Under mina första femton år i yrkeslivet arbetade jag nära tech start ups och där är det inte ovanligt att företag inte vet om pengarna räcker och verksamheten finns kvar inom loppet av några månader. Att effekterna av coronaviruset skulle spridas inom så många sektorer, så kraftfullt och så snabbt står det alldeles klart att få kunnat förbereda sig inför. Att få se det jag tidigare sett i startup-världen trodde jag inte att jag skulle uppleva i sådan bredd i det etablerade näringslivet.

Regering och riksdag har hittills agerat på ett sätt som Östsvenska Handelskammarens medlemmar över lag ger goda omdömen när vi undersökt frågan. Vi har sett en rad olika stödpaket och insatser lanseras för att lindra effekterna av de restriktioner som införs. Det är givetvis bra och i många fall livsnödvändigt för många företag. Vi är nu i ett läge där vi samtidigt måste orka lyfta blicken och spana framåt för att identifiera vägen ut ur den här situationen och svaren på frågorna om hur vi återigen ska få ekonomins hjul att snurra. Hos oss råder det ingen tvekan – stödpaketen är givetvis bra, men ännu bättre tror vi det är om vi snarast möjligt kan få igång affärerna. Här är det viktigt att den offentliga sidan upprätthåller och till och med ökar farten i myndighetsprocesser så att tillstånd, prövningar och service inte hamnar på efterkälken. Därtill är vi övertygade om att den offentliga sidan kan och bör göra allt som står i dess makt för att tidigarelägga investeringar som bygger vårt samhälle – det ger en win-win med ökade affärsvolymer och genomförande av nödvändiga samhällsinvesteringar. Demografin talar för att vi behöver fler äldreboenden, fler förskolor och inte minst en utbyggd samhällsinfrastruktur för att möta framtiden. Genom att agera nu kan vi få igång breda satsningar som i positiv bemärkelse drar branscher och skapar följdeffekter i andra.

Med lärdomar av finanskrisen tror vi också att det finns andra sektoriella satsningar att göra. Vår besöksnäring har drabbats hårt och stora delar av besöksnäringen i vår region – Sörmland, Gotland och Östergötland – går in i högsäsong nu med den begynnande sommaren. Här tror vi det finns stimulanser att göra och riktade lättnader som kan göra stor skillnad. Att svenskarna åker utomlands på semester under sommaren är inte särskilt troligt i år. Kanske kommer vi inte ens röra oss utanför vår egen närregion. Utifrån devisen att ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något” så vill jag verkligen uppmana till lokala och regional hemesterplaner. Jag vill också uppmana till att inte vänta med att boka – det är förhoppningsvis många som vill agera för att stötta de lokala och regionala aktörerna!

Som avslutning vill jag bara lyfta att även om det är otroligt tufft inom vissa sektorer ser vi också ljusningar. Det finns till och med dem som fått mer att göra. Vad som framförallt gläder mig och ger inspiration är att se alla underbara initiativ och förnyade grepp som företagare tagit för att snabbt anpassa sig till den nya situationen. Vi har också sett massor av goda exempel när man ställer upp för varandra och hjälps åt. Det gamla talesättet att nöd är innovationernas moder visar sig verkligen i dessa tider när omställningstrycket är extremt.

Christian Berger, vd Östsvenska Handelskammaren

– Jag vill att mina barn ska växa upp i Sverige. Och att dessutom få ta en sådan här affär till Norrköping känns extra kul, säger Kim.

Han växte upp i Klockaretorpet i Norrköping. Efter studier i datavetenskap på Växjö universitet blev han erbjuden ett jobb som programmerare på Luftfartsverket i Malmö. Ett jobb som kom att leda honom ut i världen. Via Cardiff och Bryssel landade han år 1998 till slut i Hongkong. En stad han sedan bott och verkat i – fram till nu.

– Det ena ledde till det andra men det var aldrig riktigt meningen att allt skulle handla om flyg, men flyget blev mitt liv, skrattar Kim.

2007 sa han upp sig från sitt dåvarande jobb som handlade om att utveckla flygtorn för att starta eget. Independent Business Group (IBG) blev namnet och företaget har sen starten arbetat med att utveckla flygplatser. Det gick bra från början och under åren byggde han upp ett konsultbolag med en omsättning på 20 miljoner. Steget till att ro iland en affär på 1,3 miljarder kan dock tyckas kännas långt. Men inte för Kim.

– Det handlade om att Qatar behövde utveckla sin flygplats inför kommande fotbolls-vm. Och det som de efterfrågade kunde vi leverera, det hade vi bevisat tidigare. Men det här var så klart i en betydligt större skala än vad vi var vana vid och vi förstod att vi inte skulle klara det själva, men tillsammans med andra aktörer blev det möjligt.

Förra sommaren lämnade Kim således in en offert – på över 1 000 sidor – och vann. 

För Kims egen del hade flytten till Sverige redan påbörjats något år tidigare. Men nu skulle företaget också etableras här –med huvudkontor i Norrköping. 

– Ja, det har varit mycket på en gång. Men det är spännande, här i Norrköping räknar vi med att anställa 20 personer, och 30 i Qatar. 

Jesper Low ny vd

Väl i Sverige började arbetet direkt. Och Kim hittade sin nya vd vid fotbollsplanen. Närmare bestämt vid sidlinjen under en match för pojkar födda 2011.

– Våra barn spelade i samma lag, IK Sleipner, och vi började prata pappor emellan, om allt från väder till affärer, säger Jesper Low, tillförordnad vd. Vad det senare kunde leda till hade jag ingen aning om. 

Det här var förra sommaren. Ett år senare ringer Kim och säger att affären gått i lås. Och undrar om Jesper är sugen på att bli tillförordnad vd. Något han sa ja till. Även om det var med viss tvekan.

– Jag hade mitt bolag ”Ett kundvänligare Sverige” som jag drivit i tio år och som jag trivdes bra med, men när den här frågan dök upp var det för svårt att säga nej, säger Jesper. Mitt uppdrag blir att etablera företaget här i staden, regionen och i Sverige, med allt vad det innebär i regler och att skapa nätverk, något jag ser fram emot.

Men hur är det att gå in i en helt ny bransch?

– Jag har inte arbetat i flygbranschen tidigare. Men väl i internationell koncern och jag kan inspirera människor. Min uppgift blir bl.a. att skapa affärsmöjligheter och samarbeten, hitta och använda rätt människor till rätt saker som ger resultat. Skapa stor arbetsglädje, tänka utanför boxen och vara med och bygga upp en stark och bra arbetsmiljöi alla våra projekt nu med fokus i Qatar. 

En mer hållbar värld  

Trots att flygfrågan varit hårt debatterad och flyget hårt kritiserat tror Kim och Jesper på flygets framtid. Vilket deras vision också vittnar om; ”en hållbar värld genom innovation”.

– Flygskam som varit ett begrepp de senaste åren tycker vi är fel. Vi ska inte sluta flyga, men vi ska hitta alternativ till dagens flyg och det bränsle som används. Vårt bidrag i det handlar om att skapa gröna och effektiva flygplatser, säger Kim.

Att göra flyget mer miljövänligt, skapa en effektivare hantering av plan i luften och säkrare flygledning är företagets affärsidé. Och det ska företaget hjälpa Qatar med. Även om Qatar-affären är stor och svår att greppa är det bara början, menar Kim. 

– Att vi kan leverera i den här Qatar-affären skapar många nya möjligheter. Vi har redan fler förfrågningar, som är större än det här. Mer kan jag inte säga, säger Kim och ler. 

Vi får helt enkelt återkomma med en uppföljande artikel lite senare. 

Urban Air Mobility
Företaget ser också fler utvecklingsmöjligheter. En sådan är det som idag kallas Urban Air Mobility. Enkelt förklarat förarlösa transporter av människor i luften med hjälp av drönare.

