Varför är Ukraina så speciellt för Ryssland? Med den frågeställningen inledde Johanna Dahlin, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet, en genomgång av Ukrainas och Rysslands gemensamma historia. Ungefär två tredjedelar av Ukrainas befolkning är ukrainare, en fjärdedel kallar sig ryssar, men nära hälften har ryskan som vardagsspråk. Mycket av det som vi i väst betraktar som ryskt är i själva verken ukrainskt, såsom den karaktäristiska rödbetssoppan Borsjtj som härstammar från Kievriket. Flera av den ryska litteraturens storheter såsom Gogol och Bulgakov var ukrainare, även om de skrev på ryska.

Ukraina betyder just gränslandet och trots att huvudstaden Kiev ses som Ukrainas, Rysslands och även Belarus ”vagga”, har Ukraina varit i periferin av det ryska riket – på gott och ont. Å ena sidan har landet inte haft makt över sitt eget öde, å andra sidan har det befunnit sig på tillräckligt avstånd för att kunna åtnjuta visst självbestämmande.

Förtryck under Sovjetunionen

Under Sovjetstyret utsattes Ukrainas befolkning av tvångskollektivisering, organiserad utrotning av ”rika bönder” och som följd svältkatastrofen ”holodomor”. Efter unionens fall sökte Ukraina sin självständighet, hela tiden med Rysslands vakande öga över sig. Flera postsovjetiska ”färgrevolutioner” har skakat det gamla riket, såsom i Georgien 2003 och Kirgizistan 2005. Under den ”orangea revolutionen” 2004 gav sig hundratusentals demonstranter ut på Majdan (Självständighetstorget) och protesterade mot korruption och valfusk i presidentvalet.

– Viktor Janukovitj hade utropats till segrare, men demonstranterna menade att Viktor Jusjtjenko vunnit (orange var hans kampanjfärg) och valet gjordes om, sade Johanna.

Tio år senare samlades återigen demonstranterna på Majdan och protesterade mot dåvarande president Janukovitj, som efter påtryckningar från Ryssland stoppat associationsavtal med EU. Denna gång blev protesterna mer våldsamma och över 100 människor miste livet. Janukovitj tvingades i exil till – Ryssland. Bland demonstranterna fanns högerextremister som ett litet, men synligt inslag.

Förstörd vänskap

Andra världskriget spelar en mycket central roll i ländernas historia och segern över Nazityskland firas stort varje år. De av vissa hyllade nationalhjältarna, som sägs ha konspirerat och influerats av tyskarna i kampen för Ukrainas självständighet, är därför extra kontroversiella i sammanhanget. Här hämtar Putin sin propaganda om Ukraina som tillhåll för och till och med ockuperat av nazister, förklarade Johanna.

Under monumentet Folkets vänskapsbåge stod en åtta meter hög staty föreställandes en ukrainsk och en rysk arbetare som gemensamt höll upp en medalj. Statyn upprättades för 40 år sedan, som en symbol för vänskapen mellan Ukraina och Ryssland – brödrafolket. I april revs statyn (extern länk till SVT Nyheter).

Nato

Efter en genomlysning av Ukrainas och Rysslands över 1000-åriga gemensamma historia, tog Norrköpings Tidningars politiske redaktör Hans Stigsson upp tråden. Han började i Nato-frågan:

– Ni vet när man gör en sådan där stor uppgradering av datorn, man får skriva under ett avtal, svara på massa frågor och trycka ”yes, yes, yes”. Och sedan… händer ingenting. Så kommer det bli med Nato. Det blir ingen skillnad från idag.

Redaktören raljerade lite, men menade att i praktiken blir det inte så stor förändring för Sverige. Han ställde frågan om vi verkligen varit ”neutrala” och alliansfria under 200 års tid. Den där uppoffringen en del vill mena att vi gör genom att till fullo bli Nato-medlem.

Finland avgörande

Den springande punkten för Sverige är inte Ukrainakriget, utan Finland. Om Finland går med, och vi inte, så blir Sverige det enda nordiska land som inte är medlem i Nato. Ett medlemskap, menade Stigsson, som länge förordat just detta, stärker även de nordiska banden och samarbetet. Det intressanta i sammanhanget är opinionen – så snabbt den svängt.

