Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Ta del av medlemsintervjuer, kommande event, debattartiklar och mycket mer.
Vid lunchtid på torsdagen rapporterade Sveriges radio att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att fortsätta planeringen för ny snabb järnväg mellan Göteborg och Borås. Dessutom har man bestämt att det ska byggas två nya järnvägsspår mellan Lund och Hässleholm, det arbete som avbröts i slutet på förra året när nya stambanor stoppades.
Vi handelskamrar i södra Sverige har länge bedrivit ett intensivt opinionsarbete kring näringslivets behov av infrastruktursatsningar och pekat på det stora behovet av förstärkt kapacitet för gods – och persontransporter på järnväg. Så sent som i maj träffade de södra handelskamrarna infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) för att lyfta frågan. Nya spår för att koppla ihop Sverige med Europa är nödvändiga för regional och nationell tillväxt. Det är naturligtvis positivt att regeringen lyssnat på näringslivet.
Läs mer: Så jobbar Östsvenska Handelskammaren med infrastruktur genom nätverket ESIC
Nu återstår att se exakt vad dagens besked innebär och utformningen av satsningarna. I pressmeddelande står under eftermiddagen att läsa:
”På sträckan Göteborg–Borås gäller den nya inriktningen att järnvägen ska byggas ut i stråket för att förbättra arbetspendlingen, men på ett mer kostnadseffektivt sätt jämfört med tidigare planering på sträckan då projektet var tänkt som en del av nya stambanor.
För Skåne har regeringen beslutat om två nya spår mellan Hässleholm och Lund samt en rad andra kapacitetshöjande åtgärder som ska ingå i den nationella planen för transportinfrastruktur. Dessa åtgärder ryms inom den ekonomiska ramen för det tidigare objektet Hässleholm–Lund, del av nya stambanor.”
Tidsaspekten är nog så viktig. Vi konstaterar att förberedelser inför Fehmarn Bält-förbindelsen på den svenska sidan äntligen finns med i planeringen och att arbetet med Ostlänken fortsätter framåt i linje med tidigare beslut. Må lagt kort ligga.
Charlotta Elliot, projektledare ESIC och talesperson infrastrukturfrågor Östsvenska Handelskammaren
Vad fick man lära sig under de timmarna med dig?
– Om du bara har kontroll över dina flöden och vad du ska göra med en vara när du importerar eller exporterar den så ger tullagstiftningen massor av möjligheter till att spara kostnader för tullavgifter och administration.
Vilka är de viktigaste punkterna att tänka på för företag?
– Rätt varukod, rätt tullvärde, rätt ursprung på varan och vad du ska göra med varan efter export eller import. Kan du det slipper du (eller din vd) slicka kuvert på en anstalt för ekonomiska brottslingar om några år och framför allt kan du spara mycket pengar åt din arbetsgivare.
Finns det några vanliga misstag?
– Att tullhanteringen är splittrad på många affärsområden och ingen har ett helhetsgrepp. Och att ”vi sköter det som vi alltid har gjort”.
Är det några stora förändringar inom tullområdet som kommer framöver?
– Den 1 oktober infördes CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) som innebär en ökad administrativ börda för företag som importerar exemplelvis järn- och stålprodukter. Successivt införs också förändringar inom EU inom kort som medför att du som exportör/importör måste lämna allt fler uppgifter allt tidigare i leveranskedjan till myndigheterna.
Kursen riktade sig till säljare, inköpare, ekonomer och operativ personal inom import, export, logistik eller inköp. Har du frågor eller är intresserad av att gå en liknande utbildning framöver? Kontakta Emma Meijer eller Anneli Forsman.
Redan i inledningen av 2021 genomförde Handelskammaren en undersökning där drygt 100 medlemsföretag medverkade.
– Redan då, för drygt två år sedan och innan den krisartade vintern 2022, uppgav 2 av 10 att de drabbats negativt till följd av brister i elsystemet – såsom att utveckling/utbyggnad försenats eller förhindrats eller att man tvingat stoppa sin verksamhet helt i perioder, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef som ansvarade för undersökningen.
Ett och ett halvt år senare ställde Handelskammaren frågor om elförsörjningen igen. Denna gång svarade 200 bolag och vid det här laget uppgav nära hälften att de påverkats av situationen på elmarknaden. Fler än 8 av 10 menade att de var oroliga för prisutvecklingen.
