Det krävdes en snabb omställning från fysiska till digitala event och möten när pandemin slog till. Några ställde in, andra flyttade fram och en del ställde om till digitala lösningar. Nu har det gått några månader men pandemin håller fortfarande ett hårt grepp om oss, samtidigt som behovet av att träffas och utbildas är minst lika stort. Något som går utmärkt, och i vissa fall bättre, med bra genomförda digitala events.

– Vi var snabba på att erbjuda nya digitala möteskoncept och sedan i våras har vår fullutrustade digitala studio gått för högtryck. För oss är det digitala mötesformatet lika viktigt som det fysiska mötet och med vår erfarenhet, kreativa förmåga och tekniska kunnande hjälper vi våra kunder med att skapa ett proffsigt intryck som ger avtryck även i digitalt format. 

Men man måste tänka till menar Patrik. Det går inte bara att flytta över det fysiska mötet och tro att det ska fungera digitalt. 

– Det är helt olika saker, försök inte ens att göra en kopia av det fysiska mötet digitalt. Ett digitalt event är något annat och du måste tänka på designen och paketeringen av eventet. 

Håll tittarna alerta

Att korta ner eventen och tänka tv-format är några saker som hjälper dig lyckas. 

– Tänk mycket mer tv. Använd fler kameror och växla mellan olika typer av innehåll. Låt varje inslag vara kort och koncist för att hålla tittarna alerta. Korta också ner hela eventet, det är inte för inte som en film är på 1,5 timme. Om ett tv-program eller film inte är längre, hur ska vi då kunna begära att våra tittare ska orka titta en längre tid på ett ”seriöst” ämne?

Ett annat är att öka interaktiviteten i mötena.

– Engagera dina tittare. Låt dem svara på frågor, arbeta i workshops, lägg in en tävling, inkludera flera röster med mera. Något vi sett varit framgångsrikt är att ha ett och samma event på fler orter samtidigt. Då kan du sända från och till alla orter samtidigt och låta alla vara ”huvudscen” någon gång. Det skapar en extra dynamik och gemenskap i eventet.

Likt det är två helt olika saker med ett fysiskt event och ett digitalt event är det också helt olika saker att som talare stå på en scen och prata inför en publik mot vad det är att stå och prata in i en kamera. Något som kräver coachning samt träning och en tjänst som efterfrågats mer av Imponeras kunder. 

– Det handlar om att träna och göra personen trygg och bekväm framför kameran.

Högre krav

Pandemin krävde omställning. En del tog den till sig och agerade snabbt. Och de flesta var glada för alla event som överhuvudtaget arrangerades. Acceptansen för rundgång, mikrofoner som inte är påslagna, teknikstrul och power-pointbilder man inte såg innehållet på var hög. Men den tiden är nu förbi.

– Nya tider kräver nya lösningar. Och digitala möten är nu en del av vår nya vardag, då kommer vi som tittare också ställa högre krav. Målgruppen är värda det och kommer kräva det av avsändaren. Så nu får det vara slut på långtråkiga teamsmöten, knackiga sändningar och röriga presentationer.

Paketeringen, designen och innehållet är viktigare än någonsin, men grunden är ändå densamma, nu som före pandemin. Att landa i frågan varför ett event ska genomföras, vad det är för budskap som ska förmedlas och vilken kunskap och känsla mottagaren ska ta med sig när den lämnar eventet. 

– Man måste acceptera att det är som det är och inte konstla till och försöka göra sina fysiska event digitala. Det är ett sinne som inte är med, men det går att göra riktigt bra digitala event. Och det är lönsamt, roligt och effektivt.

För ett lyckat event, gör så här:

1 Ta reda på varför ni ska göra eventet. Kan ni inte svara på den frågan, avvakta med att göra ett event. Tydliggör mål och syfte och vilka budskap ni vill för medla, max 3 budskap. 

2 Tänk inte på hur eventet hade varit om det var fysiskt. Tänk hur ni kan göra det bäst digitalt. Det går med små, enkla medel att skapa spännande dynamik i eventen. Våga ta steget och prova. De flesta tycker det är både spännande och inspirerande. 

3 Korta ned evenemanget. Om det är svårt, gör hellre två event. Våga välja väg.  

4 15 minuter. Så långt bör ett inslag max vara innan det är dags för något nytt. Variera innehållet och bjud in till dialog. Det håller tittarna alerta.

5 Skapa interaktivitet, engagera dina tittare på olika sätt. Kan vara genom workshops, chatt, frågor eller likande. Koppla upp en eller flera personer via länk.

6 Tänk tv-format. Ha inte bara en föreläsare, utan växla med intervjuer, spela upp filmklipp 

7 Träna personerna så att de blir bekväma framför kameran. Du måste vara väl förberedd, det är mindre förlåtande framför en kamera än på en scen.