– Jag gör analysen att Nato-motståndet varit brett, men grunt. Nu har situationen och kunskapen gjort att opinionen svängt.

Han fick medhåll av närvarande försvarspolitiker Joanna Sjölander (M) och riksdagskandidat Mattias Ottosson (S), som menade att ett Nato-medlemskap både är det säkrare och det billigare alternativet för Sverige. Med tanke på det förändrade världsläget, men Rysslands aggressioner, har Finland gjort bedömningen att det inte går att medlingsvägen förhålla sig till landet längre. Nato har blivit enda utvägen.

Billigare och säkrare med Nato

Försvarsalliansen kräver en nationell försvarsbudget på två procent – om Sverige inte går med skulle vi behöva dubbla den pengen till ett tillräckligt försvar. Just nu ser Turkiet ut att vara enda hindret på vägen för ett svenskt medlemskap, men det handlar förmodligen snarare om en fördröjning än ett absolut nekande.

– Skillnaden mellan partnerskap med Nato, vilket Sverige haft under en längre tid, och medlemskap är säkerhetsgarantier, sa Mattias.

– Inget medlemsland i Nato har blivit anfallet av utländsk makt. Det känns som det tryggaste alternativet att vara med, konstaterade Joanna.

Vad händer framåt?

Ökade cyberattacker är en förväntad utveckling för Sverige. Här gäller det att försvar, Polis, Säkerhetspolis och näringslivet samarbetar och tar hotet på allvar. Gällande internationell handel och relationer har exempelvis Indien hållit sig relativt passiva och Kina drar sig försiktigt bort från Ryssland. Landet har mycket att förlora på en alltför tydlig allians med Putin.

Biträdare universitetslektor Johanna Dahlin och politiske redaktören Hans Stigsson lyfte en viktig framtidsspaning: Förr eller senare, och helst när Putin är borta, måste relationerna med Ryssland förhandlas om. Det ryska folket är de största förlorarna på en långvarig isolering, och sådana kan leda till farlig utveckling.

Men än rasar kriget i grannlandet Ukraina.

Läs mer: För dig som handlar med Ryssland eller Ukraina

Återigen öppnar portarna för Almedalsveckan med partiledartal, debatter och kunskapshöjande seminarier runt om i Visby. En nystart för demokratins egen festival som i år kortats ner till fem intensiva dagar. Under måndagen gör Handelskamrarna i södra Sverige för första gången gemensam sak och arrangerar en arena för näringslivets viktigaste frågor. Beslutsfattare, företagare och experter samlas för nätverkande, utbyte av åsikter, erfarenheter och lärdomar. 

Programmet pågår från tidig morgon och innehåller seminarier om behovet av nya stambanor, långsiktigt perspektiv på svenska elsystemet och vikten av yrkesutbildning är några av ämnena som kommer avhandlas.

– Jag är mycket glad över att vi Handelskamrar i södra Sverige gör gemensam sak i Almedalen. Det blir ett starkt program där de mest angelägna frågorna för näringslivets fortsatta tillväxt och framgångar lyfts och diskuteras, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren. 

Östsvenska Handelskammaren kommer bland annat leda samtal om regionala sjöfartens utveckling med representanter från hamnarna i Norrköping, Oxelösund och Gotland. Dessutom deltar östsvenska medlemsföretag. Dagen avslutas med ett mingel för inbjudna gäster. 

– Almedalen är Sveriges främsta arena för demokrati, samtal och möten mellan människor. Det är så givande relationer och affärer blir till. Därför är det glädjande för Gotland, Sverige och hela näringslivet att Almedalsveckan åter är aktuell, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

Datum: Måndag den 4 juli 

Plats: Strandgatan 15 C/Birger Jarls Gränd 4, Visby

Arrangörer: Östsvenska Handelskammaren, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Västsvenska Handelskammaren samt Handelskammaren i Jönköpings län.

