– Mycket av åtgärdspaketen som kommit från regeringshåll är välkommet och nödvändigt. Att staten tar sjuklönekostnaderna, möjligheten till korttidspermitteringar samt uppskov med moms och arbetsgivaravgifter är sådana exempel, säger Christian Berger, vd på Östsvenska Handelskammaren.

På torsdagen kom ett nytt krispaket för att rädda företagen och den svenska ekonomin. Det handlar om totalt 39 miljarder och för att ta del av stödet ska företaget haft ett tapp på 30 procent under mars och april och en årsomsättning på 250 000 kronor.

– Det är klart vi välkomnar paket som har för avsikt att rädda vårt näringsliv. Men vi ställer oss lite frågande till direkta stöd. Det finns många företag som drar sig för att söka sådana här stöd, det ligger i företagarens natur att vilja ha riktiga jobb. Hade det inte då varit bättre att investera sig genom krisen, genom att exempelvis tidigarelägga samhällsinvesteringar, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

Handelskammaren menar istället att man bör tidigarelägga planerade investeringar och projekt, så att företag får in beställningar och kan utföra riktiga arbeten. Det kan exempelvis handla om att påskynda planerna för bygget av nya stambanor.

– Det handlar om att hjälpa företag samtidigt som vi bygger vårt samhälle. Det blir två vinster, en samhällsinvestering som finns kvar efteråt och att företag får jobb, avslutar Christian.

Låt oss inte göra om misstagen från finanskrisen. Den senaste tidens dramatiska varselstatistik visar som förväntat stora regionala variationer på hur krisen rullas ut. Från finanskrisen vet vi att mixen av branscher i olika regioner påverkade ekonomin och arbetslösheten olika stort i olika delar av landet.

En del regioner hade 15 procent tapp i förädlingsvärden och har när vi nu går in i en ny stor kris fortfarande inte helt hämtat sig från 2008. Den här gången behöver vi möta krisen bättre och ett viktigt verktyg är utbildning, som behöver komma närmare företag och lokala behov. Vi behöver en lagstiftning som tillåter regionala kompetenförsörjningsinitiativ inom ramen för permittering.

Många europeiska länder med erfarenhet av korttidspermitteringar, däribland Tyskland, har byggt in möjligheten till kompetenshöjande insatser för företagen. Det innebär att de snabbt kan växla upp när omständigheterna tillåter det. Låt oss göra likadant här och utbilda oss ur krisen.

Regeringen presenterade nyligen flera nödvändiga satsningar inom utbildningsområdet. Antalet utbildningsplatser som arbetsmarknaden efterfrågar kan därmed öka och kortare kurser starta upp. Dessa initiativ är goda, men de syftar främst till omställning och yrkesväxling för varslade.

Vi ser en outnyttjad potential i att skapa värde inom arbetskraften som står i viloläge under krisen, för att möjliggöra kompetensutveckling för permitterade medarbetare föreslår vi följande:

Digitalisering, elektrifiering och nya konsumtionsmönster ställer stora krav på omskolning av arbetskraft och det finns goda skäl att tro att detta kommer förstärkas under och efter den nuvarande krisen.

Sverige har 80-talet lokala arbetsmarknader med sin unika mix av besöksnäring, tjänster, industri och offentlig sektor. Behoven är därför väldigt olika beroende på var i Sverige man befinner sig och på arbetskraftens utbildningsnivå.

En tillbakablick till finanskrisen 2008–2009 visar att återhämningstakten skiljde sig åt avsevärt regioner emellan. Medan Stockholm redan något år efter krisens kulmen var tillbaka på samma nivå som innan så tog det för andra delar av Sverige många år att återhämta sig. En anledning var skillnader i utbildningsnivå och utbildningsmöjligheter.

Med våra förslag ges de lokala företagen möjlighet att påverka utbildningsinnehållet, vilket vi vet ger bäst utbildningsmatchning. Möjligheten till kompetenshöjande insatser för permitterade finns i dagsläget inom vissa kollektivavtal men systemet behöver utvecklas och utvidgas till alla delar av näringslivet.

