Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Ta del av medlemsintervjuer, kommande event, debattartiklar och mycket mer.
En resa full av inspiration, kunskapshöjning och en tidig flukt av vår. Det kan väl inte bli annat än energiboost? Och så känns det fortfarande, när jag reflekterar över Europakorridorens studieresa som gick av stapeln i månadsskiftet februari/mars till Tyskland och Danmark för att lära mer om järnväg. Ett 40-tal tjänstemän och politiker från i huvudsak södra och västra Sveriges kommuner och regioner deltog, däribland jag och två kollegor från systerhandelskamrarna Sydsvenska och Västsvenska.
När bussen anlände till Hamburg, flödade solen och mellan refugerna blommade krokus på spirande gräsplättar. Humörhöjande start! Vi promenerade förbi Hamburgs pampiga stadshus på vägen till Hamburgs Handelskammare, där vd Daniel Möck tog emot tillsammans Lübecks dito och Fehmarn Bält Business Council. Min skoltyska är inte använd på länge, så jag var glad att alla höll sig till engelska. Hamburg är Tysklands näststörsta stad, en logistisk hub med god tillgänglighet via sjö, järnväg, väg och flyg. Nu vill man bli världsmästare i hållbar mobilitet och järnvägen bidrar i rätt riktning.
Hamburgs järnvägsstation frekventeras av 550 000 personer varje dag, här korsar tre TEN-T korridorer (Skandinavien-Medelhavet, Nordsjön-Baltik, Orienten- Östra Medelhavet) och man är knutpunkt för hela norra Tyskland. Fehmarn Bält förbindelsen knyter an till Danmark, med en restid som kortas från fem timmar till drygt 2,5. Här bor närmare 11 miljoner människor, tänk vilken förbättrad arbetsmarknadsregion och etableringsmöjlighet! Utökar vi förbindelsen och kapaciteten i Sverige, blir det ännu bättre för norra Europa. Som en liten anekdot kan tilläggas att danskarna tackade Sverige för att tunneln blir av, vi ställde nämligen det som krav i förhandlingarna om Öresundsbron att man skulle bygga fast förbindelse över Fehrman Belt.
Andra dagen inleddes med studiebesök på DB Cargo rangergård i Maschen, den är näststörst i världen med sina 140 spår i bredd. 7 kilometer lång och 700 meter bred till ytan, där 4 000 vagnar passerar per dag. Bangården invigdes 7 juli 1977 (mycket sjuor här!) och har vuxit och moderniserats över tid. Idag sker den mesta logistiken digitalt och vagnarna dras i huvudsak av elektrifierade lok. Här ser man inga bekymmer med att hantera ännu mer gods, då Fehmarn Beltförbindelsen står klar.
Vi for vidare mot Fehmarn Infocenter i Rödby, ingen rast och ingen ro. Kunniga guider presenterade modeller, fakta och potential med Fehmarn Bält-tunneln, som från år 2029 ska förbinda sundet mellan Rödby-Puttgarden. Här pratar vi avancerad ingenjörskonst, den längsta sänketunnel som någonsin byggts, grävs ner under befintlig sjöbotten. På danska sidan har man konstruerat en site med unika fabriker som kommer gjuta 79 sektioner a 217 meter med en vikt om 73 500 ton styck. Plus 10 som är i mindre skala. Ungefär ett färdigt tunnelelement varannan vecka under 3,5 år blir det.
Utanför fabriken finns nykonstruerade hamndockor och med en teknik som jag inte klarar av att beskriva, ska man sedan sänka ner blocken och koppla ihop dem med millimeterprecision. Havsbotten återskapas med olika lager av naturmaterial och sten ovanpå tunneln. När allt är på plats ska artrikedomen ha det precis lika bra som tidigare – om inte bättre. Och man bygger inte bara en tunnel, man bygger ut Danmark också. Det blir cirka 300 hektar större än tidigare i och med att man lägger ut schaktmassorna. Här tillskapar man mer grönområden, sandstränder och badlandskap som redan visar tillväxt för besöksnäringen.
