Det var början på juli, solen lyste över Visby från en klarblå himmel och förutsättningarna för en folkfest hade inte kunnat vara bättre. Om det inte vore för den där pandemin… Frånsett några enstaka motionärer, låg grönskan i Almedalen orörd. Änderna i dammen har väl aldrig fått simma så ostört. 

Scenen var öde. Jag och kollegan på plats grep tillfället och knatade upp. Jag ställde mig längst ut på skådeplatsen och blickade ut över de tomma bänkraderna, prydda med små skyltar med namn på partiledare och ministrar som suttit där under de berömda talen. När annars skulle jag få chans att stå på Almedalsscenen?  

Vi riggade mobilkameran och laddade för livesändning. Det var sommaren 2020 och det kändes som vi var de enda på plats. Så var det förstås inte, full aktivitet pågick främst inom Region Gotland med planeringen för kommande år. Projektledaren Mia Stuhre tog sig tid att prata med oss där på scenen. Efteråt spikade hon på egen hand, brett leende, upp en gigantisk banderoll med texten ”Almedalsveckan 2021”. Inget depp – nu tittar vi framåt, var hennes tydliga budskap. 

Stuhre fick rätt. I år blir den genomslagskraftiga politikerveckan av, om än digitalt. I skrivande stund är över 600 arrangemang inskrivna i det officiella Almedalsprogrammet. Seminarier, heta stolar och träffpunkter. Vi på Östsvenska Handelskammaren är självklart med – Gotland är en del av vår region och Almedalen en fantastisk mötesplats för kunskap, nätverk och samtal.  

På plats i Visby finns vår vd Simon Helmér. Han kommer träffa medlemmar, andra företagare och intressanta personer – bland annat Mia Stuhre, då han deltar Region Gotlands morgonsändning ”Hej Almedalen”. Simon är även med i seminariet, som vi arrangerar tillsammans med Sydsvenska-, Västsvenska- och Jönköpings Handelskammare, om behovet av nya stambanor.  

Från Kammarforum i Norrköping sänder vi East Sweden Studio, med seminarier på teman som grön omställning i industrin, staden som testbädd, ny teknik för att lösa brott och AI. Kolla gärna in hela programmet på vår sajt. Där finns något för de flesta, vågar jag påstå.  

Annorlunda Almedalen 2021. Vi kommer kanske inte tillbaka till samma vecka som förut, vare sig datummässigt (det snackas om att både korta ner och tidigarelägga veckan) eller arrangemangsmässigt. Som med så mycket annat är nog de digitala lösningarna här för att stanna. Men jag hoppas innerligt att de står för demokratiska komplement till de varma och vimlande mötesplatserna i Visby.  

Hoppas vi ses! 

Maria Björk Hummelgren,
Näringspolitisk chef

Schaktmassor ses ofta som dyrt och platskrävande. Men massorna kan vara en värdefull resurs. Bakgrunden till seminarieserien har med det uppdrag som Naturvårdsverket fått av regeringen att utreda hanteringen av schaktmassor för att göra det resurseffektivare och göra det möjligt att ställa om till en cirkulär ekonomi. 

Ett av seminarieseriens syften var att öka kunskapen, men även att någon aktör tar vid och driver arbetet och frågan framåt. Länsstyrelsen Östergötland har i dag ett regionalt perspektiv och ansvar och ser det som en möjlighet att förvalta och utveckla dialogen som skapats efter Cleantech Östergötland och Östsvenska Handelskammarens initiativ. På myndigheten har man nu mobiliserat resurser och tillsatt en intern masshanteringsgrupp, i syfte att bygga intern och extern kompetens samt hitta regionala lösningar på hur vi kan cirkulera mer massors än vad som görs idag. 

– Den här frågan ska vara levande i länet genom regional samordning. Länsstyrelsen kan vara en part som ser till att det faktiskt sker, säger Maja Kling Ek, energi-, klimat-, och hållbarhetsstrateg på Länsstyrelsen Östergötland.

Under 2022 har Länsstyrelsen Östergötland en ambition att anordna fyra nätverksträffar. Under det tredje seminariet gavs deltagarna möjlighet att diskutera frågan, om vilka behov ett regionalt nätverk för masshanteringsfrågor ska uppfylla samt ge förslag på de viktigaste utmaningarna som nätverket ska hantera under det kommande året.

