Äntligen har den 14:e oktober 2019 inträffat! För många var det säkerligen en måndag som många andra, men för mig var det första dagen i min nya roll på Östsvenska Handelskammaren – något jag har väntat på och längtat efter sedan en tid tillbaka! Även om jag under relativt många år har haft kontakt och relation till Östsvenska Handelskammaren, och därmed viss kunskap, är jag just nu i ett läge där jag genomgår ett digert introduktionsprogram. Det ger mig insyn i och kunskap om verksamheten för att snabbast möjligt komma in i rollen.

Att byta jobb är otroligt spännande och jag är naturligtvis stolt över att få förtroendet att axla rollen som VD. Det är med en stor portion ödmjukhet jag tar mig an uppgiften men jag känner samtidigt en stor trygghet i teamet av fantastiska medarbetare som jag har förmånen att få jobba tillsammans med. Johanna Palmér har under sin tid som VD tillsammans med medarbetare, medlemmar, samarbetspartners och styrelse gjort ett fantastiskt jobb i att skapa det Östsvenska Handelskammaren är idag. Det råder inget tvivel om att jag känner såväl allvarets tyngd som en stor och härlig utmaning i att från denna fantastiska plattform nu leda verksamheten vidare framåt och uppåt. Tillsammans kan och ska vi skapa internationell lyskraft!

Efter att första arbetsveckan kan summeras så ser jag nu väldigt mycket fram emot att få träffa er medlemmar i olika möten, event och dialoger – gärna i våra fantastiska lokaler i Norrköping och Linköping, men självfallet på en rad andra platser i vårt fantastiska East Sweden!

 

[skribent medarbetare=”Christian Berger”]

’- Vi börjar få en del frågor om ärenden som vid en hård Brexit startas före brytpunkten kl. 00.00 den 31 oktober men avslutas efter. Hur tullförfaranden, it-system, tillstånd och ursprung hanteras vid en hård Brexit kan man läsa om i det vägledningsdokument som finns publicerat på Tullverkets webbplats. Tipsar också om att man man kan besöka sidan Frågor och svar om Brexit på tullverket.se.

 

Är din upplevelse att svenska företag är förberedda eller ej?

– Det tycks som att många företag är förhållandevis väl förberedda. De större företagen har naturligt mer resurser och har därför bättre förutsättningar för att planera för en Brexit. Mindre företag har inte samma förutsättningar och är kanske i en del fall inte lika väl förberedda. Oavsett hur mycket tid man lagt på förberedelser finns det risker för att oförutsedda händelser kan inträffa eftersom det är ett så osäkert läge.

 

Ser du någon särskild bransch eller typ av bolag som kan få större problem vid Brexit än andra?

– Läkemedelsindustrin och de som handlar med livsmedel är mycket exponerade eftersom det finns många restriktioner inom dessa områden. Även tillverkningsindustrin där man har hög andel av insatsvaror från Storbritannien kan stå inför utmaningar.

 

Hur mycket pratar ni om Brexit på Tullen just nu? Spända?

– Inom Tullverket har vi förberett oss under en längre period. Vi gjorde hösten 2016 de första analyserna av vilka konsekvenser som kan uppstå. Därefter har analyserna fördjupats och förfinats och vi är förberedda och kommer att förstärka Tullsvar, tillståndsverksamhet men även på de orter där Sverige har trafik med Storbritannien framförallt i Göteborg och på Arlanda.

  

Tre saker att tänka på inför Brexit. Kenneths råd:

– Sök EORI nummer

– Undersök om du behöver andra tillstånd både hos Tullverket och hos andra myndigheter

– Kartlägg vilka varuflöden du har med Storbritannien samt vilka leverantörer och kunder du har i Storbritannien – är de förberedda för en hård brexit?

’- Vilken inspirerande dag!, säger Jonna Hedlund projektledare för 100-listan. Jag har fått så många insikter och träffat spännande personer och jag vet att också kvinnorna på 100-listan knutit viktiga kontakter.

