Grant Thornton, med sina 24 kontor och 1300 medarbetare runt om i landet, är en av Sveriges största revisionsbyråer. På kontoret i Visby jobbar 30 personer där Martina Ronquist är kontorschef sen 2019.

– Jag har jobbat på Grant Thornton sen 2006 men jobbade då i Stockholm. 2011 flyttade vi hem till öjn och jag fick möjligheten att jobba vidare på företaget. 

På Gotland är Grant Thornton ensam av de stora revisionsbyråerna. Att arbeta hållbart har länge varit en del av företagets vision och mission men har aktualiserats än mer de senaste åren.

– Det finns tre stora omvärldstrender som vi behöver ha koll på; globalisering, digitalisering och hållbarhet.

Och för Grant Thornton handlar inte hållbarhet enbart om att själva bli mer hållbara utan att hjälpa kunderna på deras hållbarhetsresa. 

– Det är då vi kan göra skillnad på riktigt, genom att nå ut till så många fler med vår ansvarsfulla rådgivning. Det är kopplat till vår vision – att vi vill och ska bidra till en hållbar tillväxt och ett välmående näringsliv i Sverige. 

Att arbeta med hållbarhet är idag inte en konkurrensfördel menar Martina utan faktiskt en fråga om att överleva på sikt. Därför har man startat satsningen ”Framtidskollen” där man ställer frågan till företagen om de har ett bäst-före-datum.  

– Vi vill framtidssäkra företagen. Alla är, eller kommer bli, påverkade på ett eller annat sätt. Utvecklingen går fort, det gäller att anpassa sin verksamhet redan idag så att man är attraktiv för kunder och blivande medarbetare. 

Man erbjuder också en hållbarhetscheck där Grant Thorntons egna experter kan gå igenom företaget. Utifrån en nulägesanalys bedöms framtida möjligheter och risker. 

– Arbetet mynnar ut i hur man kan integrera hållbarhet i sin affärsmodell. Vi ger rekommendationer på åtgärder man kan och bör genomföra redan idag.

Sprider kunskap

I samband med satsningen startades också en kunskapshub, ”In it to win it” där man samlar artiklar och information från experter för att inspirera till ett mer hållbart företagande. Grant Thornton har mycket kompetens och genom den nya satsningen samlar man på sig desto mer. Kunskap man sen delar med sig av till företag och genom olika samarbeten. 

– Vi vill bidra med det vi kan för en mer hållbar näringslivsutveckling och är övertygade om att vi kan hjälpa företag på deras resa. 

Fyra frågor att ställa till sig själv för att se om man har ett bäst-före-datum:

1) Vad i omvärlden påverkar mitt företag?

2) Vilka är och kommer vara vinnarna i min bransch? Och varför är de vinnarna?

3) Vilka intressenter kommer ställa krav på mitt företag framöver?

4) Vilka åtgärder behöver jag genomföra idag för att framtidssäkra mitt företag?

”Jag var på en ungdomsmatch i fotboll där båda lagen hade samma företag som sponsor på tröjorna. Det var så fint och jag tänkte att på ett sådant företag, som stöttar ungdomsverksamhet brett, vill jag jobba”.

Företaget var Sörmlands Sparbank. Och det var Alexander Flygare som såg matchen. Idag jobbar han med samhällsengagemang på banken och vi har pratat med honom om hur en bank kan bidra till ett bättre samhälle. 

Att få människor och företag i Sörmland att växa. Det är Sörmlands Sparbanks, lika viktiga som tydliga, uppdrag. Och det har det varit sedan banken grundades år 1832.

– Det handlar om att skapa rätt förutsättningar för alla som bor och verkar i våra kommuner – allt från att motverka utanförskap och skapa en meningsfull fritid till att bidra till en trygg miljö och lika möjligheter för utbildning. Allt är lika relevant och viktigt för ett bra och välfungerande samhälle, säger Alexander. 