Efter gruppsamtalen presenterades några av svaren som framkom i dialogen mellan deltagarna. Nedan återges ett antal frågor, utifrån ett näringslivsperspektiv, som förväntas få liv i den fortsatta dialogen:

• Sprid kunskap till andra kommuner och kom med riktlinjer.
• Man behöver underlätta för branschen att göra rätt. Kan man göra det med exempelvis checklistor? 
• Frågan om sämre massor som exempelvis lera är ett bekymmer. Ta gärna upp det redan i detaljplan. 
• Tillståndshanteringen tar ofta lång tid och det behövs mer kunskap. Vi vill ju åt samma håll. 
• Jobba gemensamt i stället för från ”andra sidan skrivbordet”
• Viktigt att hitta former hur samsyn kan ara varaktig och inte begränsa till enskilda projekt. 
• Utmaning att hitta rätt former för samverkan då det är en komplex fråga. Svårt att hitta varandra och vem som är ansvarig för vad. 
• Viktigt med samverkan och samsyn med bransch. Gemensamma tolkningar och inte prata förbi varandra.
• Skulle behöva stöd med omvärldsbevakning, så att man vet hur man ska hantera lagar och regler. Uppmaning att få en översikt över kommande projekt där det finns eller behövs schaktmassor. 
• Ta fram vägledningar till mindre kommuner då det kanske inte finns samma kompetens där.

Norrköpings kommun rekryterar koordinator och inleder dialog med Linköpings kommun

Charlotte Cederbom, samordnare geofrågor och projektledare för hållbar masshantering vid Norrköpings kommun, berättade sedan i sin presentation om kommunens strategi för hanteringen av massor. Charlotte delgav att kommunen kommer att accelerera arbetet för att hanteringen av massor ska nå minimal klimatpåverkan, främja en cirkulär ekonomi och ha en organisation som underlättar effektiv samordning mellan interna och externa aktörer. 

För att nå dit kommer kommunen ha fyra delmål som ska klaras av de närmaste fyra åren. Det första delmålet handlar om att rekrytera en koordinator och etablera en samordningsfunktion.

Kommunen vill få bättre koll på avtal med markägare, se till att alla inblandade har rätt kompetens och definiera vilket ansvar och vilken roll de olika enheterna på kommunen har. Charlotte Cederbom berättade också att man genom en geokalkyl ska kunna se hur mycket massor olika områden kan generera.

– Med start i dag inleder vi en dialog med näringslivet. Vi kommer även att prata med Linköpings kommun och lyfta frågor som vi identifierar i dag.

Charlotte Cederbom bad sedan om deltagarnas input och frågade hur näringslivet bäst kan bidra i utvecklingen för hållbar masshantering. Återigen fick deltagarna diskutera i mindre grupper. 

Några av reflektionerna efter gruppsamtalen:

• Anordna förutsättningslösa möten mellan myndigheter och näringsliv.
• Tillstånd och lagstiftning kan tolkas olika i olika organisationer.
• Alla vill ha hållbar masshantering, men näringslivet kan bidra med att skapa andra lösningar så att massor inte bara flyttas från en punkt till en annan.
• Det är viktigt att kommunerna är synkade så att det är samma spelregler oavsett kommun. 
• Bra och ambitiöst förslag och positivt att kommunerna tar större ansvar.
• Vill se forum för samverkan och träffar för att lyfta frågor.
• Finns en risk att konkurrensen mellan entreprenörer kommer att öka.
• Önskar bättre samordning när det gäller tillsyn.
• Mer hjälp att tolka regelverket.
• Starta utvecklingsprojekt för att hantera massor lokalt.

Efter den tredje delen i seminarieserien går det att konstatera att frågan om cirkulär hantering av schaktmassor är i rullning både på lokal, regional och nationell nivå. Hela seminariet (exkl. gruppdiskussionerna) finns inspelat och går att se här: 

Vill du ta del av seminarieserien? Samtliga delar finns inspelade: 

Del 1: https://www.youtube.com/watch?v=5yL-syxxWuE

Del 2: https://ostsvenskahandelskammaren.se/samverkan-ska-ta-masshanteringen-in-i-framtiden/

Wellnox tillverkar och säljer funktionsjuicer i Norrköping under produktnamnet RÅ. Produkterna säljs i Sverige och internationellt. Sedan pandemin bröt ut 2019 har den internationella handeln påverkats rejält. Hur har det då sett ut för Wellnox sedan pandemin startade? Och vad händer nu? Vi fick en stund med Thomas Sjölander- grundare och vd på Wellnox som delade med sig av det senaste året och hur planerna ser ut framöver.