 

Under onsdagen hölls eventet ”Kvinnors styrelsekraft” hos PwC i Bonnierhuset i Stockholm. Arrangörerna var Styrelsekraft, Östsvenska Handelskammaren, 100-listan och partners Almi Och PwC.

– Potentialen är enorm, men få nyttjar den säger Anna Lundmark Lundbergh från Styrelsekraft om svårigheten med att få folk att förstå nyttan av ett aktivt styrelsearbete och alla de fördelar som det medför. Det finns otroligt många kvinnor med relevant kompetens för alla dessa styrelseuppdrag men ändå letar de flesta i sina befintliga nätverk efter en ”bra person”, istället för att rekrytera verklig kompetens.

Till eventet hade ett 80-tal personer med intresse av styrelsefrågor bjudits in och det blev snabbt fullsatt på grund av de lockande talarna. Anna Lundmark Lundberg Styrelsekraft, Fredrik Hillelson Novare, Åsa Mitsell Näringsdepartementet, Ramsay Brufer Alecta, Anna Kinberg Batra, Petra Stenqvist PwC Experience Center.

Med ämnen som jämställd rekrytering, ledarskap och styrelsefrågor var det många talare som framhöll vikten av att bygga jämställda styrelser.

– En kvinna räcker inte, men när man får in två kvinnor i styrelsen stunsas arbetet upp säger Fredrik Hillelson, VD och grundare av Novare Human Capital. Han menar på att det inte endast handlar om jämställdhet utan om affärsnyttan som en styrelse med mångfald kan åstadkomma. Han säger också att ”En kvinna som misslyckas faller mycket djupare ner i skiten än en man”, Fredrik menar alltså att det är mer accepterat för en man att misslyckas än en kvinna då man oftast har högre förväntningar på henne.

– Och ja, kön spelar roll säger Anna Kindberg Batra när hon berättar om sin tid som Moderaternas första kvinnliga partiledare där hon upplevde stor skillnad på hur media såg på henne jämfört med hennes manliga kollegor.

Hon menar på att män lyfts fram i media som starka och framgångsrika medan man i kvinnors fall fokuserar mer på irrelevanta saker som inte gäller uppdraget, till exempel frisyr eller kläder som hon själv har fått höra.

Flera vägar till mer jämställda styrelser lyftes och diskuterades under eftermiddagen som exempelvis att fler kvinnor krävs på ledande positioner, att kvinnor ska uppmuntra varandra att ta erbjudna uppdrag och även det viktiga arbetet att övertyga ägare att ta in kompetens och ordföranden att våga satsa på yngre personer och kvinnor.

Text: Mimmi Håkansson

Alkohol- och drogrelaterade sjukdomar kostar samhället årligen kring 100 miljarder. Det borde vara skäl nog för att arbeta förebyggande mot alkohol- och drogmissbruk. Men det viktigaste skälet är människan, att ha kompetensen och modet att rädda ett liv. Petrus Björklund är familje- och behandlingspedagog och har jobbat med att hjälpa människor i kris i 15 år på såväl institution och i öppenvård. Idag driver han Beroendekompetens och Petrus menar att ”lösningen på ett problem ligger i beskrivningen av det önskade läget” och här följer hans råd hur ni kan arbeta förebyggande på er arbetsplats.

1. Ha en tydlig alkohol- och drogpolicy samt handlingsplan
Ha en tydlig alkohol- och drogpolicy. Och en handlingsplan. Börja där. Har ni inte redan en, arbeta fram en. Policyn ska berätta vad ni som företag kräver av er anställda och vilka riktlinjer som gäller rörande alkohol och droger, men även för att medarbetare ska kunna veta vad som gäller. Kommunikationen är A och O och detta är viktigt för såväl större som mindre företag. Policyn ska också behandla frågor som; ”vem har ansvar för att ta itu med alkoholproblem på arbetsplatsen – HR. närmsta chef eller vd?”, ”Vika rutiner ska gälla vid misstanke om missbruk?”, ”Hur ska nyanställda informeras om vad som gäller?”.

Policyn ska fungera såväl förebyggande samt innehålla en handlingsplan vid eventuella fall. De ska även framgå vad konsekvenserna är att bryta mot denna policy. Känns det sen svårt att agera så finns företag likt Beroendekompetens som kan hjälpa till.

