Såväl SSU- som Muf-ordföranden har rötter i vår region. Lisa Nåbo (S) kommer från Linköping och Matilda Ekeblad (M) är från Boxholm. Två politiker med framtiden för sig bjöds in för att diskutera näringspolitik med regionens största och mest engagerade bolag. 

Att locka ungdomar till jobb inom besöksnäringen, vars behov nu är enorma efter pandemin, var en fråga som ledde till en minidebatt. Muf-ordförande gav sin egen generation en känga för att vara lite lata och samtidigt ha orealistiska karriärförväntningar som youtubers eller en chefsposition som ingångsjobb. SSU-ledaren resonerade snarare så att det handlade om för låga löner och osäkra anställningar. 

– Vi lär se Lisa och Matilda i ledande positioner för lång tid framåt. Intressant att höra deras visioner och viktigt att de har relationer med näringslivet på hemmaplan, så att säga. Och vice versa för bolagens del, förstås, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.

Det var i stort sett fullt hus i LINK Business Center när ”Spaning på Kammaren – en aw med skärpa” hade premiär i fredags. Förutom nätverkande bjöds deltagarna på framtidsspaningar från tre regionala profiler i ett panelsamtal. Förste spanare ut var Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria, författare och krönikör i Expressen och Corren. Hans spaning var att politiken gör återkomst som kraft att återigen forma samhällen.

– Politiker har länge suttit i baksätet på ekonomin och tekniken, sa Joel, som poängterade att det sker en maktförändring i samhället både nationellt och globalt. Halldorf gav bland annat exempel utifrån kriget i Ukraina och regeringens hantering av pandemin.

Nästa spaning levererade Anna Lindberg, vd på Identx, tidigare vd och publisher för Öst Media.

– Det ställs allt högre krav på varumärken att ha en etisk linje i ord och handling, spanade Anna och syftade på hur sanktionerna mot Ryssland tvingar företag att ta ställning och handla snabbt. 

Sist ut var Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, bokaktuell med ”Radikalt lagom”. Den frispråkige läkaren spanade kring avurbanisering som en följd av coronapandemin.

– Folk flyr förtätade städer. Samhället har anpassat sig till ett mer digitaliserat levnadssätt och man är inte längre bunden att bo på varandra i stora städer, sa han.

Fredrik knöt också an till Joel och Annas spaningar och passade på att ge en känga till politiker och det offentliga i allmänhet och Folkhälsomyndigheten i synnerhet.

LÄS MER: Se bildspel från när talman Andreas Norlén spanade tillsammans med Johanna Palmér och Christine Karmfalk

Utöver spaningar bjöds det på mycket skratt och diskussioner bland gästerna, som därtill fick avnjuta bubbel och snittar serverat av Östgöta Kök. 

MISSA INTE: Nästa Spaning på Kammaren kommer att hållas den 29 april på Kammarforum i Norrköping, som dessutom firar tio år som mötesplats. Missa inte att boka in dig till en kombinerad spaning och jubileumskväll. Lina Skandevall, Joakim Ljungkvist och ytterligare ett spännande namn spanar då. Boka din plats här.

Fler bilder från fredagens premiärspaning:

Den 10 mars startade bransch- och arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna ett upprop, ”Nu ställer vi maskinerna”, där de 4 000 medlemmarna uppmanas underteckna en budkavle till finansministern i syfte att få sänkta bränsleskatter. Redan dagen innan fick finansminister Mikael Damberg (S), frågor om åtgärder mot de kraftigt höjda drivmedelspriserna. Vilka dessa kan bli ville ministern inte svara på just då.

– Vi tittar på flera olika delar: finns det direktstöd att ge? Finns det skattejusteringar som kan göras? Vad där de framkomliga vägarna för att åstadkomma förändring i verkligheten? Då måste den förändringen träffa de grupper som är mest berörda naturligtvis, sa Damberg (SvD Näringsliv 9/3).

Jag ringer upp Lena Lundström, regionchef på Maskinentreprenörerna. Hos henne går telefonen varm när jag når henne mellan samtalen.

