Välkommen till jobbet Jennifer! Hur känns det?
– Tack! Det känns faktiskt jättebra. Jag har inte varit ny på jobbet på 6 år så det känns lite ovant – men helt rätt! Jag har blivit så varmt välkomnad av alla och jag tror verkligen att jag kommer att trivas här.

Vad var det som lockade med tjänsten hos oss?
– Det som lockade mig med tjänsten var att den innehöll alla de delar jag brinner för – text, bild, rörligt. Jag kände igen mig i den beskrivning som annonserades ut och tänkte att den här måste jag ju söka! Dessutom kändes det spännande med att verksamheten skulle satsa på en starkare närvaro i Linköping – en resa jag helt enkelt ville vara med på!

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?
– Min viktigaste uppgift just nu skulle jag säga är att lära känna bolaget och mina nya kollegor. Det är ju en inlärningskurva när man byter bransch så fokus kommer att ligga på att förstå helheten.

Vad har du gjort tidigare?
– Jag har jobbat med marknadsföring och kommunikation i olika former i cirka 10 år. Nu senast kommer jag från Visit Linköping & Co där jag jobbade som kommunikatör. Där hade jag bland annat ansvar över innehåll i digitala kanaler med allt från copy och bildspråk till nyhetsbrev och sociala medier.

Hur är livet utanför arbetet?
– Eftersom jag under förra året blev moster för första gången så tillbringar jag ganska mycket tid i Motala hos min syster. Så mina helger består ofta av att busa runt och lära den lille massa hyss. Sedan stundar dessutom min favoritårstid – hösten! Så inom kort hittar du mig i skogen för att fylla på i mitt skogsskafferi. Det vill säga svamp och nypon!

Detta visste ni inte om Jennifer:
– Jag har en udda fobi – fantombilder!

Berätta om något du har på din bucket-list
– På min bucketlist står det att någon gång besöka Grönland och paddla kajak där. Dock är jag inte så förtjust i kyla så jag vet inte riktigt hur det ska gå – men det är något jag i teorin skulle vilja uppleva under mitt liv!

Bor: Linköping
Familj: Stolt moster
Intressen: Zumba, inredning och fotografering
Aktuell: Ny marknadskommunikatör på Östsvenska Handelskammaren
Kontakt: jennifer.berg@east.cci.se

När Albin Ryd och Robert Andersson startade bolaget för fem år sedan, som då hette AutoCharge, ja då var de inte helt rätt i tiden. I två år gick det faktiskt riktigt segt. Men sen kom elbilsboomen på riktigt.

– När vi startade bolaget var vi rätt trötta på det vi höll på med i livet just då. Jag skulle bli ingenjör men jag är glad idag att det inte blev så. Jag och min kollega Robert som jobbat som elektriker satt helt enkelt och spånade affärsidéer och såg att elbilsladdning var något som kommer att komma stort. Det var extremt segt i början och mycket slit för inget betalt men de senaste åren har det ändrats.

Opigo är idag en av Sveriges största laddoperatörer. De installerar laddstationer, tillhandahåller betaltjänst och sköter support och driften. Deras största kunder är bostadsrättföreningar och fastighetsbolag. Bostadsrättsföreningar står hittills för den största omsättningen.

– Vi vill bli bäst inom segmentet bostadsrättsförening/företag och vill inte bli för spretiga. Därför valde vi tidigt bort att sälja ladd-lösningar mot villaägare, berättar Albin.

Flera stora ramavtal, bland annat med HSB, ha varit väldigt gynnsamt för företaget tillväxt.

Stor och växande efterfrågan

– Antalet elbilar ökar med cirka hundra procent varje år i Sverige, berättar Albin. Och ungefär år 2030 kommer hälften av alla bilar på de svenska vägarna vara heldrivna på el.

Så efterfrågan på laddningslösningar just nu är minst sagt stor och den bara växer. Så pass att branschen inte hinner med riktigt.

