Östsvenska Handelskammaren arrangerar i samverkan med Styrelseakademin Östsverige kvalificerade styrelseutbildningar som riktar sig till styrelseledamöter och blivande ledamöter samt de i egenskap av vd, ägare eller ledare som vill förbättra sitt samspel med styrelsen.

9,2 av 10 i betyg

Mycket nöjda kursdeltagare 2022 med ett snittbetyg på 9,2 av 10 – det visar utvärderingen av årets styrelseutbildningar. Vi bad Camilla Einarsson, vd på Åtvidabergs takvåningar, som gick utbildningen i höstas att dela med sig av sin erfarenhet:

Varför valde du att gå styrelseutbildningen Rätt fokus?
– Jag valde att gå utbildningen för att få ett förtydligande i förväntningar på min roll som vd i ett ägarlett bolag. Jag behövde lära mig mer om styrelsearbete men också ansvarsdelar i olika frågor. I en framtid är jag även intresserad av att arbeta med externa styrelseuppdrag i bolag där jag kan skapa värde utifrån min erfarenhet.

Vad tyckte du om utbildningen? Uppfyllde den dina förväntningar?
– Utbildningen uppfyllde verkligen mina förväntningar. Vi hade en mycket kompetent och erfaren kursledare som höll utbildningen och skapade en bra dialog och konkreta exempel från verkligheten. Även sammansättningen av gruppen var lyckad då det blev representanter från olika verksamheter och med olika bakgrund.

Vad är det främsta du tar med dig? Hur kommer kunskaperna du fått stärka dig i din roll?
– Jag tar med mig kunskap om vilka regelverk som finns och hur man på bästa sätt skapar ett effektivt styrelsearbete. Jag har bland annat fått fördjupad kunskap i vilka frågor som är styrelsefrågor, ägarfrågor och vilka ansvarsdelar som ligger på vd-rollen.

Camilla Einarsson, vd,
Åtvidabergs takvåningar

Rekommenderad styrelseutbildning

Utvärderingen visar även att hela 100 procent av kursdeltagarna kan rekommendera utbildningen till andra personer. Detta är ett återkommande resultat som vi även såg vid fjolårets utvärdering, säger Jonna Hedlund, projektledare för 100-listan och styrelsefrågor på Östsvenska Handelskammaren.

Varför tror du att rekommendationsgraden är så hög?
– För att sammanfatta det hela så tror jag att det beror på att utbildningen är så mycket bredare än vad kursdeltagarna initialt trodde. De får med sig mycket användbart både i kommande styrelsearbete och i sin operativa roll vilket jag tror många blivit positivt överraskade över. 

Vill du veta mer om våra styrelseutbildningar?

Ta chansen att gå en av de två styrelseutbildningar som hålls under våren 2023.

6 februari, 2025

Styrelseutbildning Norrköping

Kraven på företags styrelsearbete ökar. Ett aktivt och professionellt styrelsearbete är ett viktigt medel för...

Norrköping

Läs mer

5 mars, 2025

Styrelseutbildning Linköping

Kraven på företags styrelsearbete ökar. Ett aktivt och professionellt styrelsearbete är ett viktigt medel för...

Linköping

Läs mer

Spaning är ett återkommande koncept som syftar till att rama in Handelskammaren ledord driv, hjärta och skärpa – vilka verkligen återspeglas i såväl spanarnas skarpa uppenbarelser som övriga gästers varma deltagande. Jämte en skvätt bubbel i glaset och gott för gommen, ska spaningarna också skänka en bit mat för tanken.

Visioner, insikter eller onda aningar – vi vet inte vad spanarna har i beredskap, inledde Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Handelskammaren, och bjöd upp kvällens tre spanare på scenen.

Frida Södermark, ultralöpare och företagare som driver bloggen ”Löparäventyret”, spanade om att tiden är över för frikostiga men inte så intresserade sponsorer till idrottsaktiviteter och föreningar. Nu ställs motkrav på engagemang och partnerskap – från företagens sida.

Johan Wänström är statsvetare och forskare vid Linköpings Universitet och spanade på den alltmer vanligt förekommande konstellationen av socialdemokrater och moderater i kommunala och regionala styren. Linköping, Nyköping, Söderköping och Kinda är några exempel i vårt närområde.