Tänk på det här gällande teknik och plattformar

1 Kolla så ni har bra och stabil uppkoppling, använd gärna fast lina.

2 De flesta streamingplattformar är bra men välj plattform noga utifrån ert programformat och behov. Plattform med minimal fördröjning är t ex Zoom och  Teams. Om det fungerar med viss fördröjning i programformatet så finns många flera plattformar såsom Youtube, Vimeo och Screen9 m fl.

3 Tänk på ljudet och säkerställ att alla hörs bra. Använd gärna extern mikrofon.

4 En bra ljussättning gör stor skillnad. Sitt inte i motljus.

5 Använd gärna fler kameror och växla emellan för att skapa ett mer levande event. 

Företagspresentation

Östsvenska Handelskammaren ägs och drivs av närmare 900 företag med 45 000 medarbetare i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi är politiskt obundna, arbetar för ökad tillväxt samt bidrar till våra medlemmars affärer – lokalt, regionalt och globalt.

Vi vill tillsammans med dig skapa en stark och framgångsrik region. Infrastruktur, näringslivsklimat och kompetensförsörjning är exempel på samhällsfrågor som vi tycker är extra viktiga att jobba med. Vår kultur bygger på våra värdeord – driv, hjärta och skärpa och i vår vardag är du del av ett starkt team med positiv kultur och ett modernt ledarskap. Hos oss bidrar du till att skapa tillväxt och lyskraft i vår framtidsregion.

Arbetsuppgifter och ansvarsområden

Som kommunikations- och pr-ansvarig ansvarar du genom att leda, planera och driva Handelskammarens övergripande kommunikationsarbete.

Du kommer att arbeta med en tydlig inriktning mot pr och public affairs, med ansvar för strategisk planering och genomförande av kommunikationen kopplat till Handelskammarens påverkansarbete. Det sker i nära samverkan med Handelskammarens Näringspolitiska chef.

Du har en strategisk förmåga men är också en driven operativ kraft som skapar relevant innehåll, projektleder olika typer av kommunikationsaktiviteter samt är ett stöd till kollegorna i frågor som rör kommunikation.

Tjänsten innebär också att du är teamledare för Handelskammarens kommunikationsgrupp, där du blir en del av ett starkt team tillsammans med marknadskommunikatör och marknadsadministratör.

Din profil

Vi söker dig som har högskoleutbildning, som exempelvis MKV, statsvetenskap alternativt Berghs, IHM eller motsvarande.

Du har erfarenhet av pr och public affairs, troligtvis från byrå, större företag eller branschorganisation samt av omvärldsbevakning och analys liksom påverkansarbete och opinionsbildning. Du har också arbetat med varumärkesfrågor, företagsövergripande kommunikation samt pressaktiviteter och mediekontakter. Vidare har du mycket goda språkkunskaper med förmåga att uttrycka dig väl i svenska, i såväl tal som skrift.

Du har ett stort intresse för samhällsfrågor och förståelse för såväl politik och näringsliv som det moderna medie- och kommunikationslandskapet. Kunskaper om samhällsbyggnad och samhällsekonomi är meriterande. Du har vana vid att arbeta i olika typer av verktyg och plattformar såsom t ex wordpress och sociala medier. Det är meriterande att kunna arbeta i Adobe Creative Cloud, främst Photoshop och Indesign.

Som person är du engagerad och förtroendeskapande med god social förmåga och intresse av att skapa kontakter och bygga relationer.

Vid en intervju kommer vi att fästa stor vikt vid kompetenser som problemlösning, påverkan/influens, kommunikation, relationsbyggande, initiativförmåga och planering.

Ansök redan idag!

Passar du in på ovanstående profil, tveka inte att ansöka redan idag!

Glöm inte att motivera så utförligt som möjligt varför just du är lämplig för denna tjänst och att uppdatera dina uppgifter i ditt CV.

Sök tjänsten genom att klicka på länken till ansökan. För frågor gällande tjänsten eller rekryteringsprocessen vänligen kontakta ansvarigt rekryteringsteam;
Peter Ardenfors och nås på 0727-443495 eller på peter.ardenfors@unikresurs.se

Väl mött!

Länk till ansökan

Ramboll har nyligen slutfört en omfattande undersökning av vilka yrken som kommer att krävas för att bygga Ostlänken och de nya stambanorna i Sverige. Syftet är att identifiera brister och risker. 

Det är trafikverket som anlitat Ramboll för utredningen av arbetskrafttillgången.  

– Vi vill ha ett så bra underlag som möjligt för att kunna föra en dialog med alla parter kring hur vi kan lösa detta, säger Rolf Lundgren på Trafikverket.

