Hej Johan, om du kort skulle beskriva extern tvistfinansiering – vad är det?
Det handlar om att en utomstående aktör, dvs. en tredje part, går in som finansiär för en part i en kommersiell tvist. Aktören åtar sig då att betala den partens rättegångskostnad och som gengäld, vid eventuell framgång i tvisten, får en del av vinsten.

Och den längre versionen…
Rättegångskostnader är ofta dyra, och huvudregeln är att den förlorande parten ska betala för såväl sina egna som den andra partens rättegångskostnader. I grund och botten handlar det om att hantera risken att driva processen genom att köpa in en finansieringslösning. Det kan finnas många olika anledningar till att företag ser ett behov av detta, t.ex. en ansträngd ekonomisk situation på kort eller lång sikt, att man av annat skäl inte vill belasta sin balansräkning med rättegångskostnaderna eller att man helt enkelt vill jämna ut styrkeförhållandena. Det finns en grundläggande tanke om att fler ska få tillgång till rättvisa. 

Vilka tvister kan det handla om?
Det handlar om stora kommersiella tvister, om t.ex. entreprenader eller företagsöverlåtelser, och det är en förutsättning att det rör ganska höga belopp. 

Det låter riskfyllt att vara extern finansiär?
Det kan det vara, men finansiärerna är erfarna aktörer, ofta med juridisk bakgrund. Alla finansieringsavtal är unika och skräddarsydda för varje case och innan aktören går in och agerar extern finansiär gör de en noggrann analys för att bedöma segerchanserna m.m.

Är det bara i allmän domstol man kan använda sig av det här?
Nej, det kan lika gärna – och kanske framförallt – handla om tvister som avgörs i olika skiljeförfaranden, exempelvis vid Handelskammarens skiljedomsinstitut.

Finns det olika ”varianter”?
Ja, det gör det. Det vanligaste är ”Third Party Funding” som är det jag beskrivit tidigare, men det finns också olika försäkringslösningar som kanske kan vara mer aktuella vid mindre tvister.

Vilken roll har ni som advokatbyrå i det här?
Vi ombud måste känna till vilka olika finansieringslösningar som finns på marknaden, informera våra klienter om relevanta produkter och ge råd om hur de bör gå till väga om de är intresserade. Vi upplyser också om hur det går till när man anlitar en extern finansiär, vilka risker som finns och vad som händer vid en vinst. Och vid en eventuell förlust.  

Varför har det här börjat växa fram nu tror du?
Det har funnits runtom i Europa under en längre tid. Och på sätt och vis i Sverige också genom att många internationella skiljeförfaranden avgörs här. Jag har egentligen inget riktigt bra svar på varför det först nu har nått den rent svenska marknaden. Det finns ju finansieringsmöjligheter för allt annat i Sverige – varför skulle det då inte finnas till det här? I spåren av corona, när många företag kanske har det tuffare än tidigare, så kan detta verkligen vara ett alternativ för de bolag som har pengar att driva in.

Intervjuad i texten är Robert Sandsveden, längst till höger på fotot. I ljus skjorta syns ägare Ronny Fyhr.

För Renall är hållbarhetsarbete inget som kommit på senaste tid och arbetats in i organisationen. Det är hela dess existens.

– Kärnan i hela Renall, det som genomsyrar oss – är hållbarhetsarbete. Det är inte bara omtanke om miljön utan att vi vurmar för våra anställda och vi samarbetar med företag som har schyssta villkor, säger Robert Sandsveden Miljö- och konsultchef på Renall.   

Att beskriva allt Renall gör är inte lätt, men vi ska göra ett gott försök. För det klassiska uttrycket ”många ben att stå på” kan verkligen tillämpas på Renall.

Man tar hand om avfall från företag och det offentliga, slamsuger, sopsorterar, hanterar farligt avfall, har jourverksamhet för fastigheter, miljökonsultation, besiktningar, frakt, kranbilar, markundersökningar, vattenprover, tillverkar jord av restprodukter och mycket där till.