2. Ha modet att diskutera i ert företag
Fundera på vilken organisation ni vill vara. Det troliga svaret på den frågan är en frisk, välmående och lönsam organisation. Idag uppskattas det att alkohol- och drogrelaterade sjukdomar kostar cirka 100 miljarder årligen. Den vanliga tanken är ”oj vad mycket, tur att detta inte rör mitt företag”, men troligen gör det just det. På ett företag med 20 anställda är det i snitt två personer som ligger i riskzonen för ett missbruk. Och detta skadar såklart företaget ekonomiskt, men framförallt skadar det personen. Vill ni ha det så på företaget? Troligen inte. Då är det rimliga att göra något åt det. Våga ha det på er agenda. Och ha de på agendan i allt som görs, våga ta ställning. Var överens om vad ni vill, kommunicera ut er policy, föregå med gott exempel och ha modet att diskutera och framförallt agera när det behövs.

Som ledare måste du ibland vara modig. Ha civilkurage att kunna agera. Att inte agera eller mörka, kan om de vill sig illa, kosta ett liv.  En del av modet ligger i att faktiskt veta, både vad gäller att förebygga, men också om de skulle bli skarpt läge.

De är också bra att vara föredöme när det kommer till att konsumtion av alkohol. Vid fester eller liknande kan det vara ett bra tillfälle att visa var man står, de kan vara att avstå från alkohol, dricka mindre eller att inte betala för medarbetarnas alkohol.

3. Lyssna på de som kan
Till dig som HR, chef, ledare eller ägare. Utbilda dig i området. Ta dig tid att sätta dig in i frågorna och lyssna på de kunniga i området. Genom att vara påläst och kunna så mycket som möjligt om ämnet eller via externt samarbete kommer du kunna vara maximalt förberedd för att lösa problemet när det uppstår men även spara pengar på vägen.

Det vanliga är att det finns en stor skam i detta och det troliga är att personen som drabbats inte kommer erkänna det själv. Det är i iallafall sällsynt.. Men om det sker, om någon kommer fram och säger ”jag/den håller på att krascha”, måste du vara förberedd och kunna agera kompetent som chef eller ledare – att ha modet att hjälpa den som är i kris.

4. Slumpmässiga drogtester
Slumpmässiga drogtester innebär att man då och då kan genomföra stickprov på arbetsplatsen. Oannonserade, slumpmässiga, drogtester fungerar effektivt i förebyggande syfte. Men man behöver också förstå att de är ett komplement till utbildning och information kring företagets synsätt och drogpolicy. Slumpmässiga drogtester håller genom intermittenta tester policyn levande och bidrar till att hjälpa att identifiera medarbetare som har hamnat i ett alkohol/drog bekymmer. Det innebär att vem som helst, när som helst kan bli kollad.

Tidigare råd finns här.

’- Vår ambition idag är knyta ihop alla aspekter så att vi ser sammanhanget och får en helhetsbild. Statens roll, forskning, leverantörer, säger Mats Helander.

Han modererade eventet om hållbar upphandling som hölls i Kammarforum i Norrköping och arrangerades av East Sweden Infra Cluster och CSR East Sweden.

 

Lisa Sennström på Upphandlingsmyndigheten inledde med att berätta att offentlig upphandling står för 17 procent av Sveriges BNP och 683 miljarder kronor per år.

Hon talade om strategiska verktyg för en hållbar samhällsutveckling.

– Vi på upphandlingsmyndigheten ger stöd genom hela upphandlingsprocessen. Vi vill trycka på att själva upphandlingen är en del av inköpsprocessen. Planeringsdelen är det stora. Vilka krav ska ställas…kan man samverka med andra organisationer? Offentlig upphandling är en viktig del i att nå agenda 2030:s mål om hållbar konsumtion och produktion, sa Lisa Sennström.

 

Mattias Lindahl är professor i produktrelaterat miljöarbete på LiU.