Under Östsvenska Handelskammarens event ”Ostlänken, javisst! Men vem ska göra jobbet” deltog representanter från Trafikverket, Myndigheten för Yrkehögskolan och regionala politiker. Eventet filmades från Handelskammarens Kammarforum i Norrköping och sändes digitalt för deltagarna. 

Ramboll har tittat på samtliga tänkta delsträckor för nya stambanor, olika yrkesgrupper, moment och aktörer i sin undersökning. 

Ostlänken kommer totalt att behöva 34  000 årsarbeten och peaken för när det kommer att gå åt mest arbetskraft är runt 2032.  Viktigt att tänka på är att det inte bara fattas kompetens inom byggsektorn utan även inom andra viktiga yrken som lantmätare och arkeologer. Ramboll har identifierat 90 olika yrkesgrupper som behövs i olika utsträckning behövs för att bygga stambanor. 

Fler jobb som man ser en potentiell stor brist inom är civilingenjör, anläggningsdykare, anläggningsarbetare, svetsare, elektriker, bergsprängare och arkeologer. 

– Den väntade konsekvensen blir förseningar och det finns även risk för kostnadsökningar och konkurrens om arbetskraften med andra stora projekt, säger Andreas Pistol. 

Han beskriver exempel bristen på arkeologer som en ”klassisk flaskhals” där det tar tid i inledningsskedet om det inte finns tillräckligt med arkeologer som kan undersöka en tänkt byggplats. 

Inger Nordahl från Myndigheten för Yrkeshögskolan var med på länk för att ge utbildarnas perspektiv. 

– När man bygger utbildningar är idealet att initiativet kommer från yrkeslivet så att man tillsammans kan bygga utbildningen. Man vill alltid rigga utbildningen så att det träffar rätt mot behovet, säger hon. 

Inger Nordahl beskriver att en hel del av de utbildningarna som leder till de yrken som ska bygga nya stambanor inte fylls idag.  Och att det idag inte utbildas tillräckligt många. 

– Det är ett stort gap mot ert behov, säger Inger Nordahl. Senaste året ställde utbildningssamordnare in flera utbildningar på grund av för få sökande. 

I en efterföljande paneldebatt där politiska representanter från kommunerna längs Ostlänkensträckan deltog, kom det att handla en hel del om hur man ska locka unga personer till de aktuella yrkena. Panelsamtalet leddes av Handelskammarens näringspolitiska chef Maria Björk Hummelgren. 

– När börjar vi? När blir det skarpt läge? Det tar tid att rekrytera alla dessa personer. Ju närmare vi kommer byggstart desto mer fokus får vi på dessa frågor, med det är en stor utmaning sa Urban Granström (S), kommunstyrelsens ordförande, Nyköping. 

– Det måste bli en mycket mer attraktiv bransch för hela samhället. Kvinnor och nyanlända också. Vi i de stora kommunerna har ett stort ansvar, sa Fredrik Lundén (M), arbetsmarknadsnämndens ordförande, Linköping 

Elof Hansjons (S), utbildningsnämndens ordförande, Södertälje var med på länk. 

– I många yrken finns det en brist generellt i samhället så det är yrken som vi vet att det är tryggt för ungdomarna att söka sig till redan idag. Jag efterlyser fler aktörer som vill vara med och visa ungdomarna och föräldrar dessa attraktiva branscher. 

Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping instämmer i att ungdomarna måste få bättre information om i vilka yrken det är lätt att få jobb. 

– Vi måste från samhällets sida styra utbudet ännu mer. Elevens val är självklart viktigt men måste också kompletteras med arbetsmarknadens behov. Jag tycker att det är bra att Trafikverket föreslår ett nationellt råd för dessa frågor. Det låter som en lysande idé, sa han. 

Många frågor diskuterades under panelsamtalet och några av de aspekter som togs upp var yrkesvägledarnas roll och uppdrag och möjlighet till praktik i aktuella branscher. 

– Vi vill lyfta frågan med brist på rätt kompetens, så att vår regions största tillväxtchans – Ostlänken inte riskerar förseningar eller kostnadsökningar. Det är en oerhört viktig framtidsfråga, säger Charlotta Elliot från Handelskammaren som är projektledare på East Sweden Infra Cluster (ESIC) 

Här kan du läsa hela utredningen från Trafikverket: 

https://www.trafikverket.se/contentassets/60ecb96cb94a4cac994aae8bea032992/rapport_resurs–och-kompetensforsorjning-nya-stambanor.pdf

De 20 yrken som identifierats som bristyrken (utifrån sex stycken riskmått) när nya stambanor ska byggas: 