– Utmaningen är helt klart är att hinna hjälpa alla kunder. Ofantligt många skriker efter laddstationer. Det är ett tacksamt problem inom branschen.

Opigo växlar nu upp i snabb takt för att hinna med. När Östsvenska Handelskammaren träffar Albin för intervjun ska två nyanställda börja jobba dagen efter. Då blir de 18 personer. Men innan året är slut räknar de med att vara minst 40.

– En av de vi anställer under 2022 måste helt klart bli en HR-person.

Det växande antalet medarbetare innebär förstås en radikal förändring för ett företag som startades och drevs av två personer. Därför valde de också att gå samman med ett annat bolag och det var då de blev Opigo. Vdn i bolaget, Magnus Lind, utgår från Enköping, men bolaget har även kontor i Stockholm, Göteborg, Lund och Örebro. Albin och Robert är kvar som ägare, men nu tillsammans med tre andra.

Opigo växer snabbt men det är tydligt att det är ett bolag som har kvar sin utvecklingslust och höga ambitioner.

– Ja, vi är många som sitter uppe på nätterna och jobbar. De som har barn passar på när ungarna somnat på kvällen. Alla jobbar extremt hårt men det man får tillbaka är att se bolaget växa och att få in nya kollegor och ser dem utvecklas. Det är det häftigaste i jobbet faktiskt – att se nyanställda bli duktigare på det de gör.

Det är inte helt enkelt att hitta anställda till en av de snabbast växande branscherna i Sverige.

– Att hitta folk är lätt men att hitta rätt folk är inte lätt. Det prioriterar vi verkligen. Vi har verkligen prickat in några riktiga guldkorn, det är vi så glada för.

Har ni något anställningskrav på att köra elbil?

– Inget krav, haha. Men de flesta har det ändå och så är alla förmånsbilarna drivna med el såklart.

+250 procent

Under 2021 växte Opigos omsättning med hela 250 procent. Och i sikte finns ingen inbromsning.

– Inom 5 år är vi ett miljardbolag, berättar Albin Ryd med ett leende.

Vi frågar om Albin hinner stanna upp och reflektera över vad han och kollegorna byggt upp.

– Jo, ibland. det är en häftig resa men väldigt tufft också. Ibland stannar jag upp ett par minuter och ser mig omkring på kontoret och kollegorna och reflekterar över det vi byggt upp. Det ger en kick.

Hur ser ni på elförsörjningen i Sverige?

– Vi ser att det kommer att lösas genom smartare tekniska system. Till exempel system som gör att man laddar på natten när det finns mer el tillgänglig och liknande. Smartare teknik som bygger bort effektbristen i städerna. Energilagring i batterier från solenergi kommer också att lösa mycket av effektbristen fram över.

Har du några åsikter om statens inblandning i elbilsutvecklingen?

– Jag tycker att de statliga bidrag är väldigt bra som de är men de skulle kunna förenklas. Bostadsrättsföreningar och företag får ju femtio procent idag och det är gynnsamt. Men ansökningsprocessen kunde helt klart förenklas.

Med allt fler elbilar på svenska vägar ser Albin framför sig att det kommer att bildas köer till snabbladdarna utmed vägarna. Snabbladdning är inte deras primära affärsområde idag men något som kan bli i framtiden, menar han.

Opigo är medlemmar i Östsvenska handelskammaren och ser bland annat fram emot potentiella synergier med andra företag inom elektrifiering.

Text och bild: Ulrika Andåker

Det diskuterades från scenen i Almedalen, på arena där Handelskamarna i södra Sverige genomförde en gemensam satsning för att lyfta näringslivets viktigaste frågor.

Medverkande: Douglas Heilborn, vd Oxelösunds Hamn, Ola Hjärtström, vice vd Norrköpings hamn, Anders Boman, COO Rederi Gotland samt Lars Lundin, vd Holmen Paper, Jesper Kansbod, Head of Governmental Relations på SSAB och Martina Johansson (C), suppleant trafikutskottet, Sveriges riksdag.

