>> Guide till stödpaketen

Så är det faktiskt. När Marie Wallebergs barn fick blöjeksem för drygt 30 år sedan fann hon en lösning på det. En lösning hon både ville sprida till fler för att hjälpa till och dessutom kunde tjäna pengar på.

Företaget Imse Vimse föddes på Gotland.
– Hela verksamheten började med ett verkligt problem Marie Walleberg ställdes inför, berättar vd Therése Lindström. Marie fick en dottern som fick svårt blöjeksem och började fundera på hur hon skulle lösa det. Därför tog hon tog reda på mer om tygblöjor och testade det och eksemet försvann på ett par dagar! Fler måste ha behov av detta i världen, tänkte hon.

Sedan drygt tre år tillbaka är Therése Lindström vd på bolaget. Marie Walleberg har fram till precis nyligen varit hundraprocentig ägare.

Men nyligen blev det färdigt att Imse Vimse köps upp av Pivot som blir ny huvudägare. Pivot investerar i och utvecklar kvalitativa mindre företag i Norden med stor tillväxtpotential. 

Det går bra för Imse Vimse. De senaste åren har man dubblat sin omsättning från 14 miljoner till 30 miljoner.

Även om tygblöjorna fortfarande är det första folk tänker på så säljer Imse Vimse idag en stor mängd produkter och det är det tvättbara menstruationsprodukter som är storsäljarna. Bindor och tamponger av tyg.
– Vi har tio års garanti på våra bindor! Vi har kunder som använt dem i 20 år, berättar Therése Lindström.

Den största marknaden är Frankrike. Tätt följt av Tyskland och Sverige. Försäljningen sker främst via återförsäljares sajter och företagets egna sajt.
– Vi säljer i 60 länder och har ett dotterbolag i USA med ett lite mindre sortiment. Allt hanterar vi här ifrån Visby och har tysk, engelsk, amerikansk, svensk och fransk sajt, säger Therése Lindström.

Mer medvetna konsumenter

Varför då? Varför går det så bra för Imse Vimse?
Jo, de är rätt i tiden. De var egentligen flera decennier ”före tiden” men har så att säga bidat sin tid.
– Förståelsen för klimatproblemen i världen har verkligen ökat – nu är det så påtagligt att människor börjar göra medvetna val, säger Therése Lindström. Vi kan som exempel ta vår kundtjänst. Bara senaste 1,5 året har personalen i kundservice fått mycket svårare och detaljerade frågor om vårt företag och vårt miljötänk .Vilket bränsle vi använder vid frakt..hur våra fabriker behandlar sina anställda med mera. Det märks att konsumenterna känner till hoten mot miljön och engagerar sig.

Imse Vimse tar hela tiden nya steg mot högre miljövänlighet. Men några långa kliv behöver de inte ta, som många andra bolag måste år 2020. Företaget har hela tiden varit rotat i just miljövänliga produkter. Och för den delen förpackningar. Imse Vimse  tackade nyligen nej till ett potentiellt samarbete med en apotekskedja för att kedjan ville att de skulle plasta in alla produkterna innan de skulle sälja dem. Då blev det inget avtal.

Under 2019 växte bolagets omsättning med 48 procent. Man har funnit en bredare målgrupp än man någonsin haft tidigare.
– Men visst har vi sett hur världsutvecklingen påverkar vår försäljning tidigare år också. 2007 kom Al Goore med sin miljöfilm och då sålde vi jättemycket produkter. Konsumenterna blir absolut påverkade. Och nu är det inte en trend längre utan här för att stanna, säger Therése Lindström.

Marknadsföringen sker främst digitalt. Företaget köper sökord, jobbar med influencers och plattformar som Instagram och Facebook. Men de måste fortsatt jobba på kännedomen kring deras produkter som fortfarande är relativt låg. Samtidigt är det tydligt att  målgruppen har breddat sig på senare år.

Är det svårt att rekrytera medarbetare nu när ni växer?
– Nja. Jag har ett lite annat sätt att se på rekrytering än många andra chefer. Det är inte så svårt egentligen att hitta bra personer. Arbetsuppgifterna kan man lära sig men det viktigaste är att man kan följa kulturen och vill lära sig än vad det står på cv:t. Det är viktigt att hitta folk på ön för långsiktighet och det finns mycket kompetens här. Många som jobbat utomlands och kommit tillbaka till exempel.