Det finns inget i forskningen som pekar på att partierna skulle förlora väljare på att samarbeta. En farhåga är dock att de större S och M ibland kan underskatta lokala frågor, som mindre partier kan vara bättre på att fånga upp och förvalta.

Lena Miranda, nybliven hedersdoktor och vd för Linköping Science Park, spanade på framtidens sätt att lära och ”omvänt mentorskap” – att en yngre människa är mentor åt en äldre. Något som spanarpanelen kunde känna igen sig i, det finns mycket kunskap som unga har lättare att både ta till sig och lära ut.

Efter spaningarna fortsatte minglet och det härliga sorlet en bit in i fredagskvällen. Vilken härlig avslutning på 2022 års Spaning på Kammaren!

Men till nästa år kommer den igen. Det lovar vi. Hoppas vi ses då.

Mer om Spaning på Kammaren

• Skarpa spaningar och härligt mingel när Kammarforum firade 10 år!

• Se bildspel från när talman Andreas Norlén spanade tillsammans med Johanna Palmér och Christine Karmfalk

• Skarp premiär av Spaning på Kammaren i LINK Business Center

• De blir vinnarna i valet – Så tror ”spanarna”

Sveriges mest jämställda bolagsstyrelser finns på Gotland. Det visade Östsvenska Handelskammarens och 100-listans årliga undersökning om jämställdheten i de 350 största företagen i Östergötland, Sörmland och på Gotland. När undersökningen presenterades fanns de flesta medier från den östsvenska regionen på plats.

Externa länkar:

Sveriges Radio P4 Gotland: Gotland bäst i Sverige på andel kvinnliga styrelseledamöter

SVT Nyheter Öst: Gotland toppar listan – mest jämställt i Sverige

Sveriges Radio P4 Östergötland: Intervju med projektledare Jonna Hedlund nyhetssändning

Corren och NT: Jämställdheten sniglar sig framåt i företagsvärlden

Sveriges Radio P4 Gotland: Styrelseproffset: ”Det är bra – men jag tycker inte vi ska nöja oss”

Folkbladet: Liten ökning av jämställdheten i länets bolagsstyrelser

Hela Gotland: Ön bäst i klassen på jämställdhet i bolagsstyrelser

Sveriges Radio P4 Sörmland: Fler kvinnor i bolagsstyrelser – men det går långsamt

Södermanlands Nyheter: Fler kvinnor stärker Sörmlands styrelser

VD-tidningen: Mer och mer jämställt i östsvenska styrelser

Ta del av rapporten: Gotländska bolagsstyrelser bäst i landet på jämställdhet

Bilder från rapportsläppet i Linköping, Nyköping och Visby:

Kraven på arbetsgivare har de senaste åren haft en enorm förändringstakt. Pandemi, lågkonjunktur, inflation och krig har förändrat arbetstagarens krav för vad som är viktigt i en anställning. Sara förklarar från scenen:

– Allt fler eftersöker rörlighet och frihet på arbetsmarknaden. Vi ser att allt färre är benägna att gå in i traditionella anställningar som de sett ut historiskt och värderar sin frihet och rörlighet högt. Vi ser också att en gigekonomi blir allt vanligare hos arbetstagare där många går till att bli konsulter just på grund av friheten det ger dem. En undersökning från Benify angående framtidens arbetsplatser visar dessutom att cirka 70 procent vill arbeta i en hybridlösning – det vill säga både på arbetsplatsen och hemifrån.

Strategisk kompetensförsörjning

Undersökningar visar också att 3 av 4 företag säger att de saknar kompetens och att det är i hela spektrat. Arbetsgivare måste därför jobba strategiskt och proaktivt med personal hela vägen genom deras anställning – med allt från att attrahera rätt kompetens och ta hand om dem väl i bolaget till att avsluta på ett snyggt sätt vid en eventuell uppsägning.

För att attrahera rätt kandidater finns det flera delar man som företagare kan jobba med: företagskultur, varumärket, rekrytering och introduktioner. Hur ser företagskulturen ut hos oss? Vad präglas vi av? Hur upplever våra anställda och kunder vårt varumärke? Mjuka värden som dessa blir allt viktigare för vad som utgör en attraktiv arbetsgivare i framtiden.

När en ny kandidat väl har kommit in i bolaget måste man även lyckas behålla dem. Att ha ett jobb som är utvecklande, har tydliga mål och en god ledare har visat sig vara några av de viktigaste kraven bland kandidater för att tackat ja till en anställning.

Medarbetare som av någon anledning väljer att avsluta sin tjänst behöver skötas snyggt. Det finns nämligen ingen bättre ambassadör för en arbetsgivare än en tidigare anställd. Ta tillvara på anställdas erfarenheter och upplevelser genom en exitintervju och jobba sedan vidare med den feedback som inkommit för att hela tiden sträva efter att ha en så attraktiv arbetsplats som möjligt.

Jörgen Nilsson, affärsutvecklare och ansvarig besöksnäring på Visit Linköping & Co berättar varför Psykologpartners föreläsning var ett viktigt inslag under Besöksnäringsdagen 2022:

– Kompetensfrågor och synnerligen ledarskap är superrelevanta frågor för företag som precis gått igenom ett stålbad i pandemin, inte minst i besöksnäringen. När vi nu precis som övriga samhället spår en tuff vinter framför oss och personalomsättningen i branschen har varit stor känns det extra viktigt att lyfta vad det innebär att vara en attraktiv arbetsgivare 2022 och framåt.

Här kan du ladda ner Benifys rapport: Framtidens arbetsliv.

Vill du veta mer om Psykologipartners? Klicka här.

För åttonde året i rad genomfördes undersökningen som i år visar att andelen kvinnor i den östsvenska regionens bolagsstyrelser är 25 procent. En ökning med en procentenhet jämfört med i fjol och sju procent sedan 2018.

– Det är glädjande att vi historiskt alltid har gått åt rätt håll. I år har vi förutom andel styrelseledamöter och vd tittat på kvinnliga ordförande, och vi ser ett mönster. Är vd och/eller ordförande kvinna plägar styrelsen bestå av fler kvinnor. Vad som kommer först kan man spekulera i, men intressant är att kvinnor uppenbarligen kan påverka representationen för andra kvinnor – aktivt eller passivt – genom sina positioner.

– Kvinnor kan lyfta kvinnor, genom rekommendationer, utnämningar med mera. Det är positivt och bådar gott för utvecklingen framåt, säger Jonna Hedlund från Östsvenska Handelskammaren som projektleder 100-listan.

Högst andel kvinnliga styrelseledamöter finns på Gotland med 30 procent (27 procent förra året), vilket är bäst i landet. Östergötland och Sörmland ligger på 24 procent.

Så roligt att Gotland har nått hela 30 procent i år. Gotland har alltid legat i topp men aldrig med så mycket som i år. Östergötland och Sörmland har en knapp förändring sedan förra året på en procent upp respektive ned men tittar vi bakåt i tiden har samtliga län haft en klar förbättring sedan 2018, säger Jonna Hedlund.

Nytt för i år: Jämför med hela landet

En av årets nyheter är att vi för första gången tittar hur det ser ut utanför östsvenska regionen. Där kan vi se glädjande siffror som visar att Gotland har de mest jämställda bolagsstyrelserna i landet. Sörmland placeras i övre halvan och Östergötland knappt därefter.

– För första gången blickar vi utanför regionens gränser och undersöker andelen kvinnor i hela Sveriges bolagsstyrelser. Vår region har precis samma fördelning som rikssnittet på 25 procent. Vi ser en ganska stor variation mellan 20 och 30 procent vilket visar på att samtliga län har en bit kvar till mål. Men att Gotland, Stockholm och Värmland tagit täten är positivt och jag hoppas fler hänger på, säger Jonna Hedlund.

Rapporten släpptes på tre orter samtidigt

Enligt traditionen kommer rapporten offentliggöras i samband med ett event hos oss på Handelskammaren där deltagare får lyssna till genomgång av rapporten, analyser och panelsamtal. För första gången i år kommer rapportsläppet äga rum på tre orter samtidigt: Linköping, Nyköping och Visby.

LÄS MER: Här kan du ta del av hela rapporten

Prognos i Östergötland och Sörmland

Rapporten visar att det i Östergötland och Sörmland kommer behöva anställas 5000 nya samhällsbyggare fram till 2030 för att fylla marknadens efterfrågan. Undersökningen är avgränsad till de elva vanligast förekommande yrkesgrupper, så siffran visar inte hela bilden. Tillskottet på ny kompetens in i branschen är långt ifrån tillräcklig för att nå upp till det antal som finns i den åldrande generation som närmar sig pension.

