Bakom kameran fanns relationsfotografen, enneagramcoachen och Handelskammarens medlem Zandra Erikshed.

Detta är en intervju gjord av Joakim Löwing för Affärsstaden.

Vem hade trott att det tal som Olof Palme – dåvarande utbildningsminister – höll i Almedalen 1968 skulle räknas som starten för en av världens viktigaste demokratiska mötesplatser?
I mer än femtio år har Gotland, Visby och Almedalsparken varit en demokratins arena genom debatter, dialoger och möten.

-Almedalsveckan är verkligen samhällsdebattens höjdpunkt, det enda som kan mäta sig intressemässigt för politiska frågor är väl valet var fjärde år. Det häftigaste är öppenheten och tillgängligheten, så många makthavare, beslutsfattare och samhällsengagerade på samma vackra plats i hjärtat av Visby. Alla seminarier – uppåt 4 000 – i det officiella programmet är kostnadsfria och brukar vara helt öppna för alla. Några kan kräva en anmälan innan, men oftast släntrar man bara in på det man finner intressant, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef för Östsvenska Handelskammaren.

Just att det är en så pass stor bredd av aktörer inom offentlig, privat och ideell sektor – som tillsammans med politiska företrädare och media träffas på samma plats under en knapp vecka – är unikt.

– Möjligheten att träffa representanter från hela Sverige för samtal, utbyten och nätverkande är överlägset störst där. Det är ett otroligt smörgåsbord av kunskap och kompetens, som jag och många med mig älskar att ta del av.

Almedalspremiären för Marias del var i början av 2010-talet, hon minns inte exakt, och årets upplaga kommer att bli den åttonde för hennes del.

– Innan jag började arbeta på Östsvenska Handelskammaren representerade jag vid några tillfällen Corren, där jag jobbade som ledarskribent och politisk redaktör. Så då var det mycket fokus på talen och de politiska utspelen. Något år var jag också där som pressansvarig för Norrköpings kommun och deltog i arrangemanget på East Sweden Arena, berättar hon.

Östsvenska Handelskammaren har ett stort hjärta och engagemang för Almedalsveckan.

– Det är ju politikens stora festival för året, där det är viktigt för oss att vara en näringslivsröst och lyfta fram företagens viktigaste frågor på en nationell arena. Dessutom ingår ju Gotland tillsammans med Östergötland och Sörmland (frånsett Eskilstuna och Strängnäs) i vår region och Almedalsveckan är viktig för Gotland.

Det tre senaste åren har varit väldigt speciella – och kommer på olika sätt att gå till Almedalsveckans historia. 2020 genomfördes den i inte på grund av pandemin, 2021 blev det på grund av pandemirestriktionerna ett i huvudsak digitalt arrangemang och 2022 kunde arrangemanget återuppstå i fysisk – och digital – form. Förra året kom dock att präglas till stor del av det mord som begicks mitt på ljusan dag i hjärtat av Visby. Ett mord på en person som brann för Almedalsveckan och var en viktig förebild för det öppna demokratiska samtalet.

– Det är fruktansvärt hemskt och ofattbart, och har förstås lett till en ökad medvetenhet om säkerhet och trygghet. Jag tycker ändå att det är viktigt att den närhet som utmärker Almedalen består. Vi ska inte vara naiva men likt demokratin så är tryggheten skör och med ett sådant öppet arrangemang följer risker som illvilliga människor kan utnyttja.

Sommaren 2023 tidigareläggs Almedalsveckan för första gången – till vecka 26 i stället för 27. Datumen som gäller är 27 juni till 1 juli.

Och Östsvenska Handelskammaren kommer att åka dit med fler representanter än någonsin tidigare – Maria Björk Hummelgren får med sig inte mindre än åtta kollegor.

– Intresset är väldigt stort hos oss på Handelskammaren och det är ett arrangemang som vi satsar mycket på. Därför har vi valt att lägga årets kompetenshöjande insats i Almedalen. Det ger oss möjlighet till teambuilding både internt och tillsammans med våra kollegor från Västsvenska, Sydsvenska samt Handelskammaren i Jönköping som vi arrangerar vårt program tillsammans med.