Han inledde med att prata om att produkter idag är designade för att hålla en kortare tid – historiskt har slit och släng uppmuntrats, och att vi nu måste ta oss ifrån detta.

Han påpekade att det finns mycket att förbättra i offentliga upphandlingar.

– Ibland missar vi de viktigaste kraven i offentliga upphandlingar. Anta att ni ska upphandla en ny skola. Vad ska man tänka på? Det viktigaste är hur verksamheten kan ske effektivt i lokalen. Vad kan komma att förändras över tid? Exempelvis hur blir gångavstånden i lokalerna, hur hanteras avfall med mera. Sådant drar kostnader och inte bara själva byggnationen. Det är en konst att upphandla och det finns pengar att spara!

Han anser att det behövs en högre utbildning för personer som ska upphandla inom offentlig verksamhet. Att planeringen och uppföljningen är lika viktig som själva upphandlingen.

 

Roger Rang är strategiskt inköpsansvarig på Trafikverket och han berättade om de krav de generellt ställer inom hållbarhet.

– Vi ställer förstås krav på minskad miljöpåverkan. Mitt fokus är socialt ansvarstagande, att våra leverantörer ska anställa personer utanför arbetsmarknaden och ha goda arbetsvillkor. Detta kan följas upp på olika vis och generera både bonusar och viten, säger Roger Rang Trafikverket.

– I kontroller var ett nedslående resultat att 4 av 10 företag har arbetsmiljöbrister. Dessa riskerar att få betala sanktionsavgifter. Så det finns mycket kvar att göra.

Samtidigt menar Roger Rang att ökad uppföljning har gett effekt. Att leverantörerna justerar processerna och jobbar för att det ska nå hela vägen ut till underleverantörerna.

 

Inbjuden att tala var också Espen Rognstad från Ödeshög kommun. Där har man lyckats med att få in mer närproducerad mat i skolorna genom att planera inför upphandlingarna. Man har lyckats genom samarbete med Vreta Kluster och LRF. Bland annat har Ödeshög underlättat för lokala handlare att kunna svara på upphandlingarna.

– Vi har avtalat med exempelvis en morotsbonde att denne ska komma på besök i skolorna och våra elever får komma och hälsa på bonden och plantera morötter själva. Det är den mest lyckade delen i vår upphandling. Barnen är väldigt positiva och många barn har tidigare inte fått vara med om att odla grönsaker.

Han belyser problematiken med att vi i Sverige ber om för stor volym och för stor bredd av varor i våra upphandlingar av skolmat till kommunerna. Då blir det import eftersom många svenska företag inte har tillräckligt stora volymer.

 

– Det här var ett härligt exempel på att det går att göra annorlunda och här var det dessutom politikerna som hade initiativet, säger moderator Mats Helander.

 

Niclas Bergqvist, distriktschef på GDL har stor erfarenhet av att lämna anbud på offentliga upphandlingar och han har arbetat med detta inom olika bolag genom åren.  Han berättar att en stor utmaning för branschen är vilka drivmedel man ska satsa på fram över. Snabba svängningar i politiken och regler som ändras gör att det är svårt med långsiktighet.  Exempelvis kommer kanske krav på HVO som drivmedel men sedan finns inte möjligheterna att tanka det.

– Vi försöker lobba för att upphandlingar ska se lika ut. Miljökraven varierar väldigt och vi reagerar oftare på att kraven är för låga än för höga.

 

Det blev en innehållsrik förmiddag om vilka utmaningar och möjligheter det finns för hållbara upphandlingar för näringslivet i regionen. Ett ämne som intresserar ESIC-medlemmar och CSR-medlemmar och som vi kommer att återkomma till.

 

’- Den vanligaste frågan är nog ”Hur kommer detta att påverka oss”? Framför allt kommer frågan från kollegor på marknadsavdelningen och kundservice.  Till alla som frågar svarar jag i alla fall att det kommer att påverka oss. I och med att Storbritannien blir ett tredjeland (utanför EU) i och med Brexit så blir det då exportdeklarationer på precis allt. I och med att vi exportdeklarerar mycket av vårt gods själva så blir vi internt mycket påverkade. Mina svar blir olika beroende på logistikflöden och om det är via järnväg från bruk, båtleveranser Ro-ro, direktleveranser eller avropsleveranser från terminaler i England m.m.

