Det diskuterades från scenen i Almedalen, på arena där Handelskamarna i södra Sverige genomförde en gemensam satsning för att lyfta näringslivets viktigaste frågor.

Medverkande: Douglas Heilborn, vd Oxelösunds Hamn, Ola Hjärtström, vice vd Norrköpings hamn, Anders Boman, COO Rederi Gotland samt Lars Lundin, vd Holmen Paper, Jesper Kansbod, Head of Governmental Relations på SSAB och Martina Johansson (C), suppleant trafikutskottet, Sveriges riksdag.

Här kan du ta del av hela seminariet:

LÄS MER: Se Handelskamrarnas gemensamma dag i bilder

VIDEO: Se hela Östsvenska Handelskammarens första seminarium från måndagen: Hur når näringslivet sina mål med sitt deltagande i Almedalen?

LÄS MER: Historiskt event när 100-listan samlades i Almedalen

Sjöfart, stambanor, el- och energi och mycket mer. Ja, det var många intressanta frågor som lyftes på Handelskamrarnas arena i Almedalen under måndagen. För dig som inte var där finns seminarierna inspelade och går att se i efterhand på Almedalen Play. Östsvenska Handelskammarens seminarium om hamnarnas utveckling i regionen kommer du att kunna se och läsa mer om inom kort på vår sajt. Både SVT Nyheter (se inslaget här) och Folkbladet besökte arenan för att göra intervjuer om näringlivet i östra Sverige.

LÄS MER: Historiskt event när 100-listan samlades i Almedalen

INOM KORT: Sjöfarten och hamnarnas utveckling diskuterades på Handelskamrarnas arena

VIDEO: Se hela Östsvenska Handelskammarens första seminarium från måndagen: Hur når näringslivet sina mål med sitt deltagande i Almedalen?

Här nedan kan du se bilder från dagen som innehåll alltifrån ministerbesök till ett stort näringslivsminglel där vår vd Simon Helmér och näringspolitiska chef Maria Björk Hummelgren ledde ett samtal från scenen med Matilda Ekeblad, ordförande Moderata Ungdomsförbundet och Gunnar Strömmer, partisekreterare för Moderaterna.

Samtalet leddes av Handelskammarens vd Simon Helmér och ämnen som diskuterades var alltifrån offentlig upphandling, kompetensförsörjning och talangattraktion till energi, klimatomställning och export.

Östsvenska Handelskammaren kommer löpande att arrangera samtal och möten i olika former för att kunskapshöja och stimulera dialog.

Medverkande vid rundabordssamtalet:

Moderaterna:
Niklas Borg, kommunstyrelsens ordförande, Linköping
Marie Morell, oppositionsråd Region Östergötland
Susanne Nordström, 4: e kandidat riksdagen, Östergötland

Näringslivet:
Hans Holmström, vd Siemens Energy
Daniel Lundgren, Commercial Director, Siemens Energy
Cecilia Nilsson, rådgivare Almi och ordförande Handelskammaren Jönköpings län
Mattias Markström, avdelningschef Building, NCC
Mats Klippinger, vd Paragera
Jonas Henrikson, grundare Unik Resurs

Östsvenska Handelskammaren:
Simon Helmér, vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Rickard Widgren, kommunikationschef

LÄS MER: Handelskammaren träffade centerpartister

LÄS MER: Vad handlar regionvalet om?

LÄS MER: Upphandling bygg – Minskat klimatavtryck genom styrning och inköp

– Det är färre än 100 dagar till valet. Vid sidan om sjukvården har regionerna ansvar för utveckling inom samhällsbyggnad, kompetensförsörjning, näringsliv, turism, kollektivtrafik med mera. Viktiga frågor som väl sammanfaller med dem som vi på Handelskammaren prioriterar och driver, inledde Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

Fokus för samtalet låg på kunskapshöjande och dialog. Vilket ansvar har regionerna och hur arbetar de för att samarbeta över gränserna? Regionutvecklingsdirektörerna Kenneth Hagström (Sörmland) och Richard Widén (Östergötland) bekräftade bredden i det regionala uppdraget. 

Politikerna intygade att regionpolitiken inte alls är lika konfliktfylld som den nationella, men heller inte lika ”nära” som den kommunala. Det finns en mycket större samsyn kring regional strategi och hur man vill att regionen ska utvecklas. Samtidigt går bara en knapp tiondel av regionens budget till utveckling och näringslivsstrategi, resten används till sjukvården. Kring sjukvårdsfrågor finns en annan typ av samarbete, här arbetar Östergötland mycket söderut med Kalmar och Växjö medan Sörmland har en samverkan med Värmland. 