Hur har Wellnox påverkats av pandemin?
Vi hade en häftig marknadsplan på hur vi skulle ta oss an USA, sen kom pandemin och stängde allt för oss och vi tappade momentum. Den 4 mars 2020 skulle Wellnox delta på USAs största hälsomässsa. Dagen innan mässan ställdes den in, då hade vi redan kommit in med leverans till 48 butiker i Los Angeles- det första steget för USA-marknaden. Det var varor för nästan en miljon kronor och vi väntade på att stormen skulle blåsa över, men i och med att vi inte fick genomföra marknadsaktiviteter där så valde vi strax innan jul 2020 att fatta ett beslut om situationen, och sålde produkterna i Sverige i stället.

Så, vad drar ni för lärdomar av handelsåret under pandemin?
Vi har märkt hur sårbara och beroende företag är av en fungerande infrastruktur. Men även om gränserna varit stängda mellan länderna för individer så har logistiken fungerat helt okej och våra produkter har kunnat skeppats.

Hur ser planen ut nu när det börjar lätta upp?
Under året har vi fokuserat på svenska marknaden och lagt en plan för de närmsta 24 månaderna, så det är export vi ska växa med framåt. Inom två år ska vi ha minst fem nya marknader av större karaktär.

Inom en månad kommer det skeppas en order till Kina, och där har vi hittat en partner vi arbetar med, vilket innebär en mindre risk. Vi har även en testorder till Taiwan.

Det pågår även kontinuerliga förhandlingar med andra länder- det är förfrågningar från olika bolag runtom i världen som efterfrågar våra produkter. Vi säljer rena produkter utan socker och tillsatser, som är så naturliga de bara kan vara. Sådana produkter är på stark frammarsch i hela världen.

Vilken är drömmarknaden?
Närmare marknader som England, Tyskland och Beneluxländerna- de är hälsomedvetna och Sverige har hög rankning där.

Vad innebär de internationella planerna för er?
I och med att världen öppnar upp alltmer kommer förhandlingar och marknader öppnas upp, vilket innebär att vi kommer att anställa en person som exportansvarig och som arbetar med produktfrågorna.

Under en längre tid har kompetensförsörjning kallats företagens främsta utmaning. En enkätundersökning från Östsvenska Handelskammaren, där nära 200 medlemsföretag svarat, visar att behoven fortsatt är mycket stora gällande såväl nyanställningar som kunskapslyft för befintliga medarbetare.

Handelskammarens färska rapport ”Kompetensförsörjning – företagens viktigaste fråga”, visar att drygt 50 procent av de svarande företagen har påverkats negativt av bristen på kompetens. Bland de största företagen har över 70 procent drabbats. Behoven av nyrekrytering är mycket stora, 80 procent av företagen i undersökningen uppger att de behöver anställa personal – 60 procent redan i år. Kompetens inom IT, digitalisering, produktion och projektledning är extra eftersökt men behoven är breda inom många kunskapsområden.

– Arbetslivet och arbetsmarknaden är under snabb förändring och vi behöver utbildning under olika perioder av livet – inte bara i början. Digitaliseringen har påskyndats av pandemin så behovet av vidareutbildning och omskolning inom det området, men också många andra, är utbrett, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef, Östsvenska Handelskammaren.

Fler perspektiv och praktikplatser behövs
Samtidigt råder brist på både elever som vill gå de eftertraktade utbildningarna och företag som erbjuder praktikplatser. Handelskammarens undersökning visar att bara hälften av företagen kan tänka sig erbjuda praktik till en högskolestudent eller examensarbetare. Och för elever på yrkeshögskola och gymnasiet krymper öppenheten från företagen till drygt 20 procent. Blott ett av tio bolag kan tänka sig att ta emot en praoelev från högstadiet.

Handelskammarens rapport offentliggjordes vid ett seminarium den 3 juni. Där deltog Mia Hasselgren-Lundberg, affärsområdeschef, Skill, Ann-Charlotte Thorén, vd Östsvenska Yrkeshögskolan, och Fia Blixt, företagsrådgivare Arbetsförmedlingen.

– Vi behöver bredda ungdomars perspektiv, många tenderar att söka sig till en utbildning de redan känner till. Då behövs praktik och insatser som studiebesök och förebilder i arbetslivet. Nya på arbetsmarknaden behöver också få erfarenhet från branschen. Med fler tillgängliga talanger kan vi undvika ”kannibalism” och rekrytera företag emellan, säger Mia Hasselgren-Lundberg.