Hur gick resonemanget gällande uppropet?

– Vi kände att vi var tvungna att göra en markering. Och gensvaret har varit stort, på bara ett par timmar har över 600 företagare skrivit på, berättar Lena. Många av våra medlemmar är små och är redan hårt drabbade. Dieselpriserna är inte ett nytt problem, med en reduktionsplikt som är bland de högsta i Europa sedan i höstas. Men i kombination med att råoljepriserna, så blir det ohållbart för dem som sitter i långa avtal. Indexregleringar en gång om året räcker inte – det skulle behöva justeras två gånger i månaden.

– Ukrainakrisen får konsekvenser här, även om det naturligtvis inte går att jämföra med de umbärandena ukrainarna drabbas av.

Tror du att entreprenörerna faktiskt kommer ställa sina maskiner?

– Våra medlemmar visar stort engagemang, så vem vet vad som händer, svarar Lena. 
 
Jag ringer vidare och når David Andersson, projektledning på Häv & Gräv. Han konstaterar att dieseln blivit nästan 10 kronor dyrare per liter på 4 veckor och när maskinerna drar runt 10 liter per timme innebär det stora merkostnader.

– Vi försöker undvika tomgångskörning och effektivisera maskinanvändningen. Många avtal är förstås svåra att justera under pågående avtalsperiod och indexregleringar sker vanligen en gång per år. Det vore välkommet med kompensation från myndighetshåll, eller sänkt bränsleskatt, säger David och tillägger:

– Ett annat problem är att bränslet blivit ännu mer stöldbegärligt och vi ser att stölderna ökar.  
 
Nästa samtal går till Ronny Fyhr, vd på Renall, som beskriver en svår situation driven av olika anledningar.

– Sverige har som ambition att ligga längst fram med reduktionsplikten. Putins invasion och de sanktioner Europa inför får konsekvenser. Märk väl att vi stöder sanktionerna helt och fullt! Det är däremot inte rimligt att företagen som förbrukar mycket bränsle blir som brickor i spelet och får betala hela bränsleprishöjningarna själva. Det är många företag som riskerar att hamna på obestånd eller få stora likviditetsproblem.

– Renall för diskussioner med kunderna för att få tätare prisjusteringar vid kostnadsökningarna och det tas faktiskt väl emot. Lokala och regionala transportörer som Renall kommer behöva införa bränsletillägg. Ställa fordonen vill man däremot inte, eftersom verksamheten innehåller samhällsservice som slamtömning och avfallstransporter.  

Till sist slår jag numret till Mikael Hedström, t f vd och miljöchef på Foria. Han berättar att de sitter i krismöte mest varje dag. 

– Åkarna måste överleva, likviditetskrisen väntar runt hörnet. Avtal med årsindex är vanligt, men det går att diskutera med kunderna. Alla inser allvaret i situationen. 

– Vi har aldrig tidigare varit med om en liknande situation. Vi kommer införa drivmedelstillägg redan på måndag och ser över andra åtgärder. Drivmedelspriserna och hela situationen är ett slag mot vårt hållbarhetsarbete. 

Under vecka 11 har regeringen lovat återkomma med ett stödpaket. Återstår att se vad det innehåller och vilka som får ta del av det.

___________________________________

På måndagen den 14 mars presenterade finansministern följande åtgärder till följd av de kraftigt höjda bränsle- och energipriserna (läs mer på regeringen.se):

1. Skatten på diesel och bensin sänks tillfälligt juni-oktober 2022. Priset på bensin och diesel vid pump blir drygt 1,30 kronor lägre per liter, utöver den skattesänkning med 50 öre som sker i maj. Regeringen föreslår att förslaget ska gälla från den 1 juni till 31 oktober.

2. En ny drivmedelskompensation införs till privatpersoner som äger en personbil. Stödet kommer vara 1 000 kronor per bilägare. De som bor i kommuner som ingår i stödområdena 1, 2 eller 3 får ytterligare 500 kr i kompensation. Det handlar främst om boende i gles- och landsbygder där avstånden är stora.