– 4 av 10 – dubbelt så många som året innan – hade skjutit upp eller stoppat utveckling av verksamheten som följd. Energieffektivisering till trots, uppgav nära hälften av de svarande bolagen att de såg ett ökat elbehov framåt. Elektrifieringen är en avgörande faktor för att klara klimatmålen, säger Maria Björk Hummelgren.
Vad anser då bolagen behövs för att säkra elförsörjningen? I Handelskammaren enkät är svaren tydliga:
- Se över och säkra infrastrukturen för eltillförsel (84 %)
- Satsa på mer kärnkraft (68 %)
- Producera mer förnybart som sol- och vindkraft (65 %)
– Bolagen ser ingen motsättning mellan kärn-, sol- eller vindkraft. Det behövs mer fossilfri elproduktion i södra Sverige jämte en säkrare kapacitetsöverföring. Betygen till politik och myndigheter för hanteringen av frågan är inte höga. Med dessa besked i ryggen, svarade vi på remissen från länsstyrelsen och Region Östergötland, säger Simon Helmér, vd.
Energi- och klimatstrategin innehåller sex mål och lika många insatsområden, vilka syftar till att nå klimatneutralitet 2045 – i linje med det nationella målet. Ökad produktion av förnybar energi i förhållande till den totala energiproduktionen, energieffektivisering, minskade utsläpp från transporter samt minskade hushållsavfall anges som vägen dit.
Det Handelskammaren saknar i strategin är synen på ökad elproduktion generellt sett, samt vilka åtgärder som går att göra på regionalt plan.
– Många företag energieffektiviserar, vilket är viktigt både för klimatets och ekonomins skull. Men behovet av mer fossilfri el går inte att blunda för utan bör också adresseras i en sådan här strategi. Därtill skulle strategin må bra av ett ökat fokus på vad länsstyrelsen respektive Regionen faktiskt har möjlighet att påverka – förenklade och kortare tillståndsprocesser, till exempel. I en osäker värld måste vi kunna erbjuda trygg elförsörjning till svenska företag, säger Simon Helmér.
– Utifrån det som finansministern och Tidöpartierna läckt om budgeten de senaste veckorna är det inte förvånande att den beskrivs som återhållsam. Med ett icke fungerande energisystem, skenande våldsvåg, eftersatt infrastruktur och en allt svagare krona, är frågan ändå relevant om regeringen är för försiktig, säger Simon Helmér, vd för Östsvenska Handelskammaren.
– Vi anser att den här regeringen, likt den förra, saknar en tydlig vision och ambition för Sverige. Det finns ljusglimtar i budgeten, men i det här läget när bilden av Sverige och svensk konkurrenskraft försvagas är vi bekymrade över passiviteten, tillägger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.
Handelskammaren ser positivt på regeringens tillskott på 16 miljarder kronor för att stärka välfärden och behövs framför allt för att öka tryggheten och kvaliteten i skolan. Men också för att säkra offentliga infrastruktursatsningar.
– Vi är oroliga över effekterna av den avstannade bostadsbyggnationen. Vår region står inför omfattande infrastrukturprojekt med Ostlänken i spetsen, och vi har inte råd att tappa kompetens i byggsektorn likt det som hände på 1990-talet. Vi välkomnar satsningen på yrkesutbildning och omställningsbidraget, men vi efterlyser fler satsningar för att rädda såväl infrastrukturen som byggkompetensen, säger Simon Helmér.
Därtill saknar Handelskammaren handlingskraft gällande klimat- och energipolitiken.
– Det vi framför allt är kritiska mot är bristen på stringens och konsekvensanalys. Regeringen säger sig vilja bidra till EU:s Fit for 55 och minska svensk klimatpåverkan – samtidigt sänker man skatten på bensin, diesel och kapar reduktionsplikten. Det vittnar om saknad insikt om hur allvarligt läget är och drabbar hårt de framsynta företag inom exempelvis transportbranschen som gjort stora investeringar i att klimatanpassa sin verksamhet, säger Maria Björk Hummelgren.
– Det är bra att man ser över hur miljö- och tillståndsprocesser kan kortas. Men att i det här kritiska läget med en vinter runt hörnet och företag som redan har det tufft, ser det som tillräckligt att samordna energiplaneringen är oroande. Vi vill se mer handlingskraft gällande elproduktion i södra Sverige, säger Simon Helmér, vd.