Imse Vimse växer och de märker hur allt fler stora återförsäljare tar kontakt med företaget. 
– Vi har stora planer för framtiden och i mars lanserar vi en hyreslösning. Vi kommer att börja hyra ut våra tygblöjor till kunderna. När de sedan efter många år inte längre kan användas som blöjor är idén att det ska bli golvmoppar av materialet. Nu håller vi för fullt på med materialtester av mopparna. Vi kommer att följa våra material från frö på bomullsfältet till att det återvinns i flera funktioner. Vi går helt emot en cirkulär affärsmodell.

Imse Vimse:
Ort: Visby
Startade 1988
14 anställda 
Omsättning 30 miljoner

Emma Meijer är Östsvenska Handelskammarens nya vikarierande sälj- och marknadsadministratör.

Välkommen till jobbet Emma! Hur känns det?
– Det känns bra. Verkligen. Känns som att jag redan är en del i gänget efter bara en kort tid. Känns skönt att äntligen vara på plats och det blir en spännande tid fram över.

Vad var det som lockade med tjänsten hos oss?
– Det som lockade var att det var just handelskammaren – eftersom jag studerat internationell handel på Linnéuniversitetet. Sen tyckte jag tjänsten lät väldigt spännande. Nya arbetsuppgifter en del men samtidigt också sådant jag hade erfarenhet av tidigare. För mig är Handelskammaren en väldigt intressant organisation och dess syfte viktigt.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?
– Det blir att stötta mina kollegor i deras arbete med det administrativa. Jag hjälper till att styra upp – en intern service kan man säga. Men också den viktiga kontakten med våra medlemmar och att de får information från oss ifrån nyhetsbrev med mera.

Vad har du gjort tidigare?
– Jag jobbade senast som koordinator på Atea i Kalmar och innan dess så studerade jag på Linnéuniversitetet, även det i Kalmar. Utbildningen internationella affärer. Men nu känns det skönt och jättekul att vara tillbaka i min hemstad Norrköping och ha närhet till familjen och vänner igen. Spännande också att får leva och bo i den här regionen som växer. Det finns många nya restauranger att upptäcka nu!

Hur är livet utanför arbetet?
– Jag gillar att resa och upptäcka nytt. Det blir många små utflykter på helgerna – ofta inom Sverige. Gillar att upptäcka en stad jag inte varit i förut och att åka på road trips med stopp på vägen och besöka gårdsbutiker och caféer.  Skidåkning är också ett intresse och främst i Sverige. Jag försöker träna och promenerar också runt strömmen men mycket av min lediga tid går till umgänge med familjen.

Hur duktig är du på skidor då, svara ärligt?
– Jag har åkt sedan jag var väldigt liten så jag får nog säga att jag är en van skidåkare. Klarar svarta backar och ramlar sällan i liften nu för tiden, haha.

Detta visste ni inte om Emma:
– Jag har varit utbytesstudent i Mexico City i ett halvår. Det var en annorlunda och positiv upplevelse. Vilken stor stad! Nu äter vi tacos regelbundet hemma och det snålas inte med koriander och vi gör alla möjliga sorters tacos.

Mer?
– Bjud gärna upp mig till en bugg om vi ses på en fest! Jag dansade bugg när jag var yngre och är en rätt duktig buggare. Men inte så duktig att man inte vågar bjuda upp mig, haha.

Berätta om något du har på din bucket-list?
– Jag och sambon har pratat om att åka till Japan och ”äta oss igenom landet” . Det skulle vara en riktigt häftig resa även om vi inte bestämt var, när och hur. 

Bor: Kneippen Norrköping 
Familj: Sambo Johan och föräldrar och systrar med familjer i Norrköping 
Intressen: Skidåkning, resa och upptäcka nya platser och att få umgås med familj och vänner
Aktuell: Vikarierande sälj- och marknadsadministratör
Kontakt: emma.meijer@east.cci.se

Krönika: Magnus Lindahl

Alla generationer tror de lever i en tid då det händer extra mycket som vi kanske inte är vana vid att hantera och förhålla oss till, varken som individer eller som företag. Just nu är inget undantag då vi matas med handelskonflikter, Brexit, Trump, Kinas ambitioner, EU:s inre utmaningar, nationalism, populism och ifrågasättandet av multilaterala institutioner och regelbaserade system.