Låt oss börja med det senare för det är precis nyligen som Renall också börjat förädla fiberslam till fibermull för tillverkning av jord. Det är Holmen Paper som gett dem uppdraget att se till att deras restprodukt fiberslam blir till jord som kan säljas till konsumenter.

– Det är en helt ny grej för oss att vi börjar med produkter också. Det är många  jordtillverkare som vill köpa fibermull för att ersätta torven i jordtillverkningen. Vi kommer även ha en egen jordtillverkning och ha jord för leverans från och med nästa sommar, säger Robert Sandsveden.

Många ben

Att Renall valt att ”ha så många ben” är inte enbart för att det är affärsmässigt smart utan också för att kunderna uppskattar enkelheten i att ha en och samma leverantör till flera tjänster.

Renall i sin tur uppskattar att ha kunder av alla storlekar och inom olika branscher.

– För oss vore det faktiskt inte en total katastrof att tappa en stor kund, vi har många. Har man många ägg i korgen så är det ok om ett går sönder. Det är en trygghet för oss, säger Robert Sandsveden.

Renall startades 2012 av makarna Ronny och Marie-Louise Fyhr.

Innan Renall drev de Allren. Lägg orden i munnen så inser du att de båda namnen innehåller ”all” och ”ren”.

När de sålde Allren upplevde de nämligen efter några år en viss ånger över att lämna branschen och valde därför att starta ett nytt bolag där de kunde börja på nytt i en bransch som de kände sig hemma i.

Idag har de 110 anställda och är ett fullfjädrat miljöserviceföretag med 85 stora fordon i Norrköping och Linköping, men har även verksamhet i Karineholm, Flen, Vingåker, Åtvidaberg, Valdemarsvik och Söderköping.

För några år sedan blev man större inom kranbilar när man gick samman med företaget Fredrik Frakt. Samtliga fordon i Renall körs på HVO. 

– Vi köper all HVO av Energifabriken och får en uppföljning från dem varje år kring hur mycket koldioxid vi sparar. Det är ofantliga siffror!

Företaget har också ett successivt miljömål om att fordonen även ska köras på RME (rapsmetylester), biogas, el och ren etanol. 

– Vi vill såklart ha lokalt producerade drivmedel, säger Robert Sandsveden.

Robert Sandsveden arbetar med miljökonsultation som det är en växande efterfrågan på. Han berättar att Renall just nu genomför många markundersökningar där det ska byggas i Norrköping. Det finns många markföroreningar i stan.

– Det är ganska intressant om man tittar på gamla kartor över Norrköping från exempelvis 1800-talet. Förr la man alltid avfallet utanför stadskärnan och det blev som en ring av avfall runt stan. De ringarna med avfall stöter vi på i marken idag i våra undersökningar, fast de nu mer återfinns centralt eftersom stan har växt.

När det gäller markundersökningar får Renall alltså ofta uppdraget att utreda, men också att lägga upp efterbehandlingsplan och att ta tillvara på avfallet och rapportera till myndigheter.

– De flesta av oss har jobbat inom myndigheter innan vi började på Renall och fått stora kunskaper den vägen och det gillar våra kunder. Företaget har lagt mycket krut på att rekrytera rätt personer. Jag själv jobbade på miljökontor i 25 år innan jag började på Renall. 

Företag som utför muddring är en ökande kundkrets.

– Vi hjälper till exempel det finska företaget som har entreprenad på muddringen utanför Pampushamnen. Där har Renall tagit vattenprover samtliga dagar muddringen pågått för att se att vattenmiljön inte påverkas för mycket av muddringen, säger Robert Sandsveden.

Jag måste fråga – Vad gör ni inte?

– Ja det är en bra fråga. När jag tog examen fick jag höra att man ska passa sig för de som påstår att de kan ”fixa allt” och det gör vi på ett sätt idag men vi säger definitivt ifrån om vi får förfrågningar på saker vi inte kan hantera. Då slussar vi vidare. Men det är vår kunniga personal som gör att vi är bra på många områden. 

– Jag är glad över att få välkomna Anna Rehncrona som ny ansvarig för näringslivsutveckling. Med sin bakgrund, nätverk och erfarenhet från såväl nationella som internationella bolag är jag övertygad om att hon är rätt person för det här jobbet. Hon kommer tillföra ny kompetens till Handelskammaren och bidra till vässad medlemsnytta, säger Pia Carlgren, tf vd på Östsvenska Handelskammaren.

Anna är uppvuxen i Skåne, har bott och jobbat runt om i världen, men är sedan flera år bosatt i Linköping. Hon är utbildad civilekonom med internationell inriktning och kommer nu närmast från tjänsten som senior projektledare på Sylog. Innan dess var hon med och byggde upp Aerospace Cluster Sweden i Linköping och har även jobbat som managementkonsult inom IT branschen och haft olika inköpsroller på Saab och IFS. 

Rollen som ansvarig för näringslivsutveckling på Östsvenska Handelskammaren innebär att arbeta nära medlemmarna och möta deras behov. Det innebär också att verka för att den östsvenska regionen ska ha de bästa förutsättningarna för näringslivets utveckling och tillväxt.  

– Det här är lite av ett drömjobb för mig, så jag är glad och motiverad att få börja arbeta på Handelskammaren. Dels att få bli en del av organisationen men framförallt för att få bidra till utvecklingen av näringslivet i regionen och arbeta för ännu mer affärsnytta för medlemmarna, säger Anna Rehncrona. 

För sjätte året i rad genomfördes undersökningen. Resultatet visar att det fortsatt är en snedfördelning i styrelserummen.

– Att det inte går framåt från föregående år är beklagligt. Men vi vet att det här är ett långsiktigt arbete och bekräftar att 100-listan behövs, säger Jonna Hedlund, projektledare för 100-listan.

Tidigare undersökningar har visat att de större företagen har en mer jämställd styrelse än de mindre. 2020 års undersökning är inget undantag, 29 procent är kvinnor i de största bolagen medan det är 16 procent i de mindre. 52 procent av bolagen har minst en ledamot som är kvinna.

– Detta styrker de tidigare årens resultat, att de större företagen är bättre på jämställdhet än de mindre, säger Jonna Hedlund.

Man har även undersökt hur många av dessa bolag som har en kvinna som vd. 2019 var siffran 11 procent. 2020 är den 12 procent.

– Likt tidigare år kan vi se att i bolagen där en kvinna är vd är det generellt sett mer jämställt i styrelsen, 35 procent kvinnor. I bolagen med en man som vd är siffran bara 21 procent, säger Jonna Hedlund.

>> Läs rapporten här

– Nu är tid för kraftsamling, tid för framåt tillsammans, konstaterade Pia Carlgren, t f vd Östsvenska Handelskammaren, vid seminariet som just fått namnet Framåt tillsammans – vilka förutsättningar behöver näringslivet?

Eventet hölls på Kammarforum i Norrköping, men också på Clean Tech Park i Linköping för dem som ville samlas där. Främst var dock seminariet digitalt med ett sextiotal personer från näringslivet, intresseorganisationer, kommuner och regioner som åhörare.

Under våren har Handelskammaren, med nära 900 medlemsföretag i Östergötland, Sörmland och på Gotland, med jämna mellanrum skickat ut enkäter till medlemmarna för att stämma av hur de mår under den rådande pandemin. Efter sommaren skickades ytterligare en enkät ut, nu med mer framåtsyftande frågor.

– Bilden som utkristalliserar sig från svaren av drygt 250 medlemsföretag är betydligt ljusare än vad som befarades tidigt i våras, sammanfattade Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

Majoriteten av företagen som svarat på Handelskammarens enkät har drabbats ekonomiskt av pandemin. Men en tredjedel upplever ingen skillnad och 9 procent säger sig faktiskt ha fått en uppgång under våren. Två tredjedelar av de svarande företagen är nöjda med svenska statens och myndigheternas hantering av covid-19, näringslivet uppskattar att Sverige inte använde sig av ”lock downs” likt många andra länder.

Framåt ser företagen fortsatt ett behov av krisstöd, framförallt riktade sådana till utsatta branscher. Fortsatta offentliga investeringar och gärna tidigarelagda projekt för att få igång affärerna, är önskemål från Handelskammarens medlemsföretag. En bild som bekräftades av Ida Emvall, kontorschef Swedbank i Linköping. Det finns fortsatt en risk för bakslag om stöden dras tillbaka för snabbt, menade hon.

– Till skillnad från finanskrisen vill bankerna nu vara en del av lösningen, inte problemet. Vi vill finnas där i med- och motgång och är flexibla för att hitta individuella lösningar framför allt till små och medelstora företag, sa Ida Emvall, som också berömde näringslivets förmåga till omställning och handlingskraft.

Marcus Sandlund, affärschef NCC, som fick representera byggbranschen, påminde om byggföretagens förankring och betydelse som lokala arbetsgivare. Han uppmanade kommunala politiker och tjänstepersoner att snarare skynda på tillståndsprocesser och planerade projekt, än att vila på hanen och invänta bättre tider.

– Det byggs nu ja, men en sämre orderingång nu ger effekt först om ett par år. Det behöver vi göra något åt tillsammans, menade Marcus Sandlund. Vi har nu en historisk chans att betala av vår skuld på eftersatta projekt.

Renovering av miljonprogrammen på ett smart och effektivt sätt så att människor har råd att bo kvar även efter upprustningen, var ett exempel som NCC lyfte. Eftersattheten i befintliga VA-nät kallade Marcus Sandlund för ”en tickande bomb”. Så nog finns projekt och upphandlingar att ta tag i för kommunerna. Nu är läge för samverkan och gemensam kraft i dessa, löd uppmaningen.

Den bransch som mest omedelbart och tydligt drabbades av pandemin i form av rese- och sociala restriktioner var besöksnäringen. Christer Bruzelius, vd Destination Gotland, visade hur resandet till Gotland minskat med 30 procent under 2020 jämfört med året innan. Samtidigt uppvisade resenärerna nya mönster genom att stanna längre på ön och under vecka 32 befann sig fler människor på Gotland än samma vecka 2019. Säsongen har förlängts och många stannar på ön när de ändå jobbar hemifrån.

– Branschen som helhet behöver möjlighet till återhämtning. Stöden som utfärdades i början av krisen slog fel och hjälpte inte besöksnäringen, menade Christer Bruzelius. Nu behövs stöd i omställningsarbetet för att skapa långsiktigt hållbara företag.

Oxelösunds hamn har inte upplevt någon nedgång under våren 2020, ett orosmoln som annars målades upp men som blåst åt motsatt håll både en och två gånger. Marknads- och försäljningschef Fredrik Nikander uppmanade istället offentliga aktörer att skynda på sina processer och egen omställning, för näringslivet vill inte vänta i sina ”gröna kliv”.

– Allting vi gör har ett klimatfokus, annars gör vi det inte, sa han. Däremot måste regeringen sätta ner foten kring vilken grön väg Sverige ska gå. Politiken är alldeles för spretig – näringslivet behöver klara besked för många år framåt.

Om vägen framåt inte är grön och hållbar, så är det inte en väg framåt utan bakåt. Den bilden delas av Lena Miranda, vd Linköping Science Park, professionell spanare med framtidsbranscher som specialitet. Hon skrev under på att det behövs tydligare incitament och inriktning från politiken, om Sverige inte ska bli omsprunget av andra länder i frågor om hållbarhet och grön omställning.

En utvecklingskurva som gått spikrakt uppåt under tiden för pandemin är digitaliseringen, pekade Lena Miranda på.

– Vi har ställt om i en fantastisk fart!

Hon reste ett litet varningens finger för att svenskarnas höga tillit och tilltro till varandra och myndigheter kan bli en belastning i en allt mer digitaliserad värld. Den gör oss nästan godtrogna och vi delar med oss av i stort sett vad som helst på nätet. Vi behöver bli bättre på säkerhets- och integritetsfrågor.

Den nya vardagen är här för att stanna, och den skapar fantastiska möjligheter om vi tar vara på dem. Samtliga medverkande i seminariet var eniga om att samverkan mellan näringslivet, offentliga aktörer och akademin är avgörande för Sveriges och vår regions fortsatta välstånd. Utmaningar framåt kommer att bli ledarskapet och kompetensutveckling för att möta den nya tidens behov. Utmaningar som vi klarar om vi går framåt – tillsammans.

Här kan du läsa hela rapporten.

Vi kommer att genomföra dessa event semidigitalt. Nästa är 6 oktober då Magnus Äng, utbildare från Berghs School of Communication, ger en introduktion till att bli mer affärsmässig i hur man jobbar med sökmotoroptimering.

Du som vill är hjärtligt välkommen att ansluta dig helt digitalt från ditt hem eller arbetsplats. Du som gärna vill träffas fysiskt men i mindre grupp har möjlighet att ses i till exempel Finspång, Söderköping, Nyköping, Katrineholm, Linköping och Norrköping där vi sätter upp hubbar och ansluter till eventet digitalt. Mer information om det får ni inför varje event.

Missa inte våra eventbrev där du kan anmäla dig till alla våra varierande event! Eller här på sajten där du ser dem samlat: https://ostsvenskahandelskammaren.se/event/
Denna höst är vi så glada att kunna ses fysiskt igen! Vi gör det i mindre grupper med högst 25 deltagare och värnar självfallet om er säkerhet.

Tack till våra samarbetspartners:
Tillväxt Finspång
Cooperate Söderköping
Almi, Nysam och Nyföretagarcentrum i Nyköping
+ Katrineholm och Nyföretagarcentrum i Katrineholm

Hans Johansson grundade företaget ihop med sin fru 1997 i Österåker. Affärerna gjordes från villans carport som blev kontor. Det var 2012 klev Pär Knutsson ombord.

– Innan dess körde vi eget men slog våra påsar ihop, trots mångas inrådan om att vi inte skulle göra det, säger Pär Knutsson och skrattar. Vi slet hårt i de verksamheter vi hade innan men nådde inte den framgång vi ville ha. Men på något sätt blev vi en väldigt bra duo. Hasse har egenskaper jag saknar och jag har sådana som han saknar.

Kombinationen blev väldigt bra.

Idag är man 85 anställda. Kontorspersonalen finns i Katrineholm och snickarna är ute på jobb i flera olika län.

Uppdragen och projekten har blivit varierande med åren. Från enstaka villor i starten till att vara en stor husleverantör. Fortfarande bygger de enstaka villor men även förskolor och LSS- boenden, äldreboenden, större bostadsområden och flerfamiljshus. Mycket av verksamheten finns i Mälardalen men företaget växer också söderut. I Norrköping har man just nu ett projekt igång i samarbete med Conlega i Klinga Park. Där kommer kunderna att köpa ett färdigt paket med tomt och hus från Sjötorpshus.

– Vi har en uppåtgående kurva och idag står vi på många ben med anledning av vår varierade verksamhet. Kring 2017 kände vi att bostadsmarknaden skulle komma att lugna sig framåt och vi började titta mer på kommunala upphandlingar och att ta marknad där. Och sedan dess har det blivit många förskolor. Våra förskolor finns idag med i SKR:s ramavtal om nya förskolor.

När Pär kom in i företaget skapade han och Hans en vision om vart de ville. Samtidigt tog Pär över som vd. 

Ett av de första större projekten initierade de själva när de köpte upp Kvarteret Hunden mitt i Katrineholm –  en stor affär med 33 lägenheter som skulle byggas.

– ”Det går aldrig” sa en del till oss för just då byggdes det bara ett fåtal nya villor per år i Katrineholm, säger Pär Knutsson.

Men vid den tiden blev det större efterfrågan på nya bostäder och byggnationen ökade.

Projektet gav dem vind i seglen och de köpte upp mark exempelvis i Flen där det inte heller byggts så mycket.

– Vi lyckades sälja där också, säger Pär Knutsson.

Idag är Sjötorpshus tredje största husleverantör i Sörmland.

– Fler och fler kunder hittar oss i ett större upptagningsområde nu. Men vi sitter inte bara och väntar på kunder, vi är aktiva och samarbetar mycket med markägare med framtagning av nya bostadsområden. Färdigpaketerat till kunderna.

Hur skulle du beskriva husen ni bygger?

Det är villor helt enligt kundens önskemål och det tar oftast  3-5 möten innan man landar i vad kunden vill ha. Det som flest väljer är moderna hus som är i lite funkisstil eller New England-stil. Vi kan se att det är alla åldrar, även yngre, som satsar på att bygga nytt, eftersom det idag är låga räntor och låga driftskostnader vid nybyggnation. 

Sjötorpshus bygger i lösvirke och kan då packa byggmaterialet med så få transporter som möjligt.

– Till skillnad från modulhus kan vi få med nästan ett helt hus på en transport och får bättre finish och mer hantverk på huset.

Att man växt kraftigt de senaste åren är inget som får Sjötorpshus att dra ner på takten.

– Vi har en ambition att växa. Vi omsätter en kvarts miljard idag men vill fortsätta att ta marknad. Varken Hasse eller jag är några förvaltare utan vi är tävlingsmänniskor som vill framåt och visa vad vi går för. Det ena ger det andra om man sköter sig, som jag brukar säga.

Få anade tidigt i våras hur verkligheten skulle te sig under en lång tid framöver. När nu ett halvår passerat kan vi konstatera att krisen är långt ifrån över. Vi står inför en lågkonjunktur och återhämtningen ser ut att bli utdragen. Samtidigt finns ljuspunkter, den främsta förstås att smittspridningen och antalet människor som insjuknar tycks ha stabiliserats. Ekonomiskt ser dalen ut att inte bli så djup som många befarade, bankerna och konjunkturinstituten spår en gryning på marknadshorisonten.

Betyder det att vi kan luta oss tillbaka och invänta vändpunkten? Självklart inte. Nu är tid för kraftsamling för att ge näringslivet bästa möjliga förutsättningar och få fart på samhällsekonomin. Det gynnar företagen, arbetstagare och välfärden – kort sagt, hela Sverige.

Östsvenska Handelskammaren verkar för näringslivets bästa i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vår senaste undersökning, där 250 medlemsföretag deltog, visar att pandemin drabbat 58 procent negativt. Det har lett till att många tvingats vidta åtgärder för att hålla igång sina verksamheter. Möjligheten att korttidspermittera medarbetare har exempelvis använts av 38 procent av de svarande företagen i vår region. Det är förstås en bidragande orsak till att bara 12 procent tvingats säga upp personal, en siffra som med all säkerhet varit betydligt större utan korttidspermitteringar och andra stöd.

Generellt sett är företagen också nöjda med hur stat och myndigheter hittills hanterat situationen kopplad till covid-19. Färre än tio procent som deltagit i vår undersökning anser den skötts dåligt. Den ”svenska modellen”, med åtgärder som vilar på expertis och avsaknad av panikåtgärder, har uppskattats av näringslivet. De allra flesta företag ser med optimism och framtidstro på kommande år. Nära 40 procent av de 250 medlemsföretagen uppger att deras verksamhet är på rätt väg och inte i behov av ekonomisk hjälp.

Samtidigt ser många alltjämt behov av stödåtgärder, riktade insatser till särskilt utsatta branscher och kloka efterfrågestimulerade investeringar från offentligt håll. Nu är inte tid att vänta med projekt! Kompetenshöjande insatser och incitament för hållbar omställning är annat som efterfrågas från näringslivet. Vi måste därtill hålla i minnet att Sverige är exportberoende, så världsläget och den gemensamma förmågan att upprätthålla frihandeln har stor betydelse för företagen här hemma.

Vi på Handelskammaren är övertygade om att fortsatt dialog och samverkan mellan näringslivet och de offentliga aktörerna är rätt väg uppåt – och framåt.

Pia Carlgren, t f vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

– Det pågår en stor renovering där vi gör iordning restaurangerna, loungen, receptionen och köket. Vi har bevarat väldigt mycket av stilen, naturligtvis. Det är en anrik fastighet, säger Johan Lindgren.

Söderköpings Brunn anstränger sig nu för att renovera sig ”bakåt i tiden”.

– Takmålningarna restaureras och förbättras. Vi har även hittat diverse målningar i byggnaden som tidigare varit dolda bakom modernare ytskikt. Dessa vill vi självfallet plocka fram och visa för våra gäster.

Spännande är också att man funnit St Ragnhilds källa. Den gamla källan fanns dold under receptionen, i källaren.

– Vattnet är fullt tjänligt och gott så vi kommer kunna erbjuda det till gästerna fram över, säger Johan Lindgren.

Något som gästerna kanske inte märker av lika tydligt men som är väldigt skönt för personalen är att hotellet med denna renovering får en god ordning på alla rör och ledningar i byggnaden. Det har varit många småinstallationer genom årtionden som lett till ett rörigt nät av rör. Men nu blir det ordning och reda.

En stor skillnad för gästerna är att huvudentrén flyttas. Tillbaka till sin originalplats.

– Ja, vi stänger nu den entré som byggdes på 70-talet och återgår till att ta emot våra gäster via Brunnsparken och verandan.

2018 byggdes ett nytt spa på hotellet och man ser nu fram emot att renovering ska bli klar även i de andra delarna av byggnaden.
I restaurangen ska man ha en bistromeny och även a la carte. 

När ska ni vara klara?

– Vi öppnar den 27 november och drar igång med julbord och det tar vi emot bokningar för nu. Det är redan många bokningar för själva julafton. Det är populärt att äta julbord hos oss då. Vi kommer att ha tre buffér för att minimera trängsel. Alla salonger har egen ingång och egna toaletter.

– Det känns oerhört roligt att vi blir en del av denna nya mötesplats för näringslivet i regionen. Planerna för byggnaden är spännande och utformningen passar oss och vår roll, säger Karin Ljungmark Malmström, ordförande för Östsvenska Handelskammaren.

LINK Business Center, som byggs av Lundbergs Fastigheter, kommer ligga centralt i Linköping vid Stångån. I december 2021 är det klart för inflytt. Ca 13 500 kvm som rymmer kontor, restauranger, mötesplatser, lounge, takterass och mycket mer. Byggnaden kommer bli ett landmärke och är ritad av arkitekt Gert Wingårdh.

– Vi är väldigt glada över att Östsvenska Handelskammaren blir en del av LINK Business Center, säger Daniel Andersson, marknadsområdeschef Lundbergs Fastigheter. Med regionens största affärsnätverk och långa erfarenhet av att skapa mötesplatser med attraktivt och relevant innehåll blir Handelskammaren en naturlig partner i formandet av regionens nya mötesplats för näringslivet.

Andra företag som kommer att husera i LINK Business Center är Specialfastigheter, Cambio, Academic Work, Danske Bank med flera. I LINK Business Center kommer Handelskammarens medlemmar få tillgång till en öppen och dynamisk mötesplats med events, seminarier och nätverkande, men också kunna ordna egna konferenser och möten.

Östsvenska Handelskammaren är en stark näringslivsröst och påverkanskraft i den östsvenska regionen. Sedan 2011 har verksamheten nästan dubblerat antalet medlemmar.
I Norrköping har handelskammaren framgångsrikt etablerat en central mötesplats vid Strömmen, granne med Louis De Geer.

– Nu gör vi en efterfrågad satsning här i Linköping. Att kunna erbjuda näringslivet i Linköping med omnejd denna möjlighet kommer att skapa positiva värden och medlemsnytta, säger Pia Carlgren, tf vd för Östsvenska Handelskammaren.