– Det kan låta lite science fiction men tekniken finns redan idag, det är en drönartaxi. UBER har som mål att flyga kommersiellt redan i år och fler lär följa närmaste årensäger Jesper.

Och IBG har som mål att Sverige kan göra den första drönarresan, kanske redan 2022. Och drömmen är att premiärresan ska gå mellan Norrköping och Linköping.

– Det är vårt mål. Och det ska vi jobba för, att vi samarbetar i regionen. Vår region är flygets hjärta avslutar Jesper. 

Hur känns det här?

– Det känns överraskande. Vi tänker att vi är ”små” men inser att vi gör ett intryck hos människor och påverkar i någonting större. Man kan inte sticka under stol med att alla människor behöver bekräftelse, och nu när vi får det blir vi förbannat stolta. Hållbarhet och vårt koncept är det vi älskar, och blir så glada när även andra gillar det vi gör ,säger Ann-Sofie Bergort på Varié.

– Den här typen av erkännande betyder otroligt mycket. Vi har så fina stöttande kunder! Vi har byggt relationer med våra kunder och det märks särskilt nu under corona, säger Linda Lövenlid.

Vad tänker ni kring att ni blivit nominerade av personer som ser och gillar vad ni gör?

– Det är en bekräftelse på att vi gör något som påverkar människor och att vi gör avtryck och det känns fantastiskt, säger Linda.

– Jag tänker att det är stort och jag känner mig ödmjuk inför det. Tänk att folk har nominerat oss! Det visar att vi är på rätt väg, säger Ann-Sofie.

Hur beskriver ni er affärsidé?

– Vi säljer utvalda premium-kläder att återälska. Vi jobbar hårt för att inspirera människor till att det går att handla hållbart mode på ett enkelt sätt. 

Vi säljer både i butik och online och håller även föreläsningar och event på ämnet, säger Ann-Sofie.
– Oss förknippar man inte bara med en produkt utan med en livsstil. Det är inte enbart shopping helt enkelt, säger Linda.

Har ni det tufft under corona?

– Vi har en halverad försäljning. Främst i fysiska butiken märks skillnaden och vi märkte det otroligt snabbt. Men våra kunder har velat hjälpa till. Köpt presentkort eller handlat på nätet. Så kunderna och e-handeln har gjort att vi kan hålla näsan ovan vatten, säger Linda.

– Corona föder också initiativkraft och skapar utveckling. Många vågar ta modigare beslut i företagen. Vi på Varié jobbar aktivt just nu för att utveckla verksamheten ännu mer ,säger Ann-Sofie .

Det känns som att second hand-handeln växer?
– Ja, det gör den verkligen. Mikro-nischade företag inom second hand som vårt växer. Vi ser en ökning i vår försäljning år efter år och fler större kommersiella aktörer ploppar också upp, säger Ann-Sofie.

– Vi ser det inte som konkurrens att till exempel Stadium också börjat med second hand. Det är bara bra. Vi behöver bli ännu fler företag. Det finns ingen konkurrens för alla jobbar mot samma mål, säger Linda.

Butiken i Knäppingsborg är öppen onsdag- fredag 12-18 och lördag 12-15.  Online dygnet runt. På instagram: varie.se

Coronapandemin har orsakat en samhällskris vi sällan sett motsvarighet till. De flesta inser allvaret och ser det som självklart att följa utfärdade restriktioner och rekommendationer från myndigheterna. Samtidigt innebär situationen en enorm påfrestning för företagen. 

Nyligen presenterade regeringen vårbudgeten, som helt ägnas åt åtgärder mot krisens effekter. Det är angeläget att beslutsfattare gör det som står i deras makt för att lindra skadorna. Det handlar om samhällsekonomin, viktiga funktioner, människors livsprojekt och försörjning. Vikten av kommande veckors utveckling kan inte nog poängteras för företagens överlevnad.

Mycket av åtgärdspaketen som kommit från regeringshåll är välkommet och nödvändigt. Att staten tar sjuklönekostnaderna, möjligheten till korttidspermitteringar samt uppskov med moms och arbetsgivaravgifter är sådana exempel. Samtidigt tar staten ut hög ränta på uppskoven, så eftersmaken kan bli besk för många företagare. Därtill gröper räddningspaketen hål i statens kassa. Hål som näringslivet på ett eller annat sätt kommer att få betala tillbaka när krisen är över. Redan nu vet vi att krispaketen inte kommer att räcka för att rädda alla, åtminstone inte om räddning är enda syftet. 

Runt om i landet ser vi hur kommuner försöker stötta sitt lokala näringsliv, exempelvis genom att skjuta upp avgifter för viss kommunal service, påskynda handläggning och möjliggöra handel och servering utomhus. Det är värdefulla insatser som också visar att politiker inser näringslivets nyckelfunktion i samhället. 

En uppmaning från näringslivet är att kommuner tidigarelägger planerade investeringar och projekt, så att företag får in beställningar och kan utföra riktiga arbeten, inom mark- och anläggning, bygg, service och tjänster. Kan dessa påskyndas är det av yttersta vikt att det görs! Samma uppmaning vill vi skicka till Rosenbad. Uppskov, reducerade kostnader och bidrag är livbojar som kan utgöra skillnaden mellan flytande och sjunkande verksamheter. Åtminstone för stunden. Men reella uppdrag, beställda tjänster och godkända projekt är verklig luft under förtagens vingar – och ger samtidigt nytta för hela samhället. Om detta nämner finansminister Magdalena Andersson (S) och övriga ansvariga politiker ingenting.

Nu vore till exempel tillfälle att skynda på planerna för nya, moderna stambanor genom Sverige. En enormt viktig investering som motiveras av Sveriges framtida, hållbara tillväxt. Partier som tidigare ställt sig tveksamma till kostnadernas storlek, har idag inga problem med att buda hisnande summor på räddningspaket. En samhällsinvestering av det här slaget vore bättre använda pengar. Även andra stora infrastruktursatsningar såsom upprustning av befintlig järnväg och väg, fiberuppkoppling i hela landet och utbyggnad och förstärkning av svenskt elnät skulle kunna tas tag i.

Istället för att företag lånar sig ur sina skulder, skulle staten kunna låna för välbehövliga investeringar för vårt land. Det skulle hjälpa svenska företag på riktigt och höja Sveriges förmåga att ta sig igenom den pågående krisen och beredskap för framtida utveckling och tillväxt. 

Christian Berger, vd Östsvenska Handelskammaren

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

Helena Zar Vallin, vd Handelskammaren Jönköpings län

Annika Cederfeldt, ansvarig för näringslivspolitisk utveckling Handelskammaren Jönköpings län

– Vi hade två aktiviteter varje dag. Det var bland annat studiebesök, workshops, träning och fokus på ett hållbart arbetsliv. En dag plockade vi skräp utomhus – det var allra mest en symbolisk handling även om det var trevligt att se det bli rent i naturen. En extra morot var att för varje person som hjälpte till att plocka skräp så planterade vi ett träd på Borneo, berättar Maya Björnsson som är vikarierande privatmarknadschef på SEB Linköping.

Veckan blev en uppstart för bankens utökade arbete inom hållbarhet. I grund och botten var det viktigaste att medarbetarna fick kunskap och inspiration inom hållbarhet – så att de sedan känner sig trygga med att prata hållbarhetsfrågor med kunderna.

– I rådgivning med kunderna talar vi nu allt mer om hållbarhet. Som ett exempel kan det var ett företag som har finansierat sin nya maskininvestering hos oss. I samband med det kan banken även ta en diskussion med företaget om till exempel investeringens klimatpåverkan och påverkan på arbetsmiljön. Genom detta lyfter vi blicken tillsammans med företaget i olika hållbarhetsfrågor.

Maya Björnsson tror att de företag som inte redan pratar om hållbarhet i organisationen kommer att göra det.