Anläggningsarbetare  

Civilingenjörsyrken inom bygg och anläggning

Betongarbetare  

Elektronikreparatörer och kommunikationselektriker m fl

Anläggningsmaskinförare m fl

Stålkonstruktionsmontörer och grovplåtsslagare  

Maskinoperatörer, cement-, sten- och betongvaror  

Svetsare och gasskärare  

Träarbetare, snickare m fl

Installations- och serviceelektriker  

Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning 

Brunnsborrare m fl 

Anläggningsdykare  

Lantmätare  

Civilingenjörsyrken inom gruvteknik och metallurgi 

Bergssprängare  

Civilingenjörsyrken inom elektroteknik  

VVS-montörer m fl

Planeringsarkitekter m fl

Arkeologer och specialister inom humaniora mm

Med detta i åtanke borde svenska exportföretag se sig om efter nya marknader för sina varor. Med tanke på att det finns frihandelsavtal med till exempel både Sydkorea och Japan och där Sverige har ett gott renommé, kanske det skulle vara på sin plats med att ge sig på en liten exportsatsning. Många mindre företag finner ofta avstånden till fjärran marknader och främmande kulturer som lite skrämmande. Det gäller att övervinna denna rädsla för att vinna nya marknader för sina varor.

En fråga som ofta dyker upp är hur man ska göra för att komma in på en ny marknad? Jag brukar svara med en fråga, – hur gjorde ni när ni hittade ny marknad i Europa? Det funkar på samma sätt där som här när det gäller att hitta nya kunder. Intet nytt under solen!

När det gäller området tull så genomgår den för närvarande en stor förvandling. Jag upplever att många företag verkar helt ovetande om de förändringar som har och kommer att inträffa fram till 2025. Företagarna borde visa lite mer intresse för vad som sker, då ändrade förutsättningar kan ändra förutsättningarna kapitalt för vissa företag när det gäller exporten och eller importen. Här har EU:s ”nya” tullagstiftning Uniform Customs Code (UCC) från 1:e maj 2016 t.ex. inneburit ett ökat personligt ansvar på företagets verkställande direktör. Slarvar man med eller bryter man mot regelverken, så kan detta innebära att man kan få ett personligt näringsförbud. 

Man resonerar många gånger som så att man lejer tullhanteringen till en extern part, så är man av med det ”problemet”. Man inser inte att i myndighetens ögon så är säljaren respektive köparen alltid den ytterst ansvarige. Det går alltså inte svära sig fri bara för att man har lagt över tullhanteringen på en underentreprenör.

Här fyller handelskammarna en funktion genom att erbjuda utbildning och support när det gäller den internationella handeln. 

Peter Hellman, expert internationell handel

Stadsmissionen har länge funnits i Linköping och Motala med en mängd verksamheter som hjälper invånarna på många olika sätt. Från det basala som mat för dagen till terapi och arbetsträning.

Det är tydligt när jag tar en lunch med Sanna Detlefsen, vd på Stadsmissionen, att hon har hjärtat på rätt ställe. Att det är en organisation som drivs av att göra små och stora förändringar i livet för de som inte riktigt hänger med i samhällets tempo, de som halkat snett med droger eller tampas med tragedier.

Vi ses på en av Stadsmissionens restauranger i Linköping. Von Dufva levererar en delikat lunch (godaste moset jag ätit på länge) serverad av en servitris som arbetstränar. För det här är inte bara en restaurang där vinsten kan gå till alla projekt Stadsmissionen har för att hjälpa stans invånare. Det är också en plats där personer får en chans till ett jobb, med riktiga kollegor, arbetstider och gemenskap.

Stadsmissionen har nu verksamhet i Linköping, Motala och Norrköping. Varje år hjälper de tusentals personer.

– Det är så många människor som inte har mat för dagen. Många tror att det inte är ett problem i Sverige men det är ett jätteproblem, säger Sanna Detlefsen. 20 000 barn i Östergötland får inte ordentligt med mat på helgen och kommer tillbaka till skolan på måndagen hungriga.

När Stadsmissionen föddes på 1850-talet var det för att hjälpa fattiga och menlösa med sjukdomar.

– Det är samma anledning nu som 1850 kan man säga. Människor lever i fattigdom och hamnar mellan stolarna. Välfärden räcker inte till för alla behov som finns, säger Sanna Detlefsen.

Maten till kassarna får man genom samarbeten och de delas ut av frivilliga.

Stadsmissionen har blivit mer och mer välorganiserad sedan starten. Idag omfattar verksamheten i vår region bland annat:  Att stötta kvinnor med beroenden som ofta varit med om övergrepp och svek. Att hjälpa personer från arbetslös till arbetande. Stötta barn som lever i familjer med psykisk ohälsa. Vägleda ensamkommande ungdomar som behöver hjälp med läxor och mat.

De anställda är ofta en brygga till socialtjänst för att de ska kunna få hjälp där.

Sedan Sanna Detlefsen anställdes på Stadsmissionen 2003 har de gått från 19 anställda till 168. Hon har varit direktor sedan 2016.

Känner du dig nöjd med utvecklingen sen du kom med?

– Jag känner mig väldigt stolt när jag träffar våra medarbetare och känner värmen och professionalitet hos dem. Många av personerna som mina kollegor träffar är i besvärliga situationer och har blivit svikna så många gånger. Då måste man bygga ett förtroende med dem. Det är bland det finast man kan jobba med.

I våras utökades verksamheten till Norrköping med en second hand-butik i Spiralen på övre plan. Där, precis som i Linköping, är butiken en utmärkt plats för personer som behöver arbetsträna. 

Har ni många idéer för Norrköping framåt?

– Vi ser att vi måste göra fler insatser för fattiga och vi har problemet med ungdomar som lever i utanförskap. Vi vill bidra för att hitta ungdomar som lever i riskfyllda miljöer, säger Sanna Detlefsen.

Kommer ni ha restaurang i Norrköping precis som i Linköping?

– Jag önskar det. Vi håller på och spanar runt. 

Stadsmissionen har flera olika finansieringar. Största intäktskällan är avtalen med kommuner där Stadsmissionen erbjuder platser på behandlingshem och boenden.  Man får också delaktighet i stora statliga projekt som gör att de kan utveckla verksamheten. Exempelvis ett med Bris kring skyddande boenden. Stadsmissionen får också insamlade medel från privata personer och partners.

– De pengarna kan vi använda till vilka viktiga saker vi vill. Vårt ungdomsarbete och fattigdomsbekämpning till exempel. 

Sanna Detlefsen tycker att alla bolagsstyrelser har ett ansvar att på olika sätt ta ansvar för de som hamnar mellan stolarna i samhället. Hon är stolt över de samarbeten Stadsmissionen har med företag som exempelvis Åhléns och märket Carin Wester, Claes Ohlsson och Lagerhaus. Bland annat innebär samarbetet att varor från butikerna, till exempel en tröja som tappat en knapp, kan säljas på Stadsmissionens second hand.

– Bara det att vi är medlemmar i Handelskammaren visar att vi är en förening men jobbar på företagssätt. Vi vill vara en del av samma nätverk som företagare och arbeta företagsmässigt. Men att gå med vinst är aldrig syftet för Stadsmissionen. 

Vad är organisationens största utmaning framåt?

– Att hitta lokaler och investeringskapital. Vi har inga ägare som stoppar in några stora summor pengar. Vi är exempelvis jätteglada för samarbetet med Lundbergs i Spiralen i Norrköping.

Hej Johan, om du kort skulle beskriva extern tvistfinansiering – vad är det?
Det handlar om att en utomstående aktör, dvs. en tredje part, går in som finansiär för en part i en kommersiell tvist. Aktören åtar sig då att betala den partens rättegångskostnad och som gengäld, vid eventuell framgång i tvisten, får en del av vinsten.

Och den längre versionen…
Rättegångskostnader är ofta dyra, och huvudregeln är att den förlorande parten ska betala för såväl sina egna som den andra partens rättegångskostnader. I grund och botten handlar det om att hantera risken att driva processen genom att köpa in en finansieringslösning. Det kan finnas många olika anledningar till att företag ser ett behov av detta, t.ex. en ansträngd ekonomisk situation på kort eller lång sikt, att man av annat skäl inte vill belasta sin balansräkning med rättegångskostnaderna eller att man helt enkelt vill jämna ut styrkeförhållandena. Det finns en grundläggande tanke om att fler ska få tillgång till rättvisa. 

Vilka tvister kan det handla om?
Det handlar om stora kommersiella tvister, om t.ex. entreprenader eller företagsöverlåtelser, och det är en förutsättning att det rör ganska höga belopp. 

Det låter riskfyllt att vara extern finansiär?
Det kan det vara, men finansiärerna är erfarna aktörer, ofta med juridisk bakgrund. Alla finansieringsavtal är unika och skräddarsydda för varje case och innan aktören går in och agerar extern finansiär gör de en noggrann analys för att bedöma segerchanserna m.m.

Är det bara i allmän domstol man kan använda sig av det här?
Nej, det kan lika gärna – och kanske framförallt – handla om tvister som avgörs i olika skiljeförfaranden, exempelvis vid Handelskammarens skiljedomsinstitut.

Finns det olika ”varianter”?
Ja, det gör det. Det vanligaste är ”Third Party Funding” som är det jag beskrivit tidigare, men det finns också olika försäkringslösningar som kanske kan vara mer aktuella vid mindre tvister.

Vilken roll har ni som advokatbyrå i det här?
Vi ombud måste känna till vilka olika finansieringslösningar som finns på marknaden, informera våra klienter om relevanta produkter och ge råd om hur de bör gå till väga om de är intresserade. Vi upplyser också om hur det går till när man anlitar en extern finansiär, vilka risker som finns och vad som händer vid en vinst. Och vid en eventuell förlust.  