Siten var en upplevelse att besöka! Femern A/S är byggherre med Rambøll, Arup och TEC (RAT-konsortiet) som teknisk huvudrådgivare. Ett antal stora entreprenörer är kontrakterade för de olika momenten tunnel, pelare/ramper, arbetshamn/utgrävning och installationer. Det som imponerade mest på mig, är den fantastiska koordination och samverkan mellan inblandade parter, företagen, organisationer, myndigheter och kommuner. Här finns utländska stora aktörer – som behöver och anlitar danska företag. 70-80 procent underentreprenörer verkar vara inhemska, från Lolland eller längre bort. I projekten åtar sig företagen att ta emot totalt 500 lärlingar, det ger en otrolig kompetenstillväxt. Därtill har man sett till att bygga boende med fullservicenivå på siten, där arbetstagarna bor 14 dagar i stöten, sedan åker hem till sig för att återkomma någon vecka senare.
För de nästan 2000 personer som valt att bosätts sig i regionen för att arbeta med Fehmarn Bält-tunneln, har Danmark ordnat med en speciell skola för tillflyttandes familjer, med språkstöd och sociala aktiviteter för att främja kvarboende och tillväxt. Den danska regeringen står i begrepp att permanenta fabrikerna för betonggjutningen på siten, då det finns många kommande infrastrukturprojekt de kan användas till. Återanvändning av byggnader, material och dessutom know-how, hurra. Det känns faktiskt som att man anstränger sig för att bygga med omsorg om både människor, natur och miljö. Man har bjudit in boende i närmiljön på särskilda studiebesök och har regelbundna möten med de stora mediahusen för insyn i projektet. Siten går att följa i realtid via kameror och transponders i vattnet visar mätvärden på havsmiljön.
Det blir mer ”än bara en tunnel” när det står klart 2029. Det är danskarna som bygger och bekostar tunnelbygget, i gengäld får man intäkterna från avgifterna i framtiden. I både Danmark och Tyskland bygger man ut järnvägsnätet med investeringar på motsvarande 1 350 miljarder kronor varav cirka 74 för tunneln. Den kommer spara 160 kilometer resväg för tåget och ta sju minuter över sundet. Idag går tio tåg om dagen, prognosen säger 100 med den nya förbindelsen. I södra Sverige har man länge lyft Fehmarnprojektet som viktigt även för vår nation och svensk konkurrenskraft. För att spetsa till det – 2029 blir södra Stambanan Europas nya flaskhals. Tror det ligger en hel del i det.
Både människor och gods får bättre förutsättningar att färdas på järnväg i norra Europa. Det är önskvärt att Sverige också kan ta emot och välkomnar det ökade flödet. Vår östsvenska region får Ostlänken på plats 2035 och är bra rustade för det – men systemet runt omkring oss saknas, vilket lär hämma vår konkurrenskraft. Då riskerar vi att inte få ut hela utväxlingen på Ostlänken. Infrastruktursatsningar tar tid och kostar pengar. Jag undrar stillsamt vad kostnaden för utebliven tillväxt och klimatomställning blir, om vi inte kopplar ihop systemen?
Charlotta Elliot
projektledare ESIC och talesperson infrastrukturfrågor Östsvenska Handelskammaren
18 km lång
Ökar turism, export, bosättning och arbetstillfällen
Siten i Rödby motsvarar 182 fotbollsplaner i yta
Kostnad ca 74 miljarder SEK
Består av 89 tunnelelement
7 minuters tågresa
10 minuters bilresa
Hamburg-Köpenhamn på 2,5 timmar
Färdigställd 2029
Förväntansfull stämning rådde bland våra nätverkande medlemmar som förutom skarpa framtidsvisioner, bjöds på lite after work-tilltugg innan helgen tog vid. Charbel Gabro, prisbelönt föreläsare om integration och mångfald inledde med en spaning om mannen bakom kostymen. Vad händer när män ”klär av sig” och tillåter sig att visa känslor? Fler kommer att upptäcka de positiva effekterna och behovet av djupare samtal, spådde Charbel.
Sofia Sjöström, tidigare regionchef på Svenskt Näringsliv Östergötland, nu i Södermanland, tog vid med resonemang om de cirka 15 procent av alla ungdomar som går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Förutom en besvärande situation för individen är det ett enormt resursslöseri för vårt kompetenshungrande samhälle. Skolan passar inte för alla, konstaterade spanarna, men driv och initiativförmåga gör att fler unga människor skulle bli utmärkta företagare.