– För oss är det affärskritiskt och vi har tagit ner det till individnivå inom banken för att utbilda och väcka intresset hos de anställda.

Nyligen gick SEB Linköping med i hållbarhetsnätverket CSR East Sweden som drivs av Östsvenska handelskammaren. Man ser det som en chans att kontinuerligt hålla sina medarbetare engagerade och kunniga inom hållbarhet genom de föreläsningar och utbildningar som CSR East Sweden har inom området.

– Det känns självklart att vara med. Vi kände att SEB i stort gör bra saker inom hållbarhet men att vi lokalt vill ta ännu mer ansvar.

Maya är ganska blygsam och vill inte ta åt sig äran för hållbarhetsarbetet på kontoret, men det är tydligt att hennes egna engagemang har ett spel med i utvecklingen.

Hennes personliga intresse för hållbarhet började med jämställdhetsfrågan och inkludering.

– Redan när jag började på SEB så tyckte jag att det var kul att de var först ut med gröna obligationer. Jag tyckte att man hade en väl utarbetat agenda för hållbarhet och jag lockades av yrkesrollen självfallet, säger hon.

Banken har i en undersökning frågat sina kunder vilken hållbarhetsfråga som är viktigast för dem. Svaret blev tydligt – miljön. Därför finns koncept som gröna bolån och grön leasing av bilar.

Maya och kollegorna känner en stolthet över att delar av den utdelning som SEB lämnar till sina ägare, går till Wallenbergstiftelserna och på så sätt slussas vidare till svensk forskning.

Men hur har coronaviruset påverkat hållbarhetsarbetet, kommer det i skymundan?

– Jag tycker inte att frågorna kommer i skymundan. För många frågar sig nu också ”vad händer efter corona” Ta digitala möten som ett exempel och tänk så många resor som nu kan sparas in. Man ska aldrig underskatta ett riktigt möte men jag tror att man kommer tänka till en extra gång även i framtiden innan man reser långt till möten. Många företag måste sakta ner tempot och stanna upp och tänka till kring vanor och beteenden. Det kan komma något bra ur det också.

SEB har under våren sett många företag kämpa hårt för sin överlevnad och många har det väldigt kämpigt idag. Samtidigt finns det andra företag som kanske lyckats ställa om sin verksamhet och ser nya möjligheter:

– Vi är väldigt imponerade av innovationskraften som många företagare har. Så det är inte helt mörkt.

– Mycket av åtgärdspaketen som kommit från regeringshåll är välkommet och nödvändigt. Att staten tar sjuklönekostnaderna, möjligheten till korttidspermitteringar samt uppskov med moms och arbetsgivaravgifter är sådana exempel, säger Christian Berger, vd på Östsvenska Handelskammaren.

På torsdagen kom ett nytt krispaket för att rädda företagen och den svenska ekonomin. Det handlar om totalt 39 miljarder och för att ta del av stödet ska företaget haft ett tapp på 30 procent under mars och april och en årsomsättning på 250 000 kronor.

– Det är klart vi välkomnar paket som har för avsikt att rädda vårt näringsliv. Men vi ställer oss lite frågande till direkta stöd. Det finns många företag som drar sig för att söka sådana här stöd, det ligger i företagarens natur att vilja ha riktiga jobb. Hade det inte då varit bättre att investera sig genom krisen, genom att exempelvis tidigarelägga samhällsinvesteringar, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

Handelskammaren menar istället att man bör tidigarelägga planerade investeringar och projekt, så att företag får in beställningar och kan utföra riktiga arbeten. Det kan exempelvis handla om att påskynda planerna för bygget av nya stambanor.

– Det handlar om att hjälpa företag samtidigt som vi bygger vårt samhälle. Det blir två vinster, en samhällsinvestering som finns kvar efteråt och att företag får jobb, avslutar Christian.

Låt oss inte göra om misstagen från finanskrisen. Den senaste tidens dramatiska varselstatistik visar som förväntat stora regionala variationer på hur krisen rullas ut. Från finanskrisen vet vi att mixen av branscher i olika regioner påverkade ekonomin och arbetslösheten olika stort i olika delar av landet.

En del regioner hade 15 procent tapp i förädlingsvärden och har när vi nu går in i en ny stor kris fortfarande inte helt hämtat sig från 2008. Den här gången behöver vi möta krisen bättre och ett viktigt verktyg är utbildning, som behöver komma närmare företag och lokala behov. Vi behöver en lagstiftning som tillåter regionala kompetenförsörjningsinitiativ inom ramen för permittering.

Många europeiska länder med erfarenhet av korttidspermitteringar, däribland Tyskland, har byggt in möjligheten till kompetenshöjande insatser för företagen. Det innebär att de snabbt kan växla upp när omständigheterna tillåter det. Låt oss göra likadant här och utbilda oss ur krisen.

Regeringen presenterade nyligen flera nödvändiga satsningar inom utbildningsområdet. Antalet utbildningsplatser som arbetsmarknaden efterfrågar kan därmed öka och kortare kurser starta upp. Dessa initiativ är goda, men de syftar främst till omställning och yrkesväxling för varslade.

Vi ser en outnyttjad potential i att skapa värde inom arbetskraften som står i viloläge under krisen, för att möjliggöra kompetensutveckling för permitterade medarbetare föreslår vi följande:

• Se över lagstiftningen för permittering så att det ska vara möjligt för alla arbetsgivare och individer att satsa på kompetenshöjande insatser under den permitterade tiden.
• Skapa en utbildningspeng som företag kan ansöka om i samband med permittering. Näringslivets möjligheter att finansiera utbildningsinsatser för personalen är i dagsläget begränsad, givet den ekonomiska åtstramningen. En utbildningspeng för permitterade skulle ge företagen möjlighet att sätta in resurserna där det ger mest effekt, oavsett om det är en grundkurs i kodning eller en spjutspetskurs inom robotteknik.

Digitalisering, elektrifiering och nya konsumtionsmönster ställer stora krav på omskolning av arbetskraft och det finns goda skäl att tro att detta kommer förstärkas under och efter den nuvarande krisen.

Sverige har 80-talet lokala arbetsmarknader med sin unika mix av besöksnäring, tjänster, industri och offentlig sektor. Behoven är därför väldigt olika beroende på var i Sverige man befinner sig och på arbetskraftens utbildningsnivå.

En tillbakablick till finanskrisen 2008–2009 visar att återhämningstakten skiljde sig åt avsevärt regioner emellan. Medan Stockholm redan något år efter krisens kulmen var tillbaka på samma nivå som innan så tog det för andra delar av Sverige många år att återhämta sig. En anledning var skillnader i utbildningsnivå och utbildningsmöjligheter.

Med våra förslag ges de lokala företagen möjlighet att påverka utbildningsinnehållet, vilket vi vet ger bäst utbildningsmatchning. Möjligheten till kompetenshöjande insatser för permitterade finns i dagsläget inom vissa kollektivavtal men systemet behöver utvecklas och utvidgas till alla delar av näringslivet.

Det stora behovet av omskolning på arbetsmarknaden fanns redan innan Coronakrisen, vilket gör att satsningar på utbildning för samtliga i arbetskraften nu blir än mer angelägna. Detta behövs för att välfärden fortsatt ska kunna fungera och för att och samhällsbalansen inte ska rubbas.

Stephan Müchler vd, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren

Johan Trouvé vd, Västsvenska Handelskammaren

Christian Berger vd, Östsvenska Handelskammaren

Helena Zar Vallin vd, Handelskammaren Jönköpings län

Krönika
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Min dotter, 3 år, påminner resten av familjen om att hosta i armvecket. En välgärning vi kan tacka förskolan för, där personalen nu är extra noga med rutinerna. Förhoppningsvis kommer den leva kvar i 3-åringens medvetande, såsom tidigt lärda läxor gärna gör. Vilka andra lärdomar vi kommer få med oss ut, på andra sidan corona? Förutom nyttigheter som att hosta i armvecket och tvätta händerna lika länge som det tar att nynna ”Blinka lilla stjärna”? 

Just nu är vi mitt uppe i krisen med restriktioner om social distansering, karantän och reseförbehåll. För många inom näringslivet är det förödande. Företagsledningar var snabba med att på eget initiativ införa begränsningar i möteskulturen. Endast fysiska möten, resor och konferenser som är ”business critical” tillåts. Vi kan ju fråga oss, hur många möten vi annars genomför som inte är affärskritiska? 

En av de första krisåtgärderna som regeringen införde var borttagandet av karensdagen. För vid minsta tecken på förkylning ska vi stanna hemma och inte riskera att smitta kollegor eller kunder. Men frågan är, hur ofta går vi till jobbet förkylda i vanliga fall?

En del hävdar att tonen på nätet blivit vänligare. Också bortom tangentbordet lär acceptansen och hjälpsamheten ha vuxit. Grannar bistår varandra, vi tar hänsyn till medmänniskors väl och ve. Men, varför är inte det alltid normaltillståndet?

En del spår att trenden med digitala sammankomster är här för att stanna. Kaffe, aw-ölen och till och med middagar intas framför en skärm medan sällskapet finns på annan plats. Billigare blir det och man slipper städa! Många kan arbeta på ungefär som vanligt hemifrån och det går inte bara att prata med utan faktiskt också se nära och kära i ögonen, även om det är via skärmen. Bara fantasin sätter gränser i allt vi kan göra digitalt.

Så vad tar vi då med oss över till andra sidan? Generositeten och grannsämjan, liksom den goda tonen på nätet får gärna följa med i packningen. Seden att gå till jobbet förkyld, kanske till ett möte som inte är nödvändigt, kan däremot gott lämnas kvar (vilket nog förutsätter att karensdagen också gör det). 

De digitala alternativen är fantastiska, de hjälper oss att få något slags vardag medan krisen pågår. Väl på andra sidan hoppas jag ändå på en comeback för det fysiska mötet. Utan det personliga med en handskakning och ett leende, blir världen lite fattigare. Så vi lyssnar på myndigheterna och fogar oss därefter, tills faran är förbi och vi åter kan träffas.

Krönika
Magnus Lindahl

Parterna står långt ifrån varandra och utsikterna att få till det nära, djupa, moderna och långtgående utträdesavtalet var redan tidigare små givet faktiska och tidsmässiga utmaningar. Nu med kris, isolerade chefsförhandlare, återuppstånden premiärminister och inga möjligheter till fysiska möten så förefaller nog tyvärr fönstret stängt. Förhandlingarna står alltså just nu mer eller mindre still och att inte kunna träffas fysiskt i denna typ av komplexa förhandlingar är extra utmanande.

 Tidsramarna som gäller är 30/6 som är sista dagen för Storbritannien att ansöka om förlängning av övergångsperioden på ett eller två år. Oktober 2020 då EU måste ha ett förslag att ta ställning till för att hinna få det igenom sitt maskineri och 31/12-2020 som är sista dagen för övergångsavtalet.

 Hittills har det inte kommit signaler om att förlängning övervägs, men det är ju en förhandling… Fördelen skulle vara att köpa tid och få fortsatt friktionsfri handel – kanske bra i kristider då mycket importeras från EU. Kostnaden blir att man måste betala in till EU:s budget och att det politiska priset kan bli högt för att inte leverera på utlovad tidtabell. Rent logiskt borde dock frågan ligga på bordet. Om inte annat så kan man tänka att en stor del av en tänkt budget för att dämpa en avtalslös Brexit nu går åt till annat och att i rådande situation hitta mer resurser för att stötta näringslivet att hantera en ännu djupare nedgång i en redan virusstukad ekonomi känns inte som en lätt uppgift. Normalt sett vinner ingen regering nästa val eller vill gå till historien på att ha gjort människor fattiga och arbetslösa – förutom om man möjligtvis kan skylla på någon annan…

 Några tänkbara scenarier är att man får till ett mindre avtal som t ex eliminerar tullar på varor och att det i övrigt blir WTO-regler samt att förhandlingar sedan fortsätter från 2021 Att det blir en förlängning framtvingad i spåren av Corona. Att vi får en avtalslös Brexit eller kanske något helt annat.

 Det blir spännande att se om ekonomi och extraordinär situation i spåren av pandemin kan öppna för överraskande vändningar i en situation där oppositionen är förintad, regeringen har en betryggande majoritet och med en premiärminister som ändrat åsikter tidigare.

Brexitröran fortsätter, samtidigt som klockan obönhörligen tickar vidare.

Hej Kristian, hur mår du?
Jag mår bra. Det är klart det kunde varit bättre med företaget, men jag mår i alla fall bra.

Ni har startat något som heter Reality Check, kort vad är det?
Det är en digital mötesplats där vi sprider information, inspiration och skapar gemenskap i Nyköping, Oxelösund och Sörmland. Rent praktiskt är det ett livesänt program med lokala gäster i form av beslutsfattare, politiker och företagare som på ett eller annat sätt lever med coronakrisen dygnet runt. De som tittar har också möjlighet att delta och ställa frågor – vilket är en grundbult i den här satsningen för att skapa en gemenskap. Varje avsnitt har olika inriktningar men fokuserar på det som händer här och nu kopplat till viruset.

Vad är innehållet i programmen?
Med Reality Check vill vi ta den information som kommer från myndigheter och andra organisationer och sätta i en lokal kontext. Vad betyder myndigheternas rekommendation och riktlinjer för oss lokalt här i Nyköping, Oxelösund och i hela Sörmland? 

Vi vill också lyfta upp det som är positivt. Det händer en massa skit, men allt är inte skit. Risken är om man bara fokuserar på det som är dåligt att man tappar det som är bra. Och det som är bra, de små guldkornen, vi vill lyfta upp och visa.

Vad kan det vara för guldkorn?
Många företag har det tufft nu, det ska vi inte blunda för, men det går också bra för en hel del. I förra avsnittet gästades vi exempelvis av Bar N Burger som gjorde en kampanj riktad mot vården som resulterade i att de sålde slut och fick stänga i två dagar för att de helt enkelt hade slut på råvaror. Det finns många sådana exempel i vår region och de kommer vi lyfta upp varje vecka. 

Ni har kört två avsnitt, hur har responsen varit?
Responsen har varit fantastisk. Vi har inte köpt någon annonsering och det har setts och spridits betydligt mer än vad vi vågade tro och hoppas på. Vi har också under sändningarna fått många frågor och kommentarer vilket skapar den dynamik som var en av grundtankarna från början. Som tittare kan du ställa en direktfråga till den högsta beslutsfattaren. 

Varför gör ni det här?
Det här är i princip en helt ideell satsning, men vi vill på det sätt som vi kan, bidra till att sprida kunskap och hjälpa människor och företag genom det här. Det finns en risk i dessa tider att det skapas en polarisering. Det finns många ”experter” på sociala medier och åsikterna om vad som är rätt och fel går isär. Vi vill skapa en ”vi-känsla”, en gemenskap på ett väldigt speciellt sätt, genom öppenhet och transparens. 

Helt enkelt ett medborgarinitiativ?
Oj, ja det kanske man kan säga, men det lät lite högtravande. Vi vill bidra och hjälpa till på det sätt vi kan.

När kör ni nästa?
På torsdag den 16 april klockan 15. Då summerar vi påskhelgen, vad har hänt? Vi får också en uppdatering från den regionala sjukvården och så kommer vi gästas av två företagare som det just nu går lite extra bra för.     

Och var kan man se sändningen?
På facebook, YouTube eller via hemsidan.

Vi önskar Kristian och gänget ett fortsatt lycka till med satsningen!