Enligt en rapport från stiftelsen Diversify har 600 personer i Sverige antingen nekats förlängning av sina arbetstillstånd eller sitter fast i beslutsprocessen. Den genomsnittliga väntetiden för en visumansökan är idag 15 månader – en oändligt lång tid för ett företag som behöver rekrytera.

Möjligheten att rekrytera globalt är central för svenska företags konkurrenskraft. Den hotas om det uppfattas som otryggt och osäkert att jobba i Sverige och att framtidsutsikterna plötsligt kan dras undan på grund av ett enkelt misstag. Kompetensutvisningarna har i många fall berott på i sammanhanget bagatellartade misstag.

Ett fall i vår region som tidningen Entreprenör nyligen skrivit om är det om företagaren Morgon Holmström och hans familj.

Trots framgångsrika företag har Morgan Holmström i flera år kämpat för att bevisa för Migrationsverket att han kan försörja sig och sin familj. Till slut fick han rätt i domstol, men frun avvisas i alla fall. Under tiden har de fått en liten dotter och nu är framtiden oviss för den lilla familjen. Morgan menar att företagare särbehandlas i Sverige, på ett negativt sätt.

Läs hela artikeln här, det är en uppvisning i hur stela strukturer kan fälla goda intentioner.

Vårt land skriker efter kompetens. Kompetensbrist är nummer ett, två och tre på listan av svåraste tillväxthindren för näringslivet. Nästan ingen bransch går skonad. Demografi och en arbetsmarknadens referensramar som passar 1970-talet bättre än 2020-talet, har tagit oss hit. Nu verkar systemfelen så många och överlappande att få hittar ut.

Kompetensutvisningarna kan inte ensamt skyllas på Migrationsverket, de följer de lagar och regler de fått uppifrån. Men lagstiftaren, riksdagen, borde snabbt se till att regelverket inte fäller den kompetens vi behöver och att spelreglerna blir förutsägbara framåt.

Sverige är ett litet och ett exportberoende land. Vi har ett betydande beroende av vår omvärld och deltar aktivt i den alltmer globaliserade arbetsmarknaden. Det kommer inte att ändras. Tvärtom, det kommer sannolikt att öka. Att då sätta kompetens vi behöver i kylboxen i ett och ett halvt år (somliga upp till 35 månader!) är inte att ge näringslivet de bästa förutsättningarna. Det är att göra det onödigt krångligt. Skattekakan som den offentliga verksamheten i Sverige lever av kommer i mångt och mycket från näringslivet. Varför såga på den gren som man sitter på?

Johanna Palmér, 
vd Östsvenska Handelskammaren

Välkommen till Handelskammaren säger vi till Johan Hetting. Johan har rekryterats för att arbeta nära och med våra kunder. Så bli inte förvånad om du som medlem snart hör något från Johan.

Välkommen till jobbet Johan, hur känns det?
Det känns fantastiskt bra. Jag ser verkligen fram emot att sätta mig in jobbet, Handelskammaren och lära känna alla fantastiska människor och medlemmar.

Vad var det som lockade med tjänsten hos oss?
Dels är jag väldigt intresserad av näringslivsfrågor och dels av möten med och mellan människor. Jag har ett förflutet i en annan Handelskammare och har stor respekt för och inser betydelsen av en organisation som Handelskammaren. Den är unik på många sätt.  Och att få jobba på just Östsvenska Handelskammaren som går så starkt framåt känns extra kul.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?
Jag kommer jobba med, och nära, våra kunder. Se till så att våra medlemmar mår bra, får utväxling av sitt medlemskap och hitta olika sätt där vi kan jobba tillsammans.

Sen kommer jag också arbeta för att handelskammaren ska fortsätta att växa. Och bli ännu starkare. Bland annat genom att rekrytera nya medlemmar.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya jobb?
Det är mycket, men framförallt mötena med alla spännande människor. Handelskammaren har en bred verksamhet med medlemmar i många branscher som kommer leda till att jag kommer få lära mig mycket av många.

Vad har du gjort tidigare i ditt liv?
Jag har en ganska bred bakgrund. Jag är född och uppvuxen i Katrineholm. Efter gymnasiet flyttade jag till Norrköping för att jobba. Sen har jag bott och pluggat i Örebro och Kalmar, men nu senast kommer jag från Jönköping. Där tog jag examen från Högskolan i marknadskommunikation och jobbade sen på Jönköpings Handelskammare.