Elin Kebert, nationell samordnare för kompetensförsörjning på Byggföretagen, konstaterar under dagen att det finns en mycket äldre arbetsmarknad än vad man tidigare trott – i alla led. Marknaden skriker efter kompetens och att vi behöver skapa livslångt lärande genom utbildning. Fler yrkeshögskolor med specialistutbildningar inom bland annat anläggningssektorn behöver komma till för att inte störa planerade infrastruktursatsningar som exempelvis Ostlänken.

Det är bara cirka 20 procent av alla lediga anläggningsjobb som annonseras via platsbanken. En analys av Arbetsförmedlingens rekryteringsannonser visar att dessa annonser ofta är väldigt konkreta om jobbinnehåll och krav på körkort. Mjuka värden som värdegrund, mångfald och jämställdhet nämns oftast inte alls. Högskolekompetens efterfrågas, men frekvensen av YH-utbildning som meriterande är påfallande låg. Ibland verkar begreppen blandas ihop, vilket riskerar att kandidater ej känner sig kvalificerade nog för att söka.

Rapporten klargör även att personer inom byggbranschen bor och jobbar på samma ort. Bara inom yrkesgruppen arbetsledare i Östergötland är 688/723 bosatta och verksamma inom länet varav 409/455 i Sörmland. Bland dessa har 19 procent av östgötarna hunnit fylla 55+ samt 22 procent av de i Sörmland vilket lämnar ett stort antal platser att fylla de närmsta åren. Vikten av att ha lokala utbildningsplatser är därmed nödvändig för att säkra framtidens behov och nå regional framgång.

Viktigt att ta med sig är att arbetsmarknaden är regional och det är stora skillnader i samtliga län som ingår i Mälarrådets region.

Utbildningssektorns utmaningar

Det finns stora utmaningar med att starta fler utbildningar menar Janne Malmberg från Byggföretagen. Det är svårt att hitta lärarkompetens, få elever att söka och hitta företag som har möjlighet att ta emot elever ute i praktik. Fler YH-utbildningar är eftersträvansvärt – här finns möjlighet att påverka utbildningens innehåll och matcha den med branschens efterfrågan och behov. Utbildningssystemet hänger helt enkelt inte med arbetsmarknaden såsom det ser ut just nu. Det krävs också att utbildningarna görs attraktiva för elever att söka – där bland annat jämställdhet är en del av det.

På länk närvarade även riksdagsledamot Johan Andersson (S) som reflekterade kring rapportens resultat:

– Sifforna i rapporterna är väldigt skrämmande. Mycket av instrumenten som behövs finns i systemen gällande YH-utbildningar och andra delar av arbetsmarknadspolitiken men vi måste hjälpas åt för att nå dit. En möjlighet att få in ny kompetens i branschen är genom det omställningsstudiestöd som är en del av LAS-paketet som inte bara uppsagda kan ta del av. Utan även de som vill byta bransch. Mycket finns men vi måste hjälpas åt för att komma dit.

Regionala utbildningsvägar är avgörande

På plats på Handelskammarens mötesplats Kammarforum fanns även Julie Tran, regionråd, ordförande trafik- och samhällsplaneringsnämnden och Malin Thunborg, enhetschef för tillväxt och kompetensförsörjning från Region Östergötland. De menar att rapporten visar vissa konkreta fakta på vilken typ av kompetens som saknas i länet – en viktig del i arbetet när man vill skapa fler utbildningar till regionen.

– Det finns många olika delar i kompetensbristen och den måste beskrivas som en samhällsutmaning. Vad som tidigare krävt en anställd behöver inte alltid ersättas ett till ett. Digitalisering och innovationer kan minska behovet av arbetskraft, medan det i andra fall behövs fler människor, förklarar Malin Thunborg.

Charlotta Elliot, projektledare ESIC på Östsvenska Handelskammaren sammanfattar dagen:

– Arbetsmarknaden är mer lokal än man tror, och regionala utbildningsvägar är avgörande för att lösa företagens kompetensbehov. Utbildningarna måste matchas bättre mot näringslivets efterfrågade kompetens, ett snabbt sätt är att ge mer anslag till YH-utbildningar för samhällsbyggnad.

Läs hela rapporten här.

Bilder från dagen:

I valrörelsen steg temperaturen i frågan i takt med priserna. En stabil och säker tillgång på el är en förutsättning för de flesta företag som vill driva och utveckla verksamhet.

Östsvenska Handelskammarens medlemmar är verksamma i elområde SE3, innebärande de näst högsta elpriserna i landet. Under slutet av september och början av oktober har Handelskammaren undersökt hur företagen mår och agerar utifrån rådande situation. Det är viktigt för att få en bred bild av näringslivet, vilket är avgörande för vår information och påverkan gentemot myndigheter, beslutsfattare och media – som hör av sig till Handelskammaren för att få en uppfattning av läget.

Stor oro bland företagen

Cirka 200 företag har svarat på vår enkät, och 63 procent av dem funderar över tillgången på el. På frågan om hur oroliga bolagen är över elprisutvecklingen svarar 83 procent att de är oroliga varav 46 procent är mycket oroliga. Bara 5 procent, motsvarande 10 bolag, uppger att de inte alls är oroliga.

Man oroas över hur man ska kunna täcka elkostnaderna. Priserna till kund går inte att höja så mycket, för då riskerar man tappa dem. Flera företag anger att deras elräkningar ökat med 400-500 procent eller ännu mer. En del är mindre oroliga för egen del men oroas generellt för läget, eller hos sina kunder som kan minska sina inköp på grund av prisökningarna.

Det skiljer sig en del mellan branscher, förstås. Inom industri och tillverkning är oron utbredd, här svarar 84 procent att man funderar över eltillgången och 90 procent är oroliga över prisutvecklingen. 58 procent av tillverkningsindustriföretagen som svarat på enkäten har också påverkats av priserna, samtidigt som över 60 procent ser att deras behov av el kommer att öka framåt.

Hos knappt hälften av de svarande har verksamheten påverkats av elpriserna. Medel som skulle gått till investeringar, eller annan utveckling av verksamheten nu istället behöver gå till elräkningar. Några anger att deras verksamhet, till exempel inom bygg, kan bli olönsamma under kalla vinterhalvåret och några varnar till och med för att verksamheten kan behöva läggas ner.
Flera har energieffektiviserat och dragit ner på olika kostnader. Andra har helt stoppat sin produktion och/eller sagt upp personal. Många har förstås höjt sina priser gentemot kund.

Vad ser företagen framåt?

Hur ser företagens behov av el ut i framtiden? Ungefär hälften uppger att de kommer behöva mer el. Med tanke på digitalisering och automatisering är det inte förvånande. Elektrifiering har även pekats ut som en nyckel till klimatomställningen, men när priserna på el är så höga är det lätt att bli pessimistisk om utvecklingen.

LÄS MER: Rekordhöga energipriser – så minskar du dina elkostnader

På frågan om vilka åtgärder som företagen ser behöver prioriteras på nationell nivå, anser 84 procent av de svarande att infrastrukturen för el och elöverföring behöver ses över och säkras. Två tredjedelar anser att det behöver satsas mer på såväl kärnkraft som sol- och vindkraft. Och cirka hälften tycker att processerna för tillstånd och effektbeställning behöver kortas ner. Att energieffektivisera är också en åtgärd som många anger.

Hållbarhet är fortsatt mycket viktig för merparten av de svarande företagen. Blott 10 procent tycker inte att den aspekten är så viktig när det kommer till det egna bolagets elförsörjning.

Missnöje med myndigheterna

Hur anser då företagen att politik och myndigheter hittills hanterar frågan om elförsörjningen? En tredjedel anser att skötseln har varit mycket dålig och 41 procent ganska dålig. Bara 4 procent tycker att det offentliga skött sig ganska bra.

Företagen som svarat på vår enkät

Cirka 200 företag i Östergötland, Sörmland och Gotland
Branschtillhörighet bland de svarande medlemsföretagen:

Antal anställda:

Representanter från den nya regeringskonstellationen M, KD, L och SD har lämnat in en gemensam motion om nej till höghastighetsjärnväg. Partierna säger sig vilja se över hela projektet med ny stambana och där även Ostlänken skulle ingå. Företrädare för partierna såväl på riksplanet som lokalt och regionalt ger dock lugnande besked gällande Ostlänken – det finns inga planer på att stoppa den.

– Det var en oroande signal som regeringspartierna först sände ut men vi välkomnar klargörandet om Ostlänken. I motionen talas mycket om höghastighetsjärnväg, men det är ett sidospår. Ostlänken liksom ny stambana mot Göteborg och Malmö handlar främst om spårkapacitet – spår som idag är fulla till bristningsgränsen. Hur ska pendlingen och godstrafiken kunna öka eller ens upprätthållas med dagens mått om inte nya spår byggs? säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.