Alexander Flygare är född i Nyköping. Efter tio år på vift, då han bland annat utbildade sig i entreprenörskap, kom han tillbaka till Nyköping år 2009 och fick jobb. På det där stället som sponsrade båda ungdomslagen. Först som privatrådgivare, men sedan fem år tillbaka för att arbeta med samhällsengagemang. 

– Det känns så rätt på så många sätt. Att banken ger tillbaka av sin historiska vinst till lokalsamhället där man verkar, men också för mig personligen som är uppvuxen med föreningsliv och vet vad en meningsfull fritid betyder. Det håller barn och ungdomar borta från aktiviteter som inte är fullt lika bra och samhället tjänar på att undvika mobbning, utanförskap och kriminalitet. 

När vi börjar prata om vad samhällsengagemang betyder och vad det egentligen är drar jag direkt paralleller till sponsring. Och till idrott. Men Alexander stoppar mig.

– Det är lätt att tro att det handlar om sponsring, och visst, till viss del kan man se det så. Vi sponsrar över 100 föreningar i Sörmland, vilket såklart bidrar till meningsfulla fritidsaktiviteter för ungdomar, men sponsring är främst en marknadsföringsaktivitet, något vi gör för att vi också ska få någon form av motprestation. 

Vad är samhällsengagemang då?

– Det handlar om allt vi gör som inte är för vår egen vinnings skull men som får människor och företag i våra kommuner att växa. Det handlar om att vi engagerar oss i projekt som gynnar människorna som finns här – det ska vara attraktivt att bo och leva här, besöka våra kommuner och få möjlighet att jobba i dem. 

Sörmlands Sparbanks samhällsengagemang är brett och sträcker sig över många områden, bland annat idrott, kultur och konst med exempel som släktforskarföreningar, Nyföretagarcentrum och Ung företagsamhet. Mycket kopplat till ungdomsverksamhet, men inte bara. 

– Just nu är vi engagerade i en satsning som går under namnet ”digitalt utanförskap” vilket är en viktig satsning då utanförskapet för äldre har ökat under pandemin. Vi stöttar också bland annat veteranjärnvägsförening i Oxelösund för att bidra till en meningsfull fritid.

Folkbildningen betydande för sparbankerna

Sörmlands Sparbanks engagemang i olika satsningar består oftast i att bistå med pengar då det ofta är den trånga sektorn för många initiativ. Men inte alltid. Det handlar också om att engagera sig olika styr- och referensgrupper samt utbilda om ekonomi – bland annat till skolungdomar. 

– Jag har varit ute och föreläst i några år nu och min uppfattning är tydlig – barn och unga behöver mer kunskap om ekonomi för att kunna fatta rätt beslut. Det handlar om att skapa ett intresse för ekonomi, hur det är att hushålla med begränsade resurser. Folkbildning har alltid varit viktigt för sparbankerna. 

Kvinnorna i spåren av pandemin

Att pandemin har slagit hårt för de flesta behöver knappast skrivas. Även om det inte slagit särskilt mot Sörmlands Sparbank har man tydligt märkt av det. 

– Föreningslivet lider. Näringslivet lider. Familjer lider. De senaste månaderna har belastningen på kvinnojouren ökat markant. Många är inlåsta med sin förövare – man blir aldrig fri. Därför lägger vi just nu extra fokus på stöd till kvinnojourerna.

Och resultaten av pandemin kommer vi inte se förrän långt senare menar Alexander och syftar på alla ungdomar som får sina aktiviteter inställda, de lokala näringsidkarna som inte får några kunder och digitaliseringen som har skapat ett utanförskap vi inte sett tidigare. 

– En samhällskris får så många konsekvenser. Saker vi tyckte var självklara förut är kanske inte det längre. Det är inte svårt för mig att motivera mig att gå till jobbet i dessa tider.

Tålamod och långsiktighet

Även om det finns mycket att oroa sig för så ser Alexander ljust på framtiden. En framtid som stavas tålamod och långsiktighet. 