Här kan du ta del av hela seminariet:

LÄS MER: Se Handelskamrarnas gemensamma dag i bilder

VIDEO: Se hela Östsvenska Handelskammarens första seminarium från måndagen: Hur når näringslivet sina mål med sitt deltagande i Almedalen?

LÄS MER: Historiskt event när 100-listan samlades i Almedalen

Sjöfart, stambanor, el- och energi och mycket mer. Ja, det var många intressanta frågor som lyftes på Handelskamrarnas arena i Almedalen under måndagen. För dig som inte var där finns seminarierna inspelade och går att se i efterhand på Almedalen Play. Östsvenska Handelskammarens seminarium om hamnarnas utveckling i regionen kommer du att kunna se och läsa mer om inom kort på vår sajt. Både SVT Nyheter (se inslaget här) och Folkbladet besökte arenan för att göra intervjuer om näringlivet i östra Sverige.

LÄS MER: Historiskt event när 100-listan samlades i Almedalen

INOM KORT: Sjöfarten och hamnarnas utveckling diskuterades på Handelskamrarnas arena

VIDEO: Se hela Östsvenska Handelskammarens första seminarium från måndagen: Hur når näringslivet sina mål med sitt deltagande i Almedalen?

Här nedan kan du se bilder från dagen som innehåll alltifrån ministerbesök till ett stort näringslivsminglel där vår vd Simon Helmér och näringspolitiska chef Maria Björk Hummelgren ledde ett samtal från scenen med Matilda Ekeblad, ordförande Moderata Ungdomsförbundet och Gunnar Strömmer, partisekreterare för Moderaterna.

Samtalet leddes av Handelskammarens vd Simon Helmér och ämnen som diskuterades var alltifrån offentlig upphandling, kompetensförsörjning och talangattraktion till energi, klimatomställning och export.

Östsvenska Handelskammaren kommer löpande att arrangera samtal och möten i olika former för att kunskapshöja och stimulera dialog.

Medverkande vid rundabordssamtalet:

Moderaterna:
Niklas Borg, kommunstyrelsens ordförande, Linköping
Marie Morell, oppositionsråd Region Östergötland
Susanne Nordström, 4: e kandidat riksdagen, Östergötland

Näringslivet:
Hans Holmström, vd Siemens Energy
Daniel Lundgren, Commercial Director, Siemens Energy
Cecilia Nilsson, rådgivare Almi och ordförande Handelskammaren Jönköpings län
Mattias Markström, avdelningschef Building, NCC
Mats Klippinger, vd Paragera
Jonas Henrikson, grundare Unik Resurs

Östsvenska Handelskammaren:
Simon Helmér, vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Rickard Widgren, kommunikationschef

LÄS MER: Handelskammaren träffade centerpartister

LÄS MER: Vad handlar regionvalet om?

LÄS MER: Upphandling bygg – Minskat klimatavtryck genom styrning och inköp

– Det är färre än 100 dagar till valet. Vid sidan om sjukvården har regionerna ansvar för utveckling inom samhällsbyggnad, kompetensförsörjning, näringsliv, turism, kollektivtrafik med mera. Viktiga frågor som väl sammanfaller med dem som vi på Handelskammaren prioriterar och driver, inledde Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

Fokus för samtalet låg på kunskapshöjande och dialog. Vilket ansvar har regionerna och hur arbetar de för att samarbeta över gränserna? Regionutvecklingsdirektörerna Kenneth Hagström (Sörmland) och Richard Widén (Östergötland) bekräftade bredden i det regionala uppdraget. 

Politikerna intygade att regionpolitiken inte alls är lika konfliktfylld som den nationella, men heller inte lika ”nära” som den kommunala. Det finns en mycket större samsyn kring regional strategi och hur man vill att regionen ska utvecklas. Samtidigt går bara en knapp tiondel av regionens budget till utveckling och näringslivsstrategi, resten används till sjukvården. Kring sjukvårdsfrågor finns en annan typ av samarbete, här arbetar Östergötland mycket söderut med Kalmar och Växjö medan Sörmland har en samverkan med Värmland. 