Stora investeringar i Ostlänken

Spåren är idag fulla längs stråket Linköping – Södertälje och det går inte att öka antalet passagerare trots en allt högre efterfrågan. Syftet med Ostlänken är att skapa förutsättningar för ökad regional pendling och godstransporter för industri och andra företag. Under de senaste 10-20 åren har såväl privata som offentliga intressenter investerat enormt i Ostlänken och effekterna som ny spårkapacitet innebär.

• Exempel på hur förverkligandet av Ostlänken satt sin prägel på stadsutvecklingen längs sträckan:
• Ny godsbangård i Norrköping – påbörjad
• Godsjärnvägen Kardonbanan – färdigbyggd
• Ny stadsdel Inre Hamnen i Norrköping – påbörjad
• Flytt av Norrköpings Hamn – påbörjad
• Nya stationslägen i:
• Linköping
• Norrköping
• Nyköping – påbörjad
• Stockholm Skavsta Flygplats

– Ostlänken är avgörande för vår regions tillväxt och har hela tiden sagts stå på egna ben. Vi har kommit alldeles för långt i planering, investeringar och faktisk byggnation för att sätta stopp nu. Att oroa investerare och byggföretag i det här skedet vore högst olyckligt. Långsiktighet och förutsägbarhet är A och O för näringslivet, säger Charlotta Elliot, projektledare nätverket för affärsmöjligheter kring Ostlänken ESIC, East Sweden Infra Cluster.

LÄS MER: Byggstartsceremoni i Norrköping – en milstolpe för Ostlänken

LÄS MER: Ny infrastrukturplan: ”Vi gläds åt nya stambanor och E22, men saknar Händelöleden”

LÄS MER: Infrastrukturministern besökte Handelskammaren

LÄS MER: Det här är ESIC

Vilka är de vanligaste frågorna ni får från företagare just nu?
– Det är många frågor om vad man bör göra först och vad det viktigaste att tänka på är. Vi får också frågan om varför Sverige är i den situationen som vi nu är i och hur länge det kommer att vara så, säger Jesper Andersson.

– Situationen som Sverige är i går inte att förklara med i några korta meningar eftersom det är ett väldigt komplext system men ju mindre el Sverige använder desto billigare kommer elpriset att bli. Alltså är energieffektiviseringar hos företag är en win-win-insats.

Stort eller litet företag, vad kan alla tänka på för att sänka sina energikostnader?

– Vad man bör göra först skiljer sig mycket från företag till företag men något som vi märkt är att många har dålig koll på sina faktiska energiflöden i verksamheten och storleken på dessa. Därför uppmanar vi till att man faktiskt tar sig tiden att undersöka detta eftersom i processen med att skapa sig en förståelse om sina energiflöden oftast hittar möjliga åtgärder, som exempelvis att en maskin man trodde var avstängd står igång. Det viktigaste för oss att företagen tänker på är att många bäckar små faktiskt gör en skillnad, det finns ofta stora besparingspotentialer men det kan vara svårt att hitta en lösning som ska lösa allt.

LÄS MER: Stor enkät: Östsvenska företag om elpriserna

– Det alla kan tänka på är hur vi slösar med energin, ett företags storlek ändrar bara skalan på kostnader och besparingar inte möjligheterna till besparingar, stora som små åtgärder. Att släcka 100 lampor i ett stort företag kan kännas mer relevant än att släcka en lampa i litet företag men här är bara skalan och storleken på företagen olika åtgärden har samma betydelse. Våga ifrågasätta hur energin används och vad gränsen för vad som är viktig mot bekvämt går. Vi har varit i maskinstyrda lager där robotarna är förprogrammerade om vart de ska och därmed inte behöver ljus för att fungera men där det ändå var belyst just för att vi som människor känner oss mer bekväma när hela verksamheten är upplyst.

– Rutiner är något som vi också vill slå ett slag för. Finns det exempelvis något som har ansvar för att det är släckt och avstängt när verksamheten stänger för skiftet/natten/helgen/semestern och följs detta. Stand-by och tomgång kan använda mycket mer energin än vad många tror.