Fortsatt samverkan och driv i frågorna
– I stort sett alla som går en YH-utbildning får jobb. Under 2020 var intresset mycket stort och platserna utökades. Vi har vissa svårigheter att fylla de tekniska utbildningarna, samtidigt måste vi se till att vi får fler och rätt YH-utbildningar till vår region, säger Ann-Charlotte Thorén, vd Östsvenska Yrkeshögskolan.

– Att täppa till hålen på arbetsmarknaden måste ske genom samverkan. Arbetsförmedlingen tar fram rekryteringslösningar utifrån företagens kompetensbehov och det finns flera exempel på lyckade resultat. Dessa skräddarsydda insatser gör skillnad, för både företaget och blivande medarbetare, säger Fia Blixt, företagsrådgivare Arbetsförmedlingen.

Handelskammaren kommer fortsätta driva kompetensfrågan och för att näringslivet ska få bästa förutsättningar för att hitta nya talanger och vidareutbilda sina medarbetare.  

– Kompetensförsörjning handlar om företagens överlevnad och tillväxt – men också om vår regions attraktivitet och konkurrenskraft på en nationell såväl som internationell marknad. Vi måste börja agera för att säkerställa näringslivets kompetensbehov, säger Maria Björk Hummelgren.

Varför har ni valt att bli en officiell A Sustainable Tomorrow-hubb?

– Nätverket CSR East Sweden, som Östsvenska Handelskammaren driver, har de senaste åren organiserat ett större event varje år. Vårt mål är att ytterligare lyfta frågorna och driva på för hållbar utveckling i vår region, därför vill vi bredda oss och göra något ännu större för fler. Förra året var ett par av Handelskammarens medarbetare med på A Sustainable Tomorrows konferens och uppskattade den höga nivån på innehåll, talare och inramning. Som handelskammare tror vi på samverkan över gränser och vill aktivt bidra till kunskapsutbyte, inte bara inom vår egen region, utan över regiongränserna. Det känns därför helt rätt att vara en del av ett större sammanhang och öppna för nya möjligheter som hubbarrangör av Sveriges största hållbarhets- och framtidskonferens! 

Vilka är de viktigaste hållbarhetsfrågorna för er organisation?

– Östsvenska Handelskammaren består av 850 medlemsföretag, en otrolig bredd både branschmässigt och storleksmässigt med allt från små enmansföretag till stora globala företag. Vart och ett av dessa står inför olika hållbarhetsutmaningar. Så för oss är det viktigt att lyfta olika perspektiv av hållbarhet för att bidra till mer hållbara företag, hållbar tillväxt och ett hållbart samhälle. Vår egen största insats för hållbar omställning är just i rollen som möjliggörare, kunskapshöjare och påverkanskraft.

Har ni några goda exempel från ert hållbarhetsarbete som ni vill dela med er av?

– Inom Östsvenska Handelskammaren och CSR East Sweden finns det fantastiskt många goda exempel! Dessa ser vi till att sprida genom kunskaps – och erfarenhetsutbyte i olika aktiviteter och sammanhang. Ett sätt att synliggöra goda förebilder är det hållbarhetspris som vi delar ut årligen, East Sweden Sustainability Award, och som inspirerar andra. I vår verksamhet har vi som mål att integrera hållbarhetsperspektivet i alla våra tjänster och erbjudanden, vi jobbar ständigt med att hållbarhet ska genomsyra allt vi gör för att själva föregå med gott exempel.

Hur kan er organisation förbättra hållbarhetsarbetet genom denna samverkan med A Sustainable Tomorrow?

– Genom att samarbeta inom ett större nätverk kan vi kunskapa tillsammans med fler, utöka våra kontakter och hitta nya lösningar på gemensamma utmaningar. Både våra medlemmar och andra aktörer kommer ha fördel av att vi genom A Sustainable Tomorrow kan bredda vårt nätverk utanför vår östsvenska region.

Vad har ni för förväntningar på årets fokusområde Regenerative business?

– Regenerativa lösningar och modeller tar hållbarhet ett steg längre. Det är ett relativt nytt och mindre känt begrepp som vi själva och våra medlemmar bör förstå bättre. Vi ser framemot ökad kunskap och konkreta exempel på hur andra har gjort, vilket kan inspirera till mer regenerativt företagande!  