– Vi gör det som är bäst för våra respektive regioner, menade Eva Andersson (S), regionråd Östergötland. Näringslivet brukar vilja ha långsiktiga spelregler och framförhållning.

Samtidigt kan det vara svårt att i ett val bestämma hur man lägger sin röst om majoritet och opposition är så överens. Kanske kommer företagens röster gå till det parti som tydligast tar det regionala initiativet och sätter näringslivets frågor, nämnda ovan, främst.

En tydlig skillnad mellan regionerna är företagens karaktärer, samt utbildningsnivån. Medan Östergötland har ett brett näringsliv har Sörmland motsatt förhållanden. 

– Vi behöver höja utbildningsnivån i vår region, därför är vi glada över att Mälardalens högskola nu blivit universitet. Kompetensförsörjningen och skolresultaten är vår tids ödesfråga, menade Monica Johansson (S), regionråd Sörmland. 

Småföretagens villkor och kontaktytor, skolans resultat och ungas chanser på arbetsmarknaden samt kommunala tillväxtmål, var andra frågor som kom upp vid samtalet. Sista ordet fick Dieter Sand, vd Arlandastad Group, ny ägare av Stockholm Skavsta Flygplats, som hyllade regionens potential och möjligheter till utveckling på grund av sitt logistiska läge och närheten till Stockholm och världen. 

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), som besökte Östsvenska Handelskammaren för bara en dryg månad sedan, presenterade beslutet om ny nationell plan för transportinfrastrukturen i Sverige. Den sammanlagda ekonomiska ramen är 799 miljarder kronor, som fördelas enligt följande: 

• 165 miljarder till drift och underhåll av statlig järnväg 
• 197 miljarder till drift och underhåll av statlig väg 
• 437 miljarder till utveckling av transportsystemet 

Ostlänken fullföljs enligt planen, liksom de två andra planerade sträckorna Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund, som kommer att bindas samman till välbehövlig spårkapacitet för gods och människor genom ny stambana genom södra Sverige. ”Genom att samtliga etapper av de nya stambanorna ingår i planen förverkligar regeringen nu målsättningen om regional utveckling och stadsutveckling, bostadsbyggande och vidgade arbetsmarknadsregioner”, skriver regeringen i ett pressmeddelande. 

– Det är glädjande och ett styrkebesked för södra Sverige att regeringen fullföljer etapplanerna för ny stambana med Ostlänken i spetsen. Vägen hit har inte varit friktionsfri varken på lokal eller nationell politisk nivå, men behoven av regional näringslivsutveckling, förbättrade boendemöjligheter och kompetens väger tyngre, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.  

Efterlängtat beslut

Några viktiga vägprojekt finns också namngivna i Nationella planen, såsom E22 Förbifart Söderköping – ett efterlängtat beslut för kommunen och hela sydöstra regionen.  

LÄS MER: ”Snokodukt” ska säkra bygget av förbifart Söderköping

– När vi som näringslivsföreträdare får chans att påverka politiska beslut rörande infrastruktur, brukar vi påtala vikten av funktion och underhåll av centrala vägar som når ut till våra viktiga regionala arbetsgivare. Fungerar inte transport av gods och människor, är det inte mycket som fungerar, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.  

LÄS MER: Så jobbar vi på Östsvenska Handelskammaren med regional infrastruktur

Apropå viktiga transportleder saknas Händelöleden, mellan riksväg 51 och Norrköpings Hamn. Hamnens verksamhet flyttas till Pampus till förmån för utvecklingen av Inre Hamnen, i sin tur en del av stadsomvandlingen kopplad till Ostlänken. 

– I dagsläget håller inte vägnätet för tunga transporter till hamnens nya läge, så här har Handelskammaren tillsammans med företag och berörda kommuner med Norrköping i frontlinjen ett fortsatt påverkansarbete att göra, säger Maria Björk Hummelgren. 