Valet av korridor är en viktig milstolpe som öppnar upp för Linköpings fortsatta tillväxt och expansion. Både Trafikverket, Linköpings kommun och länsstyrelsen i Östergötland är nöjda med överenskommelsen. Det är vi på Östsvenska Handelskammaren och ESIC också!

Nästa steg i processen är att ta fram en detaljerad beskrivning av exakt var järnvägen ska gå. Placeringen för stationen blir i området mellan Stångån och Bergsvägen, tänk dig i förlängningen av Sankt Larsgatan. Det kommer att bli en gemensam station för Ostlänken och Södra stambanan. Precis var den ska placeras får vi återkomma till efter detaljplaneringen, säger Alexander Santos, programchef Ostlänken.

Charlotta Elliot, projektledare ESIC

Läs mer om ESIC och våra remissvar rörande regional infrastruktur.

Trygghet är en av de mest prioriterade frågorna för företagen. Det gäller fysisk säkerhet på gator, torg, butiker och lokaler och cybersäkerhet och digitala åtgärder för att förhindra, upptäcka och motverka brott. Regionpolischefen Malena Grann tillträdde sin tjänst den 1 april 2022, och fick ingen lugn start. En vecka gammal på jobbet tvingades hon hantera de våldsamma situationer som uppstod i och med ”påskupploppen” i Norrköping, Linköping och Jönköping.

Polisens främsta uppdrag är att utreda brott. Det brottsförebyggande arbetet och bidra till ett tryggt samhälle måste fler aktörer göra. Råd till företagen är till exempel att träna på cyberattacker, precis som man har brandövningar och liknande. Digital krigsföring kommer att bli allt vanligare, och det är viktigt att samhällsaktörer är förberedda.

Ekonomisk vinning ligger ofta bakom digitala brott

Samtidigt kan det vara svårare att medge och till och med fullt ut förstå när man blivit utsatt för ett dataintrång eller en attack. Men genom bättre förberedelse och kunskap om cybersäkerhet minskar man risken för att drabbas eller användas som verktyg. Ekonomisk vinning ligger nästan alltid bakom digitala brott – oavsett om det riktas mot en myndighet eller ett företag.

– LINK Business Center är regionens nya landmärke och en viktig mötesplats för företag och andra samhällsaktörer. Som företrädare och röst för det regionala näringslivet tar Handelskammaren initiativ till sådana här samtal och bygger broar mellan myndigheter och företag, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.

– Vår förhoppning är fler träffar mellan näringslivsrepresentanter och polisen framåt. Kännedomen om polisens företrädare och arbetssätt är inte alltid den bästa, och Handelskammaren bidrar gärna till förbättring. För att skapa relationer och förståelse för varandras verksamheter, förutsättningar och hur vi kan ta oss an utmaningar gemensamt, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

Bilden från vänster: Lena Ulfsbo, Danske Bank, Patrik Dahl, Saab, Mikael Stenvall, Ericsson, Maria Björk Hummelgren, Östsvenska Handelskammaren, Simon Helmér, Östsvenska Handelskammaren, Malena Grann, regionpolischef, Linda Joelsson, gruppchef, Sara Carlberg, Fastighetsägarna, Linda Wangström, t f kommunikationschef polisen öst

I ett pressmeddelande på regeringens hemsida redogörs kring den EU-förordning som syftar till att underlätta för företag då Storbritannien inte längre är en del av EU. Stödet avser att minska den administrativa bördan som kan ha uppkommit till följd av Brexit och får bland annat lämnas för konsult- och rådgivningstjänster, direkta kostnader för godkännande eller märkning av produkter liksom för deltagande i mässor och liknande.

Stöd får lämnas för kostnader under perioden den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2023. Frågor om stöd prövas av Svenska ESF-rådet som också får möjlighet att meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av förordningen.

För mer information, läs pressmeddelandet i sin helhet här: Stöd till företag för ökade kostnader till följd av brexit – Regeringen.se
Svenska ESF-rådet: Brexitjusteringsreserven (BAR) – Svenska ESF-rådet

Trade Talks by Swedish Chambers består av flertalet interaktiva webinarier som riktar sig till importerande och exporterande bolag samt till företag som funderar på att ge sig ut på den internationella marknaden.