3. Ytterligare medel tillförs anslaget för klimatbonus. Anslaget för klimatbonusen höjs med 3,9 miljarder kronor. Därmed kommer en person som köper en elbil fortsatt kunna få 70 000 kronor i ekonomiskt stöd.

4. Elpriskompensationen förlängs med ytterligare en månad i södra och mellersta Sverige. Kompensationen förlängs med lägre kompensationsnivåer för mars månad i södra och mellersta Sverige, i elprisområden tre och fyra, där priserna har ökat mest. Ersättning ges för förbrukning mellan 400 kWh och 2 000 kWh per månad. Kompensationen kommer vara mellan 100 kronor och 1 000 kronor och omfatta cirka 2 miljoner hushåll.

5. Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs tillfälligt under juli-december 2022. Tilläggsbidraget kommer att motsvara 25 procent av det preliminära bostadsbidraget och kommer som mest att lämnas med 1 325 kronor per månad.

6. Ett nytt och förenklat reseavdrag. Dagens reseavdrag ersätts med en skattereduktion som helt baseras på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Varken färdmedel eller kostnaderna för resorna ska ha någon betydelse för avdraget. Målet är att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2023.

7. Reduktionsplikten kommer att frysas. Reduktionsnivåerna för diesel och bensin fryses till 2022 års nivåer under nästa år. Målet att det ska träda i kraft den 1 januari 2023. Regeringen avser också att tidigarelägga uppdraget till Energimyndigheten om att se över om reduktionsnivåerna för diesel och bensin bör justeras från 2024. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2022.

8. BNP-indexeringen av diesel och bensin pausas. Den årliga omräkningen av skattesatserna på diesel och bensin pausades för 2021 och 2022, vilket även föreslås att göras nästa år. Målet att det ska träda i kraft den 1 januari 2023.

Deltog gjorde Joakim Ljungqvist, som tillträder som näringslivsdirektör den 1 maj, kommundirektör Anna Thörn och kommunstyrelseordförande Olle Vikmång (S) samt vd Christine Karmfalk, vd Kolmårdens Djurpark, Anders Rosell, affärsutvecklare Bonava, och från Mannersons Fastigheter vd Carl-Fredrik Grönhagen och ordförande Peter Karlström.  

– Vi upplever att sådana här tillfällen med informella och enkla samtal är oerhört givande för både företagen och kommunen. Det ger parterna tid att gå ner lite mer på djupet i olika frågor och därmed öka förståelsen för respektive roller och utmaningar. Vi på Handelskammaren är glada för att vi får vara värd och plattform för denna viktiga dialog som vi tror bidrar till att förbättra näringslivsklimatet i Norrköping, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef. 

Från Handelskammaren deltog även vd Simon Helmér och Rikard Håkansson, ansvarig för medlemsrelationer.  

I Pythagoras Quest sätts lag samman av de allra bästa eleverna från varje skola som sedan tävlar om att bli bäst i Sverige. Efter pandemiuppehåll var det återigen dags för distriktsfinal där tolv lag från högstadieskolor i Östergötland gjorde upp i Berzeliusskolans aula i Linköping.

Under högtidliga former presenterades vinnarna som förutom diplom, blommor och present dessutom får 4 500 kronor. Oscar Bruck, Hannes Hägglund och Gintare Papiniggte från Internationella Engelska Skolan i Linköping får nu representera Östergötland i Sverigefinalen i Malmö senare i vår.

– Det var oväntat att vi vann för jag tyckte inte att det gick så bra, säger Oscar Bruck, direkt efter prisutdelningen. 

– Jag är glad för pengarna och det ska bli kul att åka till Malmö, säger Hannes Högglund, som nu ska göra gamla prov som träning inför finalen. 

Samuel Mossberg som är det vinnande lagets lärare var märkbart stolt över sina elever.

– Det är fantastiskt att se dem utvecklas och kul att det resulterar i den här vinsten. Nu ska vi fira med resten av skolan, säger han.