Regeringen har skickat ut ett remissförslag som innehåller lagskärpning där klimat, människors hälsa och djuromsorg ska beaktas vid offentliga upphandlingar. Där och då uppfattade jag och Cleantech Östergötlands vd Johan Rydberg detta som att flera krav skulle gå från bör till skall och vi blev förstås både hoppfulla och nyfikna. Vad skulle det innebära för våra medlemmar och klimatet framöver? Nu verkar promemorian inte ha drivits vidare så hårt på grund av rådande världsläge – men tanken finns, den är god och den lever vidare. Därför ordnade Östsvenska Handelskammaren/ESIC och Cleantech Östergötland en förmiddagsträff på tema upphandling med fokus på bygg, för minskat klimatavtryck genom styrning och inköp. 

Analys visar inköpens koldioxidbovar 

Det första passet gjordes en inflygning av Jens Johansson på Upphandlingsmyndigheten, om det stöd och den hjälp som faktiskt redan finns via myndigheten. Och det var ganska mycket! Både via deras hemsida eller från de 70 personer som arbetar på den relativt nya myndigheten. Olle Wiman på HBV (Husbyggnadsvaror) berättade vidare om ett projekt som Upphandlingsmyndigheten initierat med en miljöspendanalys. HBV:s medlemmar inom allmännyttan kan använda sig av den för att för att fatta de inköpsbeslut som gör störst skillnad för klimatet och att följa upp att det verkligen bli så. Analysen kartlägger och visar var det största koldioxidutsläppet orsakas bland inköpen.

Mattias Lindahl från Linköpings Universitet föreläste om livscykelperspektiv och cirkulär ekonomi inom bygg och ville föra in ytterligare en parameter i form av funktion. Husens funktion och livslängd borde tas med i upphandlingsunderlaget för bättre klimat- och kostnadsanalys.

Tävling för minskat klimatavtryck

Det andra passet gav reella exempel på hur man kan agera här och nu, för att bidra till klimatomställningen kopplat till bygg. Joakim Lindblom gav ett smart exempel från Norrköpings kommun, som valt att testa med två markanvisningstävlingar för minskat klimatavtryck. Man gör det i form av ett forskningsprojekt där de designteam som blir utvalda att tävla får ersättning för sitt förslag. Kriterier som energianvändning/överskott, klimatavtryck, social hållbarhet, utvecklingsbarhet och arkitektonisk kvalitet kommer fälla avgörandet om vem som får marktilldelningen och därmed kan handlas upp för att bygga i Inre hamnen eller Björkalund. 

Läs mer: Marknadsdialog om kommande upphandlingar och masshantering inom Ostlänkenprojektet 16 juni

Mikael Sonesson från Linköpings kommun redogjorde för den trähuspolicy som kommunen tagit fram, för att stimulera till mer trähusbyggnation som ett sätt att minska CO2-utsläpp.
Ett hus i trä innebär lagrar också kol under sin livslängd. Kommunen menar också att träbyggnationer kan stärka ortens attraktionskraft och bidra till innovation och varumärkesbyggande. Men vad räknas som trähus? Mikael berättade att byggnadens stomme ska bestå till huvuddelen av träbaserade material, men att det träbaserade material som saknas i stommen kan återfinnas på annan plats i byggnadskonstruktionen. Jag blev också lite förvånad över att en träbyggnad inte måste ha träfasad, det räcker att exponera trä interiört och exteriört. Förklaringen är nog inställningen att allt material med stor klimatpåverkan som ersätts av material med mindre klimatpåverkan är positivt för att bekämpa klimatförändringarna. 

”Betonghus bli lika klimatsmart som trähus”

Det sista exemplet på byggnation som kan bidra till reducerad miljöpåverkan och koldioxidutsläpp beskrevs av Camilla Einarsson från NCC Building.

