I seminariet samlades aktörer från industri och politik för att diskutera hur Sverige kan gå från osäker elförsörjning till ett mer stabilt och konkurrenskraftigt energisystem.

Från industrisidan deltog bland annat Tomas Hirsch, Director and Head of Energy på SSAB. Företagspanelen beskrev hur osäkerhet kring el- och nätkapacitet påverkar investeringsbeslut och långsiktig planering.

Flera lyfte att stabilitet och förutsägbarhet väger allt tyngre, ibland mer än själva prisnivån. När investeringar skjuts upp riskerar det att få direkta konsekvenser för tillväxt, jobb och industrins omställning.

När effektbrist möter investeringsvilja

Samtalet visade tydligt att effektfrågan inte längre är en teknisk detalj, utan en strategisk fråga för hela samhällsekonomin.

Industrins företrädare beskrev hur elnätets kapacitet och leveranssäkerhet i praktiken avgör hur snabbt nya satsningar kan genomföras. Budskapet var samstämmigt, Sverige har en stark industribas och hög innovationskraft, men systemet behöver utvecklas för att möta framtidens behov.

Samtidigt lyftes vikten av att inte tappa befintlig produktion, eftersom nedstängningar kan driva upp priser och skapa ytterligare osäkerhet i systemet.

Politik, stabilitet och framtidens ledarskap

Från politiskt håll deltog bland andra Fredrik Olovsson (S) och Tobias Andersson (SD). Diskussionen präglades av en gemensam bild av att elektrifieringen är central för både konkurrenskraft och resiliens, även om vägarna framåt skiljer sig åt.

Flera deltagare betonade behovet av bredare och mer långsiktiga politiska överenskommelser för att skapa stabila spelregler. Ett återkommande tema var att energifrågan i högre grad behöver hanteras som en strategisk samhällsfråga. Adam Kanne, VP Public Affairs på Perstorp uttryckte det så här:

– Vi bör försöka lägga den stora debatten kring energipolitiken bakom oss och hantera det mer som utrikes- och försvarspolitik, på så sätt kan vi uppnå en stabil majoritet.

Seminariet illustrerar hur ledarskap i energifrågan handlar om att skapa ett system där industri, politik och samhälle kan planera och växa tillsammans.

Du kan se seminariet i efterhand här: Från effektbrist till ledarskap

Medverkande:

Sofia Lagerkvist, Strategic Transformation & Partnership Manager, VAROPreem AB
Tomas Hirsch, Director and Head of Energy, SSAB
Adam Kanne, VP Public Affairs, Perstorp
Johan Sveningsson, vd, Uniper Sweden AB
Fredrik Olovsson (S), energi- och näringspolitisk talesperson
Tobias Andersson (SD), ordförande näringsutskottet
Moderatorer: Roza Güclü Hedin, näringspolitisk chef, Mellansvenska Handelskammaren, och
Oliver Dogo, vd, Handelskammaren Mittsverige

Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Samtidigt präglas omvärlden av geopolitisk osäkerhet, ökade handelshinder och en växande regelbörda. Under detta seminarium diskuterade representanter från näringsliv, politik och myndigheter hur Sverige kan stärka sin konkurrenskraft och skapa bättre förutsättningar för företag att växa internationellt.

Seminariet modererades av Simon Helmér och samlade bland andra Annika Winsth, chefekonom på Nordea, Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium och Lars Lundin, affärtområdeschef på Holmen.

Flera deltagare betonade exportens avgörande betydelse för svensk ekonomi. Annika Winsth lyfte att exportföretagen stod för en stor del av Sveriges tillväxt under det senaste året och pekade samtidigt på vikten av att Sverige är mer närvarande i Bryssel.

Även Karin Karlsbro, Europaparlamentariker (L), betonade betydelsen av ett aktivt svenskt engagemang i EU:

– Handel är mer än bara volym, handel är värderingar.

Konkurrenskraft byggs genom samarbete och långsiktighet

Trots olika perspektiv var panelen överens om att Sverige har starka konkurrensfördelar att bygga vidare på. Anders Ahnlid lyfte vikten av förutsägbara spelregler, fungerande konkurrens på EU inre marknad och att ta tillvara de möjligheter som klimatomställningen skapar för svenskt näringsliv.

Från företagspanelen betonades behovet av långsiktiga och teknikneutrala spelregler. Anna Westerberg, vd på Volvo Bussar, lyfte vikten av att se till hela livscykeln vid offentliga upphandlingar. Luisa Orre, Chief Business Development Officer på Stegra, framhöll att Sverige behöver fortsätta tro på klimatomställningen och samtidigt ta vara på sina konkurrensfördelar.

Lars Lundin pekade på betydelsen av tillgång till fiber, vatten, energi och effektivare tillståndsprocesser för att stärka industrins konkurrenskraft. Han lyfte också vikten av att värna ett hållbart brukande av den svenska skogen och en önskan om mer ändamålsenliga regelverk.

Export stärker hela Sveriges konkurrenskraft

Seminariet visade att det finns bred samsyn kring flera av de viktigaste frågorna för svensk export. Förutsägbara villkor, internationell handel, innovation och samarbete lyftes fram som avgörande faktorer för att stärka företagens möjligheter att konkurrera globalt.

För oss på Östsvenska Handelskammaren är frihandel och internationell konkurrenskraft en självklar del av vårt uppdrag. Genom att arbeta för öppna marknader och goda villkor för företag bidrar vi till att stärka den östsvenska regionens näringsliv och Sveriges långsiktiga tillväxt.

Du kan se seminariet i efterhand här: Dags att växla upp – hur stärker vi Sveriges export?

Medverkande:

Annika Winsth, chefekonom, Nordea
Anders Ahnlid, generaldirektör, Kommerskollegium
Karin Karlsbro (L), Europaparlamentariker, vice ordförande i utskottet för internationell handel (INTA) och chefsförhandlare för EU:s handel med stål
Anna Westerberg, vd, Volvo Bussar
Luisa Orre, Chief Business Development Officer, Stegra
Lars Lundin, affärsområdeschef Kartong och Papper, Holmen
Moderator: Simon Helmér, vd, Östsvenska Handelskammaren

Under seminariet diskuterades om den nationella planen i sin nuvarande form är tillräcklig för att främja svensk tillväxt, eller om den behöver förändras för att möta framtidens behov. Flera deltagare lyfte att långsiktighet och tydliga spelregler är avgörande för att företag ska våga investera och planera sin verksamhet.

Samtidigt framkom en återkommande utmaning: att beslutade projekt ibland förändras över tid, vilket skapar osäkerhet för både näringsliv och samhällsplanering. För regioner med stora investeringsbehov blir detta särskilt kännbart.

Underhåll, investeringar och nya arbetssätt

En central del av samtalet handlade om balansen mellan underhåll och nyinvesteringar. Flera deltagare betonade att båda delarna är nödvändiga och att ett fungerande transportsystem kräver att befintlig infrastruktur hålls i gott skick samtidigt som nya satsningar genomförs.

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) lyfte att arbetssätt behöver utvecklas och att projekt som inte är samhällsekonomiskt lönsamma bör kunna omprövas. Han betonade också att underhåll i sig är en investering i framtidens system och att stora satsningar pågår.

Samtidigt lyftes behovet av ökad innovationstakt och effektivare genomförande, där man pekade på att Sverige kan inspireras av andra länders modeller för beslutsfattande och genomförande.

 – I Danmark fattas avgörande beslut inom exempelvis infrastruktur genom breda överenskommelser. Danmarks nuvarande nationella plan var det åtta partier från både regering och opposition som stod bakom, då vet hela Danmark att detta kommer att gälla även efter nästa val, säger Öresundsbrons vd Linus Eriksson.

Behovet av långsiktighet

Ett konkret exempel på bristande förutsägbarhet från vår region är Ostlänken, där man efter decennier av planering och stadsutveckling kopplad till projektet nyligen fattat beslut att sträckningen inte ska gå hela vägen in till Linköping. Exemplet illustrerar hur förändringar i infrastrukturplanering kan få stora konsekvenser för regional utveckling och långsiktiga investeringar.

Flera röster i panelen betonade att just förutsägbarhet är avgörande. När planeringshorisonter ändras påverkas både kommuner, företag och investeringsvilja.

Du kan se seminariet i efterhand här: Hjälper eller stjälper nationella planen svensk tillväxt? 

Medverkande:

Åsa Karlsson Björkmarker, Public Affairs Leader, IKEA Älmhult AB
Linus Eriksson, vd, Öresundsbron
Magnus Persson, vd, Skanska
Andreas Carlson, Bostads- och infrastrukturminister, KD
Karin Bodin, Huvudägare och vd, Polarbröd
Daniel Lundgren, Commercial Director, Siemens Energy
Moderator: Ellen Dahl, Regionchef Policy, Sydsvenska Handelskammaren

Sverige befinner sig i ett förändrat säkerhetspolitiskt landskap med upprustning av både militärt och civilt försvar. Under detta seminarium betonades att omvärldsläget inte bara innebär risker, utan också krav på omställning. Upprustningen av totalförsvaret beskrivs som en strategisk möjlighet för svensk industri och innovation.

Johan Berggren, statssekreterare hos ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, lyfte att Sverige står inför ökade försvarssatsningar kopplade till både Nato-medlemskapet och det försämrade omvärldsläget. Han betonade att totalförsvaret omfattar både militär och civil kapacitet.

Samtidigt beskriver Jessica Öberg, vd för Combitech, hur säkerhetsfrågorna i allt högre grad genomsyrar näringslivet. Hon lyfter också vikten av att gå från insikt till genomförande, bland annat genom mer innovationsupphandling där näringslivet tidigt involveras i lösningar.

Innovation som en del av totalförsvaret

Flera av deltagarna återkom till behovet av att koppla samman innovation, teknik och beredskap på ett mer strukturerat sätt. Elina Jonsson, strategisk rådgivare inom totalförsvar och säkerhetspolitik, lyfte vikten av att inte enbart fokusera på lagerhållning, utan även på hur logistikkedjor fungerar i praktiken.

Samtalet visade också på behovet av tydliga prioriteringar från nationell nivå. Peter Neuberg från Coromatic group framhöll vikten av att skapa förutsägbarhet för näringslivet i frågor som rör beredskap och infrastruktur.

Från insikt till handling i en ny verklighet

En gemensam slutsats i diskussionen var att Sverige har goda förutsättningar att agera i det nya omvärldsläget, men att det kräver snabbare omställning och bättre samverkan mellan aktörer.

Jessica Öberg betonade vikten av att teknikutveckling måste möta hotbilden, där även motståndskraft handlar om att använda avancerad teknik på ett effektivt sätt.

Se seminariet i efterhand här: Från kris till kraft – hur kan Sverige bli vinnare i en osäker värld?

Medverkande:

Elina Jonsson, Strategisk rådgivare inom totalförsvar, innovation och säkerhetspolitik
Martin Wänblom, vd, GKN Aerospace
Peter Sigenstam, chef Drift och energisystem, E.ON
Jessica Öberg, vd, Combitech
John Wernvik, Chief External Relations & Sustainability Officer, EcoDataCenter
Johan Berggren, statssekreterare hos Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, Försvarsdepartementet, M
Peter Neuberg, vd, Coromatic group
Moderatorer:
Fanny Haeggblom, Regionchef Jämtland Härjedalen, Handelskammaren Mittsverige
Ghaith Al-Tameemi, Näringspolitisk strateg, Mellansvenska Handelskammaren

Se seminarierna i efterhand här.

Almedalsveckan 2026 blev ännu en gång en central mötesplats för dialog mellan näringsliv och politik. Tillsammans med Sveriges tio andra svenska handelskamrar arrangerade Östsvenska Handelskammaren en heldag med seminarier, där några av de mest avgörande frågorna för Sveriges konkurrenskraft stod i fokus.

På den gemensamma Arenan för hela Sveriges näringsliv samlades företagsreprentanter, beslutsfattare och branschföreträdare för att diskutera hur Sverige ska möta framtidens utmaningar. Samtalen kretsade kring kompetens, energiförsörjning, infrastruktur, försvars- och innovationsförmåga, internationell handel och företagens förutsättningar att växa i ett snabbt föränderligt omvärldsläge.

Samtal som stärker näringslivets förutsättningar

Seminarierna visade att många av de frågor som ligger i fokus i den östsvenska regionen, också är avgörande för hela Sveriges näringsliv. Behovet av långsiktiga spelregler, effektiva transporter, tillgång till rätt kompetens och en trygg energiförsörjning var några av de teman som återkom under dagen.

Flera samtal lyfte också vikten av nära samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi. När omvärlden förändras snabbt behöver Sverige kunna fatta beslut som stärker konkurrenskraften och skapar bättre förutsättningar för företag att investera, anställa och utvecklas.

Även transport- och infrastruktursystemets betydelse stod högt på agendan. Diskussionerna visade hur viktiga fungerande flygförbindelser, järnväg, hamnar och vägtransporter är för både export, kompetensförsörjning och regional utveckling.

Gemensam röst för Sveriges företag

– Vi är stolta över arrangemanget på Arenan för hela Sveriges näringsliv. Genom vår gemensamma insats skapar Sveriges handelskamrar en nationell mötesplats där näringslivets perspektiv får ta plats i samhällsdebatten, säger Simon Helmér, vd för Östsvenska Handelskammaren.

– Almedalsveckan handlar inte bara om seminarier och marknadsföring. Den handlar om demokrati, möten, nya kontakter och opinionsbildning. Samtalen fortsätter långt efter att Almedalsveckan är över och bidrar till arbetet för ett mer konkurrenskraftigt Sverige och ännu starkare östsvensk region, säger Maria Hummelgren, vice vd.

– Vi vill rikta ett varmt tack till alla talare, medverkande och besökare som bidrog med kunskap, perspektiv och engagerade diskussioner under dagen. Almedalen 2026 var ett rekordår och Handelskamrarna bidrog i alla högsta grad till att höja temperaturen på detta valår, säger Jonna Hedlund, projektledare näringspolitik.

Mia Stuhre är verksamhetsledare för Almedalsveckan på Region Gotland. Med lång erfarenhet av att utveckla Sveriges största demokratiska mötesplats ser hon hur Almedalsveckans demokratiska kraft stärks av ett växande engagemang under valåret och av samtal över samhällsgränserna.

Hur tycker du att valåret märks av i Almedalen? 

– Vi märker väldigt tydligt att det är valår. Det senaste valåret, 2022, var ett speciellt år eftersom pandemin skapade stor osäkerhet kring om veckan kunde bli av. Därför ser jag snarare 2018 som den senaste verkliga jämförelsepunkten, då vi hade över 4 300 evenemang i det officiella programmet. Detta valår ser vi ut att nå liknande nivåer omräknat till att Almedalsveckan nu är fem dagar istället för åtta som det var 2018. Samtidigt handlar Almedalsveckan inte om kvantitet utan om kvalitet, det är mötena och samtalen som är det viktiga. 

Hur mår demokratin och vilken roll spelar Almedalen? 

– Jag tror att vi aldrig blir färdiga med demokratin. Det är inget område där man kan sätta en bock i kanten och sedan gå vidare. Demokratin behöver ständigt utvecklas och försvaras. Vi lever i en omvärld där alla inte delar synen på ett öppet demokratiskt samhälle. Till följd av detta blir mötesplatser som Almedalsveckan allt viktigare. Efter pandemin upplever jag att veckan har blivit mer relevant. Människor kommer inte främst hit för att synas, utan för att mötas. Ett sätt att värna demokratin är att samtala om det som fungerar och det som behöver förbättras. Vi behöver mötas över gränser och lyssna på varandra. Det är en viktig del av den svenska traditionen och något vi måste fortsätta värna. 

Hur ser ni till att fler röster får plats i Almedalen? 

– Vi arbetar på flera sätt. Ett exempel är Almedalsveckans demokratiskola som ska hjälpa unga att förstå hur demokratin fungerar i praktiken och vilka möjligheter som finns att påverka. Vi driver också initiativet Alla röster ska höras, där vi erbjuder ideella organisationer och andra aktörer en scen och förutsättningar för att kunna delta. Organisationerna ansvarar för innehållet medan vi står för det praktiska. När årets vecka är genomförd har vi skapat möjligheter för närmare 120 organisationer att delta genom satsningen sedan 2022, det är vi väldigt stolta över! 

Varför ska företag och organisationer vara på plats i Almedalen? 

– Almedalsveckan är inte främst en plats för att marknadsföra produkter eller tjänster. Däremot är det en plats där företag kan bidra till viktiga samhällssamtal. Gränserna mellan det offentligas och det privatas ansvar blir allt mindre tydliga. Företag, politik, akademi och civilsamhälle behöver samarbeta mer för att lösa samhällsutmaningar. Under Almedalsveckan möts dessa grupper på ett naturligt sätt. Här kan man lyfta sina frågor, bygga nätverk och utveckla sin kompetens. Det är en av de stora styrkorna med veckan. 

Vad får man inte missa på Almedalsveckan tycker du? 

– De politiska talen är en självklar del av Almedalsveckans identitet och historia. Jag tycker också att den nya kommun- och regionarenan är väl värd ett besök för den som vill möta företrädare från hela landet. Partitorget är också en viktig plats, särskilt under ett valår, där det finns möjlighet att prata direkt med politiker. Men kanske viktigast av allt är de spontana mötena. Våga sätta dig bredvid någon du inte känner och börja prata. Det är ofta de oväntade samtalen som ger mest. 

För näringslivet är Almedalsveckan en unik möjlighet att möta beslutsfattare, organisationer och experter från hela landet. När människor samlas för att diskutera framtidens samhällsfrågor skapas nya perspektiv, samarbeten och idéer. Det är också därför Almedalsveckans demokratiska kraft fortsätter att göra veckan till en av Sveriges viktigaste mötesplatser för demokrati och utveckling. Ta del av Almedalsprogrammet och Handelskammarens program för att planera din vecka och hitta de samtal som är mest relevanta för dig.

Handelskammarens arena i Almedalen samlar i år alla svenska handelskamrar på samma plats under Almedalsveckan. För att få veta mer om årets arena och vad besökare kan förvänta sig har vi pratat med Erik Nellmark, ägare och projektledare på Exponordia, som ansvarar för utformningen av miljön. 

I år samlas alla svenska handelskamrar på en arena. Hur har du tänkt när du utformat årets arena? 

– För det första är platsen väldigt bra. Det är en centralt belägen innergård i Visby med en fantastisk inramning. Vi fortsätter att utveckla samma koncept som fungerat väl tidigare år. Det blir ett stort tält, en professionell scen, kameror som streamar seminarierna samt ljud och ljus av hög kvalitet. Vi kommer också att ha en servering med kaffe, te och vatten för besökarna. Framför allt erbjuder innergården en lugn miljö där människor kan träffas för spontana samtal och möten. En trappa upp finns dessutom Hyllan, där medlemsföretag kan boka möten i en avskild miljö med en fantastisk utsikt över Visby. 

Vad är nytt på Handelskammarens arena i år? 

– Upplägget liknar tidigare år, men vi fortsätter att utveckla arenan utifrån erfarenheter och lärdomar. Handelskamrarna är väldigt skickliga på att skapa seminarieinnehåll som lockar besökare. Det är innehållet som står i fokus. 

Vad kan besökarna förvänta sig av årets arena? 

– Besökarna kan förvänta sig intressanta personer på scenen och möjligheten att ta del av näringslivets röst i Almedalen. Handelskamrarna representerar en egen arena samtidigt som företag och organisationer bjuds in att delta i seminarier och andra aktiviteter. Arenan ska fungera som en plattform för möten och samtal. Det handlar inte bara om att sända budskap från scenen, utan också om att skapa möjligheter för människor att mötas. 

Vad krävs för att en arena ska lyckas i Almedalen i dag? 

– Innehållet är a och o. Utan ett starkt innehåll spelar det ingen roll hur väl arenan är byggd eller hur snygg den är. Det krävs seminarier som lockar publik och ämnen som engagerar. Samtidigt måste tekniken fungera. Mikrofoner, ljud och sändningar får inte störa upplevelsen. Säkerheten är också avgörande, både när det gäller utrymning och inrymning. Dessutom gäller det att ta vara på Visbys unika miljöer och skapa en välkomnande känsla som passar Almedalsveckan. 

Vilka är dina tre bästa tips till den som vill besöka Almedalsveckan i år? 

1. Sätt upp tydliga mål 
   – Fundera på vad du vill få ut av veckan innan du åker. Det händer väldigt mycket samtidigt och det är lätt att tappa fokus om man inte har en plan. 
   
2. Planera seminarier i förväg 
   – Titta igenom programmet i god tid och välj ut vilka seminarier du vill prioritera. 
   
3. Boka möten innan veckan börjar 
   – Om det finns personer du vill träffa är det klokt att ta kontakt i förväg. Kalendrarna fylls snabbt under Almedalsveckan och det kan vara svårt att få till spontana möten. 

När alla svenska handelskamrar samlas på samma arena skapas en naturlig mötesplats för dialog, kunskapsutbyte och nya kontakter. För regionens näringsliv innebär det en möjlighet att ta plats i nationella samtal och bidra med perspektiv som stärker Sveriges konkurrenskraft. Ta del av Almedalsprogrammet och Handelskammarens program för att planera din vecka och hitta de samtal som är mest relevanta för dig.

Å-minglet arrangerades av Företagarna Linköping, Lundbergs Fastigheter, Östgöta Kök Smak & Tak och Östsvenska Handelskammaren. Tillsammans skapade arrangörerna en kväll där företagande, entreprenörskap och relationer fick stå i centrum.

I bildspelet finns glimtar från minglet, samtalen och stämningen i lokalen. Se om du hittar dig själv eller någon du känner bland bilderna från kvällen!

Foto: Juliana Fälldin/Östgöta Kök

Ordet kompetensförsörjning är nog svenskans bästa ord för att få igång en konversation. Släng fram temat på vilket konferensbord som helst och diskussionen är ett faktum. Alla har ett ingångsvärde i frågan, vilket gör den en angelägenhet för de flesta – samtidigt är perspektiven lika många. Därför är den också en svårknäckt nöt, någon entydig lösning finns inte.

Länge har tillgången till rätt kompetens varit näringslivets största hinder för tillväxt. Nu i hård konkurrens med det instabila världsläget och den geo- och handelspolitiska turbulensen, vilket framgår tydligt i Östsvenska Handelskammarens senaste konjunkturrapport. Likväl kommer kompetensförsörjningen bestå som utmaning, alldeles oavsett om det blir fred på jorden och världsledarna faller i armarna på varandra.

Vi blir ju inte fler heller. Färre barn sätts till världen, trots att befolkningsgruppen i barnafödande ålder (30-39 år) är Sveriges största. Om detta, och vilka ekonomiska problem det skapar, pratade Susanne Spector, chefekonom på Danske Bank, när hon besökte Handelskammaren i början av maj. Många är också förstagångsväljarna i årets val, och om deras gunst tävlar såväl politik som näringsliv.

Och kampen lär bli tuffare om de yngre och anställningsbara. Universiteten är dragplåster och tillväxtmotorer, men det gäller också att få studenterna att stanna kvar i regionen efter examen. Alla som pluggat vidare vet att Campus är en härlig, liten bubbla att befinna sig i, men den är också kortvarig. Har man som student dålig koll på möjligheterna utanför är risken stor att man tar sitt pick och pack och lämnar efter tre, fyra år.

För att råda bot på det drar Linköpings universitet nu igång ett pilotprojekt – i Norrköping: Karriärlöftet. Sedan tidigare finns Bostadslöftet, där alla studenter garanteras ett förstahandskontrakt på en bostad efter avklarade studier. Karriärlöftet är en liknande satsning där studenter, förutsatt att de uppfyller kraven, garanteras en arbetsintervju hos en etablerad arbetsgivare. Lanseringen av Karriärlöftet skedde nyligen på Handelskammaren, i samarbete med LiU, Kårservice och Norrköpings Science Park.

Målet är att fler studenter ska välja att bygga sitt liv och karriär i regionen. För det krävs tydligare koppling mellan studenterna och arbetslivet under hela studietiden. Ett mycket spännande och generöst initiativ av såväl universitetet som arbetsgivare, som förstås ser vinning i det att överkomma utmaningen med sin egen kompetensförsörjning.

Vår region har så mycket att erbjuda både vad gäller utmanande arbetstillfällen och attraktiva boendemiljöer, men också när det kommer till kultur, fritid och annat som ger livet kvalitet. Det måste vi bli bättre på att visa upp – för kampen om kompetensen kommer hårdna.

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef