Vi är alla en del av den globala utvecklingen. Varken den minsta kommunen eller det största landet är isolerade öar, utan i allra högsta grad beroende av världsekonomin, handel, politiska händelser och utbyten av andra slag. Få skulle nog argumentera emot – vårt land står inte starkt utan relationer över gränserna. 

Egentligen borde inte tankesättet vara så annorlunda på regional och lokal nivå. Vi behöver hjälpas åt. Vi behöver samarbeta. Ensam är sällan stark. Ostlänken är ett utmärkt exempel på gott samarbete i vår region. Här har kommunerna längs tillväxtstråket slutit upp och samarbetat med staten för att de välbehövliga nya spåren ska bli verklighet.

I början av februari skrev kommunalråden i Linköping, Niklas Borg (M), och Norrköping, Lars Stjernkvist (S), en debattartikel tillsammans med landshövding Carl-Fredrik Graf om hur viktig Ostlänken är för tågresandet, för klimatomställningen och för näringslivets utveckling. ”Vi vill markera vår starka ambition att fortsätta arbeta i den andan och framhålla att utbyggnaden av Ostlänken har positiv inverkan på utvecklingen i hela vår region. Det är en angelägenhet både för länet och hela landet”, avslutade Borg, Stjernkvist och Graf. Ljuv musik för vän av prestigelösa och gränsöverskridande samarbeten.

Det finns fler föredömliga prov på samverkan över kommuns- eller regiongränser, men de kan aldrig bli för många. Och det finns förbättringspotential. Ta Melloyran som konkret och färskt exempel. Melodifestivalens första deltävling hälsade nyligen på i Saab Arena i Linköping. Att Sveriges televisions största satsning kommer till regionen är förstås en stor händelse, och kan innebära big business, även utanför Linköping. Men marknadsföringen kring eventet nådde inte riktigt utanför kommungränsen. Det är synd, för det är precis vid sådana tillfällen som de administrativa gränserna ska sprängas!

Vi behöver bli bättre på att vara goda grannar, och se varandras fördelar även som våra egna. En företagsetablering i grannkommunen är positivt – det kan innebära arbetstillfällen och göra regionen mer konkurrenskraftig för ytterligare etableringar. Det är ett mindset vi måste lära oss. När det går bra för andra, se det som inspiration och lyft framgångarna. Nästa gång är förhållandena de omvända och det är ditt företag eller din kommun som får draghjälp.

Krönikör:
Maria Björk Hummelgren
näringspolitisk chef

I hela sitt yrkesliv har Michael Owens arbetat med ekonomi. Främst som ekonomichef på såväl stora som mindre företag inom läkemedelsindustrin men även som konsult och rådgivare. Det har handlat om finansiell management och extern rapportering såsom delårsrapporter, bokslutskommunikéer, årsredovisningar och managementrapporter. Att ta fram olika rapporter blev mer eller mindre en daglig uppgift och för varje rapport han tog fram blev han allt mer uppgiven över hur man går tillväga.   

– Bara en sådan sak som versionshantering, och att skicka rapporterna till berörda parter tar tid, skapar osäkerhet och kräver resurser, säger Michael Owens.

Men Michael tänkte inte mer på det. Då. Men för några år sedan tröttnade han på onödigt merarbete och den osäkra hanteringen.

– När man har gjort några hundra börjar man fundera på om det inte går att göra på ett bättre sätt, skrattar Michael.

Han skissade på en idé han hade haft. Det handlade om ett standardiserat, webbaserat system som skulle göra arbetet med att ta fram rapporter säkrare, enklare, och inte minst, roligare. Efter ett av många besök och diskussioner på en revisionsbyrå i Stockholm triggades allt igång. 

– Det är märkligt att något sådant här inte redan finns sa de. Skulle ni lyckas med det här är det många revisorer som inte skulle bli glada. ”Det satte såklart igång idéer hos mig, säger Michael Owens.  

Michael genomförde en marknadsundersökning. Han intervjuade ett antal företag och institutioner. Skulle hans misstankar bekräftas att fler än han upplevt krånglet? Svaret blev ja. Det resulterade i att han 2016 beslutade att pröva möjligheten att skapa ett molnbaserat rapportsystem. Han rådfrågade två erfarna IT konsulter, Sten Caap och Tobias Hammarstrand, och 2017 var ett gemensamt företag registrerat.