Den avslutande spaningen stod mångsysslande Henrik Johnsson för, klädd i padelutstyrsel då han kom direkt från en välgörenhetsturnering, spanade han på Norrköpings alla möjligheter att etablera sig som A-stad. SM-guld i flera idrotter, rikt kulturliv och vacker stadsmiljö, för att nämna några. Henrik bjöd även på några uppskattade anekdoter från tiden då Kammarforums lokaler var nattklubben Bomullsfabriken och man kunde skönja bland andra Ola Salo och The Ark i baren.
Nästa Spaning på Kammaren sker fredag den 26 maj med Lina Hedenström, vd NTM, Martin Rantzer, campusråd LiU, och Maria Karlsson, chef fastighetsförädling Exlore Skavsta. Välkommen!
Allt kretsar kring den gröna omställningen. Och för att vi ska klara den behövs pålitlig, fossilfri och konkurrenskraftig el. Energiförsörjningen är Svenskt Näringslivs högst prioriterade fråga – en ordning organisationen delar med Handelskammaren. För att Sverige ska vara konkurrenskraftigt på sikt behövs mer el, snabbhet i processen och samhällets samlade kraft för omställningen, menade Jacke.
Och näringslivet är redo. Det ser och märker vi i våra dagliga möten och samtal med er medlemmar. Men förutsättningarna måste komma på plats – det är bråttom. I början på veckan publicerade Dagens Industri en intervju med Naturvårdsverkets klimatchef Stefan Nyström som hävdade samma sak, samtidigt som han pekade på politiken att ge dessa förutsättningar – vilka stavas el. ”Svensk klimatpolitik måste sträcka sig över partigränser och mandatperioder, annars är näringslivets gröna omställning chanslös”, säger Nyström i intervjun.
Jan-Olof Jacke bedömde risken för att Sverige ska producera för mycket el som ganska exakt – noll. Mer fossilfri el är centralt för klimatmålen och svensk konkurrenskraft. Ingen diskussion. Näringslivs- och energiminister Ebba Busch (KD) påtalar också hur viktiga alla fossilfria energislag är – vatten, sol, vind och kärnkraft. Allt behövs.
Istället handlar det om processen för utbyggnad – den tar för lång tid. Något som också framkom vid Handelskammarens seminarium om elpriser och kapacitetsutmaningar i energisystemet den 17 mars. Tillståndsprocedurerna är förödande långa och Sverige sticker ut. Här behöver politiken ta ett samlat grepp, förstå komplexiteten och möjligheterna för förenklad, mer renodlad myndighetshantering. För det krävs förståelse, ledarskap och mod.
Handelskammaren kommer att ta en aktiv roll i den nödvändiga resan dit. Tillsammans med er medlemsföretags samlade kraft och kunskap arrangerar vi samtal, seminarier och opinionsbildning för att Sverige och vår region inte ska tappa mer fart utan istället speeda upp och stärka svensk konkurrenskraft.
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren
Peter Hellman är konsult och föreläsare inom Internationell Handel på Västsvenska Handelskammaren. Peter har nu utformat vår helt nya utbildning Trade Compliance som har premiär den 29 mars. Här berättar han om vad det innebär och varför det både behövs och efterfrågas.
Vad innebär Trade Compliance?
– Trade Compliance handlar om risker, säkerhet och efterlevnad av regelverk ur ett internationellt perspektiv. Jag skulle säga att det är ett fundament i det strategiska arbetet, och såklart något som berör alla roller i verksamheten.
– Vi lever ju idag i en komplex och snabbt föränderlig värld med ökade krav, och alla gånger är det inte helt enkelt att både navigera rätt och fatta korrekta beslut.
Varför är det viktigt?
– Vi i Sverige har kanske varit lite för naiva under en längre tid. Vi tror oss ha rätten att handla när som helst och med vem som helst. Men så ser verkligheten inte riktigt ut. Handeln har blivit alltmer komplex och politiserad. Ett tydligt exempel på det är handelskonflikten mellan Kina och USA. Därtill är det en osäker och orolig omvärld med alltifrån sanktioner som träder i kraft till handelshinder, vilket gör att det är viktigare än någonsin att följa de bestämmelser och riktlinjer som finns. Görs inte det, blir det konsekvenser. Vill det sig riktigt illa kan man företagare exempelvis bli svartlistad eller få yrkesförbud.