Vilken hjälp kan ni på Energikontoret ge till företagen?
– Vi kan hjälpa företag med att förstå hur sin energi används i verksamheten, vart man bör börja med sina insatser mot att energieffektivisera samt hur man långsiktigt kan förbättra sin verksamhet genom kunskapsöverföring och kunskapshöjningar i företaget. Detta gör vi genom att vi besöker verksamheten och utför en energigenomgång. Inför energigenomgången görs en analys av er energidata och tillsammans leder det till identifiering av konkreta åtgärder. Vi är finansierade av EU vilket gör att våra tjänster är kostnadsfria för små och medelstora företag så om ni är inom den kategorin så tveka inte att höra av er och kom till eventet.

Fem konkreta tips – så kan du hushålla med energin

1. Säkra så att element eller annan värme nära fönster inte täckts/begränsas. Dessa punkter är första försvaret mot kyla och kan vara mycket viktigare än verkningsgraden på apparaten som värmer. En minskning med 1 grad i temperatur genererar även en 5 % minskning i uppvärmningskostnader.
2. Fixa läckor. Läckor kan verka små och obetydliga men kan orsaka stora kostnader. Exempelvis kan en tryckluftläcka på 1 mm i diameter med ett tryck på 6 bar kosta över 2000 kr per år (elpris på 60 öre/kWh). Det är även väldigt sällan ett företag har mindre än en handfull tryckluftsläckor. Se även över andra läckor såsom droppande kranar och liknande.
3. Om belysningen är av en äldre teknik (tänk annat än LED) så kommer ett byte till LED troligtvis ha en återbetalningstid på något år. Speciellt om det rör sig om lysrör som T8 och T5. Inte ovanligt att belysning kan vara med i topp 5 av ett företags största elanvändare.
4. Starta inte alla maskiner/processer samtidigt. Många processer/maskiner har som högst effekt när det startas och den toppeffekten som dessa skapar är i många fall något man betalar en hel del för.
5. Se över ventilationen. Luft är dyrt att flytta och om luftkanalerna är igendammade så blir det dyrare. Om man har tagit över en lokal som hade en annan verksamhet tidigare kan ventilation vara överdimensionerad vilket innebär mer kostnader för att flytta luft men det kan också ha en negativ återkoppling som är att den flyttar varm luft vilket innebär att man värmer upp luft som inte kommer till användning.

Den 6 oktober kommer Jesper Andersson och Milian Nelzén från Energikotnoret till Östsvenska Handelskammaren för att prata mer om hur man kan få ner sina energikostnader. Välkommen att anmäla dig till det kostnadsfria lunchseminariet här.

Jenni har jobbat med sociala medier i över 10 år och är bland annat expert på annonsering och analys. Annonsmöjligheterna är många och ständigt föränderliga så det är inte alltid lätt att hänga med på vad som gäller just nu. Här kommer därför hennes just nu tre bästa tips för att skapar ett bättre annonsresultat på Meta:

✅ Dynamiska annonser

Ge dina annonser rätt förutsättningar genom dynamiska annonser. Då ger du Meta valmöjligheten att visa olika varianter av din annons mot målgruppen. Detta innebär att du kan testa olika texter eller bilder för att se vad som funkar bäst och utifrån det ta aktiva beslut för att optimera din kampanj. Detta kan bidra till en billigare synlighet och lägre kostnad per resultat.

✅ Annonsformat

Du har möjlighet att ha flera annonser i en och samma kampanj – stående, kvadratisk, bild eller varför inte video? Genom att ha olika annonsformat ökar sannolikheten att visas på bra placeringar för en lägre kostnad. Jenni skickar även med att man bör skapa interaktion inom kanalen och använda mellan 2-4 annonser i en kampanj.

✅ Utvärdering

En viktig del för att lyckas med din annonsering är att utvärdera ditt resultat. Gärna i realtid! Det fina med sociala medier är att du under kampanjens gång kan justera dina annonser medan de är aktiva. Detta kan vara en kostnadseffektiv insats som gör att du får ut det mesta möjliga ur din budget. 

Har du koll på dessa delar har du kommit en bra bit på vägen!

Vill du veta mer om Digitalsnack? Besök deras webbplats här.
Vill du få koll på våra kommande event? Klicka in dig i vår kalender här.

Digitalsnack är medlemmar i Östsvenska Handelskammaren.

Se bilder från frukostseminariet här!