På tisdagskvällen den 27 juni håller de i ett nätverksmingel med temat jämställdhet i bolagsstyrelser.
Under onsdagen arrangerar Östsvenska Handelskammaren tillsammans med de övriga tre nämnda kamrarna åtta olika seminarier.

– De är bland annat kopplat till hållbarhet och energiförsörjning, utmaningar inom kompetensförsörjning, infrastruktur med fokus på järnväg och jämförelsen med norra Europa med mera.

För övrigt från Östergötland kommer bland annat East Sweden (Region Östergötland), samt Linköpings och Norrköpings kommun skicka representanter till Almedalen.

– Det är viktiga partners till oss. Även om vi inte har något evenemang tillsammans i årets upplaga har vi hela tiden en dialog och vi kommer med all säkerhet att besöka – och kanske delta på – varandras arenor och seminarier, berättar Maria Björk Hummelgren.

Fakta om Almedalsveckan

*Almedalsveckans startskott var 1968 – när dåvarande utbildningsministern Olof Palme talade till folket från en mobil scen i utkanten av Almedalen. Annonsen som bjöd in till talet gick under ledorden Kom Fråga Lyss och Trivs.
*Efter 1968 har det genomförts politiska tal i Almedalen under sommaren och för att inte tala om antalet spontana och planerade möten under de mer än 50 år som denna demokratiska mötesplats har funnits.
*Traditionen lever starkt och sedan 1991 har samtliga riksdagspartier varit representerade i Almedalen. De tidiga årens politiska tal har utvecklats till världens största demokratiska mötesplats.
*Datumen som gäller för arrangemanget sommaren 2023 är 27 juni till 1 juli.

Detta är en intervju gjord av Joakim Löwing för Affärsstaden.

Svensk och internationell ekonomi håller på att svalna av. Samtidigt är intresset för ekonomi hetare än någonsin. Det märktes när Östsvenska Handelskammaren bjöd in till föreläsning med vice riksbankschef Aino Bunge och ett 80-tal företrädare för lokala och regionala företag dök upp.

Tidigare på morgonen hade SCB släppt nya inflationssiffror som visar att inflationen sjunkit med 0,4 procentenheter, vilket är mer än prognosmakarna räknat med.

Inflationen sjunker och det är bra, men vi är ändå en bra bit från målet på två procent, konstaterade vice riksbankschefen, som menade att läget och därmed prognoserna fortsatt är mycket osäkra.

Riksbanken – som faktiskt är världens äldsta centralbank – har som huvuduppdrag att upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation jämte att bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt inbegripet att allmänheten ska kunna göra betalningar. Just nu bidrar energipriserna och faktiskt de sjunkande matpriserna till att sänka inflationen, men det svänger snabbt inte minst på energisidan.

Inga planer på att sänka räntan i år

Riksbanksstyrelsen består av riksbankschefen Erik Thedéen som tillträdde i januari, och fyra ledamöter varav Aino Bunge är en. Hur tänker då Riksbanken gällande räntehöjningarna framåt?

– Vi har inga planer på att sänka räntan under 2023. Även om räntekostnaderna slår hårt mot många företag och inte minst hushåll, så ser vi att inflationen och inte minst matpriserna – som ökat med över 17 procent på ett år – är mer besvärande för exempelvis ensamstående eller barnfamiljer med lägre inkomster. Dagens inflationsbesked visar att vi är på rätt håll, men det är lång väg kvar. Inflationen ska inte bara ner, den ska ner till två procent.

Innan föreläsningen för ett åttiotal företagare i LINK Business Center anordnade Östsvenska Handelskammaren även ett lunchsamtal mellan vice riksbankschefen och tolv utvalda bolag som representerade industri, bank, detaljhandel, teknik och forskning.

– Mycket givande att få träffa företag och höra hur de upplever ekonomin och vilka utmaningar de står inför på såväl den inhemska som internationella marknaden, sade Aino Bunge.

Dagen i Linköping avslutades med ett besök hos Väderstad på Mjärdevi Center.