– Vi kompletterar varandra. Min kompetens och erfarenhet från finansmarknaden och Sten och Tobias som kunde utveckla idén till ett robust rapportsystem. På ett år hade vi tagit fram ett molnbaserat rapportsystem och efter noggrann validering var vi igång.

Företaget som startades heter FirstBase AB. Bolagets affärsidé är att utveckla och marknadsföra molnbaserade finansiella rapportsystem. Det första rapportsystemet som togs fram och som finns på marknaden idag heter Rapportonline. De första kunderna, publika bolag som också är noterade på allmän handelsplats, fick man 2018. 

– Vårt mål är att hjälpa företag som är på börsen, eller ska till börsen, bostadsrättsföreningar och kommunala bolag, ja egentligen alla bolag som har ett krav på sig att ta fram olika former av rapporter smidigt och säkert.

”Det fungerar inte idag att redovisa siffror i ett krångligt excelark. Det måste vara enkelt att förstå och tilltalande att läsa så att även icke-ekonomer förstår”

Marknaden är stor. Även om det främst handlar om börsnoterade företag ser Michael att man kan hjälpa företag som vill etablera sig på börsen. Dessa måste upprätta noteringsprospekt vilket är FirstBase nästa mål att kunna lansera.

– För att börsen ska acceptera dig och ditt företag måste du ha snygga, enkla och tydliga ekonomiska rapporter som tillgodoser handelsplatsens regelverk. Och att vara noga med pressmeddelanden, en funktion som nu utvecklas i systemet, säger Michael vidare.  

Tydlighet viktigast

I undersökningen som gjordes ställdes också frågan om vad man skulle vilja få ut av ett rapportsystem. Svaret som stack ut var tydlighet.

– Det fungerar inte idag att redovisa siffror i ett krångligt excelark. Det måste vara enkelt att förstå och tilltalande att läsa så att även icke-ekonomer förstår, säger Michael.  

Viktiga saker som också framkom var textstorlek, layout och färgläggning. Även bilder och diagram.

– Vi vill göra det enkelt för företaget som tar fram rapporten, men också enkelt att läsa för läsaren. Det tycker vi att vi har lyckats med, säger Michael.

Fokuserar på hemmamarknaden

Michael jobbar fortfarande som CFO på konsultbasis vilket gjort att satsningen med företaget skett på deltid, men nu har man tagit in extern hjälp för marknadsföring och försäljning och man ser ljust på framtiden med en stor tillväxtpotenital. 

– Vi tillgodoser ett tydligt behov som är kostnadseffektivt genom standardiseringen. Målsättningen är att bli marknadsledande inom vår nisch på hemmamarknaden, sedan går vi ut på världsmarknaden, avslutar Michael.

– Vi har tillfrågat ett tiotal av vår regions största bolag som handlar med Kina, eller som har underleverantörer som handlar med Kina. Några bolag har antingen fått försenade eller helt fått ställa in vissa leveranser. Det har i sin tur i lett till att en del kunder får försenad leverans av varor, säger Christian Berger, vd Östsvenska Handelskammaren.

De flesta av de svarande bolagen uppger att de har vidtagit någon form av åtgärd eller ändrat sina planer på grund av viruset. Ett fåtal företag har ställt in planerade resor på grund av viruset. Ett företag uppger att de enbart gör resor som är ”business critical”, och att medarbetare som kommit hem efter att ha besökt Kina får arbeta hemifrån i 14 dagar.

– Även om bolag i vår region inte har direkthandel med Kina, så kan underleverantörer ha det och det påverkar verksamheten här. Skulle virussmittan fortgå under längre period kan det förstås leda till problem såsom fler förseningar, restnoterade produkter och annat som eventuellt påverkas av att företag ställer in resor till Kina, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

De senaste åren har Handelskammaren haft en fantastisk utveckling på många områden, såsom medlemsutveckling, synlighet och ett bredare utbud till er medlemmar. Vår medlemsundersökning, som genomfördes våren 2019, visar att ni överlag gillar det vi gör. Extra mycket tycker ni om våra events och oss som jobbar på Handelskammaren. Något som NPS:et, ett globalt erkänt verktyg för att mäta kundnöjdhet, bekräftar då det har flerdubblats sedan vi började mäta för sex år sedan och som vi så klart är enormt glada och stolta över. 

Men det finns massor vi kan göra ännu bättre. Vi har gjort flera fynd i den guldgruva av fritextsvar ni gav oss i medlemsundersökningen. Några av de idéerna har vi redan förverkligat, andra är kvar och några behöver vi er hjälp med ytterligare för att skapa den handelskammare som ger värde och affärsnytta för er medlemmar. Ni medlemsföretag är det viktigaste vi har. 

Vi vill nu hitta fokus och sätta riktning mot framtiden för att fortsatt vara relevanta, intressanta och aktuella för er medlemmar. Det här arbetet kommer pågå under våren 2020 och som medlem kommer ni märka av det på olika sätt.

De närmsta månaderna kommer ett urval av er höra från oss. Via telefon, mail och möten kommer handelskammarens medarbetare att ställa några frågor som är av högsta betydelse för vårt framtida arbete. Vi hoppas ni ser fram emot att vara en del av denna resa. 

Ni som redan nu är taggade på att bidra får gärna svara på tre korta frågor här. Även du som inte är medlem är välkommen att svara!

Tack!

Övergångsperioden blir ”business as usual” till 1/1-2021 när tullplikt inträder med krav på deklaration och underlag för import och export. Nivåerna beror på resultaten i kommande förhandlingar. Så, just nu är det inget man behöver förutom ett EORI-nummer som söks hos Tullverket.

Storbritannien är en viktig ekonomisk- och politisk partner för Sverige och EU. Landet har haft stort inflytande och aktivt format EU – t ex inre marknaden, frihandel, utvidgning samt strävan efter mer effektiv och transparent EU-byråkrati.

Nu öppnar sig ett nytt utmanande kapitel i sagan EU och Storbritannien – att komma överens om inte bara handel utan även sådant som fiske, data, säkerhet, etc.

Margaret Thatcher sade 1975, samma år som första folkomröstningen om EU i Storbritannien, ”… är en illusion att återta kontroll genom att lämna EU istället blir man påverkad utan att ha något att säga till om”.

Jag kommer återkomma i frågan även nu när utträdet är ett faktum. The never ending story is not over quite yet…

Krönikör Magnus Lindahl

Det är Sveriges största infrastrukturprojekt på hundra år. Planeringen har pågått länge och varit omfattande. Och så kom det efterlängtade beskedet att 2023 sätts spaden i backen – elva år efter att Alliansregeringen ändrade sig om Ostlänken och den skulle bli av.

Sedan fortskred planerna med stationslägen, stadsplanering, bostadsbyggande med mera. Minsta steg i rätt riktning har kommunicerats medialt med superlativ och bilder på leende kommunalråd från Södertälje i norr till Linköping i söder. Vid en presskonferens i Tornet i Linköping försommaren 2016 uttryckte Norrköpings Lars Stjernkvist (S) det som ”en orgie i kommunalrådslycka” (vilket senare också blev rubriken på ett Almedalsseminarium om just Ostlänken). Visst fanns frågetecken om exakt dragning av sträckor, tunnlar och broar och finansiering, men maskineriet tuffade på.

Men så hösten 2019 blev det lite tyst. Medialt debatterades fortsättningen på höghastighetsjärnvägen mot Borås och Hässleholm, en bitvis uppviglad diskussion som lätt blandades ihop med Ostlänken. Frågade man insatta personer på Trafikverket eller i riksdagen, såg de dock frågande ut och svarade att nej, den debatten hade inget med sträckan Järna-Linköping att göra. Ostlänken är redan beslutad om. (Att järnvägen bör fortsätta söder- och västerut är alltså en annan femma.)

Trafikverkets besked om byggstart på sträckan Järna-Norrköping 2023, för att sedan gå vidare med Norrköping-Linköping och stå klar enligt planen 2035, skingrar eventuella tvivel. Århundradets tillväxtchans är här. Ostlänkens betydelse för vår regions fortsatta tillväxt och utveckling framåt är svår att ens överblicka. Framför allt handlar det om kapaciteten på spåren. När den långväga trafiken lyfts till nya spår kan pendlingen och godstrafiken få välbehövligt utrymme på befintliga spår. Det utvidgar vår arbets- och bostadsmarknad både inom regionen och gör den samtidigt till en del av huvudstadens med en timmes resväg till Stockholm city.

Möjligheterna vidgar sig inte bara för orterna längs tillväxtstråket Nyköping-Norrköping-Linköping. Mindre kommuner som Åtvidaberg, Mjölby, Söderköping och Trosa kommer att kunna dra nytta av Ostlänkens dragning. Att spaden nu sätts i backen är ett glädjebesked, men också ett upprop. Nu är tid att förverkliga tillväxtchanserna, tid för samarbete och investeringar. Nu är tid att växla upp.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

Läs mer här.

Anders Taléus som är ekonomichef på Stjärnägg gick utbildningen under 2019 och vi har bett honom berätta vad han fick ut av den.

Hej Anders! Varför gick du certifieringskursen?

– Vi hade fått förfrågan om export av ekologiska ägg till Dubai. Vi hade tidigare export inom Europa och vi kände oss inte säkra på hur man går till väga med exporter till land utanför Europa. Vi kunde läsa oss till en del men behövde en fördjupning framförallt på riskområdet. 

Tycker du att man behöver fortbilda sig inom import och export?

– Ja det tycker jag, för oss var det väldigt tydligt att vi inte hade koll på alla regler och lagar så det var väldigt viktigt. 

Vad fick du ut av utbildningen?

– Det var faktiskt en allmän förståelse för begrepp. Det var väldigt många begrepp som var helt nya för mig och nu förstår jag vad transportörerna säger när vi pratar. Det har jag verkligen haft nytta av att lära mig. En generell förståelse egentligen – om jag stöter på något nytt vi behöver göra inom export vet jag nu var jag hittar information och vad jag ska leta efter.

Har utbildningen påverkat hur du jobbar idag?

– Vi har gjort om våra rutiner ganska rejält för att inte ta några risker framåt. 

Något mer du kan säga om certifierings-utbildningen?

– Jo att föreläsaren Peter Hellman är väldigt kunnig.

Men bland väljarna finns ett starkt stöd för nya stambanor ute i landet, där infrastruktur av god kvalitet är en helt avgörande förutsättning för näringsliv och samhälle i stort. Vi kan därför bara beklaga de låsningar som nu uppstått som resultat av positionering i det nya partipolitiska landskapet. I låsta situationer behöver man återvända till grunden och varför landet faktiskt är i behov av en omfattande järnvägsinvestering. 

En välfungerande järnväg har visat sig kunna skapa tillväxt i form av större arbetsmarknadsregioner. Människors möjlighet att söka jobb har förbättrats och arbetsgivare har lättare kunnat hitta rätt kompetens. En stor möjlighet längs med nya stambanan är att tätare knyta samman Sveriges tre största köpingar – Norrköping, Linköping och Jönköping. Med en utbyggnad skulle dessa städer kunna utgöra en kraftfull tillväxtmotor i form av en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Andra goda exempel på samma tanke finns längs med hela sträckningen och skulle därigenom kunna möjliggöra högre produktivitet.  

Ett ytterligare tungt argument för byggnationen är något som undgått de flesta utanför huvudstadsregionen. Mellan Malmö och Hamburg byggs nu järnväg genom Fehmarn Bält-tunneln. Denna satsning kortar restiden mellan Malmö och Hamburg med tåg till tre timmar. Och den är totalt sett ekonomiskt jämförbar med det svenska projektet. Det är inte svårt att se vilka möjligheter det innebär för klimatsmart svensk infrastruktur. Byggnationen av förbindelsen är dessutom redan påbörjad och klar inom tio år vilket innebär att det brådskar ifall potentialen skall maximeras. Det finns knappast någon i näringslivet eller resten av samhället som vill se en situation där snabba förbindelser till kontinenten för svensk del tar slut i Hässleholm. 

Höga kostnader är något som ofta anförs som ett tungt argument emot projektet. Det stämmer visserligen att nettonuvärdeskvoten, vilket är ett av många mått över investeringars lönsamhet, indikerar att investeringen inte skulle vara lönsam. Problemet med denna typ av invändning är tidshorisonten. Nya stambanor är en stor investering med väldigt lång brukstid. Det är inte rättvisande att ställa korta tidsvinster per resenär mot stora utgifter under en 20-årsperiod. Det behövs ett långt mycket längre perspektiv. Nästan samtliga järnvägsinvesteringar har dålig lönsamhet med detta mått, inklusive den pågående utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm. En ansvarsfull finansiering är givetvis helt central för att stora projekt som dessa ska falla väl ut och det är precis därför vi menar att så många politiska partier som möjligt i riksdagen bör delta i samtalen.  

Just därför är situationen i dagsläget så bekymmersam och tyvärr symptomatisk för hur politiken kommit att fungera i Sverige. Partipolitiska låsningar och meningslösa konfliktlinjer blir grus i maskineriet trots att behoven är uppenbara och bristerna påtagliga. Järnvägstrafiken har under många år vuxit, men i storstadsområdena och på vissa delar av stamnätet är nu kapaciteten så hårt ansträngd att ytterligare trafik inte är möjlig. Pendlare kommer för sent till jobbet och gods kommer inte fram i tid. Detta har sammantaget lett till att många räknar bort järnvägen som ett pålitligt transportalternativ. Mer underhåll kommer inte lösa problemet med för lite kapacitet.

När 2020-talet nu precis tagit sin början med både klimatomställning och urbanisering som stora utmaningar, skulle det vara beklagligt om ett perspektiv från huvudstadens lokala förutsättningar skulle få sätta stopp för en nödvändig och även efterlängtad investering ute i resten av landet. Vi uppmanar därför samtliga parter att se bortom kortsiktiga och billiga poäng, för att istället sätta sig ner och mejsla ut en hållbar och sund finansiering för projektet. Det menar vi skulle vara ett bra sätt att ta ansvar för Sverige under kommande årtionden.

Christian Berger, VD Östsvenska Handelskammaren 

Helena Zar Vallin, VD Handelskammaren Jönköpings län

Johan Trouvé, VD Västsvenska Handelskammaren 

Stephan Müchler, VD Sydsvenska Handelskammaren 

Donald Trump är mästaren av snabb kommunikation och ifrågasättande av sanningen. Ur hans presidentskap har tveksamma begrepp som ”alternativ fakta” och ”fake news” sprungit. Trump är en produkt av sin tid. Hans ideologi om ”någonannanism”, svartvita analyser och banala (bort)förklaringar har tilltalat en allmänhet som hungrar efter en förenklad världsbild.

Även i Sverige präglas debatten stundtals av ytliga argument och hastiga formuleringar. På nätet tillåts föreställningar utan verklighetsförankring frodas och vem som helst kan utses till expert. Ofta blir det svart eller vitt, antingen eller, och helst inget däremellan. Trots att de flesta av oss för det mesta är någonstans är just mitt emellan. Utvecklade resonemang finns sällan tid till, så att förklara händelser utan gråskala är enklast.

För vän av demokrati, vetenskap och eftertanke är det oroande. Gråskalan behövs, men också skarpsinne. Östsvenska Handelskammaren vill bidra till att nyanseringar och faktiska expertutlåtanden får utrymme i samhällsdebatten. Det gör vi i vårt påverkansarbete som bottnar i kunskap och visioner om och från näringslivet i vår region. Vi bjuder även in skickliga personer i olika sammanhang, för att de ska få dela med sig av sina insikter.

Ett nytt sådant grepp är Spaning på Kammarn, en after work med skärpa i fokus. Fredag den 17 januari kl. 15.30 gästar tre regionala profiler Kammarforum i Norrköping för att prata om trender och spaningar in i framtiden. Skärpan är inställd och analysen redo. Syftet är att ge dig som besökare en trevlig avrundning på veckan, och samtidigt några medskick att förhoppningsvis fundera vidare på. Läs mer och anmäl dig till Spaning på Kammarn. Varmt välkommen!

Maria Björk Hummelgren

Näringspolitisk chef