Distriktsfinalen arrangeras av Östsvenska Handelskammaren och Berzeliusskolan för att främja svenska ungdomars utveckling av matematiska färdigheter och logiskt tänkande.

– Svenska elevers skolresultat i allmänhet och matematikkunskaper i synnerhet är jätteviktigt för svensk kompetensförsörjning och tillväxt. Vi vill vara med och synliggöra vikten av kunskap i matematik. Därför stödjer vi Pythagoras Quest i vår region, säger Rickard Widgren, kommunikationschef på Östsvenska Handelskammaren. 

Bortsett från pandemiuppehåll har tävlingen genomförts varje år sedan 2011.  

Topp 3 i distriktsfinalen 2022:

1:a IES Linköping

2:a Ekholmsskolan

3:a Ydreskolan

De nya reglerna innebär krav på remburs (letter of credit) som betalningsinstrument vid importtransaktioner och betyder att dokumentinkasso inte längre kommer accepteras, skriver Reuters i en artikel från februari tidigare i år. För företagare med affärer i Egypten kan detta medföra längre leveranstider. Om varor redan hunnit skickas innan de nya reglerna börjar gälla så accepteras dokumentinkasso.

Utvalda produkter undantas dock från remburskravet, dessa är: mediciner, vacciner, vete, te, kött, fågel, fisk, olja, mjölkpulver, babymjölk, favabönor, linser, smör och majs.

Vi kan se att många företag inte vill eller väljer att inte handla med Ryssland, även om det skulle vara möjligt i teorin. Det finns samstämmighet och stort stöd för sanktionerna och för Ukraina. Däremot är det svårt att veta hur man som företag gör rätt. De flesta företag har inte sanktionsexperter, så vi får frågor till oss om hur företagen ska säkerställa att de inte bryter mot sanktioner eller stöttar Ryssland. Där hjälper vi som Handelskammare till att förmedla kontakter och information.

Bland de drygt 110 svarande angav knappt 20 procent av företagen att de har direkt relation med/eller verksamhet i Ukraina, Ryssland och/eller Belarus. Det handlar oftast om leverantörer, kunder eller att man har personal på plats.

Har ert företag direkt relation med eller verksamhet i följande länder?

Det har gått en vecka sedan invasionen, men cirka 20 procent säger att företagets verksamhet eller ekonomi redan nu har påverkats. Drygt 65 procent svarar att de ännu inte påverkats. 

Har ert företags verksamhet eller ekonomi redan nu påverkats av kriget eller sanktionerna?

De vanligaste svaren på hur ekonomin påverkats är höjda bränsle- och energipriser, försämrade valutaförhållanden, minskade intäkter för dem som i vanliga fall levererar produkter till Ryssland, samt brist på chaufförer och andra hinder för transporter och leveranskedjor. Det finns dessutom oro att man inte får betalt då Ryssland är avstängt från de ekonomiska systemen. 

25 procent av företagen som svarat har vidtagit någon åtgärd på grund av situationen. Bland svaren förekom åtgärder i form av förskottsbetalningar, stoppade leveranser, säkerställt att varor och kunder är fria från sanktioner. Flera ser över sina flöden och kundled. Ju längre kriget och sanktionerna varar, desto fler kommer att behöva se över sin affärssituation. 

Har ert företag vidtagit några åtgärder med anledning av kriget eller sanktionerna?

Vi bevakar fortlöpande händelseutvecklingen kopplat till våra medlemsföretag som på ett eller annat sätt bedriver handel med Ukraina, Ryssland och/eller Belarus. På vår hemsida samlar vi information och vi planerar sätta ihop grupper där företag kan komma i kontakt för att utbyta erfarenheter och frågor.

Så mycket annat kullkastas och prioriteras om. För människorna i stridernas direkta närvaro är det en fråga om liv och död, för sig själv och sina närmaste. Miljontals européer har på ett ögonblick blivit flyktingar i sitt eget land, eller i närmaste grannland. EU står beredd att ta emot vad som kan bli den största flyktingvågen sedan andra världskriget. 

EU står samlat. Stödet för det ukrainska folket är solitt och manifesteras i en enad front tillsammans med Storbritannien och USA, humanitärt och genom ekonomiska sanktioner mot Ryssland och Belarus. I tisdags inbjöds samtliga elva svenska handelskamrar till en avstämning med utrikeshandelsminister Anna Hallberg. Hennes budskap var otvetydigt: Under normala förhållanden är handel en möjliggörare för utbyte och demokrati. Så är inte fallet just nu med Ryssland. ”Det ska göra så ont som möjligt”, konkluderade Hallberg. 

Under briefingen med handelskamrarna framgick också tydligt att näringslivet är med på uppgiften. Svenska företag vill göra rätt och bidra till att dessa historiskt hårda sanktionerna mot invasionsmakten Ryssland blir så pass kännbara att en reträtt blir enda vägen ut. Men hur gör man rätt? I kontakten med er medlemmar inser vi att det i många fall är lättare sagt än gjort. 

För att underlätta för er som handlar med Ryssland, Ukraina och/eller Belarus, eller undrar hur situationen påverkar ert företag, har vi samlat viktig information och länkar till kontaktpersoner på Kommerskollegium, Utrikesdepartementet, EU med flera. Här finns också länk till ett extrainsatt seminarium i Västsvenska Handelskammarens regi om situationen i Ukraina och hur den påverkar näringslivet. 

Förutom samverkan med andra kammare och myndigheter, fortsätter vi på Östsvenska Handelskammaren vår dialog med er medlemmar. Genom direktkontakt eller via den enkät som vi skickade ut i början av veckan med några få enkla frågor om er påverkan av det som sker i Ukraina. Svara gärna på den. Det ger oss värdefull information när vi återkopplar till andra medlemsföretag, myndigheter och media (sammanställning av enkäten hittar du här, reds. anm.). Tillsammans är vi det regionala näringslivets röst.

Simon Helmér, vd

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Situationen i Ukraina får konsekvenser för de företag som handlar med Ryssland och Ukraina eller har anställda på plats i landet. Som näringslivets mötesplats samlar vi här information och länkar som kan vara till stöd till dig som företag.

SEMINARIUM

LÄNKAR FÖR MER INFORMATION OM SANKTIONER:

KOMMERSKOLLEGIUM TELEFONJOUR

Kommerskollegium, myndigheten för utrikeshandel och EU:s inre marknad, har öppnat upp ett telefonnummer för bolag som har frågor kopplat till sanktionerna.

Kommerskollegiums grupp som arbetar med sanktioner, telefon: 08-690 49 20

FRÅGOR OCH SVAR

Vi får flera frågor kopplat till situationen i Ukraina. Jesper Öhrn på Västsvenska Handelskammaren har ställt några av de vanligaste frågorna till tre olika experter. Intervjuerna är gjorda 25 februari, observera att förutsättningarna kan förändras fort. För frågor kopplade till internationell handel i östsvenska regionen, kontakta Emma Meijer, projektledare Östsvenska Handelskammaren.

Kan man skicka varor till Ryssland nu?
Anders Leissner, sanktionsexpert Vinge advokatbyrå.

Hur avgör man om företagets varor innefattas av sanktioner idag?
Anders Leissner, sanktionsexpert Vinge advokatbyrå.

Hur kan sanktionerna komma att utvecklas?
Anders Leissner, sanktionsexpert Vinge advokatbyrå.

Kan svenska företag göra betalningar med Ukraina och Ryssland?
Maria Furunger, Risk Manager på Nordea.

Vilka frågor ställer företagen till er på Svensk-Ryska Handelskammaren just nu?
Heinz Sjögren, vd Svensk-Ryska Handelskammaren.

Vad ska bolag med etablering i Ryssland eller som har affärer med landet fokusera på i nuläget?
Heinz Sjögren, vd Svensk-Ryska Handelskammaren.