Läs mer: Budgeten för 2024 på fem minuter (extern länk till regeringen.se)
Pressbilder: Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef och Simon Helmér, vd
Foto på Elisabeth Svantesson (M): Ninni Andersson/Regeringskansliet
”Som en sann inspiratör och ledare på Camfil Svenska AB har Åsa Lidström uthålligt verkat för hållbarhet som gör skillnad på riktigt. Hon är drivkraften bakom stora delar av bolagets framgångsrika hållbarhetsarbete och hennes engagemang ger effekt i det lokala näringslivet. Åsa delar generöst med sig av sina kunskaper och metoder till andra aktörer i Trosa kommun. För sitt outtröttliga och inspirerande arbete för en mer hållbar omvärld tilldelas Åsa Lidström Östsvenska Handelskammarens hållbarhetspris East Sweden Sustainabilty Award 2023.”
Några månader har nu gått sedan utmärkelsen och Åsa har valt att tilldela prissumman på 10 000 kr till Generation Pep. Vi passade på att ta oss en pratstund med Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep, om hur prispengarna ska användas och hur det kändes när de nåddes av nyheten.
Hur kommer pengarna att användas?
– Vår verksamhet går ut på att öka förutsättningarna för att alla barn och unga ska ha vilja och möjlighet att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Där bedriver vi en rad olika satsningar så som vår stora forskningsrapport Pep-rapporten och alla våra olika kampanjer, till satsningar så som Pep-dag och stöttning till förskolor och skolor. Så pengarna kommer helt enkelt gå till vår verksamhet för att leda oss mot visionen om ett Sverige som mår bättre.
Vad arbetar Generation Pep med?
– Generation Pep arbetar med att förändra förutsättningarna för barn och unga så att alla barn får rätt till bästa möjliga hälsa (Barnkonventionen art. 34). Vi skapar engagemang och intresse för frågan, samtidigt som vi är en katalysator. Vi vill lyfta, stötta och främja samhällsförändringar och normförskjutningar som tar samhället i en mer socialt hållbar riktning gällande alla barn och ungas behov av fysisk aktivitet och hälsosam mat.
Vad vill du säga till Åsa Lidström på Camfil AB som mottog hållbarhetspriset och valde att skänka prissumman till er organisation?
– Först och främst ett stort TACK. Sedan tycker vi också att det känns extra roligt att någon som är så framstående inom hållbarhetsarbete har valt att uppmärksamma oss, för det vi arbetar med är ju just hållbarhet. Social hållbarhet där vi bygger ett samhälle som står rustad inför framtiden och där vi ska vara friskare och må bättre i framtiden än vad vi gör idag.
Att prissumman skulle skänkas till Generation Pep var för Åsa en självklarhet:
– På Camfil arbetar vi systematiskt med de hållbara målen även internt. Just i år lägger vi extra krut på mål nr 3: God hälsa och välbefinnande. Därför ville jag skänka summan från Hållbarhetspriset till Generation Pep, som arbetar precis med dessa frågor med fokus på barn och ungdomars levnadsvanor, säger Åsa Lidström.
Den 12 september kommer Åsa till Kammarforum i Norrköping och delar med sig av sin kunskap och erfarenhet av hållbart företagande i en inspirationsföreläsning. På plats finns även Matti Leijon på Generation Pep, dit Åsa skänkte prispengarna.
Läs mer om Generation Pep:
Läs mer om Camfil:
Se hälsningen från Generation Pep:
Relaterade nyheter
Nyhet
Åsa Lidström tilldelas Handelskammarens hållbarhetspris 2023
Pressmeddelanden
För sitt outtröttliga och inspirerande arbete för en mer hållbar omvärld tilldelas Åsa Lidström på Camfil Svenska AB Östsvenska Handelskammarens...
Nyhet
Handelskammarens hållbarhetspris: Nu öppnar nomineringen!
Varje år uppmärksammar Östsvenska Handelskammaren företags insatser inom hållbarhet genom East Sweden Sustainability Award. Med bakgrund av FN:s globala mål...
Nyhet
East Sweden Sustainabillity Award – så används prispengarna
Nyheter
Elbåtstillverkaren X Shore Production från Nyköping vann tidigare i år Östsvenska Handelskammarens hållbarhetspris East Sweden Sustainabillity Award. Utöver utmärkelsen kammade...
Hur tar vi bäst tillvara skogens potential och värden framåt? Hur ser planerna för svenskt skogsbruk ut? Och vad krävs av politiken för att både bevara och använda denna unika, förnybara råvara för en hållbar framtid, grön framtid? Det var några frågor som diskuterades från scenen i seminariet som modererades av Östsvenska Handelskammarens näringspolitiska chef Maria Björk Hummelgren.
Sören Persson, vd Holmen Skog, inledde seminariet med att berätta om skogen ur både historiskt och framtida perspektiv. NCC:s Viktor Johansson och Staffan Schartner från Omniplan fortsatte med att berätta om vad skogen och trävaror betyder för deras respektive verksamheter. Därefter lyftes frågor om poltikens roll följt av diskussion.
– En vältalig och kunskapstung panel som representerade hela värdekedjan i skogsfrågorna – från ägare, råvaruproducent, skogsvård, arkitekt, bygg till politik och samhällsdebatt. Kanske inte det mest konventionella ämnet i Almedalen, men tältet var fullsatt och frågorna många, sa Maria Björk Hummelgren direkt efter seminariet.
Medverkande i diskossionen:
Sören Petersson, vd, Holmen Skog
Viktor Johansson, affärschef, NCC Building Östergötland
Staffan Schartner, arkitekt, partner, Omniplan
Emma Wiesner (C), Europaparlamentariker
Matilda Molander, ledarskribent, Dagens Industri
Maria Björk Hummelgren, moderator, Östsvenska Handelskammaren
Simon Helmér, moderator, Östsvenska Handelskammaren
Här kan du se hela seminariet i efterhand:
Tre chefredaktörer kommenterar direkt efteråt moderatledaren Ulf Kristerssons tal från Almedalsscenen (se talet på SVT Play). Ett granskande och analyserande samtal mellan tre politiskt bevandrade skribenter som representerar media från olika landsdelar och med olika politiska inriktningar. Från respektive horisont ger de en utvärdering baserad på erfarenhet, kunskap och förhoppningar av statsministerns Almedalstal.
– Ett kort tal som vittnade om regeringens planer framåt. Satsningar på välfärden, en mer aktiv socialtjänst och hårdare tag mot brott utlovades av statsministern. Något brinnande valtal var det inte fråga om, tyckte panelen, utan ett statsmannamässigt fokus på att hålla ihop sin regering och landet, konkluderade Maria Björk Hummelgren som modererade samtalet.
Medverkande:
Widar Andersson, politisk chefredaktör, Folkbladet
Martin Tunström, politisk chefredaktör, Barometern
Malin Lernfelt, chefredaktör, Liberala Nyhetsbyrån
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren
Här nedan kan du se hela seminariet!
Så kom dagen jag och många andra väntat på, den när Trafikverket berättade om resultatet av regeringsuppdraget för Ostlänken. Här finns en del att oroa sig för, när projektet fortskrider. Kostnadsjakten har givit besparingsmöjligheter på 2,7 miljarder – men de kommer ätas upp av omtag som ser ut att förskjuta den formella processen med ett till två år. Det berör i huvudsak nya stationslösningar och färre spår för Linköping och Norrköping och kortare och förenklad bibaneutformning i Nyköping, samtliga justeringar som lär få negativ inverkan på tidplanen. Därutöver ska Trafikverket optimera tunnelutformningar och göra en översyn av ambitionsnivåerna, eftersom Ostlänken inte längre ingår i ett ihoplänkat system av nya stambanor.
Vår oro ligger i att förseningar betyder fördyringar och utebliven samhällsnytta. Om de formella processerna tar längre tid, är det inte osannolikt att även trafikstarten dröjer. Och att man inte bygger Ostlänken framtidssäkrat för ett större system är olyckligt. I norra Sverige och norra Europa investeras stora belopp på ny infrastruktur, mycket i form av järnväg. Fehmarn bältförbindelsen står klar redan 2029 och Götaland ser ut att fortsätta vara en flaskhals.
Nu beger jag mig till Almedalen, där infrastruktur är en av de viktiga frågor som kommer beröras (se seminariet live här). Jag ser mycket fram mot det, inte minst det rundabordssamtal kring Ostlänkens förutsättningar, som jag står värd för. Dit har Östsvenska Handelskammaren bjudit in vår regions riksdagsledamöter med plats i Trafikutskottet, Trafikverket samt några tjänstemän och politiker från regionerna och kommuner utmed Ostlänkenstråket. Åtta välrenommerade och initierade personer har tackat ja till samtalet. Samverkan och dialog känns angeläget att fortsätta med!
Charlotta Elliot, projektledare ESIC och talesperson infrastruktur