Det råder ingen tvekan om att det blåser svalare ekonomiska vindar över Sverige, Europa och resten av världen. Efter flera år av låg eller till och med minusränta, har centralbankerna nu både kraftigt och snabbt höjt sina styrräntor för att få bukt med den hastigt ökade inflationen.

Kriget i Ukraina har haft stark påverkan på världsekonomin. På grund av sanktionerna mot Ryssland har framför allt energipriserna drivits upp, vilket har stor inverkan på övriga priser på insatsvaror och livsmedel, men också företagens driftskostnader i stort. Svenska företag påverkas av mångdubbelt höjda elräkningar jämte andra höjda kostnader och räntor samtidigt som köpkraften hos konsumenter och affärskunder också minskat.

För att få en regional bild av hur de östsvenska företagen mår och möter det förändrade ekonomiska klimatet, undersöker Östsvenska Handelskammaren läget hos sina medlemsföretag. Genom en enkät som drygt 200 företag i Östergötland, Sörmland och Gotland besvarat ges bilden av en något svagare konjunktur.

– Jämfört med vår mätning i höstas ser utsikterna gällande efterfrågan på varor och tjänster något dystrare ut. Samtidigt ser vi att det är långt fler företag som fortfarande har stora behov av att anställa snarare än att säga upp medarbetare, vilket drar upp trycket i barometern, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

På tre månaders sikt ser drygt 80 procent av företagen i Handelskammarens undersökning en oförändrad eller minskad efterfrågan. Tydligast minskning syns inom detaljhandel, bygg- och transportbranschen, medan IT- och teknikföretagen samt företag som arbetar med energi och hållbarhet generellt sett ser en ökad efterfrågan. På tolv månader sikt ökar andelen företag som tror på större efterfrågan från 18 till 24 procent. Oroväckande är bland de största företagen med över 500 anställda ser 9 av 10 en minskad efterfrågan.

Varsel och uppsägningar brukar vara ett tydligt tecken på nedgång i ekonomin. Alltjämt är det långt fler företag som uppger att de behöver rekrytera än säga upp. Majoriteten, 63 procent, av företagen i undersökningen behöver inte göra några åtgärder på personalsidan kommande tre månader, medan 28 procent skulle behöva anställa.

På tolv månaders sikt uppger 36 av bolagen i undersökningen att de behöver rekrytera medarbetare. Behovet finns hos både stora och små arbetsgivare och inom i stort sett alla branscher såsom industri, besöksnäring och konsultföretagen, men i synnerhet inom IT- och teknik är behovet stort.

– Majoriteten av bolagen i vår undersökning bedömer en ganska eller mycket svag konjunkturutveckling kommande tre månader. Bilden ser något ljusare ut på tolv månaders sikt, men är alltjämt åt det svagare hållet. Positivt är att företagen ser ljust på framtiden för sina egna verksamheter. Även tron på vår region i stort är förhållandevis stark. Orosmolnen är förstås inflationen och de höga energipriserna, ränteläget – och bristen på talang och kompetens, säger Maria Björk Hummelgren.

Det generella läget i ekonomin är att det kommer bli värre, innan det blir bättre. Kriget fortsätter och den svenska kronan har ett svagt läge gentemot såväl euron som dollarn. Oskar Stark, Head of FC Linköping/Norrköping på Danske Bank sammanfattar:

– Vi upplever en något avvaktande investeringsvilja hos bolagen och det finns en ökad osäkerhet inför det kommande marknadsläget. Över lag mår bolagen fortsatt bra men det är en mer svårnavigerad terräng med hög inflation, volatila energipriser och snabbt stigande räntor. Vår bedömning är att många bolag är snabba på att ställa om och anpassa sin verksamhet och vi ser ett fortsatt stort fokus på hållbarhetsrelaterade frågor.