Allt detta är förändringar som påverkar förutsättningar för globalt samarbete och företagande, ställer nya krav, ändrar logik och spelregler för ekonomisk aktivitet, leverantörskedjor. Givet ovan så blir det även en utmaning för både kompetens, lönsamhet och affärsmodeller. Utmaningen är, som alltid, att se om, hur och när man påverkas och hur man skall agera för att svara upp mot verkligheten.

Allvarligt läge med osäkra utsikter

Som om inte ovan är nog så har Coronaviruset seglat upp som ytterligare ett moln att på osäkerhetshimlen. Det som började i Kina i december 2019 har i skrivande stund spridit sig över stora delar av världen och fört med sig stark oro på finansiella marknader, bland konsumenter och störningar både på leverantörs- och efterfrågesidan hos företag. Förutom mänskligt lidande så är de ekonomiska konsekvenserna mycket allvarliga och vi vet varken hur djupa eller långa dessa kommer att bli.

I Kina verkar spridningen nu vara alltmer under kontroll och man går sakta tillbaka till mot full produktion tack vare extrema åtgärder med 10-tals miljoner människor i karantän och över 100 miljoner arbetare som (ännu) inte får återvända till sina arbetsplatser. Även om många företag öppnat igen så är kapacitetsutnyttjandet lågt vilket ger kännbara effekter runtom i världen. Det är lång väg kvar till full produktion i världens fabrik och i och med den fortsatta spridningen runtom i världen och att länder börjar vakna upp och ta sig an viruset på olika sätt så börjar det slå hårt mot både investeringar, resande och konsumtion på global nivå. Om de reaktioner och åtgärder som vi ser i världen är en under- eller överreaktion är svårt att veta och beror helt på hur allvarligt det i slutändan kommer att bli.

Negativa konsekvenser även för näringslivet i vår region

I kontakten med näringslivet i vår region säger ett antal företag att de börjar känna av negativa konsekvenser. Dessa är t ex att företag med direkta kunder i Kina förlorar intäkter samt att även kunder och leverantörer på andra ställen i världen vilka är beroende av den kinesiska marknaden eller kinesiska insatsvaror också drar ned på sina beställningar. Vidare drabbas företag i vår region även av förseningar i leveranser av insatsvaror. Det är inte bara tillverkningsindustrin som drabbas utan även aktiviteten många andra delar av ekonomin går ned.

De försiktighetsåtgärder som företagen i vårt närområde vidtagit är t ex att alla resor är stoppade till Kina, Macau och Hong Kong samt att bara verksamhetskritiskt resande till Sydkorea, Taiwan, Japan och Sydostasien får äga rum. Vid återkomst är det ofta 14 dagars hemmajobb och egenkarantän som gäller. Vidare arbetar även vissa företag fram actionplans för scenarios med kraftigt sjunkande omsättning och minimibemanning. Företag som tillhör koncerner har även ofta tydliga instruktioner och guidelines för hur de skall agera i olika situationer. De senaste dagarna har även kommit att även resor som är kortare och inom Sverige skall tänkas igenom.

Man följer utvecklingen på marknaderna genom en ökad dialog med egna kontor, dotterbolag, partners, kunder, underleverantörer och genom media. Flera av företagen är även oroade att Corona kan knuffa in oss i en lågkonjunktur.

Även post Corona och produktion återupptas så kan små och medelstora företag riskera att hamna längre bak i kön och tvingas vänta på sina leveranser tills större företag ”fått” sitt. Dessutom kan då ett ökat tryck på containerfrakt driva upp priser och ned tillgång containers vilket gör att man kan tvingas använda flygfrakt vilket i sin tur kan påverka lönsamheten.

Hur detta kommer slå på arbetslöshet, konsumtion och investeringar i just vår region beror helt på hur lång och djup den globala nedgången blir.

Stora ekonomiska konsekvenser

Konsekvenserna av viruset kan som sagt tydligt ses i Kina med enorm negativ påverkan på både tillgångs- och efterfrågesidan inom alla delar av samhället – t ex konsumtion, service, logistik, produktion och turism. Byggsektor och fabriker har inte full tillgång till arbetskraft, insatsvaror och kan inte producera. Jordbruksnäringen får inte ut varor och in foder. Konsumtionen och turism tvärnitar när människor varken reser, går på restaurang eller köper bilar. Många får heller inte ut löner då de inte kan ta sig till jobbet. Det finns risk för att liknande effekter kommer att kunna ses i övriga världen i och med virusets fortsatta spridning.

Det är som mörkast innan gryningen

Corona är ett dråpslag mot ekonomin – i Kina, regionalt i Asien och nu globalt. Kinesisk produktion är för många sektorer extremt viktigt i de globala värdekedjorna som t ex fordonsprodukter, elektronik, medicin. Störningar i dessa slimmade system ger snabbt ansträngda lägen, även om kineserna försökt hålla igång kritisk tillverkning på lägre nivå är det hela tiden en balans mellan tillväxt och viruskontroll. Utan full produktion inom en snar framtid så kommer köparna i t ex Europa och USA inom kort tvingas dra ned på sin produktionstakt.

Den dramatiska ekonomiska nedgången innebär att åtgärder från regeringar och centralbanker kommer bli både stort och starkt inte bara i Kina i form av stimulanspaket och räntesänkningar – något som vi redan sett hända i ett antal länder.

När det gäller stimulanser och deras effekt i så har både regeringar och centralbanker just nu ett ganska begränsat utrymme att bita innan virusutbrottet är under kontroll… det vi ser är allvarliga störningar i underleverantörskedjorna, lägre efterfrågan, företag som inte kan verka normalt på grund av brist på komponenter och att människor inte kan/vill gå till jobbet – det är inget som stimulanser direkt kan påverka. Det man får göra nu är att skademinimera och hjälpa företag att överleva.

Allt så mycket mer sårbart än vi kanske trodde

Några tankar som i alla fall jag tar med mig från dessa första veckor av Corona är bl a det enorma globala beroendet av Kina. Att hela världen på ett eller annat sätt är knuten till Kina både som leverantörs- och avsättningsmarknad – något som vi alla visste om men inte riktigt förstått innebörden av. Effekterna störningar i systemet ser vi i form av vinstvarningar från företag runtom i världen. Vidare ställer Corona saker som vi de senaste 30-40 åren tagit för givet på huvudet t ex globalt resande, turism, komplexa- och fjärran värdekedjor. Man kan även tänka i banor av att utbrottet allt är så mycket mer sårbart än vi kanske trodde. 

Detta är varken det första eller sista virusutbrottet som världen ser och då dessa inte respekterar nationella gränser är det heller inget enskilt lands angelägenhet utan det visar också vikten av internationellt samarbete genom t ex WHO och andra multilaterala organ, att information flödar fritt, snabbt och rätt samt att utbytet av erfarenheter och motåtgärder koordineras och expertis delas.

Riskspridning, ögon på bollen, strategiska val och värre innan bättre

Det man som företag kan fundera på är sin eventuella överexponering mot Kina (eller andra marknader) och se om en åtgärdsplan är nödvändig. Kanske kommer insikt om ovan och annat innebära att de globala värdekedjorna stöps om i en snabbare takt och blir mer lokala/regionala när företag systematiskt och aktivt vill sprida risker och lägga sina underleverantörer i olika korgar.

Mitt i allt detta får vi dock inte ta ögonen från bollen. Visst, Kina har fått en smäll men långsiktigt är de positiva utsikterna gällande ekonomi, utveckling, växande medelklass, med mera kvar. Detsamma gäller även i andra drabbade ekonomier. När viruset är under kontroll och faran över så kommer människor att gå ut och konsumera igen, produktion komma igång, resande återupptas och stora stimulanspaket att börja verka.

Problemet är dock att vi inte vet när detta kommer ske. Fram till dess så kommer Corona att ligga som en våt filt över både Kinas och världens ekonomi ytterligare ett tag framöver och som det ser ut just nu så riskerar det att bli värre innan det blir bättre.

Magnus Lindahl,
internationell handel
Östsvenska Handelskammaren

Det säger Christina Lindberg, styrelseproffs med mångårig erfarenhet, och som är kursledare på styrelseutbildningen ”Ökat fokus – modern ekonomistyrning”. 

Du är ofta tillsatt i en styrelse för att du kan något. För att du ska bidra med din expertkunskap inom ett visst område för att företaget vill och ska utvecklas. Ett jobb med fokus på strategi och framtid. Men det krävs också lite mer av dig som styrelseledamot. Exempelvis ska du också ha kunskap om ekonomi. Inte bara utifrån att du sitter där och är personligt ansvarig utan också för att kunna fatta beslut. Rätt beslut. 

– Alla beslut får på något sätt ekonomiska konsekvenser. För att kunna fatta rätt beslut behöver du kunna och förstå saker som samband mellan balans- och resultaträkning och hur kassaflöden fungerar. Det är helt avgörande, säger Christina.

En viktig del av styrelsens uppdrag är att blicka framåt och att arbeta med viktiga, stora och strategiska frågor. Något som också alltid får ekonomiska konsekvenser. 

– De ekonomiska förutsättningarna är olika för olika branscher och det krävs olika åtgärder för att nå olika typer av resultat. Att förstå den ekonomiska strukturen och att de är olika för olika branscher är grunden för ett lyckat styrelsearbete, säger Christina.

I inbjudan till utbildningen står det också att man ska få lära sig företagsekonomi på ett nytt sätt, vad innebär det – kan företagsekonomi vara nytt?

– Haha, ja. Vi kommer gå igenom ett helt nytt verktyg som heter Bonanza. Verktyget är visuellt med grafik och färger som underlättar förståelsen och på ett enkelt sätt visar den ekonomiska strukturen i företag. Genom det här verktyget förstår även ickeekonomer ekonomi och de kan till och med tycka det är intressant, skrattar Christina. 

Så vem ska gå den här utbildningen?

– Om du sitter i en styrelse, oavsett roll, så bör du kunna det här. Kan du det inte och sitter i en styrelse så rekommenderar jag varmt att gå utbildningen.

Utbildningen äger rum den 5 maj i Linköping. Du kan läsa mer här. 

Fakta Christina Lindberg
Christina Lindberg är ackrediterad lärare för styrelseutbildningar inom Styrelseakademien. Idag arbetar hon främst som styrelseproffs men är också en väl anlitad utbildare. Hon har sin bakgrund främst som ekonomichef på olika företag. Se hennes profil på Styrelseakademiens hemsida här.  

Träffen arrangerades av Nyköpings kommun i samarbete med näringslivet, Arbetsförmedlingen och Östsvenska Handelskammaren nyligen. Draglok är bland annat företagaren Mårten Tenne på ICA Maxi i Nyköping som beskrev sin butik som en återspegling av samhället. Medarbetarna ska därför ha varierande åldrar, kön, bakgrund och språkkunskaper. Han menar att alla företag kan göra så mycket bättre tillsammans genom att fundera över vilken kompetens eller kanske vilken person, som behövs.

– Alla verktyg finns på plats så ta del av de konkreta lösningarna och börja inspirera varandra att våga anställa arbetskraft med utländsk bakgrund. Det viktiga är att våga och att våga misslyckas! Vi har alla ett ansvar att försöka, underströk han.

”Vi är ett kvitto på att det går”

Daniel Lantz på Flens Byggelement beskrev anställningen 2015 av 17 arbetsvilliga syrier som inte kunde ett ord svenska och vad det inneburit som VD och arbetsgivare. Samtidigt lärde sig kollegorna massor. ”En möjlighet att få göra skillnad för dem och deras familjer” sa han.

Språket var en barriär till en början vilket de löste med några timmars SFI i veckan – om instruktioner i jobbet. Fem år senare är alla 17 fortfarande kvar, hårt heltidsarbetande, svensktalande och integrerade.

– Jag är stolt att Flens Byggelement är ett kvitto som visar att det går bara man vill.

I mötet deltog Arbetsförmedlingen, Campus Nyköping och Nyköpings kommuns försörjningsstödsenhet. Alla beskrev de vilka olika verktyg och praktiska lösningar som finns att ta del av. Det handlar både om att hitta medarbetare och praktik-, anställnings- och finansieringsformer.

Det första steget in på arbetsmarknaden är viktigt. Restaurangskolan som precis utbildat 11 personer till kock och köksbiträde, beskrev hur svårt de utbildade har att få jobb trots att näringen är i stort behov av personal.

Vi lotsar dig till rätt kontakt

Oförglömlig var föredragshållaren Charbel Gabro som lockade fram mycket känslor och insikter hos deltagarna i sin berättelse om att komma ny till ett land som Sverige. Under träffen hann många kulturella skillnader avhandlas och igenkänningen var stor. Alla deltagare kommer att få dokumentation från mötet.

Om du är intresserad av mer information om nätverket, vill komma i kontakt med anställningsbara personer eller de personer som arbetar med olika lösningar ihop med arbetssökande, kontakta Karin Larsdotter Cusanno, näringslivskoordinator på Näringslivsenheten, Nyköpings kommun, på 0155-24 81 50 eller mejla karin.larsdotter.cusanno@nykoping.se. Hon lotsar dig vidare till rätt kontakt.

Östsvenska Handelskammarens kontakt är Lotti Bjuvander. lotti.bjuvander@east.cci.se

Text: Marianne Rynefelt

En gång i månaden har vi Spaning på Kammarn.Tre regionala profiler vässar sina geniknölar och ger oss sina spaningar in i framtiden. Vad ser de komma och varför?

Vilka trender syns i och utanför vår region? Och vad betyder de för framtiden?

Medverkade denna gång i Norrköping gjorde:
Widar Andersson, chefredaktör Folkbladet
Margareta Öhrn, senior advisor Billerud Korsnäs
Anna Brynås, styrelseproffs och utsedd till Framtidens kvinnliga ledare

Tack alla som kom!

Många företag i vår region kämpar hårt. För att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet, för att överleva. Nu räcker 100-listan ut en hand och vill hjälpa till.

Coronakrisen har utsatt vårt samhälle för prövningar vi inte tidigare sett. Men den har också visat på medmänsklighet och vilja att hjälpa varandra. 100-listan vill självklart hjälpa till och ett stort antal kvinnor har räckt upp handen för att bidra. Med sin unika kompetens, inom olika branscher, kan de hjälpa till med viktiga strategiska styrelse- och överlevnadsfrågor. De kan kostnadsfritt fungera som ett stöd och bollplank samt komma med värdefulla reflektioner och råd. 

Vill du ta hjälp? Kika på listan nedan och kontakta den eller de kvinnor som matchar ditt behov:

Anna Brynås: Affärsutveckling, Företags- och ledningsutveckling, Hållbarhet

Anna Graf: Digitalisering, Internationalisering, Marknadsföring / kommunikation

Anna Hjertstedt: HR, Marknadsföring / kommunikation, Tillväxt

Anna Lövheim: Hållbarhet, Offentlig verksamhet, Tillväxt

Ann-Charlotte Johannesson: Försäljning, Internationalisering, Marknadsföring / kommunikation

Anne-Louise Kroon: Logistik, Organisation och Ledarskap, Tillväxt

Annica Lögdlund: Affärsutveckling, Organisation och Ledarskap, Tillväxt

Aseel Berglud: Affärsutveckling, Digitalisering, IT

Astrid Brissman: Företagsledning, Start-up, Tillväxt

Caroline Dewoon Thorén: Digitalisering, Marknadsföring / kommunikation, Tillväxt

Cecilia Jonsson: Företagsledning, HR, Organisation och Ledarskap

Cecilia S Aldén: Företagsledning, Organisation och Ledarskap, Tillväxt

Charlotte Thorell: Marknadsföring / kommunikation, Organisation och Ledarskap, Produktion / Tillverkning

Christina Gyberg: Affärsutveckling, Ekonomi, Företagsledning

Diana Ringborg: HR, Offentlig verksamhet, Organisation och Ledarskap

Eva Eriksson: Ekonomi, HR, Tillväxt

Eva Wetterdal: Affärsutveckling, HR, Organisation och Ledarskap

Frida Gullstrand: Ekonomi, Hållbarhet, Tillväxt

Ingrid Lindbom: HR, Offentlig verksamhet, Organisation och Ledarskap

Jasmina Egelnor: Finans, Förändringsledning, Ledarskap

Jenny Dingertz: Företagsledning, Organisation och Ledarskap, Produktionstjänster

Jenny Johnsson: Företagsledning, Försäljning, Marknadsföring / kommunikation

Jessica Steén: Finans, Marknadsföring / kommunikation, Organisation och Ledarskap

Joanna Sjölander: Internationalisering, Marknadsföring / kommunikation, Organisation och Ledarskap

Johanna Palmér: Marknadsföring / kommunikation, Tillväxt

Karin Wetterstrand: HR, Organisation och Ledarskap, Produktionstjänster

Kristina Swenningsson: Affärsutveckling, Digitalisering, Försäljning

Lena Ståhl: Affärsutveckling, Ekonomi, Tillväxt

Lora Leijoned: Företagsledning, Start-up, Tillväxt

Louise Junghahn: Affärsutveckling, HR, Marknadsföring / kommunikation

Margareta Öhrn: Organisation och Ledarskap, Produktion / Tillverkning, Teknik

Nina Fox Stark: Affärsutveckling, Marknadsföring / kommunikation, Organisation och Ledarskap

Pernilla Tilly Nors: Företagsledning, HR, Marknadsföring / kommunikation

Rebecka Gabrielsson: Marknadsföring / kommunikation, Offentlig verksamhet, Organisation och Ledarskap

Susanne Hildeskog: Företagsledning, Offentlig verksamhet, Start-up

Suzanne Sandler: Affärsutveckling, Digitalisering, Företagsledning

Veronica Elgstrand: HR, Organisation och Ledarskap, Tillväxt

Yvonne Anglesjö: Affärsutveckling, Företagsledning, Organisation och Ledarskap

Matchning och överenskommelsen sker mellan parterna som tillsammans kommer överens om omfattning och upplägg. Detta är en tillfällig satsning och gäller fram till midsommar 2020.

Återigen står Greta Thunberg i Stockholm och leder Skolstrejk för klimatet. ”Det finns ingen insikt i allvaret över huvud taget någonstans verkar det som”, säger hon. Det är hennes roll att elda på makthavarna, och det gör hon bra. Samtidigt finns faktiskt, glädjande nog, tecken på att insikten sprids.

Bara ett par veckor tidigare besökte nämnda klimataktivist toppmötet World Economic Forum i Davos, där världens mäktigaste företagsledare och politiker träffas. Och nog kunde en del förändringar i förhållningssätt skönjas. I den årliga enkät som görs bland deltagarna inför konferensen framkom att företagens fem främsta hotbilder har klimatet som röd tråd; 1. Extremväder; 2. Misslyckade åtgärder för klimatet; 3. Mänskligt orsakade miljökatastrofer; 4. Förlust av biologisk mångfald och kollaps av ekosystem, samt; 5. Stora naturkatastrofer.

World Economic Forums ordförande och medgrundare Klaus Schwab talade om en nödsituation för världen och att möjligheterna för att agera krymper allt eftersom tiden tillåts gå. ”Vi vill inte se ett ekonomiskt och politiskt sönderfall och kan inte låta nästa generation ärva en jord som är omöjlig att leva på”, sa han (SvD 24/1). Orden hade lika gärna kunnat vara Greta Thunbergs.

Medvetenhet är nödvändigt, handlingskraft är nästa steg. Klimat- och hållbarhetsfrågorna har letat sig in i företagens innersta och det är inte längre en fråga om om, utan hur, de kan bidra. Under Davoskonferensen uppmanades företagen införa netto noll-utsläpp till 2050, samt att alla investerare ska ”ta tempen” på sina portföljer – hur påverkar innehållet uppvärmningen?

Också inom svensk företagsamhet bubblar det av klimatidéer. Nyhetssajten fPlus har listat ”Sveriges 26 coolaste klimatprojekt” och i topp återfinns SSAB:s satsning på Hybrit, fossilfri stålframställning. Andra initiativ på listan är biodiesel, grön betong, smart matåtervinning och en uppfinning som minskar tunga transporters luftmotstånd och därigenom deras bränsleförbrukning – flera av idéerna från vår region.

Vi märker förändringen. Vi upplever den ändrade inställningen hos företagen som ser sitt bidrag till omställningen som en ren överlevnadsstrategi – både för sin verksamhet och för planeten. Vi applåderar Greta Thunbergs och hennes följares oförtröttliga engagemang för att väcka fler till medvetande. Samtidigt hör vi polletterna ramla ner. Vi fortsätter arbeta för att fler ska upptäcka kraften i att sätta klimatfrågan högst på agendan.

Anna Axelsson, hållbarhetsansvarig Östsvenska Handelskammaren

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren