– Ett väldigt lyckat projekt och vi har uppnått ett av våra miljömål, säger Maria Välitalo som är Sustainability manager på Toyota Material Handling.

I augusti 2019 gick det stora företaget som tillverkar truckar och logistiklösningar i Mjölbyöver till flytande biogas, LBG i produktionen. Den stora förändringen skedde i målerierna, där man lackerar truckarna. I det arbetet använder man ugnar som värms upp och dessa är energikrävande. Därför kändes det viktigt att få till förändringen i hållbar riktning.

– Innan använde vi gasol och nu alltså helt och hållet flytande biogas i ugnarna. Det här var den sista pusselbiten för att bli koldioxidneutrala, säger Maria Välitalo . Vårt miljöarbetet har pågått under lång tid.

Biogasen tillverkas i Östergötland av Svensk Biogas och utvinns främst av matavfall, en mindre andel kommer också från bland annat slakterier.

– Det häftiga är att matavfall från Toyota Material Handlings egen restaurang går till biogastillverkningen. Så det blir ett fint kretslopp.

3 000 ton per år. Så mycket har koldioxidutsläppen minskat sedan företaget bytt energikälla. På sajten zeromission.se kan man räkna ut att en människa i genomsnitt bidrar till utsläpp på 7 ton per år. Enkel matematik räknar ut att minskningen hos Toyota motsvarar drygt 400 personers koldioxidutsläpp på ett år. 

– Biogas är egentligen dyrare än gasol men det finns så många andra fördelar att vår ledningsgrupp ansåg att miljö och hållbarhet går före, säger Maria Välitalo.

Hon upplever ett engagemang och en stolthet bland ledning, inköpare, projektledare och medarbetare i produktionen.

– Hållbarhetsfrågor  genomsyrar hela företaget och är viktigt för alla anställda. Engagemanget är fantastiskt att ta del av.

Sedan genomförandet får företaget studiebesök från andra företag eftersom fler industrier i Östergötland ser över möjligheterna med biogas. Toyota Material Handling har också fått flera utmärkelser på grund av sin gröna omställning. 

Vad blir ert nästa mål?

– Det vi gör nu är att se över vår energianvändning på hela företaget. Vi ISO- certifierar oss inom energi. Vi är det sedan tidigare inom miljö, arbetsmiljö och kvalitet och vill även certifieras inom detta. Transporter är också ett område vi kan förbättra oss inom. Vi har börjat köra vissa transporter med biogas och nu utreder vi möjligheterna för att kunna köra fler transporter med biogas, säger Maria Välitalo.

I år kommer en upphandling av Gotlandstrafiken att utformas för nästa tioåriga trafikperiod som startar 2027. Samtidigt har Trafikverket fått i uppdrag av regeringen att utreda en modell med trafik helt i statlig regi med en förväntan om sänkta kostnader. Vi menar att det samlade värdet av goda kommunikationer mellan Gotland och fastlandet måste stå i centrum när framtidens trafik utformas. 

En förstudie till utredningen fokuserar ensidigt på de eventuella möjligheter som finns för staten att minska sina kostnader för Gotlandstrafiken. Perspektiven behöver breddas, goda förbindelser mellan Gotland och fastlandet är en förutsättning för arbete, välfärd och utveckling på ön. Dessutom finns en stor risk att klimatambitionerna sänks om marknaden stängs. 

Gotland är Sveriges mest företagsamma region, tillsammans skapar företagen över 10 000 arbetstillfällen på ön. Men förutsättningarna skiljer sig delvis från andra svenska regioners och möjligheten att konkurrera på lika villkor begränsas av ö-läget. Upphandlad färjeoperatör förväntas ha god dialog med det gotländska samhället och näringslivet. Samtidigt visar Trafikverkets förstudie till utredningen att det saknas en konsekvensanalys som tar sin utgångspunkt i Gotlands och det gotländska näringslivets behov. 