– Det finns ingen quick fix, varken med eller utan pandemi, att få ett välfungerande samhälle och välmående människor. Det handlar om att jobba på, ha tålamod och vara långsiktig. Något som vi som sparbank kan vara och är då allt som blir kvar går tillbaka till samhället och människorna som bor här.  

Fogarolli är en flotta mobila kaffebarer med franchisetagare över hela landet där högklassigt kaffe serveras från specialbyggda kaffemopeder. Mopederna kan stå både inne och ute på såväl stora mässor och festivaler som små föreningsevents. 
–  När jag startade mitt företag för tre år sedan och gick in som franchisetagare hos Fagarolli så tyckte jag att Handelskammaren var en bra knytpunkt för att komma i kontakt med andra företag genom att delta i olika nätverksträffar, seminarier och numera webbinarier. Det är ett bra sätt för mig som är ensam och inte har så mycket tid att få mycket information om vad som händer i regionen, säger Mats Lygrell, franchisetagare Fogarolli.

Östsvenska Handelskammaren är regionens största affärsnätverk bestående av cirka 850 medlemsföretag med 50 000 medarbetare. Handelskammaren har kontor i Norrköping och Linköping men medlemsaktiviteter arrangeras överallt i regionen som innefattar Östergötland, Sörmland och Gotland.

Vad skulle du säga är det bästa med Handelskammaren? 
–  Helt klart att man får komma ut och träffa andra medlemsföretag och höra om deras verksamheter, lära sig mer om vad de jobbar med och om deras utmaningar. Kanske kan jag hjälpa dem, eller tipsa en tredje medlem eller någon annan jag känner. 

Fogarollis arabicabönor odlas i Centralamerika. Kaffet är både ekologiskt och Fairtrade och det försluts i en klimatkompenserad förpackning. Bönorna rostas sedan i Bergamo i Italien och serveras som bland annat brygg, espresso, latte, cappuccino, cortado eller macciato. Och intresset för kaffet är stort. 
– Mitt medlemskap i Handelskammaren har genererat både affärer och samarbeten och så kommer det att fortsätta även framöver, det är jag övertygad om. Även för en liten företagare finns möjlighet att via Handelskammaren nå ut till ett stort nätverk. 

HÄR kan du läsa mer om att bli medlem i Östsvenska Handelskammaren.

Det är allt från handelsdokument som möjliggör export av varor och tjänster till nätverk, utbildningar och opinionsbildning i viktiga kunskapsområden och frågor för näringslivet.

Östsvenska Handelskammaren har funnits sedan 1913 och mitt uppdrag är att fortsätta vårda och förvalta denna verksamhet. Men jag har en ambition att få bidra till att göra oss ännu bättre och därmed kunna hjälpa er mer.

Det är speciella tider som råder, så på kort sikt är dagarna fulla av digitala möten och diskussioner. Men jag längtar efter fysiska träffar hos er eller i någon av våra lokaler i Linköping eller Norrköping. Har ni tankar, funderingar eller frågor, hör gärna av er till mig på 0702-441934 eller simon.helmer@east.cci.se.

Vi ses snart!

Simon Helmér
Vd

Konsten att förena nytta med nöje, benämns ofta som något positivt och konstruktivt. Ungefär som att slå två flugor i en smäll. Näringsidkare och entreprenörer inbillar jag mig är särskilt skickliga på att hitta nöjet i själva nyttan. Det som driver, skapar engagemang, affärer och försörjning – även om det naturligtvis inte alltid är ett rent nöje, inte minst i dessa tider. Men kan inte nyttan ibland vara själva nöjet? Alltså att nöjet i sig ger nytta? 

Häromkvällen såg jag på SVT:s långkörare Go’ kväll där programledaren intervjuade, som så ofta i programmet, en nyutgiven författare. Just denna hade just skrivit en bok om fjärilar, insekter som fascinerat honom hela livet. Nu ville han dela med sig av sin kunskap så fler skulle intressera sig för och uppskatta de bevingade varelserna.  