Det stora behovet av omskolning på arbetsmarknaden fanns redan innan Coronakrisen, vilket gör att satsningar på utbildning för samtliga i arbetskraften nu blir än mer angelägna. Detta behövs för att välfärden fortsatt ska kunna fungera och för att och samhällsbalansen inte ska rubbas.

Stephan Müchler vd, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren

Johan Trouvé vd, Västsvenska Handelskammaren

Christian Berger vd, Östsvenska Handelskammaren

Helena Zar Vallin vd, Handelskammaren Jönköpings län

Krönika
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Min dotter, 3 år, påminner resten av familjen om att hosta i armvecket. En välgärning vi kan tacka förskolan för, där personalen nu är extra noga med rutinerna. Förhoppningsvis kommer den leva kvar i 3-åringens medvetande, såsom tidigt lärda läxor gärna gör. Vilka andra lärdomar vi kommer få med oss ut, på andra sidan corona? Förutom nyttigheter som att hosta i armvecket och tvätta händerna lika länge som det tar att nynna ”Blinka lilla stjärna”? 

Just nu är vi mitt uppe i krisen med restriktioner om social distansering, karantän och reseförbehåll. För många inom näringslivet är det förödande. Företagsledningar var snabba med att på eget initiativ införa begränsningar i möteskulturen. Endast fysiska möten, resor och konferenser som är ”business critical” tillåts. Vi kan ju fråga oss, hur många möten vi annars genomför som inte är affärskritiska? 

En av de första krisåtgärderna som regeringen införde var borttagandet av karensdagen. För vid minsta tecken på förkylning ska vi stanna hemma och inte riskera att smitta kollegor eller kunder. Men frågan är, hur ofta går vi till jobbet förkylda i vanliga fall?

En del hävdar att tonen på nätet blivit vänligare. Också bortom tangentbordet lär acceptansen och hjälpsamheten ha vuxit. Grannar bistår varandra, vi tar hänsyn till medmänniskors väl och ve. Men, varför är inte det alltid normaltillståndet?

En del spår att trenden med digitala sammankomster är här för att stanna. Kaffe, aw-ölen och till och med middagar intas framför en skärm medan sällskapet finns på annan plats. Billigare blir det och man slipper städa! Många kan arbeta på ungefär som vanligt hemifrån och det går inte bara att prata med utan faktiskt också se nära och kära i ögonen, även om det är via skärmen. Bara fantasin sätter gränser i allt vi kan göra digitalt.

Så vad tar vi då med oss över till andra sidan? Generositeten och grannsämjan, liksom den goda tonen på nätet får gärna följa med i packningen. Seden att gå till jobbet förkyld, kanske till ett möte som inte är nödvändigt, kan däremot gott lämnas kvar (vilket nog förutsätter att karensdagen också gör det). 

De digitala alternativen är fantastiska, de hjälper oss att få något slags vardag medan krisen pågår. Väl på andra sidan hoppas jag ändå på en comeback för det fysiska mötet. Utan det personliga med en handskakning och ett leende, blir världen lite fattigare. Så vi lyssnar på myndigheterna och fogar oss därefter, tills faran är förbi och vi åter kan träffas.

Krönika
Magnus Lindahl

Parterna står långt ifrån varandra och utsikterna att få till det nära, djupa, moderna och långtgående utträdesavtalet var redan tidigare små givet faktiska och tidsmässiga utmaningar. Nu med kris, isolerade chefsförhandlare, återuppstånden premiärminister och inga möjligheter till fysiska möten så förefaller nog tyvärr fönstret stängt. Förhandlingarna står alltså just nu mer eller mindre still och att inte kunna träffas fysiskt i denna typ av komplexa förhandlingar är extra utmanande.

 Tidsramarna som gäller är 30/6 som är sista dagen för Storbritannien att ansöka om förlängning av övergångsperioden på ett eller två år. Oktober 2020 då EU måste ha ett förslag att ta ställning till för att hinna få det igenom sitt maskineri och 31/12-2020 som är sista dagen för övergångsavtalet.

 Hittills har det inte kommit signaler om att förlängning övervägs, men det är ju en förhandling… Fördelen skulle vara att köpa tid och få fortsatt friktionsfri handel – kanske bra i kristider då mycket importeras från EU. Kostnaden blir att man måste betala in till EU:s budget och att det politiska priset kan bli högt för att inte leverera på utlovad tidtabell. Rent logiskt borde dock frågan ligga på bordet. Om inte annat så kan man tänka att en stor del av en tänkt budget för att dämpa en avtalslös Brexit nu går åt till annat och att i rådande situation hitta mer resurser för att stötta näringslivet att hantera en ännu djupare nedgång i en redan virusstukad ekonomi känns inte som en lätt uppgift. Normalt sett vinner ingen regering nästa val eller vill gå till historien på att ha gjort människor fattiga och arbetslösa – förutom om man möjligtvis kan skylla på någon annan…

 Några tänkbara scenarier är att man får till ett mindre avtal som t ex eliminerar tullar på varor och att det i övrigt blir WTO-regler samt att förhandlingar sedan fortsätter från 2021 Att det blir en förlängning framtvingad i spåren av Corona. Att vi får en avtalslös Brexit eller kanske något helt annat.

 Det blir spännande att se om ekonomi och extraordinär situation i spåren av pandemin kan öppna för överraskande vändningar i en situation där oppositionen är förintad, regeringen har en betryggande majoritet och med en premiärminister som ändrat åsikter tidigare.

Brexitröran fortsätter, samtidigt som klockan obönhörligen tickar vidare.

Hej Kristian, hur mår du?
Jag mår bra. Det är klart det kunde varit bättre med företaget, men jag mår i alla fall bra.

Ni har startat något som heter Reality Check, kort vad är det?
Det är en digital mötesplats där vi sprider information, inspiration och skapar gemenskap i Nyköping, Oxelösund och Sörmland. Rent praktiskt är det ett livesänt program med lokala gäster i form av beslutsfattare, politiker och företagare som på ett eller annat sätt lever med coronakrisen dygnet runt. De som tittar har också möjlighet att delta och ställa frågor – vilket är en grundbult i den här satsningen för att skapa en gemenskap. Varje avsnitt har olika inriktningar men fokuserar på det som händer här och nu kopplat till viruset.

Vad är innehållet i programmen?
Med Reality Check vill vi ta den information som kommer från myndigheter och andra organisationer och sätta i en lokal kontext. Vad betyder myndigheternas rekommendation och riktlinjer för oss lokalt här i Nyköping, Oxelösund och i hela Sörmland? 

Vi vill också lyfta upp det som är positivt. Det händer en massa skit, men allt är inte skit. Risken är om man bara fokuserar på det som är dåligt att man tappar det som är bra. Och det som är bra, de små guldkornen, vi vill lyfta upp och visa.

Vad kan det vara för guldkorn?
Många företag har det tufft nu, det ska vi inte blunda för, men det går också bra för en hel del. I förra avsnittet gästades vi exempelvis av Bar N Burger som gjorde en kampanj riktad mot vården som resulterade i att de sålde slut och fick stänga i två dagar för att de helt enkelt hade slut på råvaror. Det finns många sådana exempel i vår region och de kommer vi lyfta upp varje vecka. 

Ni har kört två avsnitt, hur har responsen varit?
Responsen har varit fantastisk. Vi har inte köpt någon annonsering och det har setts och spridits betydligt mer än vad vi vågade tro och hoppas på. Vi har också under sändningarna fått många frågor och kommentarer vilket skapar den dynamik som var en av grundtankarna från början. Som tittare kan du ställa en direktfråga till den högsta beslutsfattaren. 

Varför gör ni det här?
Det här är i princip en helt ideell satsning, men vi vill på det sätt som vi kan, bidra till att sprida kunskap och hjälpa människor och företag genom det här. Det finns en risk i dessa tider att det skapas en polarisering. Det finns många ”experter” på sociala medier och åsikterna om vad som är rätt och fel går isär. Vi vill skapa en ”vi-känsla”, en gemenskap på ett väldigt speciellt sätt, genom öppenhet och transparens. 

Helt enkelt ett medborgarinitiativ?
Oj, ja det kanske man kan säga, men det lät lite högtravande. Vi vill bidra och hjälpa till på det sätt vi kan.

När kör ni nästa?
På torsdag den 16 april klockan 15. Då summerar vi påskhelgen, vad har hänt? Vi får också en uppdatering från den regionala sjukvården och så kommer vi gästas av två företagare som det just nu går lite extra bra för.     

Och var kan man se sändningen?
På facebook, YouTube eller via hemsidan.

Vi önskar Kristian och gänget ett fortsatt lycka till med satsningen! 



– Den springande punkten är tidsaspekten. Hur länge klarar företagen att hålla igång sin verksamhet? Det ser ut som att vi kommer få leva under rådande restriktioner en tid framåt. Vissa bolag klarar sig upp till två år, andra har bara marginaler som medger ett par veckors bortfall, säger Christian Berger, vd.

Flera företag har redan vidtagit åtgärder gällande personalkostnader. 12 bolag har sagt upp medarbetare, 7 stycken har varslat om uppsägning och 18 har avslutat timanställningar eller konsulttjänster. 33 företag anger att de vidtagit andra åtgärder såsom hemarbete, omorganisering eller liknande. En del enmansbolag uppger att de minskat sitt löneuttag alternativt inte tagit ut någon lön alls.

Har ditt företag märkt av ett minskat kassaflöde?



– Att företagen varslat eller sagt upp personal alternativt inte tar ut någon lön, ger en fingervisning om hur allvarligt läget är för många företag. 12 procent av företagen som svarat på vår enkät anger att de ansökt om olika former av finansieringsstöd och många väntar fortfarande på besked, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.

Företagen tycks alltjämt vara nöjda med statens och svenska myndigheters krishantering hittills, 71 procent svarar bra eller mycket bra på den frågan. Bara 9 procent tycker att den varit dålig. Samtidigt har hälften fler förslag på fler åtgärder från det offentliga, exempelvis fler skattelättnader som slopad moms och arbetsgivaravgifter, finansiellt stöd för fasta kostnader såsom hyra och lån utan ränta.

Hur tycker du att svenska staten och myndigheter hittills har hanterat coronakrisen?



– Att inte sätta upp fler restriktioner än nödvändigt är också ett brett önskemål, det vill säga att de som kan fortsätter att konsumera och gå ut på restaurang till exempel. Att skolor och förskolor fortsätter att hållas öppna så långt det är möjligt så att föräldrar kan arbeta, är också förslag vi ser i undersökningen, säger Maria Björk Hummelgren.

Av de som svarat på Handelskammarens enkät är 76 procent i service/tjänstesektorn och 24 procent inom industri/tillverkning. 39 procent är mindre företag med fem eller färre anställda medan 10 procent av de svarande har över 250 anställda.

– Som alla vet påverkar digitaliseringen just nu många branscher. Reklambyråbranschen är inget undantag. Medielandskapet har blivit mer komplext och de tidigare reklambyråerna har mer blivit kommunikationsbyråer eller tagit en inriktning mot IT, säger Örjan.

För 25 år sedan startade Örjan tillsammans med sin bror reklambyrån Jerhammar & Co. Byrån var framgångsrik och när de var som störst hade de 14 anställda. Men runt 2014 hände något. I takt med att den tryckta kommunikationen minskade började marknaden ställa nya krav och mediekartan förändrades.

– Vi, liksom många andra, märkte att hela mediabranschen var i en stor omdaning och byråvärlden hade egentligen två vägval, antingen anamma digitaliseringen och sadla om eller att lägga ner, säger Örjan.

Vilken väg gick ni?
– Egentligen ingen av dem, skrattar Örjan.

För det blev ett tredje alternativ i en affärsidé som legat och grott en tid.

Inne fast ute

För att få djupare svar om vad kunderna och marknaden efterfrågade gjorde Jerhammar & Co en klassisk marknadsundersökning med en tydlig fråga: ”Hur kommer ni att jobba med kommunikation och marknadsföring i framtiden?” Svaren var ganska entydiga. Man kommer även i framtiden anlita byråer för strategier och i större kampanjer. Men man kommer att anställa kompetens inhouse för den löpande kommunikationen. Det var så affärsidén idén föddes; att erbjuda inhousetjänster. Fast externt.

– Att anställa egna resurser för sin marknadsbearbetning och kommunikation är förenat med stora kostnader och kräver rätt kompetens. Vi såg en möjlighet att istället erbjuda den tjänsten till en fast, låg månadsavgift. Från början tänkte vi nog att det här mest är något för mindre och medelstora företag, men det har visat sig att även stora företag och organisationer med egna marknadsavdelningar gillar vårt koncept, säger Örjan.

Idén låg rätt i tiden. Behovet fanns. De tog fram en modell som de ”testkörde” på några av sina befintliga kunder – efter lite slipande skapades en affärsmodell som fungerade och som är densamma även idag.

– Med Backoffice ska kunden uppleva professionella och snabba leveranser från en ”egen” marknadsassistent. Det tycker jag att vi har lyckats med, det har faktiskt hänt att någon i kundens organisation inte ens uppfattat att vi är externa, skrattar Örjan.

All löpande kommunikation

Idag hjälper Backoffice sina kunder med löpande kommunikation och marknadsarbete inom digital, social eller tryckt kommunikation.

– Vi har hittat vår grej. Vi fyller ett tomrum för de som inte har, men skulle behöva, en egen kommunikatör eller för de som har men inte hinner med.

Backoffice ägs av Örjan och Håkan Jerhammar tillsammans med Anders Pernes och har fyra anställda med en femte på väg in. Idag servar de ett 30-tal kunder runt om i landet och de har en långsiktig strategi och tillväxtambition.

– Vi har vuxit med våra kunder och det vill vi fortsätta göra. Vi har fått en kvalitetsstämpel som lett till att fler köper våra tjänster och även utökar sina redan befintliga paket.

Utebliven strategi till förmån för snabbhet

Att spelplanen ändras i grunden av digitaliseringen är ingen nyhet. Oavsett bransch. För Örjan och hans partners blev resultatet Backoffice. Och han menar att digitaliseringen och de nya kanalerna ger dem massor av nya möjligheter. Samtidigt som det är en utmaning.

– De stora aktörerna, som till exempel Facebook och Instagram, manar oss ständigt, i eget vinstintresse, att köpa mer utrymme och vill hålla kvar annonsörerna i sina egna plattformar.

Och att bara stoppa in mer pengar för ökad räckvidd är långt ifrån tillräckligt, menar Örjan.

– Allt ska gå snabbt och många saknar en strategi. Närvaro och räckvidd räcker inte för att göra affär. Det handlar, som det alltid har gjort, om hur du gör det – inte att du gör det. De som lyckas jobbar kontinuerligt och målinriktat.

Så du saknar reklambyråbranschen lite?
– Nej, inte som bransch och jag gillar förändring, jag är ju fortfarande i den men bara på ett annat sätt. Det jag ibland saknar är det långsiktiga varumärkesarbetet med väl underbyggda strategier. Det skulle gynna många företag att planera och tänka mer långsiktigt vid sidan av den snabba kommunikationen, avslutar Örjan.

Debattartikel
Christian Berger, vd 
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef 

Coronaviruset och dess effekter har slagit hårt mot vårt samhälle. Alla blir direkt eller indirekt berörda av de konsekvenser som smittan och riskerna med den medfört. Inte minst företagen.  

Sedan utbrottet i Kina har viruset påverkat företagen i vår region, på olika sätt i olika branscher. I början handlade det om försenade och inställda leveranser samt uppskjutna resor. När viruset spred sig till Europa och Sverige införde många företag egna restriktioner för möten och konferenser och bad medarbetare om möjligt att jobba hemifrån. Nu har vi kommit till ett läge där företag tvingas varsla eller till och med säga upp medarbetare, ställa in planerade affärer, minska i produktion eller hålla verksamheten stängd.  

Varje dag som krisen pågår är en förlorad dag för de värst drabbade företagen. Av Handelskammarens medlemsföretag uppger nio av tio att de har påverkats av corona. Sex av tio har märkt av ett minskat kassaflöde. Går det så långt som till konkurs, vilket är en realitet för många företag, innebär det osäkra försörjningar liksom drömmar och livsprojekt som går i kras.  

Handelskammaren stödjer den svenska linjen, att inte ”stänga ner” på samma sätt som regeringar i flera andra länder valt att göra. Sju av tio av våra medlemsföretag anser att svenska myndigheter hanterat krisen bra eller mycket bra. Att inte införa tuffare restriktioner än nödvändigt, utan uppmana allmänhet och företag att ta sitt ansvar och följa de begränsningar som faktiskt utfärdas, har hittills medfört att många verksamheter ändå kan fortgå. Vi välkomnar även de åtgärdspaket som regeringen infört hittills för att stötta näringslivet, samtidigt som vi poängterar att det kan komma att behövas fler. 

Och det finns ljusglimtar. Efter en första, något chockartad period började företagen ställa om till den nya verkligheten. Vi ser nu exempel på företag som rycker in och hjälper andra, och som anpassar sin verksamhet till rådande situation och kunders behov. Nya situationer föder inte bara problem, utan också möjligheter. Företagare uppger att de försöker använda eventuell extratid till att börja planera för tiden efter corona. I kristider är det förståeligt att här och nu får råda. Samtidigt är det viktigt att kunna fokusera också på det som komma skall. Det är en viktig lärdom för företag, men också för beslutsfattare för att kunna avgöra vilka insatser som behövs nu, men också i framtiden.  

Hur påverkas vår region på sikt av dagens kris? Vilka lärdomar ska vi dra, och har vi fördelar som vi kan ta tillvara i morgondagens konkurrens? Vilka företag har en samhällskritisk verksamhet eller produktion? Det är frågor vi vill skicka med lokala och regionala beslutsfattare, tillsammans med uppmaningen att fortsätta dialogen med företagen även efter att krisen klingat av. För det kommer en tid efter corona, då ett friskt och starkt näringsliv behöver bästa möjliga förutsättningar för att fortsatt axla sin samhällsbärande roll. 

Pappret som sjukvården världen över behöver just nu är extra starkt och rent. Det köps av tillverkare av sjukvårdsmaterial som sedan skapar slutprodukten till sjukhusen.

– Man kan säga att det är papprens Rolls Royce, säger Håkan Krantz.

Billerud Korsnäs i Skärblacka har länge tillverkat papper som används i sjukvården men märker nu hur pandemin ökar behovet världen över.

– Vi känner oss väldigt glada att kunna bidra. Vi gör inte de färdiga munskydden och liknande men har en jätteviktig råvara – om inte vi kan leverera den så blir det ingen slutprodukt. Att kunna göra nytta i detta elände är det viktigaste för oss, säger Håkan Krantz.

Företaget märker också en större efterfrågan på papper som blir till matförpackningar. Särskilt till torra matvaror som pasta och liknande och det beror också på den pågående pandemin.

Men hur går det när efterfrågan ökar kraftigt. Kan ni leverera det som behövs?

– Ja, vi gör allt vi kan. Med viss omplanering så går det.

Ladda ner remissvaret här.