Upphandling är både sunt och nödvändigt. Upphandlingar konkurrensutsätter företagen vilket driver på ambitioner om att förbättra, kundanpassa, effektivisera och teknikutveckla. Gröna upphandlingar bidrar till ökad hållbarhet som incitament till utvecklingen av hållbara transporter. Det finns inget som talar för att förstatligande av trafiken mellan Gotland och fastlandet skulle leda till bättre kommunikationer eller en snabbare omställning till fossilfri färjetrafik. Tvärt om skulle en sådan utveckling hålla tillbaka den investeringsvilja som nu finns i bränsleskifte och teknikutveckling mot fossilfria sjötransporter. 

Som exempel har Gotlandsbolaget och Destination Gotland investerat stort i den senaste generationen LNG-fartyg som drivs med naturgas och biogas. Dessutom har rederiet antagit en branschledande färdplan mot fossilfri sjöfart som innebär att koldioxidutsläppen ska minska med 70 procent till 2030. Senast år 2045 ska man kunna erbjuda en helt fossilfri överfart mellan Gotland och fastlandet.

Ska den svenska transportsektorn nå det världsledande hållbarhetsmålet, är det nödvändigt med gröna upphandlingar. Förbättrade kommunikationer och ett ökade resandet till Gotland har haft en avgörande betydelse för Gotland och har skapat förutsättningar för Gotlands positiva utveckling. Tillväxtperspektivet och näringslivets behov måste därför fortsatt stå i centrum när den framtida trafiken ska utformas.

Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen
Pia Carlgren, t f vd Östsvenska Handelskammaren

John Lennings Stipendiefond är stiftelsen som förvaltas till minne av textilfabrikören John Lenning, 1819–1879, vars värdefulla syfte är att ge ekonomiska bidrag till de som vill vidareutbilda sig och utvecklas för nya utmaningar i sin yrkesroll.

Stiftelsen förvaltar idag ett kapital på omkring 40 miljoner kronor där 80–90 procent av nettoavkastningen på kapitalet årligen delas ut i form av stipendier. Genom åren har man tilldelat stipendier för en rad olika kurser och utbildningar, däribland diplomerad marknadsekonom, yrkesrelaterade språkstudier, certifiering inom Corporate Social Responsibility (CSR), utbildningar inom kvalitet, förändringsledning och projektledning och lastbilskörkort, för att nämna några.

Enligt stiftelsens stadgar tillsätter Östsvenska Handelskammaren en ledamot tillika ordförande till John Lennings Stipendiefond. Den 1 januari stod det klart att Yvonne Anglesjö tar över rollen som styrelseordförande efter Bengt Assarsson. Så här säger hon om uppdraget:

– Det här känns jättekul! Det är en ära att bli vald som styrelseordförande och dessutom till en så anrik och betydelsefull stiftelse. Jag ser fram emot att få fortsätta bedriva det fina arbetet som den tidigare styrelsen påbörjat och att få stötta Norrköpings näringsliv och de stipendiater som vill fortsätta att utveckla sig, säger Yvonne Anglesjö.

Vill du veta mer? Här kan du läsa mer om John Lennings Stipendiefond och ansökan

Kraven för att ansöka om stipendium är att man ska vara folkbokförd i Norrköping och arbeta inom det privata näringslivet i Norrköpings kommun.

– Jag fick höra det igår kväll av en kollega att det blev förlängt och har reagerat med att jag blir rätt uppgiven. Jag tycker inte alls att regeringen tar hänsyn för och respekterar vår bransch. 
Beskedet kom oerhört tätt inpå också. Det är en omöjlighet att schemalägga personal när beskedet kommer så tätt inpå. 
Det är tur att min personal har förståelse för detta, så att vi inte har personal som får stå avlönad mellan 20.00 och 22.00 utan kunder att servera. Vår personal har fått gå över till att jobba timmar och har delvis fått andra arbetsuppgifter. De är fantastiska på att acceptera denna omställning det varit och är.

Hur tycker du att pandemin har hanterats ur din synvinkel som krögare?

– Inte bra och jag måste säga att jag är tämligen säker på att restaurangmiljön inte är en stor smittspridare. Att stänga klockan åtta istället för tio sparkar bara undan våra ben. I mitt tycke finns det inget att vinna på det i smittskyddsväg.
Vi har hela tiden arbetat efter restriktionerna och varit försiktiga. Hos oss är det exempelvis så att gästerna inväntar att få sittplats, vi håller mellanrum mellan borden och man får besöka oss i sällskap om högst fyra personer och så vidare. I en restaurang kan man hålla bra koll på hur kunderna håller avstånd.