Vad gör ni för att förbereda er på BillerudKorsnäs?

– Rent praktiskt just nu så anpassar vi våra datasystem och har täta dialoger med våra tullagenter. Vi ser också över våra leveransvillkor och kommunicerar till kunder vad Brexit kommer att innebära för dem. Det operativa flödet måste fungera när Storbritannien lämnar EU och man ska veta vem man ska kontakta i olika frågor. Förutom leveranser från Sverige och Finland till England har vi även produktion i England med leveranser till EU, så vi måste även hantera det motsatta flödet. Vi har flera olika planer och jobbar utefter olika scenarion.

Har ni behövt hitta nya affärspartners?

– Ja, vi har delvis hittat nya samarbetspartners men vi fördjupar också samarbetet med våra befintliga engelska logistikleverantörer. Vi har som mål att fortsätta serva våra engelska kunder så friktionsfritt som möjligt. Vi har många kunder inom förpackningsindustrin i Storbritannien.

Vad är dina råd till andra företag med exponering mot Storbritannien inför Brexit? Tre tips:

– Handlar man med Storbritannien och aldrig har jobbat med export utanför EU tidigare så man säkerställa att man har ett EORI-nummer. Det är viktigt!

– Se över vilket eller vilka leveransvillkor (Incoterm) som man kommit överens med kunden om

– Kontakta en tullagent för att få hjälp med vad du behöver göra för att förbereda dig och de erbjuder också tjänster att köpa.

Många känner till 3D-printing – färre Additive Manufacturing – men det är den hetaste trenden just nu för tillverkande företag. Konsultföretaget Etteplan satsar stort på området. Och det i Östergötland.

Addtive Manufacturing (AM), eller Additiv tillverkning på svenska, är 3D-printing men för industrin. Och det är just nu den hetaste trenden för tillverkande företag – såväl för små som stora. Det menar Henrik Tölander, ansvarig för Additive Manufacturing på Etteplan.

– I början handlade det mest om att 3D-printing var lite coolt, men nu börjar det bli på riktigt. Tekniken har optimerats och det går att tillverka i större skala. Det blir då lönsamt – och ändå är vi bara i början av den här utvecklingen, säger Henrik.

Sedan februari är han ansvarig för AM på Etteplan som sedan ett par år tillbaka har en uttalad och medveten strategi vad gäller området. Innan det ledde han arbetet med att planera och iordningsställa två fabriker åt Siemens i Finspång med fokus på Additive Manufacturing.

Och det är inte bara Etteplan som tror på AM. EU gör det också. Och Wallenbergssfären. I EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 är AM ett prioriterat område.  Och ett stort antal av de Wallenbergägda företagen som Saab, Höganäs och ABB, har gemensamt gått samman i en satsning som kallas AMEXCI, som ska stärka de egna företagen inom området.

För Etteplan startade satsningen på deras huvudkontor i Finland, men sedan februari så har satsningen allt mer förlagts till Östergötland.

– Det finns en stor kunskap, intresse och engagemang från både näringsliv och akademi här i regionen, därför har vi valt att satsa extra mycket här, säger Henrik.

[quote]Det finns en stor kunskap, intresse och engagemang från både näringsliv och akademi här i regionen, därför har vi valt att satsa extra mycket här[/quote]

 

Därför kommer AM bli stort
Potentialen med AM är enorm menar Henrik. AM kommer kunna innebära att mycket produktion som idag är förlagd till lågkostnadsländer kan hämtas hem och på så vis stärka den svenska och europeiska industrin.

Men vad är egentligen grejen med AM? Varför tror man att det kommer bli så stort? På den frågan finns många svar menar Henrik.

– Dels kan du få fram produkter snabbare och till en lägre kostnad, säger Henrik. Du kan också få fram reservdelar till gamla maskiner där det inte längre finns några originalreservdelar att tillgå från leverantören. Det som också kommer göra AM stort är att detta är någonting som även mindre företag kommer kunna tjäna pengar på, för det är inte så svårt eller krångligt men det kräver att man investerar den tid som krävs.

Idag ”skrivs” det mesta ut i stål, även om plast och polyterm också är vanligt. Men i framtiden ser man även kolfiber som ett alternativ.

Från koncept till fullskalig produktion
Etteplan har utbildat 20 specialister inom området AM som finns utspridda i Sverige och Finland och dessutom rekryterat ytterligare medarbetare med denna unika specialkompetens. Och Etteplan arbetar med allt från idé till fullskalig tillverkning.

– Vår styrka ligger i att kunna påvisa hela kedjan, från design till prototyp för att slutligen gå i produktion. Man måste förstå kundens utmaning och kunna erbjuda effektiva lösningar, det är just det är det som är vår styrka.

Fakta Etteplan
Etteplan är ett teknikkonstultbolag som startade i Finland 1983. Idag är det börsnoterat med 3600 anställda främst i Finland och i Sverige men man finns runt hela världen. 140 av dem är anställda här i regionen. Etteplan är marknadsledande inom utveckling av avancerade ingenjörsmetoder och är nu aktuella med satsningen inom Additive Manufacturing.

Detta är Additive Manufacturing
Additive Manufacturing (AM) kan kallas 3D-printing för industrin och är just nu en het trend inom tillverkningsindustrin. Några fördelar med AM är snabbare produktion samt bättre och starkare produktegenskaper.

 

[skribent medarbetare=”Robin Almqvist”]

På kort tid har nätverket för hållbarhet som Handelskammaren driver, fått 12 nya medlemsföretag.

– Det känns så roligt med denna flygande start på hösten för nätverket. 12 nya medlemmar på kort tid! Fler medlemmar ger självfallet ännu mer tyngd åt nätverket och dessutom är det nu fler engagerade personer som kan ge varandra inspiration, samarbete och kunskap, säger Anna Axelsson verksamhetschef Östsvenska Handelskammaren.

Nätverket har sedan tidigare drygt 60 medlemmar och nu sluter dessa bolag upp:

Bixia

Lejonfastigheter

Sörmlands Sparbank

Profecta

Bybuteo

Naturcentrum

Byn

Eon

Mindkicker

Empower Executive Search

Pacnova Innovation

Illustrera Mera

 

Ett av de större medlemsföretagen som tycker att det är viktigt att vara med i nätverket är Eon.

– Vi på E.ON vill göra det enkelt för våra kunder att leva hållbart. Samhällsengagemang och hållbar utveckling är därmed avgörande för både vår affär och våra kundrelationer. Att ingå i CSR East Sweden där vi kan lära av andra och bidra till regionalt ansvar för hållbarhetsfrågor känns självklart.

I nätverket CSR East Sweden kan medlemsföretagen samverka kring CSR och hållbarhet mellan privat, offentlig och idéburen verksamhet samt akademi.Vi bidrar till inspiration, kunskap, samverkan och aktiviteter som leder till ett mer hållbart samhälle, konkurrenskraftigare företag och en mer attraktiv region att leva i.

Under hösten är många aktiviteter planerade för nätverket, bland annat en hållbarhetsutbildning, ett event om hållbar upphandling och en träff med före detta hållbarhetschefen på Filippa K, Elin Larsson.

 

[ansvarig medarbetare=”Anna Axelsson”]

[skribent medarbetare=”Ulrika Andåker”]

 

’- Vanligaste frågan är ”kommer vi bli påverkade?” . Det frågar alla personer och företagare och intresset för Brexit har ökat lavinartat om man jämför med förra hösten. Nu börjar alla vakna till och säger ”shit nu händer något faktiskt”. Det är nog Boris Johnson som spätt på uppmärksamheten för Brexit precis just nu.

Vad svarar jag då? Jo – att ALLA kommer att bli påverkade. Oavsett vad det blir för handelsavtal mellan Storrbritannien och Sverige i framtiden kommer det att behövas en tullklarering när företag handlar mellan länderna. Och det är eftersom Storbritannien inte kommer att vara med i skatteuppgörelsen. Det har den stora massan missat och de blir faktiskt chockade en del när jag förklarar.

Till exempel så måste en faktura finnas tillgänglig redan vid exporttillfället för att företaget ska undvika att bli upptaxerat av skatteverket vid en kontroll. Det kan bli dyrt annars!

Och den konsekvensen bli det av brexit även om vi kommer fram till ett väldigt bra avtal länderna emellan.

Och blir det inget avtal alls blir det besvärligt på många andra plan. Exempelvis att länderna inte erkänner varandra standarder. Det kan vara veterinärintyg, växtskydd med mera när man importerar varor som kommer att ge problem.

Hur går snacket för er som är insatta i Brexit, nu när det närmar sig?

– Just nu är det väldigt spännande. Vi är alla allvarligt oroliga. Det finns inget facit och det enda vi vet är att britterna kommer att lämna och frågan är när och hur.

Finns det för och nackdelar med Brexit?

– För vissa svenska företag kan det faktiskt bli positivt med Brexit. Många bolag har nämligen redan vana i processen att handla med ett land utanför EU och kan vinna marknadsfördelar mot andra länder som inte har vanan inne. Många svenska bolag har ju gjort mycket affärer i Norge, som är icke EU-medlem.

Pratar vi nackdelar kan jag nämna en väldigt giftig sak. Eu har många frihandelsavtal i världen. Om man är ett bolag som har mycket brittiska komponenter i sin produkt så kan förlängningen av Brexit bli att man inte kan åberopa ”EU-ursprung” på min produkt. Då kan man tappa konkurrensfördel och tvingas byter ut komponenter i produkterna.

Peter Hellmans tips. Tre saker att hålla koll på inför Brexit: 

Peter Hellman är konsult och utbildningsledare inom internationell handel. Han är aktuell med en kurs i Incoterms hos oss på Handelskammaren, läs mer här om du är intresserad av den.

Här finner du Östsvenska Handelskammarens samlade info om Brexit.

Debattartikel i Corren 2019-10-07

DEBATT  Att binda samman de redan beslutade sträckorna till ett nytt järnvägsnät för södra Sverige är det enda rätta, anser Johanna Palmér och Maria Björk Hummelgren på Östsvenska Handelskammaren

Opinionsmaterial 05:00 | 2019-10-07
Fler vill och kommer att behöva åka tåg. Att enbart rusta upp den befintliga stambanan räcker inte, varken på kort eller lång sikt. För att möta behoven av transport av människor och gods på snabbaste och mest hållbara sätt behövs ny järnväg.
Nya regionala spår för förbättrade möjligheter till pendling är redan beslutade om. För vår regions del handlar det om Ostlänken, i västra Sverige är det sträckan Göteborg-Borås och i södra Malmö-Hässleholm. Dessa sträckor är högst prioriterade på grund av nuvarande kapacitetsbrist. Men nyttan med dem ökar förstås genom att de binds samman och ger avlastning för dagens spår.

Miljönyttan är inte det främsta argumentet för ny stambana, likväl är den en viktig aspekt. Flygen landar inte mitt i städerna och framtidens bilar kommer inte att kunna konkurrera med hastigheten eller bekvämligheten hos tågen. Därtill går stadsutvecklingen mer och mer mot bilfria innerstäder, medan tågstationen ofta ligger i stadens hjärta.

Det är synd att en sådan stor och viktig framtidsinvestering ska bli en polariserad partipolitisk fråga. Från näringslivets håll ser vi att ett modernt arbetsliv med hållbara transporter behöver en framtidsinriktad järnväg mellan Sveriges större städer och regioner.

Därför kommer Östsvenska Handelskammaren att tillsammans med Västsvenska, Sydsvenska och Jönköpings Handelskammare uppvakta de borgerliga partier som nu tvekar. Vi hoppas att de istället ska börja blicka framåt och fattar mod att ställa sig bakom århundradets tillväxtchans för Sverige.

Johanna Palmér, vd
Maria Björk Hummelgren, ansvarig tillväxt och analys
Östsvenska Handelskammaren