Konkurrenskraften i centrum 

Det företagen mest efterfrågar av politiken är långsiktiga spelregler och för det krävs att partierna når en bred överenskommelse i den här frågan. Klimatpolitik handlar om mer än förbättrad miljö, resurshushållning och redovisningar. Det handlar om näringslivets konkurrenskraft. Med tydliga mål och förutsättningar till 2050, kan företagen sätta ännu högre fart och göra det de är bäst på. 

– De gröna näringarna kan göra en total omställning idag, om bara politiken ger oss förutsättningar, konstaterade Jeanette Blackert, ordförande LRF.  

Två steg fram, ett bakåt  

Malin Forsgren och Mikael Karlsson från 2050, visade siffror på att klimatförändringarna är det dyraste mänskligheten åstadkommit på jorden – men det går ändå framåt. 86 procent av världens energiåtgång kommer idag från förnybara källor, och det blir hela tiden enklare och billigare att framställa hållbart. Positivt! Men på senare år har Sverige backat, trots att det finns såväl folkligt som näringslivsstöd för en offensivare klimatpolitik. 

– Vi har en bild av att vi är så bra på återvinning i Sverige, men vi är bara uppe i 3 procent cirkulär ekonomi, vilket är sämre än många andra. Nederländerna, till exempel, är 28 procent cirkulära, påpekade Mattias Philipsson, vd Svensk Plaståtervinning.  

Långsiktighet är viktigast 

Tuffare och framför allt stabila mål som tar sikte på framtiden efterfrågades av samtliga företrädare för näringslivet. De riktade sig mot politikerpanelen, som bestod av riksdagsledamöterna Muharrem Demorok (C), Rebecka Le Moine (MP) och Magnus Oscarsson (KD), samt riksdagskandidaterna Elias Aguirre (S), Teodor Johansson (M) och Marcus Lejonqvist (SD). 

– Vi behöver långsiktig omställning, inte ”kiss i byxorna”-politik, konstaterade David Frykerås, vd Againity, med all önskvärd tydlighet.  

Himla Trevligt arrangerades av Louis De Geer konsert & kongress och Östsvenska Handelskammaren. Precis som namnet antyder är tanken enkel: gott om tid att prata med varandra, knyta nya kontakter och ha himla trevligt tillsammans.

Nu när hösten är igång passar vi på att blicka tillbaka på en av försommarens kvällar. I bildspelet finns glimtar från minglet och stämningen under Himla Trevligt. Se om du hittar dig själv eller någon du känner bland bilderna!

Debattartikel publicerad i Dagens Industri 25/6 2026.

Sverige är ett av världens rikaste länder och utmärks av ett konkurrenskraftigt näringsliv med god samhällsservice. Fundament för det svenska välståndet är den framgångsrika svenska basindustrin och exporten, som vilat på stabila grundförutsättningar som kvalitativ utbildning, framstående forskning och innovation, pålitlig energiförsörjning samt välfungerande infrastruktur.

Om Sverige även framöver ska vara en ledande industrination krävs ett tydligt skifte i synen på järnvägen. Utbyggd järnvägskapacitet i södra Sverige är inte bara en infrastruktursatsning – det är en nödvändig investering i svensk konkurrenskraft och beredskap.

Tyvärr kan vi konstatera att Sverige halkar efter på området. Vi har vi byggt upp en kapacitetsskuld, som ökar i takt med att våra grannländer och resten av Europa växlar upp. Redan idag hämmas svensk industri och konkurrenskraft av undermålig järnväg, på sikt kommer situationen förvärras om inte också Sverige tar ordentliga steg i rätt riktning.

Svensk ekonomi blir alltmer integrerad och beroende av omvärlden. Exporten och den pågående ny industrialiseringen ställer högre krav på snabb, pålitliga och hållbara transporter. Men investeringarna i infrastrukturen har inte hållit jämna steg med behoven. Bristen på investeringar är tydlig. Varje dag genereras merkostnader genom trängsel, kapacitetsbrist och förseningar vilket ger störningar i produktionen.

Godstransporter från knutpunkten Hallsberg till Malmö tar två timmar längre idag än för 25 år sedan. Från Hallsberg till Göteborg handlar det om 1,5 timme extra. Sverige behöver därför återuppta planeringen för ökad järnvägskapacitet genom södra Sverige, inklusive nya stambanestråk där det är motiverat. Det skulle knyta samman växande arbetsmarknadsregioner och kraftigt förbättra tillgängligheten mellan såväl större städer som regionala centra. Från Jönköping skulle exempelvis Göteborg via Borås eller Norrköping via Linköping kunna ta mindre än en timme. Det tidsmässiga avståendet till Stockholm och Malmö kortas väsentligt.