Kontakt:

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren
maria.hummelgren@east.cci.se
0709-67 08 30

Rickard Widgren, kommunikationschef
Östsvenska Handelskammaren
rickard.widgren@east.cci.se
011-28 50 33

Läs mer: Ta del av konjunkturrapporten från april 2023 här

Läs mer: Läs konjunkturrapporten från hösten 2022 här

Pressbilder: För användning i redaktionellt syfte

Östsvenska Handelskammarens nye styrelseordförande Johan Palsgård har både juristexamen och studerat statsvetenskap vid Uppsala universitet. Men han är mest känd från sin bakgrund på den internationella arenan där han arbetat som diplomat och tjänsteman på Utrikesdepartementet i många år. Där ansvarade han även för handels- och näringspolitiska frågor kopplade till Brexit men hade även tjänster inom säkerhetspolitiken, EU-frågorna samt bistånds- och globala frågor.

– Det känns roligt att i min roll som styrelseordförande få bidra till Handelskammarens viktiga arbete och på så sätt ge tillbaka till min hemregion, inte minst i denna turbulenta tid i vår omvärld. Jag hoppas och tror att mina erfarenheter, kunskaper och mitt kontaktnät, såväl nationellt som internationellt, kan komma Handelskammaren till nytta, säger Johan Palsgård.

Palsgård är sedan 2020 vd för Jönköping University Enterprise och driver även sitt eget bolag hemma i Vadstena med lantbruksinriktning och fastighetsförvaltning. Johan har mångårig erfarenhet av såväl svensk myndighetsstyrning som internationellt och svenskt styrelsearbete.

– Kompetensen som finns hos Östsvenska Handelskammaren tror jag kommer bli allt viktigare för medlemsföretagen och den region som Handelskammaren representerar. Jag ser fram emot att stötta vår kompetenta personal och organisation i min roll som ordförande. Det finns ett starkt näringsliv här med såväl nationell- som internationell betydelse som skapar arbetstillfällen. Samverkansfrågor tycker jag är särskilt prioriterat då vi tillsammans, företag, myndigheter, politiska beslutsfattare och andra samhällsaktörer är de som skapar en konkurrenskraftig och attraktiv region, säger han.

Östsvenska Handelskammarens vd Simon Helmér välkomnar medlemsorganisationens nya styrelseordförande och menar att Palsgård kommer att kunna bidra med värdefull kompetens, inte minst kopplat till internationell handel och opinionsarbete.

– Med Johans kontaktnät och erfarenheter stärker vi ytterligare Handelskammarens förmåga att företräda företagen i vår region såväl regionalt som nationellt och internationellt, säger Simon Helmér.

Johan Palsgård tar över ordförandeskapet efter Karin Ljungmark Malmström som lämnar sin post efter sex år i Handelskammarens styrelse.

– Det är med varm hand som jag lämnar över ordförandeskapet för denna fantastiska handelskammare till Johan. Vi har under utmanande tider lyckats genomföra stora projekt och spännande satsningar och jag är övertygad om att Johan med sin erfarenhet och kompetens kommer att ta detta vidare med stor framgång, säger Karin Ljungmark Malmström.

Hur arbetar ni med jämställdhet internt hos er?

– Jag tycker vi gör mycket som är bra, vi sticker ut i branschen med en kvinnlig styrelseordförande och en jämställd ledningsgrupp. Jag vågar påstå att alla chefer har en hög medvetenhet och arbetar för en ökad jämställdhet i alla våra rekryteringar. Det är inte på något vis så att vi kvoterar in personer vare sig kvinnor eller män utan vi arbetar för och tror på jämställdhet. Vi gör ett jättestort arbete ut i samhället för att skapa lika möjligheter bland annat med den jämställda sponsringen och satsningarna på framtidslön. Vi arbetar för att öka kunskapen, att påtala normer och fortsatta skillnader. Vi ser exempelvis delvis i vår organisation men också i samhället i stort att kvinnor tar ett större ansvar i det oavlönade arbetet, vilket ofta tros ha ett samband med att kvinnor i högre grad är sjukskrivna. Kvinnor tar ofta mer ansvar i det ”omhuldande”, om det så är barn, föräldrar, vänner eller kollegor.

Hur ser det ut inom er bransch när det kommer till jämställdhet?

– Vi ser att det behövs ett fortsatt fokus och att vi har kommit längre än branschen på LF Östgöta.

Varför är ni partner till 100-listan?

– Vi prioriterar samarbeten som bidrar till ett jämställt samhälle. Genom att vara partner till 100-listan hjälper vi till att öka styrelsekompetensen och skapa fler jämställda styrelser. Initiativet med 100-listan sätter fokus på en angelägen fråga och ökar medvetenheten i samhället i stort om vikten av jämställda styrelserum.

Om Länsförsäkringar Östgöta
Länsförsäkringar Östgöta är ett kundägt bolag som sedan 1841 strävar efter att erbjuda östgötarna den bästa kundupplevelsen inom bank, försäkring och fastighetsförmedling.

En resa full av inspiration, kunskapshöjning och en tidig flukt av vår. Det kan väl inte bli annat än energiboost? Och så känns det fortfarande, när jag reflekterar över Europakorridorens studieresa som gick av stapeln i månadsskiftet februari/mars till Tyskland och Danmark för att lära mer om järnväg. Ett 40-tal tjänstemän och politiker från i huvudsak södra och västra Sveriges kommuner och regioner deltog, däribland jag och två kollegor från systerhandelskamrarna Sydsvenska och Västsvenska.

När bussen anlände till Hamburg, flödade solen och mellan refugerna blommade krokus på spirande gräsplättar. Humörhöjande start! Vi promenerade förbi Hamburgs pampiga stadshus på vägen till Hamburgs Handelskammare, där vd Daniel Möck tog emot tillsammans Lübecks dito och Fehmarn Bält Business Council. Min skoltyska är inte använd på länge, så jag var glad att alla höll sig till engelska. Hamburg är Tysklands näststörsta stad, en logistisk hub med god tillgänglighet via sjö, järnväg, väg och flyg. Nu vill man bli världsmästare i hållbar mobilitet och järnvägen bidrar i rätt riktning.

Danmark tackar Sverige

Hamburgs järnvägsstation frekventeras av 550 000 personer varje dag, här korsar tre TEN-T korridorer (Skandinavien-Medelhavet, Nordsjön-Baltik, Orienten- Östra Medelhavet) och man är knutpunkt för hela norra Tyskland. Fehmarn Bält förbindelsen knyter an till Danmark, med en restid som kortas från fem timmar till drygt 2,5. Här bor närmare 11 miljoner människor, tänk vilken förbättrad arbetsmarknadsregion och etableringsmöjlighet! Utökar vi förbindelsen och kapaciteten i Sverige, blir det ännu bättre för norra Europa. Som en liten anekdot kan tilläggas att danskarna tackade Sverige för att tunneln blir av, vi ställde nämligen det som krav i förhandlingarna om Öresundsbron att man skulle bygga fast förbindelse över Fehrman Belt.

Andra dagen inleddes med studiebesök på DB Cargo rangergård i Maschen, den är näststörst i världen med sina 140 spår i bredd. 7 kilometer lång och 700 meter bred till ytan, där 4 000 vagnar passerar per dag. Bangården invigdes 7 juli 1977 (mycket sjuor här!) och har vuxit och moderniserats över tid. Idag sker den mesta logistiken digitalt och vagnarna dras i huvudsak av elektrifierade lok. Här ser man inga bekymmer med att hantera ännu mer gods, då Fehmarn Beltförbindelsen står klar.

Havsbotten återskapas ovanpå tunneln

Vi for vidare mot Fehmarn Infocenter i Rödby, ingen rast och ingen ro. Kunniga guider presenterade modeller, fakta och potential med Fehmarn Bält-tunneln, som från år 2029 ska förbinda sundet mellan Rödby-Puttgarden. Här pratar vi avancerad ingenjörskonst, den längsta sänketunnel som någonsin byggts, grävs ner under befintlig sjöbotten. På danska sidan har man konstruerat en site med unika fabriker som kommer gjuta 79 sektioner a 217 meter med en vikt om 73 500 ton styck. Plus 10 som är i mindre skala. Ungefär ett färdigt tunnelelement varannan vecka under 3,5 år blir det.
Utanför fabriken finns nykonstruerade hamndockor och med en teknik som jag inte klarar av att beskriva, ska man sedan sänka ner blocken och koppla ihop dem med millimeterprecision. Havsbotten återskapas med olika lager av naturmaterial och sten ovanpå tunneln. När allt är på plats ska artrikedomen ha det precis lika bra som tidigare – om inte bättre. Och man bygger inte bara en tunnel, man bygger ut Danmark också. Det blir cirka 300 hektar större än tidigare i och med att man lägger ut schaktmassorna. Här tillskapar man mer grönområden, sandstränder och badlandskap som redan visar tillväxt för besöksnäringen.

Siten var en upplevelse att besöka! Femern A/S är byggherre med Rambøll, Arup och TEC (RAT-konsortiet) som teknisk huvudrådgivare. Ett antal stora entreprenörer är kontrakterade för de olika momenten tunnel, pelare/ramper, arbetshamn/utgrävning och installationer. Det som imponerade mest på mig, är den fantastiska koordination och samverkan mellan inblandade parter, företagen, organisationer, myndigheter och kommuner. Här finns utländska stora aktörer – som behöver och anlitar danska företag. 70-80 procent underentreprenörer verkar vara inhemska, från Lolland eller längre bort. I projekten åtar sig företagen att ta emot totalt 500 lärlingar, det ger en otrolig kompetenstillväxt. Därtill har man sett till att bygga boende med fullservicenivå på siten, där arbetstagarna bor 14 dagar i stöten, sedan åker hem till sig för att återkomma någon vecka senare.
För de nästan 2000 personer som valt att bosätts sig i regionen för att arbeta med Fehmarn Bält-tunneln, har Danmark ordnat med en speciell skola för tillflyttandes familjer, med språkstöd och sociala aktiviteter för att främja kvarboende och tillväxt. Den danska regeringen står i begrepp att permanenta fabrikerna för betonggjutningen på siten, då det finns många kommande infrastrukturprojekt de kan användas till. Återanvändning av byggnader, material och dessutom know-how, hurra. Det känns faktiskt som att man anstränger sig för att bygga med omsorg om både människor, natur och miljö. Man har bjudit in boende i närmiljön på särskilda studiebesök och har regelbundna möten med de stora mediahusen för insyn i projektet. Siten går att följa i realtid via kameror och transponders i vattnet visar mätvärden på havsmiljön.

Ny flaskhals

Det blir mer ”än bara en tunnel” när det står klart 2029. Det är danskarna som bygger och bekostar tunnelbygget, i gengäld får man intäkterna från avgifterna i framtiden. I både Danmark och Tyskland bygger man ut järnvägsnätet med investeringar på motsvarande 1 350 miljarder kronor varav cirka 74 för tunneln. Den kommer spara 160 kilometer resväg för tåget och ta sju minuter över sundet. Idag går tio tåg om dagen, prognosen säger 100 med den nya förbindelsen. I södra Sverige har man länge lyft Fehmarnprojektet som viktigt även för vår nation och svensk konkurrenskraft. För att spetsa till det – 2029 blir södra Stambanan Europas nya flaskhals. Tror det ligger en hel del i det.

Både människor och gods får bättre förutsättningar att färdas på järnväg i norra Europa. Det är önskvärt att Sverige också kan ta emot och välkomnar det ökade flödet. Vår östsvenska region får Ostlänken på plats 2035 och är bra rustade för det – men systemet runt omkring oss saknas, vilket lär hämma vår konkurrenskraft. Då riskerar vi att inte få ut hela utväxlingen på Ostlänken. Infrastruktursatsningar tar tid och kostar pengar. Jag undrar stillsamt vad kostnaden för utebliven tillväxt och klimatomställning blir, om vi inte kopplar ihop systemen?

Charlotta Elliot
projektledare ESIC och talesperson infrastrukturfrågor Östsvenska Handelskammaren

Kortfakta Fehmarn Bält-tunneln

18 km lång
Ökar turism, export, bosättning och arbetstillfällen
Siten i Rödby motsvarar 182 fotbollsplaner i yta
Kostnad ca 74 miljarder SEK
Består av 89 tunnelelement
7 minuters tågresa
10 minuters bilresa
Hamburg-Köpenhamn på 2,5 timmar
Färdigställd 2029