta kontakter.

Maktbarometern är en datadriven kartläggning av vilka konton som har störst digitalt inflytande på plattformar som Facebook, Instagram, Tiktok, Youtube och X. Listorna tar hänsyn till flera datapunkter, bland annat räckvidd och engagemang, och gör ingen skillnad på om avsändaren är en person, ett företag eller en organisation.

Emanuel Karlsten

Norrköping sticker ut

Årets regionala upplaga visar tydliga förskjutningar i maktbalansen. Enligt Medieakademins analys sticker Norrköping ut med en ovanligt hög koncentration av starka konton och kreatörer, där framgång föder framgång när profiler inspirerar och drar med sig andra. Samtidigt är politiken svagare representerad lokalt än i den nationella mätningen och offentliga aktörer som myndigheter och kommuner syns relativt starkt i flera kanaler.

Handelskammarens vd Simon Helmér lyfte efter eventet både möjligheterna och utmaningarna i utvecklingen.

– Publicering har blivit mer tillgänglig, men det ställer också högre krav på källkritik. Är det vi scrollar förbi underhållning eller nyheter, och vem är egentligen avsändare?, skriver han på Linkedin.

Familjen Lundell i topp

Bland exempel som lyftes under presentationen märktes att familjen Lundell dominerar i flera kanaler och att Handelskammarens medlemmar Kolmården och Returpack toppar bland företagskonton i länet. Flera deltagare betonade också behovet av att förstå hur räckvidd kan omsättas i verklig påverkan och hur trovärdighet byggs när gränserna mellan information, opinion och underhållning suddas ut.

Eventet genomfördes i samverkan mellan Östsvenska Handelskammaren, Medieakademin och NTM. För den som vill fördjupa sig finns listor och mer hittar du på Medieakademins hemsida.

Uppdatering: Strax efter att Mercosuravtalet undertecknades beslutade Europaparlamentet den 21 januari 2026 att lämna över avtalet till EU‑domstolen för granskning och prövning. Detta innebär att processen för godkännande stoppas tillfälligt och kan göra att avtalets ikraftträdande dröjer.

Enligt Kommerskollegium godkände Europeiska rådet avtalet den 9 januari 2026, efter en politisk överenskommelse 2024. Frihandelsdelen innebär att tullar stegvis sänks eller tas bort. Mercosur väntas fasa ut dagens höga tullar på bilar och bildelar, maskiner och IT-varor. Avtalet ska också öka transparensen och underlätta för företag att etablera sig och delta i offentlig upphandling.

– Äntligen grönt ljus från EU för Mercosuravtalet vilket är världens största frihandelsområde! I en fortsatt orolig omvärld är detta ett viktigt steg i rätt frihandelsriktning, med andra ord en bra start på nya året för företagen och vårt exportberoende land, säger Emma Meijer, projektledare Internationell handel, Östsvenska Handelskammaren.

Nästa steg är ratificering i både EU och Mercosur. Benjamin Dousa säger till SVT att lägre tullar och mindre byråkrati kan göra det lättare även för mindre bolag att exportera till Brasilien.

Så kan östsvenska företag påverkas

För företag i regionen som exporterar pekar Kommerskollegium på två tydliga effekter. Dels kan avtalet ge stabilare villkor: “risken för oväntade tullhöjningar undanröjs” för varor som omfattas, vilket i sin tur skapar “förutsägbarhet och transparens” för europeiska företag som vill handla med Mercosur.

Dels kan det bli smidigare i praktiken. Kommerskollegium beskriver att “krångliga handelsprocedurer är ett känt problem” i handeln med Mercosur, och att avtalet innehåller förbättringar, bland annat möjligheten att få gods klarerat utanför normal arbetstid och att företag kan få gods klarerat i sina lokaler.

Vill du förstå vad avtalet kan betyda för din export, dina inköp eller din leverantörskedja? Kontakta våra experter och rådgivare Anneli Forsman eller Emma Meijer för vägledning om tullar, ursprungsregler och marknadsinträde.

Att vi nu går in i ett valår brukar innebära synligare och tillgängligare politiker, som vill göra sina ståndpunkter hörda och helst röstinbringande. De folkvalda på kommunal, region- och riksdagsnivå kommer finnas ute i offentligheten mer än vanligt, både i debatter, valstugor, på tågstationer och andra mötesplatser.