Tack för intervjun redaktionen på A Sustainable Tomorrow!

Inbjudan till konferensen kommer inom kort till handelskammarens och CSR East Swedens medlemmar!

A Sustainable Tomorrow är ett nätverk för aktörer från näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och akademi som vill gå från ord till handling i hållbarhetsfrågan. Varje år arrangeras en gemensam hållbarhetskonferens som livesänds av utvalda hubbar runt om i landet.

Östsvenska handelskammaren kommer att bjuda in sina medlemmar att delta i konferensen.

– Genom att samarbeta inom ett större nätverk kan vi kunskapa tillsammans med fler, utöka våra kontakter och hitta nya lösningar på gemensamma utmaningar. Både våra medlemmar och andra aktörer kommer ha fördel av att vi genom A Sustainable Tomorrow kan bredda vårt nätverk utanför den östsvenska regionen, säger Anna Rehncrona, ansvarig för näringslivsutveckling på Östsvenska Handelskammaren.

Konferensens fokusområde är Regenerative Business, ett systemperspektiv för att skapa mervärde och accelerera positiv samhällsförändring. Perspektivet, som presenterades vid World Economic Forum i Davos 2020, baseras på lärdomar från naturen och fokuserar på skalbara lösningar för att skydda, återställa och öka humankapital, miljö och ekonomiska resurser.

Årets keynote speaker är Galahad Clark, sjunde generationens entreprenör (C. & J. Clark) och vd för Vivobarefoot, ett företag som revolutionerar tidigare affärsmodeller och skapar framgång med ett regenerativt perspektiv. En återkommande föreläsare på konferensen är Sveriges tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt som bidrar med en internationell omvärldsanalys:

– Vi är inne i en spännande tid efter Trump och Brexit, vilket öppnar för nya initiativ, perspektiv och steg framåt i våra globala ansträngningar för att förverkliga de Globala målen. När jag för sjätte gången talar på A Sustainable Tomorrow hoppas jag underbygga denna optimism med konkreta exempel på att en ny resa inletts, säger Fredrik Reinfeldt.

Se hela konferensprogrammet här: https://asustainabletomorrow.com.se

Östsvenska Handelskammaren arrangerar konferensen på Kammarforum i Norrköping och på Cleantech Park i Linköping, samt sänder digitalt. Inbjudan kommer inom kort i vårt eventbrev och på vår sajt.

För att tydliggöra samarbetet och dess syfte har alla hubbar fått en logotyp som utgår från FN:s Globala mål för hållbar utveckling – från det globala till det lokala i en symbol. Logotypen har skapats av samma personer som utvecklade det visuella kommunikationssystemet för Globala målen, Jakob Trollbäck och Christina Rüegg Grässli från hållbarhetsbyrån The New Division.

Nyligen nåddes vi av nyheten att ni förvärvat ett USA-baserat företag. Berätta mer. 

– Ja, så spännande! Vi är ju representerade i 40 länder sedan tidigare, men att köpa ett företag i USA är ju något speciellt. Vi köper alltså ett företag i North Dakota som ligger i det amerikanska ”jordbruksmeckat”. De tillverkar precis som oss jordbruksmaskiner. Deras maskinpark kompletterar vår på ett bra sätt, och de har en väldigt stor fabrik där vi hoppas kunna lägga mycket tillverkning framåt. Så nu får vi 110 nya kollegor i Väderstadfamiljen! Det innebär att vi växer till cirka 1800 medarbetare globalt.

Några andra spännande nyheter som ni kan berätta om?

– När vi ändå talar om Nordamerika kan det ju vara kul att nämna att även vår fabrik i Langbank, Saskatchewan, Kanada går riktigt bra. Så försäljningsfronten ser det bra ut på i princip alla marknader. Vi är världsrekordhållare i precisionssådd med vår precisionssåmaskin Tempo, och i dagarna var det fyra år sedan rekordet sattes, och ännu har ingen av konkurrenterna kommit ifatt!

Så det händer mycket hos Väderstad nu?

– Ja, massor! Vi går verkligen för högtryck. Trots Corona lyckades vi med försäljningsrekord förra året, och det ser faktiskt ut som att vi kommer att överträffa även det rekordet i år. Jättekul, det betyder att vi behöver anställa fler medarbetare och det i sin tur för med sig att vi behöver bygga ut. Vi har nyligen investerat 125 miljoner kronor i ett Fabrikscenter som ska lösa en del av vår trångboddhet. Man kan nog använda uttrycket att vi växer så det knakar! Vid huvudanläggningen i Väderstad är vi nu cirka 1100 medarbetare, inte så illa på en ort med 600 invånare, vi bidrar så gott vi kan till den lokala och regionala utvecklingen, jätteviktigt för oss med hög attraktionskraft då vi ständigt söker nya medarbetare.

Så ni har inte påverkats så mycket av pandemin?

– Mindre än vad vi först befarade. Vi har verkligen varit lyckligt lottade som inte behövt permittera eller säga upp medarbetare. När pandemin startade tog vi en del riskfyllda beslut, de visade sig vara helt rätt. När vi fick materialbrist när vissa länder stängde ner nyttjade vi tiden till att ställa om och effektiviserat och ökat i produktionsapparaten. Istället för vinstdelning fick våra medarbetare två veckors extra semester förra året. Vi har inte behövt ta emot något statligt stöd utan har kämpat på, och vi har världens bästa medarbetare som ställer upp i ur och skur!

Några lärdomar ni ändå tar med er från pandemiåret?

– Vi tänkte nog ställ om istället för ställ in ända från början. Det visade sig vara framgångsrikt för oss. Snabbt formade vi en Corona-grupp med deltagare från alla delar av organisationen och vi jobbade och jobbar såklart fortfarande mycket tätt tillsammans. För hela företaget, som varit lite mer traditionellt när det kommer till digital kommunikation så har det inneburit att vi har tagit ett långt skutt framåt i det digitala arbetet. Vi hade också tur att vi befann oss mitt uppe i lanseringen av vår ”Digital Workplace” och att ha den plattformen på plats med alla dess digitala samarbetsmöjligheter har varit lite av en räddning för oss med medarbetare på så många kontinenter. Och nu gör vi otroligt mycket mer film och digitala produktioner, kan inte vara nog tacksam över att ha så superproffsiga medarbetare omkring mig i både min egen organisation och på övriga företaget!

Om vi blickar framåt, vad står i fokus för det kommande året?

– Vi är ju ett företag som ligger i absolut framkant när det gäller utveckling av jordbruksmaskiner och metoder. I februari 2022 är det dags för en av världens största lantbruksmässor, Agritechnica. Så nu finslipar vi planerna för de produktnyheter vi ska släppa där. Att fortsätta den innovativa traditionen är absolut avgörande för oss, och här spelar ju vi som kommunikationsorganisation en mycket viktig roll i arbetet med att få ut budskapen brett och på bästa möjliga sätt. Och nästa år är det 60 år sedan Siw och Rune Stark grundade bolaget, det ska firas såklart!

Ett gott näringslivsklimat handlar om goda förutsättningar för att bedriva företag. Det gäller tillgångar såsom fungerande infrastruktur, fiberutbyggnad och tillgång till kompetens, liksom premisser som attityder hos politiker, tjänstemän och media samt information till företagen och dialog med kommunala beslutsfattare.

Varje år mäter Svenskt Näringsliv kommunernas företagsklimat genom en enkät. I årets undersökning har flera kommuner i East Sweden-regionen förbättrat sitt resultat. Söderköping är regionens raket och har förbättrat sitt sammanlagda resultat från 2,76 till 3,24 på en femgradig skala. Vadstena har en bra trend och höjer sitt sammanlagda omdöme för tredje året i rad, i år från 3,70 till 3,93.

Regionens ljus Trosa förbättrar ett redan gott betyg 4,14 till 4,35. Katrineholm, som gjort en framgångsresa det senaste decenniet, höjer sitt resultat från redan relativt höga 3,76 till 3,81. Gotland får sitt högsta omdöme på tio år och landar på 3,01. Också Motala tar ett kliv i rätt riktning från 3,08 till 3,37. Mjölby ligger bra till och höjer sig något till 3,86 i det sammanfattande omdömet.

Regionens största kommuner, Linköping och Norrköping, har inte förbättrat sitt omdöme i årets undersökning. Linköping går från 3,41 till 3,37 och Norrköping från 2,80 till 2,79.

– Det är viktigt med ett gott näringslivsklimat i alla kommuner, men särskilt i våra större städer som är regionens draglok. Vi gläds med företagen och kommunerna som förbättrat sitt omdöme i Svenskt Näringslivs undersökning. Många kommuner har arbetat hårt med att höja sin service, tillgänglighet och jobbat med attityder. Det har gett resultat hos företagen, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.

Svenskt Näringslivs mätning är en av flera som undersöker kommunernas arbete. SKR, Sveriges kommuner och regioner, har en annan som ofta lyfts fram.

– Undersökningarna skiljer sig lite åt. Svenskt Näringslivs enkät belyser till stor företagens uppfattningar och därmed förväntningar på kommunerna, vilket är innebär att kommunerna måste arbeta långsiktigt för att förbättra bilden av sig själva. Vi kommer fortsätta samverka i frågan och driva på för bättre attityder och service till företagen, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

Samtliga kommuners resultat finns på www.foretagsklimat.se. I höst presenterar Svenskt Näringsliv resultatet i den årliga rankingen över företagsklimatet.

Grant Thornton, med sina 24 kontor och 1300 medarbetare runt om i landet, är en av Sveriges största revisionsbyråer. På kontoret i Visby jobbar 30 personer där Martina Ronquist är kontorschef sen 2019.

– Jag har jobbat på Grant Thornton sen 2006 men jobbade då i Stockholm. 2011 flyttade vi hem till öjn och jag fick möjligheten att jobba vidare på företaget. 

På Gotland är Grant Thornton ensam av de stora revisionsbyråerna. Att arbeta hållbart har länge varit en del av företagets vision och mission men har aktualiserats än mer de senaste åren.

– Det finns tre stora omvärldstrender som vi behöver ha koll på; globalisering, digitalisering och hållbarhet.

Och för Grant Thornton handlar inte hållbarhet enbart om att själva bli mer hållbara utan att hjälpa kunderna på deras hållbarhetsresa. 

– Det är då vi kan göra skillnad på riktigt, genom att nå ut till så många fler med vår ansvarsfulla rådgivning. Det är kopplat till vår vision – att vi vill och ska bidra till en hållbar tillväxt och ett välmående näringsliv i Sverige. 

Att arbeta med hållbarhet är idag inte en konkurrensfördel menar Martina utan faktiskt en fråga om att överleva på sikt. Därför har man startat satsningen ”Framtidskollen” där man ställer frågan till företagen om de har ett bäst-före-datum.  

– Vi vill framtidssäkra företagen. Alla är, eller kommer bli, påverkade på ett eller annat sätt. Utvecklingen går fort, det gäller att anpassa sin verksamhet redan idag så att man är attraktiv för kunder och blivande medarbetare. 

Man erbjuder också en hållbarhetscheck där Grant Thorntons egna experter kan gå igenom företaget. Utifrån en nulägesanalys bedöms framtida möjligheter och risker. 

– Arbetet mynnar ut i hur man kan integrera hållbarhet i sin affärsmodell. Vi ger rekommendationer på åtgärder man kan och bör genomföra redan idag.

Sprider kunskap

I samband med satsningen startades också en kunskapshub, ”In it to win it” där man samlar artiklar och information från experter för att inspirera till ett mer hållbart företagande. Grant Thornton har mycket kompetens och genom den nya satsningen samlar man på sig desto mer. Kunskap man sen delar med sig av till företag och genom olika samarbeten. 

– Vi vill bidra med det vi kan för en mer hållbar näringslivsutveckling och är övertygade om att vi kan hjälpa företag på deras resa. 

Fyra frågor att ställa till sig själv för att se om man har ett bäst-före-datum:

1) Vad i omvärlden påverkar mitt företag?

2) Vilka är och kommer vara vinnarna i min bransch? Och varför är de vinnarna?

3) Vilka intressenter kommer ställa krav på mitt företag framöver?

4) Vilka åtgärder behöver jag genomföra idag för att framtidssäkra mitt företag?

”Jag var på en ungdomsmatch i fotboll där båda lagen hade samma företag som sponsor på tröjorna. Det var så fint och jag tänkte att på ett sådant företag, som stöttar ungdomsverksamhet brett, vill jag jobba”.

Företaget var Sörmlands Sparbank. Och det var Alexander Flygare som såg matchen. Idag jobbar han med samhällsengagemang på banken och vi har pratat med honom om hur en bank kan bidra till ett bättre samhälle. 

Att få människor och företag i Sörmland att växa. Det är Sörmlands Sparbanks, lika viktiga som tydliga, uppdrag. Och det har det varit sedan banken grundades år 1832.

– Det handlar om att skapa rätt förutsättningar för alla som bor och verkar i våra kommuner – allt från att motverka utanförskap och skapa en meningsfull fritid till att bidra till en trygg miljö och lika möjligheter för utbildning. Allt är lika relevant och viktigt för ett bra och välfungerande samhälle, säger Alexander. 

Alexander Flygare är född i Nyköping. Efter tio år på vift, då han bland annat utbildade sig i entreprenörskap, kom han tillbaka till Nyköping år 2009 och fick jobb. På det där stället som sponsrade båda ungdomslagen. Först som privatrådgivare, men sedan fem år tillbaka för att arbeta med samhällsengagemang. 

– Det känns så rätt på så många sätt. Att banken ger tillbaka av sin historiska vinst till lokalsamhället där man verkar, men också för mig personligen som är uppvuxen med föreningsliv och vet vad en meningsfull fritid betyder. Det håller barn och ungdomar borta från aktiviteter som inte är fullt lika bra och samhället tjänar på att undvika mobbning, utanförskap och kriminalitet. 

När vi börjar prata om vad samhällsengagemang betyder och vad det egentligen är drar jag direkt paralleller till sponsring. Och till idrott. Men Alexander stoppar mig.

– Det är lätt att tro att det handlar om sponsring, och visst, till viss del kan man se det så. Vi sponsrar över 100 föreningar i Sörmland, vilket såklart bidrar till meningsfulla fritidsaktiviteter för ungdomar, men sponsring är främst en marknadsföringsaktivitet, något vi gör för att vi också ska få någon form av motprestation. 

Vad är samhällsengagemang då?

– Det handlar om allt vi gör som inte är för vår egen vinnings skull men som får människor och företag i våra kommuner att växa. Det handlar om att vi engagerar oss i projekt som gynnar människorna som finns här – det ska vara attraktivt att bo och leva här, besöka våra kommuner och få möjlighet att jobba i dem. 

Sörmlands Sparbanks samhällsengagemang är brett och sträcker sig över många områden, bland annat idrott, kultur och konst med exempel som släktforskarföreningar, Nyföretagarcentrum och Ung företagsamhet. Mycket kopplat till ungdomsverksamhet, men inte bara. 

– Just nu är vi engagerade i en satsning som går under namnet ”digitalt utanförskap” vilket är en viktig satsning då utanförskapet för äldre har ökat under pandemin. Vi stöttar också bland annat veteranjärnvägsförening i Oxelösund för att bidra till en meningsfull fritid.

Folkbildningen betydande för sparbankerna

Sörmlands Sparbanks engagemang i olika satsningar består oftast i att bistå med pengar då det ofta är den trånga sektorn för många initiativ. Men inte alltid. Det handlar också om att engagera sig olika styr- och referensgrupper samt utbilda om ekonomi – bland annat till skolungdomar. 

– Jag har varit ute och föreläst i några år nu och min uppfattning är tydlig – barn och unga behöver mer kunskap om ekonomi för att kunna fatta rätt beslut. Det handlar om att skapa ett intresse för ekonomi, hur det är att hushålla med begränsade resurser. Folkbildning har alltid varit viktigt för sparbankerna. 

Kvinnorna i spåren av pandemin

Att pandemin har slagit hårt för de flesta behöver knappast skrivas. Även om det inte slagit särskilt mot Sörmlands Sparbank har man tydligt märkt av det. 

– Föreningslivet lider. Näringslivet lider. Familjer lider. De senaste månaderna har belastningen på kvinnojouren ökat markant. Många är inlåsta med sin förövare – man blir aldrig fri. Därför lägger vi just nu extra fokus på stöd till kvinnojourerna.

Och resultaten av pandemin kommer vi inte se förrän långt senare menar Alexander och syftar på alla ungdomar som får sina aktiviteter inställda, de lokala näringsidkarna som inte får några kunder och digitaliseringen som har skapat ett utanförskap vi inte sett tidigare. 

– En samhällskris får så många konsekvenser. Saker vi tyckte var självklara förut är kanske inte det längre. Det är inte svårt för mig att motivera mig att gå till jobbet i dessa tider.

Tålamod och långsiktighet

Även om det finns mycket att oroa sig för så ser Alexander ljust på framtiden. En framtid som stavas tålamod och långsiktighet. 

– Det finns ingen quick fix, varken med eller utan pandemi, att få ett välfungerande samhälle och välmående människor. Det handlar om att jobba på, ha tålamod och vara långsiktig. Något som vi som sparbank kan vara och är då allt som blir kvar går tillbaka till samhället och människorna som bor här.