– Att vår omvärld är mer komplicerad och vikten av att uppfylla alla krav och regler blev grunden när jag utformade den nya utbildningen Trade Compliance, där syftet är att ge en förståelse för hela kedjan och att öka riskmedvetenheten. Utbildningen är menad att ge en orientering om vilka regelverk är det som gäller, vad man bör tänka på för att agera på rätt sätt och undvika att verksamheten blir påverkad negativt.
Peters råd – detta bör du ha stenkoll på:
1. Klassificera. Vilka varor handlar jag med? Utifrån klassificeringen bestäms vilka regler som gäller för just er vara.
2. Ursprung. Vad har varan för ursprung? Vem har tillverkat den?
3. Affärspartners. Vem handlar jag med? Ha koll på hela kedjan av leverantörer, kunder men även exempelvis transportörer. Kan banken tänka sig att genomföra affären?
4. Uppfylla kraven kring licenshantering och exportkontroll
5. Efterlevnad av tullregler
Anna Axelsson, vd för Envima och tidigare verksamhetschef på Östsvenska Handelskammaren, spanade framtiden an i fyra B:n – bilen, bostaden, biffen och börsen. Leasade elbilar, solcellsuppvärmda hus och odlat kött hägrar i framtidens cirkulära ekonomi, spådde kunniga Anna.
Christian Gustavsson är tidigare regionråd och kommunalråd i Linköping för Moderaterna, men sadlade om och läser nu Master of Science in Applied Physics and Electrical Engineering på Linköpings Universitet. Ute på arbetsmarknaden kommer han tillhöra en eftertraktad ingenjörsskara som arbetsgivarna redan drar i – och det var udda och ibland rent kontraproduktiva exempel när företag försöker uppvakta honom och hans studiekamrater, som Christians spaning handlade om.
På grund av sjukdom fick vi blixtinkalla erfarne riksdagsledamoten Johan Löfstrand (S), som lyckligtvis kunde hoppa in. Johan levererade en spaning om vår framtida avfallshantering och hur politiker och konsumenter kommer tänka framåt gällande exempelvis plastanvändning och återvinning av allehanda material.
Eftermiddagen avslutades som den började med god dryck, tilltugg och trevligt sorl i Handelskammarens lokaler på LINK Business Center. En hållbart härlig inledning på helgen. Tack till er som kom. Nästa spaning är den 24 mars på Kammarforum i Norrköping, information och anmälan finns redan uppe på vår sajt – varmt välkommen!
Mer om Spaning på Kammaren
Mikael Lindgren arbetar till vardags med att informera kring tullbrottslighet och samverka med näringslivet för att komma åt den organiserade brottsligheten samt hjälpa företag att undvika att bli utnyttjade av kriminella.
– Att företag blir utnyttjade av kriminella är ingen nyhet, men just nu är det en oroande utveckling av den organiserade narkotikasmugglingen där vi ser att seriösa företag i allt högre grad utnyttjas som brottsverktyg.
– Mycket handlar om vem du har som kund. Vet du vem som är din kund? Det kan till exempel börja med att en speditör eller ett ombud får ett uppdrag av en kund men där kunden uppgett knapphändig information såsom enbart förnamn, företagsnamn, ett telefonnummer och en mail. Därefter kan det finnas indikatorer som gör att man bör vara vaksam. Kanske är det svårt att nå kunden eller strular det med betalningen?
– Det är mer vanligt förekommande än vi tror och anledningen till att smugglarna utnyttjar företagen är för att de inte vill blotta sig själva med egna transporter. Varför ska de riskera att åka fast när de kan nyttja det legala flödet?
– Var säker på vem du gör affärer med och var försiktig om känslan känns osäker. Jag vet att tiden ofta är knapp hos företagen, men att öka riskmedvetenheten och göra en extra koll vid en ny och okänd kund. Exempelvis vem som företräder företaget, vad har de för verksamhet, finns personen på företaget, går telefonnumret till ett kontantkort, känns leveransadressen rimlig? Om magkänslan fortsatt känns osäker så rekommenderar jag att avstå och kontakta Tullverket istället.
– Genom samverkan minskar risken att bli utnyttjad och vi ser gärna att företag hör av sig för att bidra med sin kunskap och input. Vi vill skapa ett tryggt samhälle och näringslivet spelar en stor roll i detta.
Läs mer och kontakta Tullverket här: Samverkan mot tullbrottslighet