”Vad är det för nytta med det då?” undrade programledaren. ”Ja, nyttan… den tycker jag kommer i andra hand. Framför allt är det kul”, svarade fjärilsexperten. Sedan utvecklade han resonemanget att om man lär sig mer så kan det leda till en förmåga att bättre läsa landskapet, vilket ger en bra grund för vidare miljöengagemang och så.  

Och det är förstås nyttigt med engagemang för miljöfrågor. Men är det inte också nyttigt att ha kul? Om det nu är att gå ut i sin trädgård eller en park och njuta av fjärilar, eller se en fotbollsmatch eller läsa en bra bok? Inte bara för att dessa nöjen också för med sig olika nyttor (vilket de ofta gör), såsom motion, frisk luft eller kunskapshöjande. Utan bara för att de är just roliga.  

Ett tydligt exempel är det numera rikskända läskförbudet i Gislaved. Kostchefen förbjöd läskservering annat än i undantagsfall på kommunens äldreboenden. ”Läsken tillför ingen kvalitet”, förklarade hon sitt beslut och tillade att när människor blir äldre blir vi mer och mer sötsugna. Och socker ligger, som alla vet, inte högt på några skalor över nyttigheter. Ingen nytta, alltså förbud. Men vad hände med nöjet?  

Som bekant backade kommunen från sitt beslut, återigen får de gamla i Gislaved dricka sin läsk. Till slut kom väl insikten i att kvaliteten finns i själva nöjet att få njuta av en läsk till maten, nyttigt eller ej. Unna sig något gott eller göra något kul ger glädje, livskvalitet och därmed också – just det, nytta.  

Man kan inte bara göra sådant som är kul, nej. Men man kan heller inte bara jaga nytta utan att ha kul. För försvinner nöjet är jag rätt säker på att nyttan också så småningom förtvinar. 

Maria Björk Hummelgren
Näringspolitisk chef

Hallå där Yvonne Anglesjö  – Vilka är det som kan söka era stipendier?

– Enligt stadgarna måste du vara folkbokförd i Norrköping och arbeta inom Norrköpings kommuns privata näringsliv. Ett stipendium kan vi ge till personer som vill gå eller går praktiskt inriktade utbildningar och som vill utvecklas. Det kan vara allt från högskoleutbildningar till yrkesrelaterade språkstudier. Personer som är mitt uppe i arbetslivet men som gärna vill utvecklas i sina roller. Testamentatorns vilja var att man gärna ska arbeta inom industriföretag men vi ser självfallet gärna sökande från andra yrkeskategorier också.  

Berätta hur ni väljer ut stipendiater!

– Man ansöker digitalt via johnlennings.se och fyller i en ansökan där man berättar om vilket syfte man har med att gå en utbildning och vilket mål man vill uppnå.

Styrelsen går igenom samtliga ansökningar och det kan hända att vi kallar vissa stipendiater till intervju. Varje år gör vi en bedömning av hur mycket kapital vi har att dela ut och av det avgörs hur många som kan få ta del av stipendiesumman och hur mycket det blir.

Ja, hur mycket pengar delar ni ut i stipendier?

– Det varierar från år till år. Eftersom hela verksamheten finansieras via avkastning på kapitalet och utdelningarna är lägre i år så påverkar det i sin tur vår möjlighet att dela ut lika mycket stipendier som tidigare år. Men man ska absolut söka, stöd kan ges till hela eller delar av kursavgiften.

Du är ju ny som styrelseordförande. Vad är det bästa med att jobba med Lennings stipendiefond?

– Att få vara med och göra skillnad för dem som söker! Att ge dem en möjlighet att utvecklas. Det är en fantastisk möjlighet som John Lennings gett oss genom att donera pengar som vi får möjlighet att förvalta och dela ut.

Vill du veta mer? Besök http://johnlenning.se

Med 660 röster mot 5 och 32 nedlagda gjorde ledamöterna tummen upp för det avtal som parterna kom överens om på julafton förra året. Sedan årsskiftet har handels- och samarbetsavtalet varit i bruk provisoriskt, men det bekräftas nu definitivt.

”Det innebär starten på fortsatta diskussioner, dialoger och förhandlingar för att ytterligare detaljera och fördjupa vad avtalet innebär. Framför allt ger det de bästa förutsättningarna för att EU ska kunna fortsätta arbeta konstruktivt med Storbritannien som en viktig vän och partner”, säger Anna Rehncrona, ansvarig för näringslivsutveckling på Östsvenska Handelskammaren.

Läs mer om avtalet, vad det innebär och hur man tillämpar det här.

Nu har möjligheten att ansöka om finansieringsstöd öppnat inom internationalisering, digitalisering och grön omställning. Är du ett företag som

så är det bara att ansöka senast 31 maj! Läs mer om checkarna och ansökan här!

Östsvenska Handelskammaren ingår i de regionala exportcenter som tillsatts av regeringen för att samordna och underlätta arbetet med internationaliseringsstöd i regionerna och är därför med och utvärderar ansökningar för affärsutvecklingscheckar inom internationalisering. 

  

Projektet, som löper på under 2021, går ut på att hjälpa företag i form av individuella rådgivningar men också att bjuda in till föreläsningar, workshops och seminarier. Rådgivningarna planeras att vara på plats i Nyköping och Oxelösund, medan föreläsningar, seminarier och workshops är i digitalt format och därför kan nå en större publik.

En första inspirationsföreläsning, med fokus på handeln, hölls i början av maj där bland andra Patrik Levin, VD för Gekås i Ullared spanade kring trender och det nya normala för handeln. Fler inspirationsföreläsningar med besöks- och handelsnära innehåll hölls under maj och juni månad. Dessa följs upp av mer skräddarsydda seminarier, workshops och individuella coaching tillfällen under både vår och höst.

Mer information om projektet och de olika aktiviteter som planeras finns här. För att orientera sig kring och anmäla sig till aktuella seminarier, besök vår eventkalender!

  

Hur ser framtidens arbetsliv ut? Aldrig tidigare har så många ställt sig den frågan. Såväl medarbetare och chefer som forskare och debattörer diskuterar vad som kommer hända efter pandemin. Kommer vi gå tillbaka till hur det var innan? Eller kommer det vara som nu där de flesta jobbar hemifrån?

– Ingen vet, men jag tror att vi kommer få ett nytt normal-läge som är en mix, säger Camilla Wallander, vd på Berghs School of Communication.

I Camillas spaning samlar hon 10 nycklar som hon tror kommer forma framtidens arbetsliv. Och det handlar bland annat om flexibilitet, samverkan och att vara mer ute är inne.

– På fritiden är många gärna utomhus och att vara ute tror jag kommer bli en del av arbetet i en högre utsträckning framöver. På Berghs ser vi nu över hur vi kan kombinera vår undervisning med att vara ute, inne och digitala. Det finns också fastighetsägare som nu börjar bygga utomhuskontor. 

Hur kan man jobba ute med ett traditionellt ”innejobb”?

– Det finns flera olika sätt, en av mina favoriter är walk and listen. 

Walk and listen?

– Ja, ett exempel som vi gjorde var att vi läste in affärsplanen och skickade den som ljudfil till medarbetarna med uppmaningen att ta en promenad och lyssna igenom den. När alla hade gjort det samlades vi i olika breakout-rooms för att diskutera. 

Något Camilla också tror kommer vara viktigt är en hållbar arbetskultur, och att det är upp till både chefer och medarbetare att bidra till den kulturen.

– Det är lätt, att när vi jobbar hemma mer, att allt blir jobb – att gränsen mellan vad som är jobb och fritid suddas ut. Då handlar det om att skapa sig en arbetszon och se till att den är ergonomisk. Se också till att du ”går till jobbet”, det kan du göra genom att ta en morgonpromenad, klä på dig arbetskläder och se till att avsluta dagen. 