Från och med april är all färsk betong som används i NCC:s husbyggnadsprojekt klimatförbättrad till steg 1, vilket ger minst 10 procent i utsläppsbesparing. Steg 2 och steg 3 betyder en minskning om 25 respektive 25 procent. Hur gör man det? Jo, genom att minska cementhalten i betongen och ersätta med annat bindemedel som flygaska eller spill som är restprodukter från andra industriella processer. Ju högre steg, desto dyrare betong. Men bättre för miljön! Och genom att optimera och planera för en slimmad och resurssnål konstruktion redan i ett tidigt skede, så minskar användningen och kostnaden blir inte så stor som man tror. Använd inte mer betong än vad som behövs, använd rätt betong på rätt plats och gjut vid rätt tidpunkt på året, uppmanade Camilla. Då kan ett betonghus bli lika klimatsmart som ett trähus, sade hon och verifierade detta med ett diagram, hämtade från en uträkning gjord inom LFM30 – lokal färdplan Malmö 2030.

Nästa seminarium i september

Vid efterföljande diskussion efterlystes politiska beslut och nya lagkrav. Min slutsats är ändå att näringslivet inom byggsektorn både kan, vill och gör mycket för att bidra till klimatomställningen. Här finns mod och innovationskraft – men också en del slentrian och kunskapsglapp. Östsvenska Handelskammaren och Cleantech Östergötland kommer fortsätta att bidra med forum och seminarier för att driva frågan närmare sin lösning. Nästa tillfälle blir den 23 september med tema transport. Skriv upp det i din kalender!

Charlotta Elliot, projektledare ESIC

Se hela seminariet här:

Varför är Ukraina så speciellt för Ryssland? Med den frågeställningen inledde Johanna Dahlin, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet, en genomgång av Ukrainas och Rysslands gemensamma historia. Ungefär två tredjedelar av Ukrainas befolkning är ukrainare, en fjärdedel kallar sig ryssar, men nära hälften har ryskan som vardagsspråk. Mycket av det som vi i väst betraktar som ryskt är i själva verken ukrainskt, såsom den karaktäristiska rödbetssoppan Borsjtj som härstammar från Kievriket. Flera av den ryska litteraturens storheter såsom Gogol och Bulgakov var ukrainare, även om de skrev på ryska.

Ukraina betyder just gränslandet och trots att huvudstaden Kiev ses som Ukrainas, Rysslands och även Belarus ”vagga”, har Ukraina varit i periferin av det ryska riket – på gott och ont. Å ena sidan har landet inte haft makt över sitt eget öde, å andra sidan har det befunnit sig på tillräckligt avstånd för att kunna åtnjuta visst självbestämmande.

Förtryck under Sovjetunionen

Under Sovjetstyret utsattes Ukrainas befolkning av tvångskollektivisering, organiserad utrotning av ”rika bönder” och som följd svältkatastrofen ”holodomor”. Efter unionens fall sökte Ukraina sin självständighet, hela tiden med Rysslands vakande öga över sig. Flera postsovjetiska ”färgrevolutioner” har skakat det gamla riket, såsom i Georgien 2003 och Kirgizistan 2005. Under den ”orangea revolutionen” 2004 gav sig hundratusentals demonstranter ut på Majdan (Självständighetstorget) och protesterade mot korruption och valfusk i presidentvalet.

– Viktor Janukovitj hade utropats till segrare, men demonstranterna menade att Viktor Jusjtjenko vunnit (orange var hans kampanjfärg) och valet gjordes om, sade Johanna.

Tio år senare samlades återigen demonstranterna på Majdan och protesterade mot dåvarande president Janukovitj, som efter påtryckningar från Ryssland stoppat associationsavtal med EU. Denna gång blev protesterna mer våldsamma och över 100 människor miste livet. Janukovitj tvingades i exil till – Ryssland. Bland demonstranterna fanns högerextremister som ett litet, men synligt inslag.