Har du kunnat ta del av ekonomiskt stöd? 

– Jag får inget statligt stöd eftersom jag startade i mitten på oktober, jag kan inte hänvisa till en tidigare inkomst i företaget som stödet kan beräknas på. 
Sedan tycker jag att permittering kan hjälpa arbetstagaren men inte lika mycket arbetsgivaren.

Vad säger kunderna?

– De är stöttande. Vi har faktiskt även många gäster i riskgrupp på Harrys och det är för att de anser att vi tar ansvar och tar emot gästerna på ett ansvarsfullt sätt.
Vi är en bransch som tagit ansvar från början för att behålla kunderna. Däremot kan jag förstå att det inte funkar att hålla igång nattklubbar, klockan 3 på natten hålls inte avstånd. 

Hur tänker du framåt och kring våren?
– Jo jag har en del oro, dels kring en satsning på en stor uteservering som vi investerat mycket tid och pengar i och nu är det oklart hur vi kommer att kunna hålla öppet.

– Jag vill passa på att säga att jag hoppas verkligen att de som nu i vinter fått vaccin kommer att kunna ta del av lite mer i samhället. Att exempelvis personer med  vaccinationskort ska kunna få gå på restaurang normalt eller gå på exempelvis Vita Hästen-match eller en IFK-match. Vaccinet kan rädda både liv och verksamheter.

Avtalet skapar stabilitet i relationerna mellan EU och Storbritannien och en förutsägbarhet för svenska medborgare och företag, inte minst när det gäller handelsvillkoren. Förutom handel med varor så ingår tjänster, dataflöden, offentlig upphandling, standarder med mera i avtalet. Utöver ett frihandelsavtal och regler för lika konkurrensvillkor täcker avtalet också andra viktiga områden som inre säkerhet, fiske, transporter, klimat och miljö. Det ger bra förutsättningar för ett långsiktigt samarbete och goda relationer mellan EU och Storbritannien framöver.

För ett företag som importerar och exporterar varor innebär avtalet fortsatt tullfrihet förutsatt att företagets produkter uppfyller avtalets ursprungsregler. Företag kommer dock behöva skicka med mer dokumentation som exempelvis export/importdeklaration och ursprungsförsäkran. Från och med nu måste varor uppfylla de brittiska nationella reglerna för att få säljas i Storbritannien, så att vara uppdaterad på det brittiska regelverket är ett måste i det fallet. Avtalet ger också en möjlighet att skjuta upp leverantörsdeklarationer under den inledande fasen av avtalet vilket underlättar en del för företag.

– Oavsett avtalet är det viktigt för företag att ta reda på vad som gäller för just deras verksamhet, här kan vi som handelskammare hjälpa till att svara på frågor. Inledningsvis behöver man vara förberedd på längre ledtider för transporter och högre kostnader i form av tullavgifter, säger Anna Rehncrona, ansvarig för näringslivsutveckling på Östsvenska Handelskammaren.

När det gäller tjänster kommer EU-företag ha konkurrensfördelar jämfört med företag från andra länder som vill sälja sina tjänster i Storbritannien, men det kommer bli krångligare om man jämför med hur det fungerar inom EU idag. Idag i Storbritannien finns det över 120 reglerade yrken som regleras på olika nivåer. I avtalet finns det mekanismer som gör det lättare att erkänna varandras reglerade yrken.

Viktigt att tänka på är att den fria rörligheten för personer mellan EU och Storbritannien upphörde vid årsskiftet. Det kommer påverka allt från affärsresor, studier till bland annat uppehållstillstånd och socialförsäkringar. För affärsresor beskriver avtalet vad man kan göra på en sådan resa utan att behöva ansöka om arbetstillstånd.

Avtalet började gälla och är juridiskt bindande från 1 januari 2021. Under de första månaderna av 2021 kommer avtalet att genomgå juridisk granskning och översättning till de olika EU medlemsstaternas språk. Under den processen kan detaljer justeras, men i stort kommer avtalet inte ändras från den version som nu finns publicerad. Europaparlamentet förväntas rösta om avtalet i februari/mars 2021.