Hur är ditt liv utanför arbetet?
Än så länge har det varit fokus på att lösa boendet. Det blev klart häromdagen, så det känns skönt. Annars gillar jag att träna, läsa, matlagning och umgås med vänner.

Fakta Johan Hetting

Ålder: 27
Bor: Flyttar snart till lägenhet i Norrköping.
Familj: Mamma i Svärtinge. Pappa i Södertälje och tre bröder. Och mormor i Katrineholm.
Intressen: Träna, läsa (helst Steinbeck eller Stephen King), se på film, laga mat, umgås med vänner och dricka GT med mormor.
Detta visste ni inte om Johan: Är grym på att laga Carnitas

Om en månad lämnar Håkan Gunnar, produktionschef på Trafikverket, sin post. Han har de senaste åren haft ansvaret för Ostlänkenprojektet genom Norrköpings kommun.

I 34 år har Håkan Gunnar jobbat på Trafikverket och de senaste sex åren av dessa har all hans tid gått till Ostlänken.

–   Vi började med att bygga upp projekteringsordningen och de senaste åren har det handlat om att bygga en produktionsorganisation, säger han.

När Håkan Gunnar började i projektet var de sex personer, nu är det hela 190 anställda på Trafikverket som jobbar med Ostlänken. Och det trots att det är flera år till byggstart.

Trots sina många år på myndigheten finns det inget som slår de senaste årens arbetsuppgifter.

–   Ja, en större och mer komplicerad utmaning kommer jag aldrig att vara i närheten av igen, säger han. Och det finns många frågor kvar att knäcka. Detaljerna runt hur järnvägen ska placeras genom Norrköpings kommun till exempel. Dess utformning och finansieringsfrågor.

Det dröjer 4-5 år innan de största entreprenaderna kan börja med bygget Ostlänken. Men Håkan Gunnar ser också att många viktiga händelser för Ostlänken redan passerat.

–    Det var två stora händelser som skedde förra året. Dels den tillåtlighet vi fick av regeringen att projektet får tillåtlighet enligt miljöbalken och kommer att bli av. I samband med det så släpptes ny nationell plan där Ostlänken till största delen också är finansierad.

Självklart var det en avgörande etapp när man inledde byggandet av Kardonbanan och nya godsbangården i Norrköping  –  båda viktiga förutsättningar för Ostlänken.

–    Det var helt klart en milstolpe men det viktigaste med byggstarten av Kardonbanan är att det är ett stort kvitto på hur Trafikverket och Norrköpings kommun lyckas jobba ihop och det är den första stora utmaningen vi har tillsammans. Första delen av ett femtonårigt äktenskap där vi kommer jobba mycket tajt med varandra, säger Håkan Gunnar.

Han är mycket nöjd med samarbetet med Norrköpings kommun och upplever att det finns en bra transparens gentemot varandra. Tillsammans får man många bra lärdomar inför Ostlänkenbygget. Till exempel i hur man ska skriva avtal och se till att de efterföljs.

Vi ber Håkan Gunnar att beskriva Ostlänken- projektet och han gör det både historiskt och med moderna mått.

–    Det är det absolut största infrastrukturprojektet någonsin i Sverige. Större i omsättning än hela projekt Västlänken och förbifarten i Sthlm tillsammans. Bugeten är på 54,6 miljarder är en så stor siffra att det kan vara svårt att ta in.

Vem som tar över efter Håkan Gunnar är inte klart. Han själv börjar som regionchef på ett franskägt konsultföretag som heter Systra . Där kommer han att vara med och bygga upp en helt ny verksamhet. 1 april börjar han där.

–   Det som triggade mig med att jobba med Ostlänken var att jag fick chansen att arbeta med  samhällsutvecklingen i min egen hemmakommun. Man ser vad som kommer att hända fram över och utvecklingen i stan under byggtiden. Att få vara med och bygga i kommunen man är uppväxt i är lite speciellt.

[skribent medarbetare=”Ulrika Andåker”]

Från och med mars och under de kommande två åren kommer rekryteringsföretaget Skill att utbilda 60 personer med utländsk bakgrund i ett nytt projekt.