Det är en möjlighet som vi på Handelskammaren förstås vill ta tillvara. Vi kommer att bjuda in er medlemmar till samtal och seminarier med politiska företrädare och vi kommer tydliggöra vilka åtgärder som företagen i vår östsvenska region är störst behov av. Samtidigt betyder det ”business as usual” för Handelskammaren.

Handelskammaren ägs av våra medlemsbolag. Ägarskapet kommer att bli än mer förankrat 2026 i och med upprättande av vårt fullmäktige, som sker i samband med årsmötet i den 23 april. I den lag som reglerar vår verksamhet står det tydligt att Kammaren har till ändamål att inom sitt geografiska område (Östergötland, Sörmland och Gotland) främja handeln, industrin och det övriga näringslivet samt företräda dess intressen i förhållande till det allmänna – det vill säga driva opinionsbildning. Fullmäktige kommer säkerställa att så fortsätter ske.

Tillväxt och konkurrenskraft i östsvenska företags intresse är vår ledstjärna. Inom områdena energi, infrastruktur, kompetens och internationell handel driver vi på politiken för bättre och långsiktiga förutsättningar. I våra medlemsundersökningar ser vi att ni tror på framtiden för era bolag, för vår region och er Handelskammares arbete. Det gör oss stolta och ger oss kraft att fortsätta vårt arbete.

De senaste åren har varit mycket av en uppförsbacke. Pandemi, långvarig lågkonjunktur, instabil omvärld med säkerhetspolitiska spänningar, krig och kräftgång för demokrati och frihandel. Trots det har det regionala näringslivet stått pall och till och med skördat framgångar. Inte alla, många har haft tuffa år. Men kanske är 2026 året då vi kan se en vändning på en del områden?

På Handelskammaren kommer vi göra vårt yttersta för att bidra till er framgång, genom fortsatt opinionsarbete, hög service och positiva mötesplatser för höjd kunskap och engagemang.

Vi ser fram emot att ses!

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

– Det är enormt glädjande och ett fint betyg på det arbete vi bedrivit för vårt regionala näringsliv under 2025, säger Eva Hartzell, ansvarig för medlemsrelationer på Östsvenska Handelskammaren.

Ökningen ligger i linje med en längre utveckling där NPS* successivt stärkts under det senaste decenniet, med ett tillfälligt avbrott under pandemiåren. Enligt Eva hänger resultatet ihop med att Handelskammaren löpande tar in synpunkter och omsätter återkopplingen i verksamheten.

– Vi har verkligen ambitionen att ta till oss av och agera på den feedback våra medlemmar ger oss, säger hon.

Undersökningen visar samtidigt att medlemsföretagens prioriteringar ligger fast. Kompetensförsörjning pekas återigen ut som den avgörande frågan för tillväxt och konkurrenskraft i regionen, både på kort och lång sikt. Många lyfter också behovet av ett mer långsiktigt arbete med tydlig riktning och kontinuitet.

AI-kunskap hamnar högst på önskelistan när medlemmarna pekar ut vilka kompetenser som är viktigast framåt.

– Att AI toppar listan är en tydlig signal om vart behoven är på väg. Det påverkar både hur företag rekryterar och hur vi behöver forma våra insatser, säger Eva Hartzell.

Läs mer: I kalendern hittar du aktuella AI-utbildningar för 2026.

När det gäller nätverkandet efterfrågar många mer av det som leder till affärsnytta. Undersökningen pekar särskilt på behovet av affärsnätverk där företag kan mötas, knyta nya kontakter och skapa samarbeten.

I fritextsvaren återkommer samtidigt många positiva omdömen om kvaliteten på Handelskammarens event, både de kompetenshöjande och de opinionsdrivande. Flera medlemmar lyfter också servicen i kontakten med Handelskammaren, inte minst i exportrelaterade frågor.

– Många uppskattar den snabba och kunniga hjälpen vid stämpling av exportdokument, avslutar Eva och tackar för engagemanget i medlemsundersökningen och beskriver resultaten som ett viktigt underlag för att fortsätta utveckla verksamheten utifrån medlemsföretagens behov.

Kontakta Eva om du har frågor eller vill veta mer om medlemskap!

*Så mäts NPS: Net Promoter Score bygger på frågan hur sannolikt det är att du skulle rekommendera en verksamhet. Svaren sammanfattas i ett värde mellan minus 100 och 100.