– Syftet är att underlätta för företag som exporterar eller importerar och som kanske är nyfikna på en ny marknad eller vill växa på en marknad där företaget redan är etablerade, säger Emma Meijer, projektledare för internationell handel på Östsvenska Handelskammaren. 

Varje webinar fokuserar på en aktuell marknad och den 22 juni är det dags för första tillfället.

– Vid första tillfället kommer vi att rikta strålkastarljuset på handel med UK. Under året kommer vi även att få lära oss mer om Finland, Sydkorea, USA, Sydafrika och Saudi/Mellanöstern, säger Emma Meijer.

Under webinariets gång kommer deltagarna få de senaste uppdateringarna och analyserna kring den aktuella marknaden. Därtill erbjuds deltagarna möjlighet att ställa sina specifika frågor till såväl expertis som andra deltagare.

– Vid varje tillfälle kommer marknadsexperter ge oss en nulägesbild och både kunskap samt inspiration kring marknaden. Dessutom kommer inbjudna företag som är etablerade på den aktuella marknaden att få berätta om sina erfarenheter, insikter och lärdomar.

– Nu ser vi fram emot 22 juni! avslutar Emma Meijer.

Mer information om Trade Talks och anmälan hittar du här.

Trade Talks by Swedish Chambers
Trade Talks är en serie livesända webinars inom internationell handel på initiativ av Sveriges regionala handelskammare.

22 Jun | UK
13 Sep | Finland
13 Okt | Sydkorea
9 Nov | USA
Dec | Mellanöstern / Saudi
Sydafrika – datum kommer inom kort!

En ATA-carnet fungerar som ett varupass vid temporär införsel av varor i ett land, vilket möjliggör att tull- och momsfritt medföra utställningsmaterial, varuprover och yrkesutrustning till ett 70-tal länder, där nu Vietnam är det senaste landet att ansluta till ATA-konventionen.

ATA-carneten bör vara utställd på engelska. Det officiella namnet och stavningen av landsnamnet på engelska är numera Viet Nam.

Vietnam är en av Asiens snabbast växande ekonomier med gott om tillväxtpotential för svenska företag. Tack vare politisk stabilitet och infrastrukturinvesteringar fortsätter landet att vara en attraktiv marknad.

Å-minglet i Linköping den 2 juni

Himla trevligt! i Norrköping den 8 juni

Anmäl dig redan i dag!

Det var ett fullsatt frukostmöte på Coffice i Söderköping när kommunen och Trafikverket berättade för det lokala näringslivet att projektet för den planerade förbifarten håller tidsplan i nuläget. Även om byggstart med största sannolikhet kommer att gå av stapeln 2024, så är det stora förarbetet i slutfasen. Varken Söderköpings kommun eller Trafikverket menar att någon överklagan kommer att påverka byggstartsdatum.

Andreas Eklund, projektledare Trafikverket, berättade om entreprenadindelningen för projektet och presenterade en tidslinje som sträcker sig från i dag fram till färdigställandet 2028. De stora på- och avfarterna kommer byggas under 2026-2028, varav en akvedukt under Göta kanal är bland de sista stora etapperna. 

Eklund fick frågan om projekt E22 riskerar att krocka med projekt Ostlänken och därför riskera brist på entreprenörer. Svaret var att det inte är särskilt troligt då det är både färre och större entreprenörer som väntas lägga anbud gällande Ostlänken. Men Eklund poängterade att det förs dialog mellan projekten och att Ostlänken hos Trafikverket ses som ett ”storasyskonprojekt”. 

Tio meter under Göta kanal

Därefter berättade Sara Norling, ny projektledare och Therese Nordgren, projektsamordnare, från Söderköpings kommun mer detaljerat kring olika moment kopplat till det omfattande bygget av den nya sträckningen. Några av de större punkterna handlade om den akvedukt som innebär att E22 dras tio meter under Göta kanal. Där har Trafikverket lovat att kanalen kommer att hållas säsongsöppen som vanligt under byggtiden. De större utmaningarna handlar om att säkerställa att grundvattnet inte påverkas eller förorenas i schaktarbetet. 