Camilla Wallander, vd på Berghs School of Communication

Camillas 10 nycklar till framtidens arbetsliv  

1. Integrera lärande i arbetet

Allt och alla behöver utvecklas, såväl personer som företag. Och det är personer som utvecklar företag. Avsätt arbetstid för lärande och hitta arbetssätt och strukturer med mätbara mål på hur anställda kan lära sig nya saker. På Berghs ska våra medarbetare exempelvis samla på sig 100 timmars lärande varje år. Vi kan hjälpa företag att hitta sin Learning experience (LX).

2. Flexibilitet i centrum

Det har pratats om flexibla arbetsplatser och flexibla arbetstider under många år. Men vad har det egentligen betytt i praktiken? Begrepp som WFH (Work From Home), FROG (Fully Remote Organization), NMW (No Meeting Wednesday) och 3-2-2 (3 dagar onsite, 2 dagar hemma eller annan plats och 2 dagar helg) har dykt upp det senaste året och visar än mer på att flexibilitet står i fokus.

3. Kommunikation än viktigare

Kommunikation har alltid varit viktigt, men pandemin har gjort kommunikationen ännu viktigare – framförallt internkommunikationen. Det handlar om att hitta nya kommunikationsvägar och verktyg för att skapa sammanhållning, arbetsglädje och effektivitet i det nya normala. Under året har vi börjat använda en rad nya verktyg, bland annat Trello, Wonder, Miro och Slack. 

4 .Engagerande miljöer och metoder

Det handlar såväl om hur vi designar och möblerar våra kontor som hur vi skapar nya arbetsstrukturer och arbetsmiljöer. Vi vill ha engagerande miljöer att arbeta i där man kan välja att sitta själv eller i större ytor med andra. Likaså att fortsätta med metoder som kommit fram tack vare digitala möten även i framtidens fysiska möten. Det kan handla om incheckning och effektivitet.  

5. Etablera samarbeten

Samverkan är och kommer vara viktigare än någonsin – att hitta partners för att utveckla sitt företag, men också sig själv. Det kan vara genom co-working-spaces, möten och liknande.

6. Tänk in utomhus

Vi mår bra av att vara utomhus. Det visar forskning och magkänslan säger samma sak. Många spenderar idag sin fritid ute, men det går även att jobba ute med ett traditionellt ”innejobb”. Några exempel på att kombinera rörelse, jobb och att vara ute är:

Walk and listen är en av mina favoriter. Ett exempel vi gjorde var att vi läste in affärsplanen och skickade den som ljudfil till medarbetarna med uppmaningen att ta en promenad och lyssna igenom den. När alla hade gjort det samlades vi i olika break-out-rooms för att diskutera.

Fastighetsägare har nu också börjat bygga kontor utomhus och vi funderar på hur vi kan kombinera vår undervisning med att vara ute, inne och digitala. 

7. Omvärldsbevakning som en naturlig del

Att ha koll på sin omvärld är en förutsättning för många företag. Och kommer så vara även i framtiden. Det som sker nu är att vi också delar vår omvärldsbevakning med varandra. Det vi lär oss, och de trender vi ser, kan vi enkelt dela med varandra genom olika verktyg. Gör det. 

8. Skapa tid och format för idégenerering

Att inte utvecklas är att avvecklas. Idéer är avgörande för ditt företags framtid. Fundera ut hur du och din arbetsplats skapar en tillåtande miljö och struktur för idégenerering – såväl fysiskt som digitalt.

9. Skapa och inför ritualer

När många har långa arbetsdagar framför datorn, ofta helt själv, är det viktigt att hitta ritualer som bryter av. Någonting som inte behöver, och kanske inte ska, vara arbetsrelaterat. Etablera utvecklingsprojekt, testa speed-dating och nya återkommande eventformat. 

10. Bygg hållbar kultur

Det är lätt, att när vi jobbar hemma mer, att allt blir jobb – att gränsen mellan vad som är jobb och fritid suddas ut. Skapa dig en arbetszon och se till att den är ergonomisk. Det är lätt att glömma och bra att påminna sig om ibland. Se också till att du ”går till jobbet”, det kan du göra genom att ta en morgonpromenad, klä på dig arbetskläder och se till att avsluta dagen.