För mer information och länkar till samlad information, besök Östsvenska handelskammarens sida med Brexit relaterad info eller Kommerskollegiums hemsida.

Anna Rehncrona, ansvarig näringslivsutveckling Östsvenska Handelskammaren

– Vi närmar oss slutet på ett år som varit minst sagt annorlunda. Pandemin och viruset covid-19 har starkt påverkat näringslivet i vår region på olika sätt och kommer fortsätta att ha effekter under en tid framåt. Vissa företag och branscher har det oerhört tufft, andra kommer att gå stärkta ur situationen, säger Pia Carlgren, t f vd.

Gällande åtgärder som påverkar medarbetare på företagen har en tredjedel av de svarande företagen använt möjligheten till korttidspermittering. 12 procent har tvingats säga upp personal, 17 procent har avslutat timanställningar/konsulttjänster. Värt att notera är att 20 procent faktiskt har anställt medarbetare. 

– Vi kan anta att andelen som tvingats säga upp anställda förmodligen varit högre om inte alternativet med korttidspermittering funnits. Vi ser även att nära 40 procent av de som svarat på enkäten ansökt om någon form av ekonomiskt stöd, och bland dem är korttidspermitteringen den absolut mest använda. Omställningsstödet och uppskjuten skatt har också ansökts om i viss utsträckning, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.

Mönstren i hur drabbade företagen är och vilka åtgärder som vidtas känns igen från vårens och höstens mätningar. En förändring har dock skett i hur Handelskammarens medlemmar ser på de offentliga aktörernas sätt att hantera situationen:                      

I undersökningen som gjordes i maj svarade 84 procent av de svarande företagen bra eller mycket bra på frågan om hur stat, region, kommuner och myndigheter hanterat situationen kopplad till pandemin. I slutet på augusti hade det positiva omdömet sjunkit till 67 procent och nu i december var andelen som svarat bra eller mycket bra nere på 43 procent.

– I början av pandemin var majoriteten företag lättade över att Sverige inte tillämpade total ”lockdown” utan höll strategin med rekommendationer. I fritextsvaren nu ser vi att det ökade missnöjet bland annat handlar om begränsningar i testning av covid-19, otydlighet i kommunikation samt att stöden till företag varit komplicerade att söka och tagit alltför lång tid att erhålla, säger Maria Björk Hummelgren.

Framåt tror majoriteten av de som svarat på enkäten nu att fortsatt offentliga krissstöd till utsatta branscher samt offentliga, efterfrågestimulerande investeringar kommer att behövas. 83 procent av de svarande företagen ser med optimism eller stark framtidstro på sin egen verksamhet och 66 procent ser optimistiskt på hela regionens näringslivsutveckling.

Varför valde du att gå styrelseutbildningen Rätt fokus?

Jag har varit i aktiv i flertalet bolagsstyrelser i några år men kände att jag ville ta ytterligare steg och få mer kompetens, kunskap och praktiska verktyg på hur man bäst utvecklar och driver framgångsrika styrelser och får till det där med just ”rätt fokus”.

Vad tyckte du om utbildningen?

Jag är väldigt nöjd, tyckte först det var lite trist att bara köra digitalt men det fungerade långt över förväntan och kursledarna var oerhört kompetenta i frågorna och hade flera inspirerande case från verkligheten.

Vad är det viktigaste du tar med dig?

”Att ha större framrutor än backspeglar”. Jag tror många styrelser fastnar i för mycket rapporterande om insatser igår istället för att prata om vilka insatser företaget kräver imorgon. Att avsätta tid för dessa diskussioner är avgörande och då kanske inte bara en gång om året på strategikonferenser.

Var det något som var en riktig ögonöppnare för dig?

Njae, inte direkt. Men man får en tydlig insikt i att det är mycket formalia att hålla reda på och att det är ett stort ansvar och väldigt tidskrävande att jobba professionellt i en styrelse. Det ska man givetvis ta med sig innan man tackar ja till ett styrelseuppdrag.