Förstörd vänskap

Andra världskriget spelar en mycket central roll i ländernas historia och segern över Nazityskland firas stort varje år. De av vissa hyllade nationalhjältarna, som sägs ha konspirerat och influerats av tyskarna i kampen för Ukrainas självständighet, är därför extra kontroversiella i sammanhanget. Här hämtar Putin sin propaganda om Ukraina som tillhåll för och till och med ockuperat av nazister, förklarade Johanna.

Under monumentet Folkets vänskapsbåge stod en åtta meter hög staty föreställandes en ukrainsk och en rysk arbetare som gemensamt höll upp en medalj. Statyn upprättades för 40 år sedan, som en symbol för vänskapen mellan Ukraina och Ryssland – brödrafolket. I april revs statyn (extern länk till SVT Nyheter).

Nato

Efter en genomlysning av Ukrainas och Rysslands över 1000-åriga gemensamma historia, tog Norrköpings Tidningars politiske redaktör Hans Stigsson upp tråden. Han började i Nato-frågan:

– Ni vet när man gör en sådan där stor uppgradering av datorn, man får skriva under ett avtal, svara på massa frågor och trycka ”yes, yes, yes”. Och sedan… händer ingenting. Så kommer det bli med Nato. Det blir ingen skillnad från idag.

Redaktören raljerade lite, men menade att i praktiken blir det inte så stor förändring för Sverige. Han ställde frågan om vi verkligen varit ”neutrala” och alliansfria under 200 års tid. Den där uppoffringen en del vill mena att vi gör genom att till fullo bli Nato-medlem.

Finland avgörande

Den springande punkten för Sverige är inte Ukrainakriget, utan Finland. Om Finland går med, och vi inte, så blir Sverige det enda nordiska land som inte är medlem i Nato. Ett medlemskap, menade Stigsson, som länge förordat just detta, stärker även de nordiska banden och samarbetet. Det intressanta i sammanhanget är opinionen – så snabbt den svängt.

– Jag gör analysen att Nato-motståndet varit brett, men grunt. Nu har situationen och kunskapen gjort att opinionen svängt.

Han fick medhåll av närvarande försvarspolitiker Joanna Sjölander (M) och riksdagskandidat Mattias Ottosson (S), som menade att ett Nato-medlemskap både är det säkrare och det billigare alternativet för Sverige. Med tanke på det förändrade världsläget, men Rysslands aggressioner, har Finland gjort bedömningen att det inte går att medlingsvägen förhålla sig till landet längre. Nato har blivit enda utvägen.

Billigare och säkrare med Nato

Försvarsalliansen kräver en nationell försvarsbudget på två procent – om Sverige inte går med skulle vi behöva dubbla den pengen till ett tillräckligt försvar. Just nu ser Turkiet ut att vara enda hindret på vägen för ett svenskt medlemskap, men det handlar förmodligen snarare om en fördröjning än ett absolut nekande.

– Skillnaden mellan partnerskap med Nato, vilket Sverige haft under en längre tid, och medlemskap är säkerhetsgarantier, sa Mattias.

– Inget medlemsland i Nato har blivit anfallet av utländsk makt. Det känns som det tryggaste alternativet att vara med, konstaterade Joanna.

Vad händer framåt?

Ökade cyberattacker är en förväntad utveckling för Sverige. Här gäller det att försvar, Polis, Säkerhetspolis och näringslivet samarbetar och tar hotet på allvar. Gällande internationell handel och relationer har exempelvis Indien hållit sig relativt passiva och Kina drar sig försiktigt bort från Ryssland. Landet har mycket att förlora på en alltför tydlig allians med Putin.

Biträdare universitetslektor Johanna Dahlin och politiske redaktören Hans Stigsson lyfte en viktig framtidsspaning: Förr eller senare, och helst när Putin är borta, måste relationerna med Ryssland förhandlas om. Det ryska folket är de största förlorarna på en långvarig isolering, och sådana kan leda till farlig utveckling.

Men än rasar kriget i grannlandet Ukraina.

Läs mer: För dig som handlar med Ryssland eller Ukraina