– Vi gör det som är bäst för våra respektive regioner, menade Eva Andersson (S), regionråd Östergötland. Näringslivet brukar vilja ha långsiktiga spelregler och framförhållning.

Samtidigt kan det vara svårt att i ett val bestämma hur man lägger sin röst om majoritet och opposition är så överens. Kanske kommer företagens röster gå till det parti som tydligast tar det regionala initiativet och sätter näringslivets frågor, nämnda ovan, främst.

En tydlig skillnad mellan regionerna är företagens karaktärer, samt utbildningsnivån. Medan Östergötland har ett brett näringsliv har Sörmland motsatt förhållanden. 

– Vi behöver höja utbildningsnivån i vår region, därför är vi glada över att Mälardalens högskola nu blivit universitet. Kompetensförsörjningen och skolresultaten är vår tids ödesfråga, menade Monica Johansson (S), regionråd Sörmland. 

Småföretagens villkor och kontaktytor, skolans resultat och ungas chanser på arbetsmarknaden samt kommunala tillväxtmål, var andra frågor som kom upp vid samtalet. Sista ordet fick Dieter Sand, vd Arlandastad Group, ny ägare av Stockholm Skavsta Flygplats, som hyllade regionens potential och möjligheter till utveckling på grund av sitt logistiska läge och närheten till Stockholm och världen. 

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), som besökte Östsvenska Handelskammaren för bara en dryg månad sedan, presenterade beslutet om ny nationell plan för transportinfrastrukturen i Sverige. Den sammanlagda ekonomiska ramen är 799 miljarder kronor, som fördelas enligt följande: 

• 165 miljarder till drift och underhåll av statlig järnväg 
• 197 miljarder till drift och underhåll av statlig väg 
• 437 miljarder till utveckling av transportsystemet 

Ostlänken fullföljs enligt planen, liksom de två andra planerade sträckorna Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund, som kommer att bindas samman till välbehövlig spårkapacitet för gods och människor genom ny stambana genom södra Sverige. ”Genom att samtliga etapper av de nya stambanorna ingår i planen förverkligar regeringen nu målsättningen om regional utveckling och stadsutveckling, bostadsbyggande och vidgade arbetsmarknadsregioner”, skriver regeringen i ett pressmeddelande. 

– Det är glädjande och ett styrkebesked för södra Sverige att regeringen fullföljer etapplanerna för ny stambana med Ostlänken i spetsen. Vägen hit har inte varit friktionsfri varken på lokal eller nationell politisk nivå, men behoven av regional näringslivsutveckling, förbättrade boendemöjligheter och kompetens väger tyngre, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.  

Efterlängtat beslut

Några viktiga vägprojekt finns också namngivna i Nationella planen, såsom E22 Förbifart Söderköping – ett efterlängtat beslut för kommunen och hela sydöstra regionen.  

LÄS MER: ”Snokodukt” ska säkra bygget av förbifart Söderköping

– När vi som näringslivsföreträdare får chans att påverka politiska beslut rörande infrastruktur, brukar vi påtala vikten av funktion och underhåll av centrala vägar som når ut till våra viktiga regionala arbetsgivare. Fungerar inte transport av gods och människor, är det inte mycket som fungerar, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.  

LÄS MER: Så jobbar vi på Östsvenska Handelskammaren med regional infrastruktur

Apropå viktiga transportleder saknas Händelöleden, mellan riksväg 51 och Norrköpings Hamn. Hamnens verksamhet flyttas till Pampus till förmån för utvecklingen av Inre Hamnen, i sin tur en del av stadsomvandlingen kopplad till Ostlänken. 

– I dagsläget håller inte vägnätet för tunga transporter till hamnens nya läge, så här har Handelskammaren tillsammans med företag och berörda kommuner med Norrköping i frontlinjen ett fortsatt påverkansarbete att göra, säger Maria Björk Hummelgren. 

Regeringen har skickat ut ett remissförslag som innehåller lagskärpning där klimat, människors hälsa och djuromsorg ska beaktas vid offentliga upphandlingar. Där och då uppfattade jag och Cleantech Östergötlands vd Johan Rydberg detta som att flera krav skulle gå från bör till skall och vi blev förstås både hoppfulla och nyfikna. Vad skulle det innebära för våra medlemmar och klimatet framöver? Nu verkar promemorian inte ha drivits vidare så hårt på grund av rådande världsläge – men tanken finns, den är god och den lever vidare. Därför ordnade Östsvenska Handelskammaren/ESIC och Cleantech Östergötland en förmiddagsträff på tema upphandling med fokus på bygg, för minskat klimatavtryck genom styrning och inköp. 

Analys visar inköpens koldioxidbovar 

Det första passet gjordes en inflygning av Jens Johansson på Upphandlingsmyndigheten, om det stöd och den hjälp som faktiskt redan finns via myndigheten. Och det var ganska mycket! Både via deras hemsida eller från de 70 personer som arbetar på den relativt nya myndigheten. Olle Wiman på HBV (Husbyggnadsvaror) berättade vidare om ett projekt som Upphandlingsmyndigheten initierat med en miljöspendanalys. HBV:s medlemmar inom allmännyttan kan använda sig av den för att för att fatta de inköpsbeslut som gör störst skillnad för klimatet och att följa upp att det verkligen bli så. Analysen kartlägger och visar var det största koldioxidutsläppet orsakas bland inköpen.

Mattias Lindahl från Linköpings Universitet föreläste om livscykelperspektiv och cirkulär ekonomi inom bygg och ville föra in ytterligare en parameter i form av funktion. Husens funktion och livslängd borde tas med i upphandlingsunderlaget för bättre klimat- och kostnadsanalys.

Tävling för minskat klimatavtryck

Det andra passet gav reella exempel på hur man kan agera här och nu, för att bidra till klimatomställningen kopplat till bygg. Joakim Lindblom gav ett smart exempel från Norrköpings kommun, som valt att testa med två markanvisningstävlingar för minskat klimatavtryck. Man gör det i form av ett forskningsprojekt där de designteam som blir utvalda att tävla får ersättning för sitt förslag. Kriterier som energianvändning/överskott, klimatavtryck, social hållbarhet, utvecklingsbarhet och arkitektonisk kvalitet kommer fälla avgörandet om vem som får marktilldelningen och därmed kan handlas upp för att bygga i Inre hamnen eller Björkalund. 

Läs mer: Marknadsdialog om kommande upphandlingar och masshantering inom Ostlänkenprojektet 16 juni

Mikael Sonesson från Linköpings kommun redogjorde för den trähuspolicy som kommunen tagit fram, för att stimulera till mer trähusbyggnation som ett sätt att minska CO2-utsläpp.
Ett hus i trä innebär lagrar också kol under sin livslängd. Kommunen menar också att träbyggnationer kan stärka ortens attraktionskraft och bidra till innovation och varumärkesbyggande. Men vad räknas som trähus? Mikael berättade att byggnadens stomme ska bestå till huvuddelen av träbaserade material, men att det träbaserade material som saknas i stommen kan återfinnas på annan plats i byggnadskonstruktionen. Jag blev också lite förvånad över att en träbyggnad inte måste ha träfasad, det räcker att exponera trä interiört och exteriört. Förklaringen är nog inställningen att allt material med stor klimatpåverkan som ersätts av material med mindre klimatpåverkan är positivt för att bekämpa klimatförändringarna. 

”Betonghus bli lika klimatsmart som trähus”

Det sista exemplet på byggnation som kan bidra till reducerad miljöpåverkan och koldioxidutsläpp beskrevs av Camilla Einarsson från NCC Building.

Från och med april är all färsk betong som används i NCC:s husbyggnadsprojekt klimatförbättrad till steg 1, vilket ger minst 10 procent i utsläppsbesparing. Steg 2 och steg 3 betyder en minskning om 25 respektive 25 procent. Hur gör man det? Jo, genom att minska cementhalten i betongen och ersätta med annat bindemedel som flygaska eller spill som är restprodukter från andra industriella processer. Ju högre steg, desto dyrare betong. Men bättre för miljön! Och genom att optimera och planera för en slimmad och resurssnål konstruktion redan i ett tidigt skede, så minskar användningen och kostnaden blir inte så stor som man tror. Använd inte mer betong än vad som behövs, använd rätt betong på rätt plats och gjut vid rätt tidpunkt på året, uppmanade Camilla. Då kan ett betonghus bli lika klimatsmart som ett trähus, sade hon och verifierade detta med ett diagram, hämtade från en uträkning gjord inom LFM30 – lokal färdplan Malmö 2030.

Nästa seminarium i september

Vid efterföljande diskussion efterlystes politiska beslut och nya lagkrav. Min slutsats är ändå att näringslivet inom byggsektorn både kan, vill och gör mycket för att bidra till klimatomställningen. Här finns mod och innovationskraft – men också en del slentrian och kunskapsglapp. Östsvenska Handelskammaren och Cleantech Östergötland kommer fortsätta att bidra med forum och seminarier för att driva frågan närmare sin lösning. Nästa tillfälle blir den 23 september med tema transport. Skriv upp det i din kalender!