Varför har det här börjat växa fram nu tror du?
Det har funnits runtom i Europa under en längre tid. Och på sätt och vis i Sverige också genom att många internationella skiljeförfaranden avgörs här. Jag har egentligen inget riktigt bra svar på varför det först nu har nått den rent svenska marknaden. Det finns ju finansieringsmöjligheter för allt annat i Sverige – varför skulle det då inte finnas till det här? I spåren av corona, när många företag kanske har det tuffare än tidigare, så kan detta verkligen vara ett alternativ för de bolag som har pengar att driva in.

Intervjuad i texten är Robert Sandsveden, längst till höger på fotot. I ljus skjorta syns ägare Ronny Fyhr.

För Renall är hållbarhetsarbete inget som kommit på senaste tid och arbetats in i organisationen. Det är hela dess existens.

– Kärnan i hela Renall, det som genomsyrar oss – är hållbarhetsarbete. Det är inte bara omtanke om miljön utan att vi vurmar för våra anställda och vi samarbetar med företag som har schyssta villkor, säger Robert Sandsveden Miljö- och konsultchef på Renall.   

Att beskriva allt Renall gör är inte lätt, men vi ska göra ett gott försök. För det klassiska uttrycket ”många ben att stå på” kan verkligen tillämpas på Renall.

Man tar hand om avfall från företag och det offentliga, slamsuger, sopsorterar, hanterar farligt avfall, har jourverksamhet för fastigheter, miljökonsultation, besiktningar, frakt, kranbilar, markundersökningar, vattenprover, tillverkar jord av restprodukter och mycket där till.

Låt oss börja med det senare för det är precis nyligen som Renall också börjat förädla fiberslam till fibermull för tillverkning av jord. Det är Holmen Paper som gett dem uppdraget att se till att deras restprodukt fiberslam blir till jord som kan säljas till konsumenter.

– Det är en helt ny grej för oss att vi börjar med produkter också. Det är många  jordtillverkare som vill köpa fibermull för att ersätta torven i jordtillverkningen. Vi kommer även ha en egen jordtillverkning och ha jord för leverans från och med nästa sommar, säger Robert Sandsveden.

Många ben

Att Renall valt att ”ha så många ben” är inte enbart för att det är affärsmässigt smart utan också för att kunderna uppskattar enkelheten i att ha en och samma leverantör till flera tjänster.

Renall i sin tur uppskattar att ha kunder av alla storlekar och inom olika branscher.

– För oss vore det faktiskt inte en total katastrof att tappa en stor kund, vi har många. Har man många ägg i korgen så är det ok om ett går sönder. Det är en trygghet för oss, säger Robert Sandsveden.

Renall startades 2012 av makarna Ronny och Marie-Louise Fyhr.

Innan Renall drev de Allren. Lägg orden i munnen så inser du att de båda namnen innehåller ”all” och ”ren”.

När de sålde Allren upplevde de nämligen efter några år en viss ånger över att lämna branschen och valde därför att starta ett nytt bolag där de kunde börja på nytt i en bransch som de kände sig hemma i.

Idag har de 110 anställda och är ett fullfjädrat miljöserviceföretag med 85 stora fordon i Norrköping och Linköping, men har även verksamhet i Karineholm, Flen, Vingåker, Åtvidaberg, Valdemarsvik och Söderköping.

För några år sedan blev man större inom kranbilar när man gick samman med företaget Fredrik Frakt. Samtliga fordon i Renall körs på HVO. 

– Vi köper all HVO av Energifabriken och får en uppföljning från dem varje år kring hur mycket koldioxid vi sparar. Det är ofantliga siffror!

Företaget har också ett successivt miljömål om att fordonen även ska köras på RME (rapsmetylester), biogas, el och ren etanol. 

– Vi vill såklart ha lokalt producerade drivmedel, säger Robert Sandsveden.

Robert Sandsveden arbetar med miljökonsultation som det är en växande efterfrågan på. Han berättar att Renall just nu genomför många markundersökningar där det ska byggas i Norrköping. Det finns många markföroreningar i stan.

– Det är ganska intressant om man tittar på gamla kartor över Norrköping från exempelvis 1800-talet. Förr la man alltid avfallet utanför stadskärnan och det blev som en ring av avfall runt stan. De ringarna med avfall stöter vi på i marken idag i våra undersökningar, fast de nu mer återfinns centralt eftersom stan har växt.

När det gäller markundersökningar får Renall alltså ofta uppdraget att utreda, men också att lägga upp efterbehandlingsplan och att ta tillvara på avfallet och rapportera till myndigheter.