Sverige beräknas bestå av 60 arbetsmarknadsregioner, en tredjedel så många som för drygt 50 år sedan. Kompetensförsörjningen är ett stort hinder för näringslivets tillväxt, så arbetsmarknadsregionerna måste fortsätta utvidgas om inte Sverige ska tappa i konkurrenskraft. Här är utbyggd infrastruktur en nyckelfaktor.

Våra grannländer är mer proaktiva. Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland innebär kraftigt minskade transporttider och båda länderna rustar upp för den ökade trafiken, genom satsningar på såväl infrastruktur som nya industri- och bostadsområden samt utbildningscentrum. Här finns en uppenbar risk att Sverige hamnar på efterkälken, inte minst genom att flaskhalsar och kapacitetsbrister i det svenska transportsystemet försvårar effektiva flöden genom landet.

Alltför länge har argumenten mot att utvidga det svenska järnvägsnätet baserats på de höga kostnaderna för att åtgärda bristerna med dagens system. Problemet är att vi väntat för länge med både upprustningen och utvecklingen av järnvägen.

Nationell plan 2026–2037 innehåller flera viktiga beslut. Det är bra. Men ur näringslivets perspektiv saknas fortfarande ett samlat grepp om järnvägen genom södra Sverige. Det kräver tre förändringar:

För det första måste staten prioritera sammanhängande transportkorridorer framför isolerade delinvesteringar. Infrastruktur fungerar först när systemen hänger ihop.

För det andra krävs större långsiktighet. När projekt stoppas eller omprövas sent i processerna ökar kostnaderna och osäkerheten dramatiskt för både kommuner och näringsliv. Infrastrukturinvesteringar måste kunna överleva enskilda mandatperioder.

För det tredje måste planeringen utgå från näringslivets verkliga gods- och arbetsmarknadsflöden. Sveriges tillväxt skapas inte i administrativa länsgränser utan i funktionella regioner där människor, kompetens och varor rör sig effektivt. Infrastruktur måste ses som ett nationellt konkurrenssystem, inte som enskilda byggprojekt.

Därför bör arbetet inför nästa nationella plan 2030–2041 påbörjas omgående med ett samlat grepp om järnvägen i södra Sverige. Frågan är inte vad det kostar att bygga ut järnvägskapaciteten – utan vad det kostar att låta bli.

Charlotte Ljunggren, vd Västsvenska Handelskammaren
Johan Eklund, vd Sydsvenska Handelskammaren
Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Henrik Dahlström, vd Handelskammaren Jönköpings län

För den östsvenska regionens näringsliv, liksom för företag i hela landet, är tillgänglighet en avgörande konkurrensfaktor. Effektiva transporter gör det möjligt att attrahera kompetens, skapa internationella affärer och stärka Sveriges attraktionskraft som etableringsland. Samtidigt behöver transportsystemet utvecklas på ett sätt som möter höga klimatambitioner och ett förändrat omvärldsläge.

Tillgänglighet, hållbarhet och beredskap behöver utvecklas tillsammans

Anders Flanking, regeringens särskilde utredare, beskrev hur utredningen om flygets långsiktiga förutsättningar har byggt på dialog med bland annat företag, länsstyrelser och handelskamrar. Han betonade att flyget behöver ses som en del av Sveriges samlade transportsystem och att olika trafikslag kompletterar varandra.

– Vi bör inte ställa trafikslag mot varandra, menar Flanking.

Under seminariet lyftes också att hållbarhet omfattar både klimatmässiga, ekonomiska och sociala perspektiv. Flyget skapar möjligheter för människor att arbeta, bedriva företag och leva i hela landet samtidigt som flygplatsernas betydelse för Sveriges beredskap har blivit allt tydligare.

Diskussionen berörde även olika modeller för hur regionala flygplatser kan finansieras i framtiden och vikten av långsiktiga lösningar som stärker tillgängligheten.

Företagens behov måste vara en del av lösningen

Representanter från näringslivet gav konkreta exempel på hur avgörande flyget är i vardagen. För Icehotel handlar det om att ge både internationella gäster och personal möjlighet att resa till verksamheten och skapa goda förutsättningar för besöksnäringen. För AstraZeneca är goda flygförbindelser en viktig förutsättning för att attrahera internationell spetskompetens och ge forskare möjlighet att samarbeta globalt.

Samtidigt betonade företrädare för flygbranschen att framtidens tillgänglighet kräver ett nära samspel mellan näringsliv, politik och flygbolag. Investeringar i nya linjer, utveckling av hållbara bränslen och långsiktiga förutsättningar behöver gå hand i hand för att stärka både konkurrenskraft och klimatomställning.

Flygets framtid handlar inte enbart om transporter, utan om Sveriges möjligheter att skapa tillväxt, stärka beredskapen och ge företag i hela landet förutsättningar att konkurrera på en global marknad.

Du kan se seminariet i efterhand här: Har Sverige råd att negligera flyget?

Medverkande:

Anders Flanking, regeringens särskilde utredare, Regeringskansliet
Marie Herrey, vd, Ice Hotel Jukkasjärvi
Charlotte Holmbergh, Country Director Corporate Affairs, Norwegian
Anna Wilson, Head of External Affairs, SAS
Micaela Löwenhöök, Public Affairs and Communication manager, Boliden
Karl-Johan Karlsson, Chef för samhällsfrågor och kommunikation, AstraZeneca
Moderator: David Stenergard, expert inom infrastruktur, Stockholms Handelskammare.

Kompetensbristen är fortfarande ett av de största hindren för företagens tillväxt, både i den östsvenska regionen och i Sverige som helhet. Samtidigt förändras arbetsmarknaden snabbt genom digitalisering, teknikutveckling och den gröna omställningen. Detta ställer nya krav på hur utbildningssystemet samverkar med näringslivet och hur fler människor kan ta steget in på arbetsmarknaden.

Under seminariet diskuterade representanter från näringslivet och politiken hur utbildning, arbetsmarknad och företag kan komma närmare varandra. Frågan om ett särskilt kompetensförsörjningsdepartement väckte diskussion, men flera av deltagarna betonade att det viktigaste är att skapa bättre samverkan och tydligare ansvar mellan befintliga aktörer.

Näringslivet delade flera konkreta erfarenheter från den egna verksamheten. Lena Eliasson, HR-chef på Saab, beskrev hur företaget kombinerar kraftig tillväxt med kontinuerlig kompetensutveckling.

– Saab växer för fullt samtidigt som digitaliseringens framsteg är ett faktum. Därför erbjuder vi alla anställda AI-utbildningar för att de ska följa med i utvecklingen.

Siros Jahanfar från Hitachi lyfte vikten av att Sverige kan attrahera internationell kompetens och samtidigt skapa goda förutsättningar för människor som väljer att flytta hit.

– Vi har 10 till 12 procent utländska medarbetare. Därför måste vi fråga oss vad Sverige har att erbjuda. Varför skulle man vilja flytta till Ludvika?

Han betonade också att fungerande samhällsservice, exempelvis förskolor och annan lokal service, är avgörande för att internationella medarbetare ska vilja etablera sig och stanna kvar.

Samverkan mellan utbildning och arbetsmarknad behöver stärkas

Flera av deltagarna återkom till behovet av ett utbildningssystem som snabbare kan möta arbetsmarknadens förändrade behov. Sandra Johansson från SCA Skog lyfte vikten av att skapa incitament som stärker kopplingen mellan utbildning och näringsliv.

– Vi behöver hitta incitament för utbildningsväsendet att bättre matcha näringslivets behov.

Från politiskt håll betonades att lösningen inte enbart handlar om organisatoriska förändringar. Ardalan Shekarabi (S) lyfte i stället vikten av ökad samverkan mellan offentlig och privat sektor, medan Adam Alfredsson (statssekreterare, L) pekade på behovet av att höja attraktiviteten för yrkesutbildningar och fortsätta utveckla utbildningar utifrån arbetsmarknadens förändrade kompetensbehov.

Samtalet berörde också vikten av att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden för unga och nyexaminerade. Traineetjänster, arbetslivsnära utbildningar och ett närmare samarbete mellan företag och utbildningsanordnare lyftes fram som viktiga delar av lösningen.

Kompetensförsörjning kräver gemensamt ansvar

En slutsats av seminariet är att kompetensförsörjningen inte kan lösas av en enskild aktör. Företag, utbildningsväsendet och det offentliga behöver tillsammans skapa bättre förutsättningar för människor att utbilda sig, utvecklas och hitta rätt väg in i arbetslivet.

För regionens näringsliv är frågan avgörande. När företag hittar rätt kompetens stärks både konkurrenskraften och möjligheterna att fortsätta investera, växa och skapa nya arbetstillfällen.

Du kan se seminariet i efterhand här: Så löser vi kompetenskrisen – dags för ett kompetensförsörjningsdepartement?

Medverkande:

Ardalan Shekarabi (S), arbetsmarknadspolitisk talesperson
Adam Alfredsson (L), statssekreterare, arbetsmarknads- och integrationsministern
Lena Eliasson, HR-chef, Saab
Siros Jahanfar, Program Manager Sweden Growth, Hitachi
Camilla Sundqvist, HR-chef, SkiStar
Sandra Johansson, HR-chef, SCA Skog
Moderator: Amad Raja, Kompetensförsörjningschef, Västsvenska Handelskammaren

Svenska investeringar och konkurrenskraft stod i fokus när representanter från näringsliv, finans och politik samlades i Almedalen för att diskutera hur Sverige ska stärka sin position i en snabbt föränderlig global ekonomi.

Samtalet kretsade kring hur Sverige kan fortsätta attrahera investeringar samtidigt som konkurrensen om kapital, kompetens och etableringar ökar internationellt. Flera deltagare betonade att Sveriges styrkor inom forskning, innovation och kapitalmarknad måste omsättas i faktiska investeringar och långsiktig tillväxt i landet.

Adam Kostyál, vd på Nasdaq Stockholm, beskriver Sverige som en stark kapitalmarknad, men att det inte är något som kan tas för givet. Han betonade att mer behöver göras för att frigöra kapital och stärka konkurrenskraften i ett europeiskt perspektiv.

Teknikföretagens vd Pia Sandvik pekade på att svensk industri fortsatt är mycket konkurrenskraftig och att Sverige ligger långt fram inom forskning och innovation. Samtidigt uttryckte hon en oro för utvecklingen i EU och menade att fler länder riskerar att prioritera protektionism framför investeringar.

– Man vill hellre stänga gränser än faktiskt investera i det som är konkurrenskraftigt, och det är jätteproblematiskt, säger Pia.

Ett förändrat globalt landskap

Flera talare lyfte att den globala spelplanen förändras snabbt, där kapitalflöden blivit mer selektiva och där staters roll i industripolitiken ökar. Detta påverkar i sin tur svenska investeringar och konkurrenskraft.

Melker Jernberg, vd på Volvo Construction Equipment, lyfte erfarenheter från pandemin och globala störningar i leveranskedjor. Han menade att utvecklingen pekar mot mer regionala värdekedjor och ökad närhet till kunder och produktion.

David Nordström, CFO på Clavister, uttryckte en önskan om tydligare politiska överenskommelser över blockgränserna för att skapa långsiktighet inom områden som forskning, energi och infrastruktur. Enligt honom är det en viktig faktor för att stärka tilliten i ekonomin.

Riksdagsledamoten Jesper Skalberg Karlsson (M) lyfte att fokus under den senaste mandatperioden varit att hantera ekonomiska utmaningar som inflationen, vilket påverkar utrymmet för nya reformer och satsningar.

– Vi har haft fler bränder att släcka än vad vi hade önskat, säger Jesper.

Sverige i en ny investeringslogik

Sammantaget visade samtalet att svenska investeringar och konkurrenskraft i allt högre grad avgörs av hur väl Sverige lyckas omsätta sin starka innovationsförmåga till faktiska etableringar och långsiktig tillväxt.

Flera deltagare lyfte behovet av att stärka kopplingen mellan forskning, kapital och industri, samt att säkerställa att Sverige fortsätter vara ett attraktivt land för talang, innovation och investeringar.

Du kan se seminariet i efterhand här: Budskap till Sveriges kommande regering: Vi är redo att vinna slaget om framtidens investeringar

Medverkande:

Pia Sandvik, vd, Teknikföretagen
Adam Kostyál, vd, Nasdaq Stockholm
Melker Jernberg, vd, Volvo Construction Equipment
Kenneth Bodin, vd, Algoryx
David Nordström, CFO, Clavister
Jesper Skalberg Karlsson (M), Riksdagsledamot näringsutskottet
Moderatorer: Maria Fuxborg, chef Näringspolitik & Opinionsbildning, Västsvenska Handelskammaren, och
Carl Bergqvist, näringspolitisk Chef, Stockholms Handelskammare

I seminariet samlades aktörer från industri och politik för att diskutera hur Sverige kan gå från osäker elförsörjning till ett mer stabilt och konkurrenskraftigt energisystem.

Från industrisidan deltog bland annat Tomas Hirsch, Director and Head of Energy på SSAB. Företagspanelen beskrev hur osäkerhet kring el- och nätkapacitet påverkar investeringsbeslut och långsiktig planering.

Flera lyfte att stabilitet och förutsägbarhet väger allt tyngre, ibland mer än själva prisnivån. När investeringar skjuts upp riskerar det att få direkta konsekvenser för tillväxt, jobb och industrins omställning.

När effektbrist möter investeringsvilja

Samtalet visade tydligt att effektfrågan inte längre är en teknisk detalj, utan en strategisk fråga för hela samhällsekonomin.

Industrins företrädare beskrev hur elnätets kapacitet och leveranssäkerhet i praktiken avgör hur snabbt nya satsningar kan genomföras. Budskapet var samstämmigt, Sverige har en stark industribas och hög innovationskraft, men systemet behöver utvecklas för att möta framtidens behov.

Samtidigt lyftes vikten av att inte tappa befintlig produktion, eftersom nedstängningar kan driva upp priser och skapa ytterligare osäkerhet i systemet.

Politik, stabilitet och framtidens ledarskap

Från politiskt håll deltog bland andra Fredrik Olovsson (S) och Tobias Andersson (SD). Diskussionen präglades av en gemensam bild av att elektrifieringen är central för både konkurrenskraft och resiliens, även om vägarna framåt skiljer sig åt.

Flera deltagare betonade behovet av bredare och mer långsiktiga politiska överenskommelser för att skapa stabila spelregler. Ett återkommande tema var att energifrågan i högre grad behöver hanteras som en strategisk samhällsfråga. Adam Kanne, VP Public Affairs på Perstorp uttryckte det så här:

– Vi bör försöka lägga den stora debatten kring energipolitiken bakom oss och hantera det mer som utrikes- och försvarspolitik, på så sätt kan vi uppnå en stabil majoritet.

Seminariet illustrerar hur ledarskap i energifrågan handlar om att skapa ett system där industri, politik och samhälle kan planera och växa tillsammans.

Du kan se seminariet i efterhand här: Från effektbrist till ledarskap

Medverkande:

Sofia Lagerkvist, Strategic Transformation & Partnership Manager, VAROPreem AB
Tomas Hirsch, Director and Head of Energy, SSAB
Adam Kanne, VP Public Affairs, Perstorp
Johan Sveningsson, vd, Uniper Sweden AB
Fredrik Olovsson (S), energi- och näringspolitisk talesperson
Tobias Andersson (SD), ordförande näringsutskottet
Moderatorer: Roza Güclü Hedin, näringspolitisk chef, Mellansvenska Handelskammaren, och
Oliver Dogo, vd, Handelskammaren Mittsverige

Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Samtidigt präglas omvärlden av geopolitisk osäkerhet, ökade handelshinder och en växande regelbörda. Under detta seminarium diskuterade representanter från näringsliv, politik och myndigheter hur Sverige kan stärka sin konkurrenskraft och skapa bättre förutsättningar för företag att växa internationellt.

Seminariet modererades av Simon Helmér och samlade bland andra Annika Winsth, chefekonom på Nordea, Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium och Lars Lundin, affärtområdeschef på Holmen.

Flera deltagare betonade exportens avgörande betydelse för svensk ekonomi. Annika Winsth lyfte att exportföretagen stod för en stor del av Sveriges tillväxt under det senaste året och pekade samtidigt på vikten av att Sverige är mer närvarande i Bryssel.

Även Karin Karlsbro, Europaparlamentariker (L), betonade betydelsen av ett aktivt svenskt engagemang i EU:

– Handel är mer än bara volym, handel är värderingar.

Konkurrenskraft byggs genom samarbete och långsiktighet

Trots olika perspektiv var panelen överens om att Sverige har starka konkurrensfördelar att bygga vidare på. Anders Ahnlid lyfte vikten av förutsägbara spelregler, fungerande konkurrens på EU inre marknad och att ta tillvara de möjligheter som klimatomställningen skapar för svenskt näringsliv.

Från företagspanelen betonades behovet av långsiktiga och teknikneutrala spelregler. Anna Westerberg, vd på Volvo Bussar, lyfte vikten av att se till hela livscykeln vid offentliga upphandlingar. Luisa Orre, Chief Business Development Officer på Stegra, framhöll att Sverige behöver fortsätta tro på klimatomställningen och samtidigt ta vara på sina konkurrensfördelar.

Lars Lundin pekade på betydelsen av tillgång till fiber, vatten, energi och effektivare tillståndsprocesser för att stärka industrins konkurrenskraft. Han lyfte också vikten av att värna ett hållbart brukande av den svenska skogen och en önskan om mer ändamålsenliga regelverk.

Export stärker hela Sveriges konkurrenskraft

Seminariet visade att det finns bred samsyn kring flera av de viktigaste frågorna för svensk export. Förutsägbara villkor, internationell handel, innovation och samarbete lyftes fram som avgörande faktorer för att stärka företagens möjligheter att konkurrera globalt.

För oss på Östsvenska Handelskammaren är frihandel och internationell konkurrenskraft en självklar del av vårt uppdrag. Genom att arbeta för öppna marknader och goda villkor för företag bidrar vi till att stärka den östsvenska regionens näringsliv och Sveriges långsiktiga tillväxt.

Du kan se seminariet i efterhand här: Dags att växla upp – hur stärker vi Sveriges export?

Medverkande:

Annika Winsth, chefekonom, Nordea
Anders Ahnlid, generaldirektör, Kommerskollegium
Karin Karlsbro (L), Europaparlamentariker, vice ordförande i utskottet för internationell handel (INTA) och chefsförhandlare för EU:s handel med stål
Anna Westerberg, vd, Volvo Bussar
Luisa Orre, Chief Business Development Officer, Stegra
Lars Lundin, affärsområdeschef Kartong och Papper, Holmen
Moderator: Simon Helmér, vd, Östsvenska Handelskammaren

Under seminariet diskuterades om den nationella planen i sin nuvarande form är tillräcklig för att främja svensk tillväxt, eller om den behöver förändras för att möta framtidens behov. Flera deltagare lyfte att långsiktighet och tydliga spelregler är avgörande för att företag ska våga investera och planera sin verksamhet.

Samtidigt framkom en återkommande utmaning: att beslutade projekt ibland förändras över tid, vilket skapar osäkerhet för både näringsliv och samhällsplanering. För regioner med stora investeringsbehov blir detta särskilt kännbart.

Underhåll, investeringar och nya arbetssätt

En central del av samtalet handlade om balansen mellan underhåll och nyinvesteringar. Flera deltagare betonade att båda delarna är nödvändiga och att ett fungerande transportsystem kräver att befintlig infrastruktur hålls i gott skick samtidigt som nya satsningar genomförs.

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) lyfte att arbetssätt behöver utvecklas och att projekt som inte är samhällsekonomiskt lönsamma bör kunna omprövas. Han betonade också att underhåll i sig är en investering i framtidens system och att stora satsningar pågår.

Samtidigt lyftes behovet av ökad innovationstakt och effektivare genomförande, där man pekade på att Sverige kan inspireras av andra länders modeller för beslutsfattande och genomförande.

 – I Danmark fattas avgörande beslut inom exempelvis infrastruktur genom breda överenskommelser. Danmarks nuvarande nationella plan var det åtta partier från både regering och opposition som stod bakom, då vet hela Danmark att detta kommer att gälla även efter nästa val, säger Öresundsbrons vd Linus Eriksson.

Behovet av långsiktighet

Ett konkret exempel på bristande förutsägbarhet från vår region är Ostlänken, där man efter decennier av planering och stadsutveckling kopplad till projektet nyligen fattat beslut att sträckningen inte ska gå hela vägen in till Linköping. Exemplet illustrerar hur förändringar i infrastrukturplanering kan få stora konsekvenser för regional utveckling och långsiktiga investeringar.

Flera röster i panelen betonade att just förutsägbarhet är avgörande. När planeringshorisonter ändras påverkas både kommuner, företag och investeringsvilja.

Du kan se seminariet i efterhand här: Hjälper eller stjälper nationella planen svensk tillväxt? 

Medverkande:

Åsa Karlsson Björkmarker, Public Affairs Leader, IKEA Älmhult AB
Linus Eriksson, vd, Öresundsbron
Magnus Persson, vd, Skanska
Andreas Carlson, Bostads- och infrastrukturminister, KD
Karin Bodin, Huvudägare och vd, Polarbröd
Daniel Lundgren, Commercial Director, Siemens Energy
Moderator: Ellen Dahl, Regionchef Policy, Sydsvenska Handelskammaren