Skulle du rekommendera utbildningen?

Absolut, mycket duktiga kursledare, relevant innehåll och trevliga kurskamrater. Så ja, ”rätt fokus” helt enkelt ?

Är du intresserad av att gå en styrelseutbildning? Här kan du se kommande datum.

Under 2021 går diskussionen om höghastighetsbanor in i en kritisk fas. En ny nationell plan för svenska vägar och tågräls ska tas fram och hur projektet med ny stambana passar in i planen är en av svensk politiks viktigaste frågor på mycket länge. 

Beslutet om nya stambanor genom södra Sverige handlar om att vi ska bygga ihop de redan beslutade sträckorna mellan Järna-Linköping, Borås-Göteborg och Hässleholm-Malmö. Dessa sträckor är synnerligen viktiga i sig för den regionala utvecklingen med arbetsmarknadsförstoring, ökad pendlings- och godstrafik samt städernas utbyggnad och omställning till mer moderna och hållbara miljöer för människor att bo, arbeta i och besöka. 

Genom att länka ihop de tre sträckorna till en sammanhållen ny stambana, får vi ut ännu mer. Bygger vi samman våra tre storstadsområden Stockholm, Göteborg och Malmö kommer det generera en mer sammanhållen svensk ekonomi och en fribiljett till den storsatsning Danmark och Tyskland gör på ny järnväg. För att få ut mesta möjliga vinst och tillväxtchanser behöver vi självklart se till att Sveriges största flygplats Arlanda finns med i planerna som en etapp. Inkluderas Arlandas i det nya stambaneprojektet kommer vi att säkra och utveckla tillgången till världens marknader, vilket gör projektet än mer angeläget. Och för Arlandas del, får flygplatsen större möjligheter att växa om den görs tillgänglig för en större region – hela södra Sverige.

Det är ingen hemlighet att det finns delade meningar i Sveriges riksdag beträffande planerna på den nya, sammanhållna stambanan. Samtidigt anser vi ett antal perspektiv saknats eller fått alldeles för lite utrymme i debatten. Det är viktigt att dessa inte glöms bort:

• Halva investeringen är redan beslutad. Vad många förbiser är att halva investeringen i ny stambana redan ingår i den nationella planen för 2018-2029, som riksdagen godtagit. Kring var och en av våra tre storstäder finns redan beslutet på plats att bygga ny järnväg för snabbtåg, och stadsutvecklingen med långtgående planer och tunga investeringar är redan gjorda. Det debatten handlar om nu är huruvida dessa banor ska länkas ihop. Och det handlar om mindre än hälften av projektets kostnad

• Att bara renovera det gamla håller inte. Alternativet att bara rusta det gamla tågnätet, som en del framför, finns inte i praktiken. Trängseln på befintliga spår är i dag så omfattande att det inte finns plats hur mycket de än restaureras och förädlas. Det är inte möjligt och således inte ett gångbart argument. Ett belysande exempel är citytunneln i Malmö, som byggdes för tio år sedan för att bättre binda samman Öresundsbron med det övriga svenska järnvägsnätet. Denna relativt korta stäcka har på ett decennium gått från noll till att idag bära 300 tåg per dygn. Att satsa på att renovera det gamla går helt enkelt inte, investeringar i nya spår krävs. 

• Höghastighetsbana är inte dyrare. En låter påskina att höghastighetsbanorna är dyrare att bygga än vanliga stambanor. Det stämmer inte. I själva verket är prislappen per kilometer precis densamma som de nya spåren mellan Uppsala och Stockholm, eller Göteborg och Alingsås

• Elbilar och elflyg kan inte ersätta tåg. En annan missuppfattning, eller önsketänkande, är att elbilar och elflyg skulle kunna ersätta tågen. Men även det är lösningar med alldeles för liten kapacitet. Varken elbilar eller flyg kan som järnvägen erbjuda en så pass tillfredsställande tillgänglighet från centrala orter och möta behoven av att snabbt och enkelt transportera ett så stort antal människor och så stora mängder gods. Dessa trafikslag är, visserligen goda, men enbart komplement.