– De flesta av oss har jobbat inom myndigheter innan vi började på Renall och fått stora kunskaper den vägen och det gillar våra kunder. Företaget har lagt mycket krut på att rekrytera rätt personer. Jag själv jobbade på miljökontor i 25 år innan jag började på Renall. 

Företag som utför muddring är en ökande kundkrets.

– Vi hjälper till exempel det finska företaget som har entreprenad på muddringen utanför Pampushamnen. Där har Renall tagit vattenprover samtliga dagar muddringen pågått för att se att vattenmiljön inte påverkas för mycket av muddringen, säger Robert Sandsveden.

Jag måste fråga – Vad gör ni inte?

– Ja det är en bra fråga. När jag tog examen fick jag höra att man ska passa sig för de som påstår att de kan ”fixa allt” och det gör vi på ett sätt idag men vi säger definitivt ifrån om vi får förfrågningar på saker vi inte kan hantera. Då slussar vi vidare. Men det är vår kunniga personal som gör att vi är bra på många områden. 

– Jag är glad över att få välkomna Anna Rehncrona som ny ansvarig för näringslivsutveckling. Med sin bakgrund, nätverk och erfarenhet från såväl nationella som internationella bolag är jag övertygad om att hon är rätt person för det här jobbet. Hon kommer tillföra ny kompetens till Handelskammaren och bidra till vässad medlemsnytta, säger Pia Carlgren, tf vd på Östsvenska Handelskammaren.

Anna är uppvuxen i Skåne, har bott och jobbat runt om i världen, men är sedan flera år bosatt i Linköping. Hon är utbildad civilekonom med internationell inriktning och kommer nu närmast från tjänsten som senior projektledare på Sylog. Innan dess var hon med och byggde upp Aerospace Cluster Sweden i Linköping och har även jobbat som managementkonsult inom IT branschen och haft olika inköpsroller på Saab och IFS. 

Rollen som ansvarig för näringslivsutveckling på Östsvenska Handelskammaren innebär att arbeta nära medlemmarna och möta deras behov. Det innebär också att verka för att den östsvenska regionen ska ha de bästa förutsättningarna för näringslivets utveckling och tillväxt.  

– Det här är lite av ett drömjobb för mig, så jag är glad och motiverad att få börja arbeta på Handelskammaren. Dels att få bli en del av organisationen men framförallt för att få bidra till utvecklingen av näringslivet i regionen och arbeta för ännu mer affärsnytta för medlemmarna, säger Anna Rehncrona. 

För sjätte året i rad genomfördes undersökningen. Resultatet visar att det fortsatt är en snedfördelning i styrelserummen.

– Att det inte går framåt från föregående år är beklagligt. Men vi vet att det här är ett långsiktigt arbete och bekräftar att 100-listan behövs, säger Jonna Hedlund, projektledare för 100-listan.

Tidigare undersökningar har visat att de större företagen har en mer jämställd styrelse än de mindre. 2020 års undersökning är inget undantag, 29 procent är kvinnor i de största bolagen medan det är 16 procent i de mindre. 52 procent av bolagen har minst en ledamot som är kvinna.

– Detta styrker de tidigare årens resultat, att de större företagen är bättre på jämställdhet än de mindre, säger Jonna Hedlund.

Man har även undersökt hur många av dessa bolag som har en kvinna som vd. 2019 var siffran 11 procent. 2020 är den 12 procent.

– Likt tidigare år kan vi se att i bolagen där en kvinna är vd är det generellt sett mer jämställt i styrelsen, 35 procent kvinnor. I bolagen med en man som vd är siffran bara 21 procent, säger Jonna Hedlund.

>> Läs rapporten här

– Nu är tid för kraftsamling, tid för framåt tillsammans, konstaterade Pia Carlgren, t f vd Östsvenska Handelskammaren, vid seminariet som just fått namnet Framåt tillsammans – vilka förutsättningar behöver näringslivet?

Eventet hölls på Kammarforum i Norrköping, men också på Clean Tech Park i Linköping för dem som ville samlas där. Främst var dock seminariet digitalt med ett sextiotal personer från näringslivet, intresseorganisationer, kommuner och regioner som åhörare.

Under våren har Handelskammaren, med nära 900 medlemsföretag i Östergötland, Sörmland och på Gotland, med jämna mellanrum skickat ut enkäter till medlemmarna för att stämma av hur de mår under den rådande pandemin. Efter sommaren skickades ytterligare en enkät ut, nu med mer framåtsyftande frågor.

– Bilden som utkristalliserar sig från svaren av drygt 250 medlemsföretag är betydligt ljusare än vad som befarades tidigt i våras, sammanfattade Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

Majoriteten av företagen som svarat på Handelskammarens enkät har drabbats ekonomiskt av pandemin. Men en tredjedel upplever ingen skillnad och 9 procent säger sig faktiskt ha fått en uppgång under våren. Två tredjedelar av de svarande företagen är nöjda med svenska statens och myndigheternas hantering av covid-19, näringslivet uppskattar att Sverige inte använde sig av ”lock downs” likt många andra länder.

Framåt ser företagen fortsatt ett behov av krisstöd, framförallt riktade sådana till utsatta branscher. Fortsatta offentliga investeringar och gärna tidigarelagda projekt för att få igång affärerna, är önskemål från Handelskammarens medlemsföretag. En bild som bekräftades av Ida Emvall, kontorschef Swedbank i Linköping. Det finns fortsatt en risk för bakslag om stöden dras tillbaka för snabbt, menade hon.

– Till skillnad från finanskrisen vill bankerna nu vara en del av lösningen, inte problemet. Vi vill finnas där i med- och motgång och är flexibla för att hitta individuella lösningar framför allt till små och medelstora företag, sa Ida Emvall, som också berömde näringslivets förmåga till omställning och handlingskraft.

Marcus Sandlund, affärschef NCC, som fick representera byggbranschen, påminde om byggföretagens förankring och betydelse som lokala arbetsgivare. Han uppmanade kommunala politiker och tjänstepersoner att snarare skynda på tillståndsprocesser och planerade projekt, än att vila på hanen och invänta bättre tider.

– Det byggs nu ja, men en sämre orderingång nu ger effekt först om ett par år. Det behöver vi göra något åt tillsammans, menade Marcus Sandlund. Vi har nu en historisk chans att betala av vår skuld på eftersatta projekt.

Renovering av miljonprogrammen på ett smart och effektivt sätt så att människor har råd att bo kvar även efter upprustningen, var ett exempel som NCC lyfte. Eftersattheten i befintliga VA-nät kallade Marcus Sandlund för ”en tickande bomb”. Så nog finns projekt och upphandlingar att ta tag i för kommunerna. Nu är läge för samverkan och gemensam kraft i dessa, löd uppmaningen.

Den bransch som mest omedelbart och tydligt drabbades av pandemin i form av rese- och sociala restriktioner var besöksnäringen. Christer Bruzelius, vd Destination Gotland, visade hur resandet till Gotland minskat med 30 procent under 2020 jämfört med året innan. Samtidigt uppvisade resenärerna nya mönster genom att stanna längre på ön och under vecka 32 befann sig fler människor på Gotland än samma vecka 2019. Säsongen har förlängts och många stannar på ön när de ändå jobbar hemifrån.

– Branschen som helhet behöver möjlighet till återhämtning. Stöden som utfärdades i början av krisen slog fel och hjälpte inte besöksnäringen, menade Christer Bruzelius. Nu behövs stöd i omställningsarbetet för att skapa långsiktigt hållbara företag.

Oxelösunds hamn har inte upplevt någon nedgång under våren 2020, ett orosmoln som annars målades upp men som blåst åt motsatt håll både en och två gånger. Marknads- och försäljningschef Fredrik Nikander uppmanade istället offentliga aktörer att skynda på sina processer och egen omställning, för näringslivet vill inte vänta i sina ”gröna kliv”.

– Allting vi gör har ett klimatfokus, annars gör vi det inte, sa han. Däremot måste regeringen sätta ner foten kring vilken grön väg Sverige ska gå. Politiken är alldeles för spretig – näringslivet behöver klara besked för många år framåt.

Om vägen framåt inte är grön och hållbar, så är det inte en väg framåt utan bakåt. Den bilden delas av Lena Miranda, vd Linköping Science Park, professionell spanare med framtidsbranscher som specialitet. Hon skrev under på att det behövs tydligare incitament och inriktning från politiken, om Sverige inte ska bli omsprunget av andra länder i frågor om hållbarhet och grön omställning.

En utvecklingskurva som gått spikrakt uppåt under tiden för pandemin är digitaliseringen, pekade Lena Miranda på.

– Vi har ställt om i en fantastisk fart!

Hon reste ett litet varningens finger för att svenskarnas höga tillit och tilltro till varandra och myndigheter kan bli en belastning i en allt mer digitaliserad värld. Den gör oss nästan godtrogna och vi delar med oss av i stort sett vad som helst på nätet. Vi behöver bli bättre på säkerhets- och integritetsfrågor.

Den nya vardagen är här för att stanna, och den skapar fantastiska möjligheter om vi tar vara på dem. Samtliga medverkande i seminariet var eniga om att samverkan mellan näringslivet, offentliga aktörer och akademin är avgörande för Sveriges och vår regions fortsatta välstånd. Utmaningar framåt kommer att bli ledarskapet och kompetensutveckling för att möta den nya tidens behov. Utmaningar som vi klarar om vi går framåt – tillsammans.

Här kan du läsa hela rapporten.