Hej, Mariana S Gustafsson, biträdande universitetslektor i statsvetenskap, Linköpings universitet!

Hur mår demokratin?
– Trots att vi lever i en viss trygghet att våra politiker och tjänstemän gör vad de ska och att myndigheterna och rättsstaten fortfarande fungerar, mår vår demokrati precis som människorna som bor i Sverige idag: hon är ensam och osynlig. De flesta får möjligheter att ordna sina liv genom arbete, de flesta sjuka får sjukvård, de unga får sin utbildning och de gamla får sin äldrevård. Det är bara att väldigt många känner sig ensamma och isolerade, och möjligen lurade.

Oj, hur påverkar det oss?
– Det är en känd paradox – i ett digitaliserat samhälle med så mycket tillgänglig information, sociala medier, möjliggörande tekniska lösningar tappar vi något i våra medmänskliga relationer. Vi har mycket information och olika verktyg för beslut, vi ska agera klokt och snabbt, men hur meningsfull är vår vardag när vi inte orkar, har tid eller någon människa att skratta eller gråta med? Vi tappar möjligheter att lära känna varandra djupare och bygga tillit till varandra för att eventuellt bygga något nytt och värdefullt tillsammans. Demokratin bygger på att människor litar på varandra och engagerar sig frivilligt, både för att umgås och för att lösa utmaningar tillsammans.

– Trots att mycket information om myndigheter, kommuner och deras tjänster finns tillgänglig online, är de osynliga för medborgare när kontoren stängs. Det är en paradox igen – de finns i verkligheten, uppdaterad information finns på nätet – likaväl är de ”osynliga” för medborgaren. Det finns ju allt på nätet, lyder logiken, men upplevelsen är att det knappt finns någon tid eller värde av att träffa medborgaren längre.

– Hur ska nya medborgare förstå vad en demokrati är, hur ska unga lära sig, om nästan allt vi erbjuder är information utan upplevelsen av mänskligt utbyte som är så viktig för att skapa meningsfullhet i vardagen och en framtidstro?

Har pandemin påverkat demokratin?
– Ja, den har gjort oss mer effektiva och digitala. Men den har också gjort oss mer ensamma, isolerade och törstiga efter mänsklig social och fysisk kontakt. Pandemin har också visat tydligare på svagheter i vårt samhälle, på områden som äldrevård och bostadssegregation där många fler blev drabbade hårdare av Covid-19.

– Pandemin är ännu inte slut och vi har en pågående regeringskris, vilket är oroande med tanke på det politiska ansvaret och viktiga beslut som krävs för att samhället och ekonomin ska ta sig ur krisen. Det politiska landskapet är ännu mer fragmenterat sedan senaste valet, med skiljelinjer inom viktiga frågor, vilket gör det utomordentligt svårt att bygga en regering.

Vilka utmaningar står demokratin inför och hur stärker vi den?
– En utmaning är att omvärdera medborgarskapets mekanismer i ett digitaliserat samhälle, så att den upplevs som meningsfull för alla och som kan möjliggöra engagemang och deltagande. För detta behövs bland annat att vi förstår varandra som medmänniskor, att politiker och tjänstemän förstår medborgarnas frågor och nya behov. Samt att skapa ömsesidig tillit för demokratiska institutioner och värderingar.

Hej, Andreas Norlén, talman i Sveriges riksdag!

Hur mår du?
– Jag mår bara bra, tack. Det är speciella tider nu, onekligen. Vi har haft sommaravslutning i riksdagen, men kanske kommer vi att återsamlas snart igen. Situationen är sådan att nu ligger processen hos statsministern.

Men det kommer inte att bli en lika utdragen historia som hösten/vintern 2018?
– Nej, om regeringen väljer att inte utlysa extraval och processen därmed blir mitt ansvar kommer jag att skynda på det mer. Jag tror också att det underlättar att partierna gått igenom det förut och alla känner varandra bättre nu. Skulle vi regeringen besluta om ett extraval, ska det genomföras inom tre månader. Det är därför det talas om september.

Demokratin är verkligen ”het” nu. Men hur mår demokratin i Sverige på sikt, inte bara baserat på dagsform?
– Demokratin i Sverige mår generellt sett bra. I internationella rankningar kommer vi i topp. Enligt en ny rapport från V-dem institute vid Göteborgs universitet som tittat på alla möjliga variabler är Sverige näst bäst på demokrati efter Danmark. Vi har fria, rättvisa val, respekt för mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, fria medier, akademisk frihet och så vidare. Sedan finns det hot mot demokratin, självklart, men Sverige är ett av de relativt sett ganska få länder som räknas som en fullvärdig, liberal demokrati. Bara omkring 15 procent av världens befolkning bor i fullvärdiga demokratier.

Hur har pandemin påverkat demokratin?
– Riksdagen har anpassats så att ledamöterna exempelvis i hög grad kan arbeta på distans. Sedan är ju kärnuppdraget detsamma. Det finns fördelar och nackdelar med det digitala också för demokratin. Det är enklare för ledamöter att möta medborgare. Man behöver inte resa för att träffas, så trösklarna blir lägre och tillgängligheten till politikerna högre. Å andra sidan är det med demokratin som med allt annat, vi tappar en dimension av det mänskliga mötet genom att inte kunna ses fysiskt.

– Blickar vi utanför Sverige så kan vi se att regimer runt om i världen utnyttjat pandemin för att strama åt människors frihet ytterligare. Val är svårare att genomföra när människor inte bör trängas i kö till vallokaler. Det är något vi i Sverige också noga måste tänka på, om vi ska genomföra ett val under pandemin.

Vilka utmaningar står demokratin inför och vad är dess styrkor?
– Som jag nämnde inledningsvis finns hot mot demokratin, till exempel från extremister som på olika sätt bekämpar vår demokrati. Sedan finns utmaningar såsom att partierna tappar medlemmar och rekryteringsbasen för framtidens förtroendevalda minskar. Vi har ett högt valdeltagande generellt, i senaste riksdagsvalet 87 procent, men i vissa områden i Sverige är färre människor en del av den demokratiska processen  

– En annan utmaning i vår digitaliserade demokrati är desinformation, olika typer av påverkanskampanjer och propaganda som sprids. Här är det viktigt med kunskap om media och källkritik. Här finns en utmaning i att nå den äldre befolkningen som inte vuxit upp i det digitala medielandskapet och är svårare att nå med utbildning jämfört med unga som fortfarande är i skolåldern.

– En del av talmansrollen är att, när det inte råder pandemi, besöka andra länder och på olika sätt samverka för demokrati. På många håll i världen har demokratin det motigt och har försvagats det senaste decenniet. Det är viktigt att Sverige agerar för att motverka en sådan utveckling. Det är också viktigt att Sverige och likasinnade länder markerar tydligt när auktoritära regimer agerar på ett oacceptabelt sätt. Ett aktuellt exempel är när Belarus tvingade ett civilt passagerarplan att landa för att regimen skulle kunna gripa en oppositionell journalist. Det agerandet möttes av ett snabbt och skarpt agerande från EU, vilket var betydelsefullt.

1921 genomförde Sverige de första riksdagsvalen där även kvinnor fick delta, det vill säga för 100 år sedan. Hur uppmärksammas det?
– Jubileet firas av riksdagen hela mandatperioden på olika sätt. Bland annat med en utomhusutställning: ”Ja, må den leva!” som visas runt om i Sverige. Den invigdes i Norrköping den 19 april och är på turné genom landet. Nu närmast i Kiruna. Mer om demokratifirandet, Youtube-klipp där jag berättar mer om rösträttens utveckling med mera finns på firademokratin.riksdagen.se. Kika gärna in där.

– Jag och mina talmanskolleger reser också runt och besöker alla län under mandatperioden, för att lyfta fram demokratijubileet. En sak som slog mig efter valet 2006, när jag blivit invald första gången, var att riksdagen verkligen är hela Sveriges riksdag. Vid uppropet kunde man höra varifrån de kom bara på hur ledamöterna svarade ”ja”. Det tycker jag är fint. Så östgötskan är jag rädd om!

Stort tack för att du tog dig tid, hoppas vi får se dig på Handelskammaren framöver.
– Det här ville jag ju inte missa, och jag ser fram emot att besöka er när situationen tillåter det igen.

Efter 12 år i IT-säkerhetsbranschen startade Conny Ljungqvist tillsammans med kollegan Andreas Karström företaget link22 år 2006. Då som ett konsultföretag med fokus på att hjälpa myndigheter och stora organisationer med cybersäkerhet.

– Vi började som alla konsultbolag, att jobba per timme. Men ganska snabbt insåg jag att detta är olönsamt för våra kunder. Många av våra kunder betalade för dyra konsulttimmar och investerade i specialutvecklade system för att uppnå önskad IT-säkerhet. Jag såg att det borde finnas andra sätt att kunna lösa det här.

Tillsammans med Andreas och de två ytterligare kollegorna började Conny undersöka hur man kunde använda redan befintliga standardsystem och bygga säkerhet av dem. 

– Det kallas security by design och handlar om hur man sätter ihop de olika delarna. Gör man det rätt uppnår man en hög IT-säkerhet till en mycket lägre kostnad.

Där det saknades produkter för att uppnå rätt säkerhetsnivå beslutade de att utveckla dem själva. Och sälja.

– Det var så vi började gå från att vara ett renodlat konsultbolag till att bli ett produktbolag. Vår mission är att det ska finnas färdiga alternativ till alla de som måste ha lite högre kvalitet på sin IT-säkerhet.

Idag står produkterna för 50 procent av försäljningen och konsultdelen för de övriga 50. Målet är 80 procent produkt, 20 procent konsult.

– Vi kommer alltid att leverera expertkompetens per timme. Det behövs för att överföra kunskap till våra kunder, men också för att vi bättre ska förstå våra kunders verksamhet och problem.

Få saker att inte hända

Även om företaget idag är mer ett produktföretag så kvarstår samma idé och vision: att få saker att inte hända.

– Vi jobbar med cybersäkerhet och det viktigaste vi levererar till våra kunder är att förhindra att det oönskade sker. Att hjälpa dem att skydda sina värden. Det handlar om riskhantering och att avväga risker. 

DI Gasell

link22 har vuxit organiskt sedan start och idag är man 20 anställda vid kontoret i Mjärdevi i Linköping. Under året ska man rekrytera fem nya medarbetare.  

– Vi har haft att turen att alltid lyckas få duktiga och engagerade människor att söka till oss. Under de senaste åren har vi varit i en utvecklingsfas och har därför rekryterat många ingenjörer. Men nu behöver vi växla över och fokusera mer på marknadsföring och försäljning. Så nu söker vi affärsutvecklare och marknadspersoner som kan hjälpa oss att ta företaget till nästa nivå och även ut internationellt.

Och för att fortsätta att locka rätt talanger har man börjat arbeta mer med sitt arbetsgivarvarumärke.

– Det ska vara spännande och utvecklande att jobba hos oss. Och när vi växer är det viktigt att vi blir mer professionella. Kraven ökar på oss som arbetsgivare och vi arbetar nu målmedvetet för att utveckla verksamheten och våra medarbetare.  

Omsättningen för link22 landade för 2019 på 25 miljoner. Något som belönades med att man utsågs till DI Gasell. För 2020 väntas omsättningen landa på 32 miljoner.

– Vi är inne i en tillväxtfas och det vi gör är helt rätt. Det bekräftar utmärkelsen DI Gasell.

Framtiden ser ljus ut för link22, företaget växer och branschen är hetare än någonsin.

– När jag började jobbade med IT-säkerhet såg man det som en risk om kunden efterfrågade IT-säkerhet. Nu är det en förutsättning för att få en affär, avslutar Conny. 

På måndagsförmiddagen föll regeringen i och med att misstroendeförklaringen mot statsminister Stefan Löfven röstades igenom i riksdagen. Nu väntar talmansrundor med försök att få till en ny regering, alternativt extraval.

– Oavsett utgången kan vi konstatera att vi har ett osäkert politiskt läge. Och osäkerhet ger sällan gynnsamma förutsättningar för företag som vill växa, utvecklas och skapa nya arbetstillfällen. Om läget uppfattas som instabilt internationellt, kan det påverka viljan att investera och etablera satsningar i Sverige, säger vd Simon Helmér.

– Ur ett näringslivsperspektiv är centralt att lagt kort ligger gällande redan utfästa satsningar, samt att fokus ligger på en stabil återgång efter pandemin och stimulerande åtgärder för att få fart på ekonomin. Vi har dessutom bara ett drygt år kvar till ordinarie riksdagsval och står inför en kommande valrörelse, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.

Simon Helmér, vd

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Nu har jag varit på plats i några veckor som vd för Östsvenska Handelskammaren. Starten har varit intensiv och dagarna har varit fyllda av träffar med nya kollegor, medlemmar och samarbetspartners i vår region.

En central del av Handelskammarens verksamhet är att vara aktören som driver regionala påverkansfrågor. Under min start har jag företrätt vår region i samtal som Trafikverket arrangerat kring prioriteringar av den nationella planen för kommande infrastruktursatsningar. Frågor som jag lyfte var självklart behovet av ny stambana/Ostlänken med centrala stationslägen. Men frågor som också är centrala för vår konkurrenskraft för att nämna några är regionens tre hamnar, fyra flygplatser, förbifart Söderköping och riksväg 51 mellan Norrköping och Finspång (viktig för bland andra Siemens, den största privata arbetsgivaren i vår region ). I höst kommer vi som handelskammare att samla oss och prioritera vilka frågor vi ska driva inför valet 2022. Men mer information om detta kommer framöver – men vi hoppas på era tankar här.

Tiden vi lever i är fortfarande präglad av covid19, men den ökade vaccineringen ger oss hopp. 2021 års Almedalsvecka är digital. Gotland är en del av den Östsvenska handelskammaren så vi är självklart en del av årets program. I arrangemangen samverkar vi med Linköpings universitet, handelskamrarna i Sydsverige och regionala och kommunala aktörer. Vi kommer att lyfta frågor såsom industrins gröna omställning, AI och staden som testbädd, och seminarierna kommer att sändas digitalt.

Almedalsveckan är en demokratisk institution i Sverige och viktig för Gotland. Restriktionerna lättar nu steg för steg, vilket gör att jag kommer att vara fysiskt på plats i Visby i början av Almedalsveckan. Så vill ni träffa mig där hör av er!

Simon Helmér, vd
simon.helmer@east.cci.se

Det var början på juli, solen lyste över Visby från en klarblå himmel och förutsättningarna för en folkfest hade inte kunnat vara bättre. Om det inte vore för den där pandemin… Frånsett några enstaka motionärer, låg grönskan i Almedalen orörd. Änderna i dammen har väl aldrig fått simma så ostört. 

Scenen var öde. Jag och kollegan på plats grep tillfället och knatade upp. Jag ställde mig längst ut på skådeplatsen och blickade ut över de tomma bänkraderna, prydda med små skyltar med namn på partiledare och ministrar som suttit där under de berömda talen. När annars skulle jag få chans att stå på Almedalsscenen?  

Vi riggade mobilkameran och laddade för livesändning. Det var sommaren 2020 och det kändes som vi var de enda på plats. Så var det förstås inte, full aktivitet pågick främst inom Region Gotland med planeringen för kommande år. Projektledaren Mia Stuhre tog sig tid att prata med oss där på scenen. Efteråt spikade hon på egen hand, brett leende, upp en gigantisk banderoll med texten ”Almedalsveckan 2021”. Inget depp – nu tittar vi framåt, var hennes tydliga budskap. 

Stuhre fick rätt. I år blir den genomslagskraftiga politikerveckan av, om än digitalt. I skrivande stund är över 600 arrangemang inskrivna i det officiella Almedalsprogrammet. Seminarier, heta stolar och träffpunkter. Vi på Östsvenska Handelskammaren är självklart med – Gotland är en del av vår region och Almedalen en fantastisk mötesplats för kunskap, nätverk och samtal.  

På plats i Visby finns vår vd Simon Helmér. Han kommer träffa medlemmar, andra företagare och intressanta personer – bland annat Mia Stuhre, då han deltar Region Gotlands morgonsändning ”Hej Almedalen”. Simon är även med i seminariet, som vi arrangerar tillsammans med Sydsvenska-, Västsvenska- och Jönköpings Handelskammare, om behovet av nya stambanor.  

Från Kammarforum i Norrköping sänder vi East Sweden Studio, med seminarier på teman som grön omställning i industrin, staden som testbädd, ny teknik för att lösa brott och AI. Kolla gärna in hela programmet på vår sajt. Där finns något för de flesta, vågar jag påstå.  

Annorlunda Almedalen 2021. Vi kommer kanske inte tillbaka till samma vecka som förut, vare sig datummässigt (det snackas om att både korta ner och tidigarelägga veckan) eller arrangemangsmässigt. Som med så mycket annat är nog de digitala lösningarna här för att stanna. Men jag hoppas innerligt att de står för demokratiska komplement till de varma och vimlande mötesplatserna i Visby.  

Hoppas vi ses! 

Maria Björk Hummelgren,
Näringspolitisk chef

Schaktmassor ses ofta som dyrt och platskrävande. Men massorna kan vara en värdefull resurs. Bakgrunden till seminarieserien har med det uppdrag som Naturvårdsverket fått av regeringen att utreda hanteringen av schaktmassor för att göra det resurseffektivare och göra det möjligt att ställa om till en cirkulär ekonomi. 

Ett av seminarieseriens syften var att öka kunskapen, men även att någon aktör tar vid och driver arbetet och frågan framåt. Länsstyrelsen Östergötland har i dag ett regionalt perspektiv och ansvar och ser det som en möjlighet att förvalta och utveckla dialogen som skapats efter Cleantech Östergötland och Östsvenska Handelskammarens initiativ. På myndigheten har man nu mobiliserat resurser och tillsatt en intern masshanteringsgrupp, i syfte att bygga intern och extern kompetens samt hitta regionala lösningar på hur vi kan cirkulera mer massors än vad som görs idag. 

– Den här frågan ska vara levande i länet genom regional samordning. Länsstyrelsen kan vara en part som ser till att det faktiskt sker, säger Maja Kling Ek, energi-, klimat-, och hållbarhetsstrateg på Länsstyrelsen Östergötland.

Under 2022 har Länsstyrelsen Östergötland en ambition att anordna fyra nätverksträffar. Under det tredje seminariet gavs deltagarna möjlighet att diskutera frågan, om vilka behov ett regionalt nätverk för masshanteringsfrågor ska uppfylla samt ge förslag på de viktigaste utmaningarna som nätverket ska hantera under det kommande året.

Efter gruppsamtalen presenterades några av svaren som framkom i dialogen mellan deltagarna. Nedan återges ett antal frågor, utifrån ett näringslivsperspektiv, som förväntas få liv i den fortsatta dialogen:

Norrköpings kommun rekryterar koordinator och inleder dialog med Linköpings kommun

Charlotte Cederbom, samordnare geofrågor och projektledare för hållbar masshantering vid Norrköpings kommun, berättade sedan i sin presentation om kommunens strategi för hanteringen av massor. Charlotte delgav att kommunen kommer att accelerera arbetet för att hanteringen av massor ska nå minimal klimatpåverkan, främja en cirkulär ekonomi och ha en organisation som underlättar effektiv samordning mellan interna och externa aktörer. 

För att nå dit kommer kommunen ha fyra delmål som ska klaras av de närmaste fyra åren. Det första delmålet handlar om att rekrytera en koordinator och etablera en samordningsfunktion.

  • Målbilden som presenterades av Charlotte Cederbom, Norrköpings kommun.

Kommunen vill få bättre koll på avtal med markägare, se till att alla inblandade har rätt kompetens och definiera vilket ansvar och vilken roll de olika enheterna på kommunen har. Charlotte Cederbom berättade också att man genom en geokalkyl ska kunna se hur mycket massor olika områden kan generera.

– Med start i dag inleder vi en dialog med näringslivet. Vi kommer även att prata med Linköpings kommun och lyfta frågor som vi identifierar i dag.

Charlotte Cederbom bad sedan om deltagarnas input och frågade hur näringslivet bäst kan bidra i utvecklingen för hållbar masshantering. Återigen fick deltagarna diskutera i mindre grupper. 

Några av reflektionerna efter gruppsamtalen:

Från vänster: Sara Malmgren (Cleantech Östergötland), Charlotte Cederbom (Norrköpings kommun), Maja Kling Ek (Länsstyrelsen i Östergötland), Johan Rydberg (Cleantech Östergötland), Charlotta Elliot (projektledare ESIC vid Östsvenska Handelskammaren).

Efter den tredje delen i seminarieserien går det att konstatera att frågan om cirkulär hantering av schaktmassor är i rullning både på lokal, regional och nationell nivå. Hela seminariet (exkl. gruppdiskussionerna) finns inspelat och går att se här: 

Vill du ta del av seminarieserien? Samtliga delar finns inspelade: 

Del 1: https://www.youtube.com/watch?v=5yL-syxxWuE

Del 2: https://ostsvenskahandelskammaren.se/samverkan-ska-ta-masshanteringen-in-i-framtiden/

Wellnox tillverkar och säljer funktionsjuicer i Norrköping under produktnamnet RÅ. Produkterna säljs i Sverige och internationellt. Sedan pandemin bröt ut 2019 har den internationella handeln påverkats rejält. Hur har det då sett ut för Wellnox sedan pandemin startade? Och vad händer nu? Vi fick en stund med Thomas Sjölander- grundare och vd på Wellnox som delade med sig av det senaste året och hur planerna ser ut framöver.

Hur har Wellnox påverkats av pandemin?
Vi hade en häftig marknadsplan på hur vi skulle ta oss an USA, sen kom pandemin och stängde allt för oss och vi tappade momentum. Den 4 mars 2020 skulle Wellnox delta på USAs största hälsomässsa. Dagen innan mässan ställdes den in, då hade vi redan kommit in med leverans till 48 butiker i Los Angeles- det första steget för USA-marknaden. Det var varor för nästan en miljon kronor och vi väntade på att stormen skulle blåsa över, men i och med att vi inte fick genomföra marknadsaktiviteter där så valde vi strax innan jul 2020 att fatta ett beslut om situationen, och sålde produkterna i Sverige i stället.

Så, vad drar ni för lärdomar av handelsåret under pandemin?
Vi har märkt hur sårbara och beroende företag är av en fungerande infrastruktur. Men även om gränserna varit stängda mellan länderna för individer så har logistiken fungerat helt okej och våra produkter har kunnat skeppats.

Hur ser planen ut nu när det börjar lätta upp?
Under året har vi fokuserat på svenska marknaden och lagt en plan för de närmsta 24 månaderna, så det är export vi ska växa med framåt. Inom två år ska vi ha minst fem nya marknader av större karaktär.

Inom en månad kommer det skeppas en order till Kina, och där har vi hittat en partner vi arbetar med, vilket innebär en mindre risk. Vi har även en testorder till Taiwan.

Det pågår även kontinuerliga förhandlingar med andra länder- det är förfrågningar från olika bolag runtom i världen som efterfrågar våra produkter. Vi säljer rena produkter utan socker och tillsatser, som är så naturliga de bara kan vara. Sådana produkter är på stark frammarsch i hela världen.

Vilken är drömmarknaden?
Närmare marknader som England, Tyskland och Beneluxländerna- de är hälsomedvetna och Sverige har hög rankning där.

Vad innebär de internationella planerna för er?
I och med att världen öppnar upp alltmer kommer förhandlingar och marknader öppnas upp, vilket innebär att vi kommer att anställa en person som exportansvarig och som arbetar med produktfrågorna.

Under en längre tid har kompetensförsörjning kallats företagens främsta utmaning. En enkätundersökning från Östsvenska Handelskammaren, där nära 200 medlemsföretag svarat, visar att behoven fortsatt är mycket stora gällande såväl nyanställningar som kunskapslyft för befintliga medarbetare.

Handelskammarens färska rapport ”Kompetensförsörjning – företagens viktigaste fråga”, visar att drygt 50 procent av de svarande företagen har påverkats negativt av bristen på kompetens. Bland de största företagen har över 70 procent drabbats. Behoven av nyrekrytering är mycket stora, 80 procent av företagen i undersökningen uppger att de behöver anställa personal – 60 procent redan i år. Kompetens inom IT, digitalisering, produktion och projektledning är extra eftersökt men behoven är breda inom många kunskapsområden.

– Arbetslivet och arbetsmarknaden är under snabb förändring och vi behöver utbildning under olika perioder av livet – inte bara i början. Digitaliseringen har påskyndats av pandemin så behovet av vidareutbildning och omskolning inom det området, men också många andra, är utbrett, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef, Östsvenska Handelskammaren.

Fler perspektiv och praktikplatser behövs
Samtidigt råder brist på både elever som vill gå de eftertraktade utbildningarna och företag som erbjuder praktikplatser. Handelskammarens undersökning visar att bara hälften av företagen kan tänka sig erbjuda praktik till en högskolestudent eller examensarbetare. Och för elever på yrkeshögskola och gymnasiet krymper öppenheten från företagen till drygt 20 procent. Blott ett av tio bolag kan tänka sig att ta emot en praoelev från högstadiet.

Handelskammarens rapport offentliggjordes vid ett seminarium den 3 juni. Där deltog Mia Hasselgren-Lundberg, affärsområdeschef, Skill, Ann-Charlotte Thorén, vd Östsvenska Yrkeshögskolan, och Fia Blixt, företagsrådgivare Arbetsförmedlingen.

– Vi behöver bredda ungdomars perspektiv, många tenderar att söka sig till en utbildning de redan känner till. Då behövs praktik och insatser som studiebesök och förebilder i arbetslivet. Nya på arbetsmarknaden behöver också få erfarenhet från branschen. Med fler tillgängliga talanger kan vi undvika ”kannibalism” och rekrytera företag emellan, säger Mia Hasselgren-Lundberg.

Fortsatt samverkan och driv i frågorna
– I stort sett alla som går en YH-utbildning får jobb. Under 2020 var intresset mycket stort och platserna utökades. Vi har vissa svårigheter att fylla de tekniska utbildningarna, samtidigt måste vi se till att vi får fler och rätt YH-utbildningar till vår region, säger Ann-Charlotte Thorén, vd Östsvenska Yrkeshögskolan.

– Att täppa till hålen på arbetsmarknaden måste ske genom samverkan. Arbetsförmedlingen tar fram rekryteringslösningar utifrån företagens kompetensbehov och det finns flera exempel på lyckade resultat. Dessa skräddarsydda insatser gör skillnad, för både företaget och blivande medarbetare, säger Fia Blixt, företagsrådgivare Arbetsförmedlingen.

Handelskammaren kommer fortsätta driva kompetensfrågan och för att näringslivet ska få bästa förutsättningar för att hitta nya talanger och vidareutbilda sina medarbetare.  

– Kompetensförsörjning handlar om företagens överlevnad och tillväxt – men också om vår regions attraktivitet och konkurrenskraft på en nationell såväl som internationell marknad. Vi måste börja agera för att säkerställa näringslivets kompetensbehov, säger Maria Björk Hummelgren.

Varför har ni valt att bli en officiell A Sustainable Tomorrow-hubb?

– Nätverket CSR East Sweden, som Östsvenska Handelskammaren driver, har de senaste åren organiserat ett större event varje år. Vårt mål är att ytterligare lyfta frågorna och driva på för hållbar utveckling i vår region, därför vill vi bredda oss och göra något ännu större för fler. Förra året var ett par av Handelskammarens medarbetare med på A Sustainable Tomorrows konferens och uppskattade den höga nivån på innehåll, talare och inramning. Som handelskammare tror vi på samverkan över gränser och vill aktivt bidra till kunskapsutbyte, inte bara inom vår egen region, utan över regiongränserna. Det känns därför helt rätt att vara en del av ett större sammanhang och öppna för nya möjligheter som hubbarrangör av Sveriges största hållbarhets- och framtidskonferens! 

Vilka är de viktigaste hållbarhetsfrågorna för er organisation?

– Östsvenska Handelskammaren består av 850 medlemsföretag, en otrolig bredd både branschmässigt och storleksmässigt med allt från små enmansföretag till stora globala företag. Vart och ett av dessa står inför olika hållbarhetsutmaningar. Så för oss är det viktigt att lyfta olika perspektiv av hållbarhet för att bidra till mer hållbara företag, hållbar tillväxt och ett hållbart samhälle. Vår egen största insats för hållbar omställning är just i rollen som möjliggörare, kunskapshöjare och påverkanskraft.

Har ni några goda exempel från ert hållbarhetsarbete som ni vill dela med er av?

– Inom Östsvenska Handelskammaren och CSR East Sweden finns det fantastiskt många goda exempel! Dessa ser vi till att sprida genom kunskaps – och erfarenhetsutbyte i olika aktiviteter och sammanhang. Ett sätt att synliggöra goda förebilder är det hållbarhetspris som vi delar ut årligen, East Sweden Sustainability Award, och som inspirerar andra. I vår verksamhet har vi som mål att integrera hållbarhetsperspektivet i alla våra tjänster och erbjudanden, vi jobbar ständigt med att hållbarhet ska genomsyra allt vi gör för att själva föregå med gott exempel.

Hur kan er organisation förbättra hållbarhetsarbetet genom denna samverkan med A Sustainable Tomorrow?

– Genom att samarbeta inom ett större nätverk kan vi kunskapa tillsammans med fler, utöka våra kontakter och hitta nya lösningar på gemensamma utmaningar. Både våra medlemmar och andra aktörer kommer ha fördel av att vi genom A Sustainable Tomorrow kan bredda vårt nätverk utanför vår östsvenska region.

Vad har ni för förväntningar på årets fokusområde Regenerative business?

– Regenerativa lösningar och modeller tar hållbarhet ett steg längre. Det är ett relativt nytt och mindre känt begrepp som vi själva och våra medlemmar bör förstå bättre. Vi ser framemot ökad kunskap och konkreta exempel på hur andra har gjort, vilket kan inspirera till mer regenerativt företagande!  

Tack för intervjun redaktionen på A Sustainable Tomorrow!

Inbjudan till konferensen kommer inom kort till handelskammarens och CSR East Swedens medlemmar!