Förutom ovan nämnda, återkommande missuppfattningar i debatten om ny stambana för höghastighetståg genom Sverige, saknas även en del av de viktigaste perspektiven:

• Snabbhet och täta avgångar ger tillväxteffekter. Ekonomiska fördelar uppstår genom att höghastighetsbanorna förbinder väldigt många människor väldigt snabbt. Mindre uppmärksammat är att även antalet avgångar har stor betydelse för revolutionerande förstärkning av svensk ekonomisk och kulturell sammanhållning. Med förbindelser som inte kräver att människor håller reda på tidtabeller är de mer att jämföra med tunnelbanor i storstäder. Tillsammans med centralt placerade stationer skapar de en helt ny dynamik i svensk ekonomi och samhällsutveckling.

• Ny länk till EU. En underskattad faktor är att ny järnväg för snabbtåg medför att Sverige får en helt annan tillgång till våra viktiga grannar inom EU. Danmark och Tyskland länkar sig samman genom med nya spår och ny järnvägstunnel. Samtidigt storsatsar Tyskland på järnväg med belopp motsvarande tre svenska höghastighetsbanor. Med egna snabbtåg får Sverige ut ett betydligt större värde av den tyska satsningen

• Landvetter tillgängliggörs. En annan ofta bortglömd aspekt i debatten om ny stambana genom södra Sverige, är att Landvetter tillgängliggörs med tåg. Det innebär att flygplatsens möjligheter att erbjuda ett större utbud radikalt förbättras, som kan komma en mycket större del av Sverige till nytta. 

Vi kan egentligen bara se en nackdel med projektet att bygga samman de tre redan beslutade delarna av ny svensk stambana: att inte Arlanda kopplas med på samma sätt som Landvetter. Idag går visserligen lokala tåg mellan Stockholm och Arlandas terminaler, men de är just lokala. Med en ny etapp från Järna till Arlanda, kommer Sveriges internationella hub kunna hävda sig som ett trovärdigt alternativ för interkontinentala flyg. Arlandas lokala upptagningsområde skulle växa med uppemot en miljon människor då Södermanland, Östergötland och Jönköping blir genuint tillgängliga. En faktor icke att förringa för att attrahera interkontinentala destinationer till flygplatsen.

Vi föreslår därför projektet med ny stambana för höghastighetståg får ytterligare en central ambition i bygget av Sverige: flygplatsintegration. Det innebär konkret att vi måste slå vakt om Landvetter som eget stationsläge på banan, och att Arlanda läggs till som etapp.

Genom att slå hål på myterna, inkludera Arlanda och till fullo inse och bejaka framtidsutsikterna för en ny stambana genom södra Sverige, kan vi verkställa ett infrastrukturprojekt som skapar ekonomisk tillväxt, samhällsutveckling, sammanhållning och internationell närhet för generationer framöver. Timingen kunde därtill inte vara bättre än nu. På väg ut ur den pågående pandemin är Sverige i ännu större behov av begåvade och hållbara investeringar. Det är dags att ta steget för framtidens infrastruktur.

Stephan Müchler, vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren

Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Pia Carlgren, vd Östsvenska Handelskammaren

Helena Zar Vallin, vd Handelskammaren Jönköpings län 

Denna debattartikel har tidigare publicerats i Dagens Industri.

Ambitionen att fler kvinnor ska investera i nya bolag och att öka möjligheterna till jämlikt ägande är de faktorer som ligger till grund för initiativet East Sweden Female Investors. En utbildning som sätter regionens kvinnor i fokus med syftet att ge deltagarna mer kunskap, bygga ett relevant nätverk med investeringar i fokus och möjliggöra fler och skickligare investeringar.

Initiativtagarna bakom utbildningen är flera aktörer i regionen; Linköping Science Park, Lead, SwedishScale Up, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Swedbank och Östsvenska Handelskammaren.

– Handelskammaren har länge arbetat aktivt för att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelser, men vi vill även se fler kvinnor som investerar i och äger bolag. Som investerare och ägare har du stor påverkanskraft och makt att styra utifrån en annan dimension än som styrelseledamot, säger Pia Carlgren, tf vd Östsvenska Handelskammaren.

Patricia Wennerstrand är en av deltagarna i utbildningen. Hon menar att det är viktigt att fler kvinnor får rätt verktyg och bättre förutsättningar, något som möjliggörs med utbildningen. 

– Utbildningen uppfyllde och överträffade mina förväntningar, framförallt att få höra om de erfarenheter som experterna och alla deltagare delade med sig av. Jag är väldigt tacksam att jag har fått möjligheten att delta. Den har öppnat upp mitt tankesätt och både bekräftat men samtidigt utmanat mina tankar, säger Patricia Wennerstrand.

15 deltagare med varierande bakgrund och från en bredd av branscher, genomförde höstens digitala utbildning som innefattade allt från värdering av bolag, riskanalys och olika investeringsformer till emissioner och exit. Utbildningen avslutades med diplomering där även ett antal start-up bolag som sökte potentiella investerare deltog som verkliga case.

Ytterligare en deltagare är Aseel Berglund som beskriver utbildningen som mycket givande och en bra grund för henne att stå på inför framtida investeringar.

– Jag känner mig mer redo och rustad kring hur man ska gå tillväga. Konstellationen av deltagare har också varit givande då många av oss har olika bakgrund, erfarenhet och arbetar i olika branscher. För mig har det varit minst lika spännande att få höra föreläsarna och experternas perspektiv som mina kurskamraters, säger Aseel Berglund.

Deltagare Malin Danckwardt-Lillieström fortsätter:

– Det var en komplett och välbalanserad utbildning, där de har lyckats få till både en bredd och ett djup inom de olika områdena. Det gick dessutom över förväntan att genomföra utbildningen helt digitalt. Jag är jätteglad att jag fick gå kursen, den kommer göra skillnad för min del.

– Förutom kommande investeringar, ser jag fram emot att fortsätta hålla kontakten med deltagarna i nätverket, säger Malin Danckwardt-Lillieström.

I början på nästa år arrangeras ett seminarium i Handelskammarens regi, kopplat till styrelsenätverket 100-listan, för att ytterligare belysa ämnet.

– Vi kommer fortsätta att verka för en ökad andel kvinnor som investerar i och äger bolag, det är en fråga som löpande behöver uppmärksammas. Och ska det bli skillnad behövs aktiva handlingar som både inspirerar och ger ökad kunskap, avslutar Pia Carlgren.

*DI 9/12 2020 **Report: Who owns Sweden, Ownershift

Det gör han i ett reportage i SVT.

– Det är det minsta man kan säga. Beslutet är djupt olyckligt och skadar näringslivets och allmänhetens tilltro till projektet. Ostlänken har stor betydelse för utvecklingen av den växande storregionen som södra Stockholm, Sörmland och Östergötland utgör, menar Charlotta Elliot, projektledare ESIC, East Sweden Infra Cluster.

Trafikverket har strukit fyra av nio korridorsalternativ för Ostlänken till Linköping. Av de återstående fem som utreds nu, går tre över mark och två under. Detta skulle varit klart till årsskiftet eller åtminstone i början på 2021. Men nu kom beskedet att beslutet dröjer till 2022, eftersom myndigheten fått ytterligare direktiv att även planera för en framtida fortsättning ut ur Linköping ner mot Tranås. 

Ostlänken har stor betydelse för regionens framtida utveckling och tillväxt. Näringslivet har länge investerat och engagerat sig i förberedelserna. Företagens och regionens utveckling är beroende av den utvidgade arbetsmarknadsregion, utökade pendling, förbättrade godstransporter och tillväxtfrämjande stadsutveckling som Ostlänken och i förlängningen nya stambanor innebär. 

Ostlänken är uppdelat i två etapper och där planeringen kommit längst, sträckan Järna-Norrköping, sätts spaden ner först. Den centrala sträckan Norrköping-Linköping blir avslutande del. 

– Ett förskjutet beslut om dragningen genom Linköping är att försätta företagens och kommunens tillväxtplaner i stillestånd under oacceptabelt lång tid. Linköpings och regionens näringsliv måste få besked snabbare än så här, avslutar Maria Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren. 

Länk till Trafikverkets hemsida