LÄS MER: Så jobbar vi på Östsvenska Handelskammaren med regional infrastruktur

Stadsbilden kommer förändras, något man från kommunen kontinuerligt tittar på. Det handlar om alltifrån kollektivtrafik, till nya trafikflöden och nya kommunala vägar.

E22 och Förbifart Söderköping är en fråga som Östsvenska Handelskammaren engagerat sig i under lång tid.När vi frågar Söderköpingsbor och näringsidkare om den nya förbifarten är samtliga positiva och tror att det kommer bli ett lyft för kommunen. Däremot har samtalen om en förbifart pågått i flera decennier så många har svårt att tro att det ska bli verklighet överhuvudtaget. 

Fridlyst orm får egen passage

Men nu pekar allt på att det verkligen händer! Och det senaste stora hindret som fått stor uppmärksamhet har också fått en lösning. Den skyddade hasselsnoken kommer att få en ekodukt, eller som Sara Norling och Therese Nordgren kallar den: en snokodukt. I höjd med slussporten kommer en faunapassage byggas med vegetation där ormarna kan ringla över i lugn och ro. Den räknas kosta 30 miljoner kronor och kan enligt projektledarna bli en turistattraktion. Passagen ska dessutom kompletteras med tunnlar. Under 2023 ska ormarna lokaliseras och flyttas tillfälligt under tiden som tunnlar och bro ska byggas. Några mängder av den fridlysta ormen finns dock inte, bekräftar projektledarna. Till NT har kommunens ekolog tidigare sagt att man räknar med att hitta omkring fem vuxna djur.

Det större arbetet i närtid handlar dock om att flytta alla vattenledningar, något som måste vara klart innan Trafikverket påbörjar vägbygget. Fyra områden berörs totalt varav två norr om Göta kanal. Arbetet planeras dra i gång i höst. 

Ett nytt verksamhetsområde med nya tomer nordväst om akvedukten kommer att påbörjas 2025.

En fråga som lämnas obesvarad är om trafikflödet efter 2028 riskerar att medföra “proppar” längs andra sträckor på E22. Exempelvis trafikeringen genom Norrköping i höjd med Navestad. Den frågan har inte Söderköpings kommun några närmare svar på. 

Rundabordssamtalet handlade även om ungdomars inträdesmöjligheter och arbetsgivares villkor på arbetsmarknaden. Alkhondi är arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet och sitter även i riksdagens finansutskott. Handelskammaren bjöd in företagare som delade med sig av erfarenheter och utmaningar från sin vardag.

Medskicken till riksdagen men även till de kommunpolitiska företrädarna var att se över stöden för företagare, särskilt yngre och kvinnor.

– Möjligheter till coachning, regelförenklingar och fler praktikplatser för att yngre ska få en första erfarenhet från arbetslivet var några förslag som kom upp. Kunskapen om att driva företag behöver också öka generellt för att villkoren ska förbättras, summerade Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren, som ledde samtalet.

Handelskammaren anordnar ofta och gärna den här typen av informella samtal för företagare med beslutsfattare från olika politiska nivåer. Till skillnad från regelrätta debatter, får parterna vid ett bord chansen att komma till tals och kan bli ett mer givande påverkansarbete för alla parter.

Deltagare:

Alireza Akhondi (C), riksdagsledamot, arbetsmarknadsutskottet
Kristin Yderfors (C), riksdagskandidat och lantbrukare, Finspång
Alexandra Asp (C), kommunpolitiker, Norrköping
Anna Edebo (C), kommunpolitiker, Norrköping

Anna Hjertstedt, vd Nyföretagarcentrum mellersta Östergötland.
Yvonne Anglesjö, egenföretagare
Hanna Senestad, relationship manager Danske Bank
Natalie Kjellander, vd Let’s Paint
Anneli Carlsson, egenföretagare med bland annat kaféverksamhet

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren
Jonna Hedlund, projektledare 100-listan Östsvenska Handelskammaren