Charlotta Elliot, projektledare ESIC

Se hela seminariet här:

Varför är Ukraina så speciellt för Ryssland? Med den frågeställningen inledde Johanna Dahlin, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet, en genomgång av Ukrainas och Rysslands gemensamma historia. Ungefär två tredjedelar av Ukrainas befolkning är ukrainare, en fjärdedel kallar sig ryssar, men nära hälften har ryskan som vardagsspråk. Mycket av det som vi i väst betraktar som ryskt är i själva verken ukrainskt, såsom den karaktäristiska rödbetssoppan Borsjtj som härstammar från Kievriket. Flera av den ryska litteraturens storheter såsom Gogol och Bulgakov var ukrainare, även om de skrev på ryska.

Ukraina betyder just gränslandet och trots att huvudstaden Kiev ses som Ukrainas, Rysslands och även Belarus ”vagga”, har Ukraina varit i periferin av det ryska riket – på gott och ont. Å ena sidan har landet inte haft makt över sitt eget öde, å andra sidan har det befunnit sig på tillräckligt avstånd för att kunna åtnjuta visst självbestämmande.

Förtryck under Sovjetunionen

Under Sovjetstyret utsattes Ukrainas befolkning av tvångskollektivisering, organiserad utrotning av ”rika bönder” och som följd svältkatastrofen ”holodomor”. Efter unionens fall sökte Ukraina sin självständighet, hela tiden med Rysslands vakande öga över sig. Flera postsovjetiska ”färgrevolutioner” har skakat det gamla riket, såsom i Georgien 2003 och Kirgizistan 2005. Under den ”orangea revolutionen” 2004 gav sig hundratusentals demonstranter ut på Majdan (Självständighetstorget) och protesterade mot korruption och valfusk i presidentvalet.

– Viktor Janukovitj hade utropats till segrare, men demonstranterna menade att Viktor Jusjtjenko vunnit (orange var hans kampanjfärg) och valet gjordes om, sade Johanna.

Tio år senare samlades återigen demonstranterna på Majdan och protesterade mot dåvarande president Janukovitj, som efter påtryckningar från Ryssland stoppat associationsavtal med EU. Denna gång blev protesterna mer våldsamma och över 100 människor miste livet. Janukovitj tvingades i exil till – Ryssland. Bland demonstranterna fanns högerextremister som ett litet, men synligt inslag.

Förstörd vänskap

Andra världskriget spelar en mycket central roll i ländernas historia och segern över Nazityskland firas stort varje år. De av vissa hyllade nationalhjältarna, som sägs ha konspirerat och influerats av tyskarna i kampen för Ukrainas självständighet, är därför extra kontroversiella i sammanhanget. Här hämtar Putin sin propaganda om Ukraina som tillhåll för och till och med ockuperat av nazister, förklarade Johanna.

Under monumentet Folkets vänskapsbåge stod en åtta meter hög staty föreställandes en ukrainsk och en rysk arbetare som gemensamt höll upp en medalj. Statyn upprättades för 40 år sedan, som en symbol för vänskapen mellan Ukraina och Ryssland – brödrafolket. I april revs statyn (extern länk till SVT Nyheter).

Nato

Efter en genomlysning av Ukrainas och Rysslands över 1000-åriga gemensamma historia, tog Norrköpings Tidningars politiske redaktör Hans Stigsson upp tråden. Han började i Nato-frågan:

– Ni vet när man gör en sådan där stor uppgradering av datorn, man får skriva under ett avtal, svara på massa frågor och trycka ”yes, yes, yes”. Och sedan… händer ingenting. Så kommer det bli med Nato. Det blir ingen skillnad från idag.

Redaktören raljerade lite, men menade att i praktiken blir det inte så stor förändring för Sverige. Han ställde frågan om vi verkligen varit ”neutrala” och alliansfria under 200 års tid. Den där uppoffringen en del vill mena att vi gör genom att till fullo bli Nato-medlem.

Finland avgörande

Den springande punkten för Sverige är inte Ukrainakriget, utan Finland. Om Finland går med, och vi inte, så blir Sverige det enda nordiska land som inte är medlem i Nato. Ett medlemskap, menade Stigsson, som länge förordat just detta, stärker även de nordiska banden och samarbetet. Det intressanta i sammanhanget är opinionen – så snabbt den svängt.

– Jag gör analysen att Nato-motståndet varit brett, men grunt. Nu har situationen och kunskapen gjort att opinionen svängt.

Han fick medhåll av närvarande försvarspolitiker Joanna Sjölander (M) och riksdagskandidat Mattias Ottosson (S), som menade att ett Nato-medlemskap både är det säkrare och det billigare alternativet för Sverige. Med tanke på det förändrade världsläget, men Rysslands aggressioner, har Finland gjort bedömningen att det inte går att medlingsvägen förhålla sig till landet längre. Nato har blivit enda utvägen.

Billigare och säkrare med Nato

Försvarsalliansen kräver en nationell försvarsbudget på två procent – om Sverige inte går med skulle vi behöva dubbla den pengen till ett tillräckligt försvar. Just nu ser Turkiet ut att vara enda hindret på vägen för ett svenskt medlemskap, men det handlar förmodligen snarare om en fördröjning än ett absolut nekande.

– Skillnaden mellan partnerskap med Nato, vilket Sverige haft under en längre tid, och medlemskap är säkerhetsgarantier, sa Mattias.

– Inget medlemsland i Nato har blivit anfallet av utländsk makt. Det känns som det tryggaste alternativet att vara med, konstaterade Joanna.

Vad händer framåt?

Ökade cyberattacker är en förväntad utveckling för Sverige. Här gäller det att försvar, Polis, Säkerhetspolis och näringslivet samarbetar och tar hotet på allvar. Gällande internationell handel och relationer har exempelvis Indien hållit sig relativt passiva och Kina drar sig försiktigt bort från Ryssland. Landet har mycket att förlora på en alltför tydlig allians med Putin.

Biträdare universitetslektor Johanna Dahlin och politiske redaktören Hans Stigsson lyfte en viktig framtidsspaning: Förr eller senare, och helst när Putin är borta, måste relationerna med Ryssland förhandlas om. Det ryska folket är de största förlorarna på en långvarig isolering, och sådana kan leda till farlig utveckling.

Men än rasar kriget i grannlandet Ukraina.

Läs mer: För dig som handlar med Ryssland eller Ukraina

Återigen öppnar portarna för Almedalsveckan med partiledartal, debatter och kunskapshöjande seminarier runt om i Visby. En nystart för demokratins egen festival som i år kortats ner till fem intensiva dagar. Under måndagen gör Handelskamrarna i södra Sverige för första gången gemensam sak och arrangerar en arena för näringslivets viktigaste frågor. Beslutsfattare, företagare och experter samlas för nätverkande, utbyte av åsikter, erfarenheter och lärdomar. 

Programmet pågår från tidig morgon och innehåller seminarier om behovet av nya stambanor, långsiktigt perspektiv på svenska elsystemet och vikten av yrkesutbildning är några av ämnena som kommer avhandlas.

– Jag är mycket glad över att vi Handelskamrar i södra Sverige gör gemensam sak i Almedalen. Det blir ett starkt program där de mest angelägna frågorna för näringslivets fortsatta tillväxt och framgångar lyfts och diskuteras, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren. 

Östsvenska Handelskammaren kommer bland annat leda samtal om regionala sjöfartens utveckling med representanter från hamnarna i Norrköping, Oxelösund och Gotland. Dessutom deltar östsvenska medlemsföretag. Dagen avslutas med ett mingel för inbjudna gäster. 

– Almedalen är Sveriges främsta arena för demokrati, samtal och möten mellan människor. Det är så givande relationer och affärer blir till. Därför är det glädjande för Gotland, Sverige och hela näringslivet att Almedalsveckan åter är aktuell, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

Datum: Måndag den 4 juli 

Plats: Strandgatan 15 C/Birger Jarls Gränd 4, Visby

Arrangörer: Östsvenska Handelskammaren, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Västsvenska Handelskammaren samt Handelskammaren i Jönköpings län.

Valet av korridor är en viktig milstolpe som öppnar upp för Linköpings fortsatta tillväxt och expansion. Både Trafikverket, Linköpings kommun och länsstyrelsen i Östergötland är nöjda med överenskommelsen. Det är vi på Östsvenska Handelskammaren och ESIC också!

Nästa steg i processen är att ta fram en detaljerad beskrivning av exakt var järnvägen ska gå. Placeringen för stationen blir i området mellan Stångån och Bergsvägen, tänk dig i förlängningen av Sankt Larsgatan. Det kommer att bli en gemensam station för Ostlänken och Södra stambanan. Precis var den ska placeras får vi återkomma till efter detaljplaneringen, säger Alexander Santos, programchef Ostlänken.

Charlotta Elliot, projektledare ESIC

Läs mer om ESIC och våra remissvar rörande regional infrastruktur.