–       Vi har som mål att de 60 personerna vi utbildar de här två åren ska få jobb, praktik eller fortsätta med mer utbildning, säger Elise Karlborg, projektledare på Skill.

Projektet heter Ökad mångfald inom industrin och drivs med medel från Tillväxtverket. Det kommer att bli kortare utbildningar inom bland annat montering, truck och travers.

Maxime Allehamn är integrationscoach hos Skill.  Han träffar löpande personer som kan passa att gå utbildningen.

–       Vi träffar nyanlända och personer som varit i Sverige i några år men inte riktigt trivs där de jobbar idag eller inte har hittat jobb och vill hitta en utbildning som kan leda dem till nya jobb. De behöver kunna svenska så pass bra att de kan göra sig förstådda. Jag har träffat över 50 personer sedan vi startade detta. Bland annat från Syrien, Somalia, Iran och Ungern, säger han.

– Vi letar efter personer som är drivna och taggade på att ta chansen. Det är jätteviktigt att personerna som vi presenterar för företagen efter avslutad utbildning har rätt kompetens, att de är duktiga och kan det som företagen efterfrågar och som vi har lovat att våra utbildningar ska leverera, säger projektledare Elise Karlborg.

Maxime själv kom till Sverige från Syrien för 4,5 år sedan. Hans kollega Elise Karlborg är märkbart stolt över hans utveckling.

–       ”Max” har varit med om detta själv med att söka arbete i ett nytt land och en ny kultur och han är en person som verkligen kan motivera andra. Max är helt fantastisk. Han är ett exempel på att det går att komma in på den svenska arbetsmarknaden, genom eget ansvar, att kämpa och visa att man verkligen vill. Vi hoppas att Max kommer vara en inspiration för de han träffar.

Många utbildningsdelar är väldigt praktiska. Skill är just nu i färd med att bygga upp en utbildningslokal där man kan öva sig i olika moment som exempelvis montering, truck och travers. En industri i miniatyr, om man så vill.

Andra moment i utbildningen är mer teoretiska. Personerna som går utbildningen får viktiga lärdomar om hur det fungerar på en svensk arbetsplats med allt från rättigheter och ansvar till fikaraster.

–       En del har uppfattningen att industri bara är smutsigt och farligt, men vi vill visa att det ser annorlunda ut, säger Maxime Allehamn.

– På utbildningen kommer vi att lära eleverna vikten av skyddsutrustning, vad olyckor och tillbud innebär och hur det ska hanteras med rapportering och liknande.  Det är viktigt för att visa personerna att det är tryggt att jobba i industrin och för att de ska känna till allt om detta när de kommer till arbetsplatserna för att jobba, säger Elise Karlborg.

Skill Training riktar sig inte bara mot personerna i just det här projektet.

– Skill Training är en jättestor satsning, det är vår egna utbildningsverksamhet. Här kan våra kunder utbilda befintlig personal men vi vänder oss även till individer som söker sig till industrin.

Samtidigt är det viktigt för Skill att företagen tar ansvar för att på ett bra sätt ta emot sina nya anställda från andra kulturer. Skill har därför tagit fram en Inkluderingscoachutbildning för att stödja industri- och teknikföretagen i arbetet med att inkludera anställda och praktikanter från andra länder. Utbildningen är en blandning av fakta, filmer och övningar som ger tips.

Yrkeslärare Viktor Gripenbäck bygger upp monteringsskolan.

Värderingsstyrda organisationer är mer lönsamma. De har dessutom bättre tydlighet, sammanhållning och hjälper företaget att hålla fokus. Det säger forskningen.  Magkänslan och förnuftet säger samma sak. Tänk själv. Tycker du om regler och tydliga direktiv? De flesta gör det inte. Medarbetare som får tänka själv och leda sig själva blir mer motiverade och gör ett bättre jobb. Hur kan du som företagsledare och ni som organisation göra för att skapa en sådan organisation? Joakim Hedström, författare och varumärkesexpert, ger här sina bästa råd för att bygga en värderingsstyrd organisation.

1. Var överens om vad ni är överens om
Börja med att titta var ni står idag och identifiera vad ni gör idag. Vad fungerar bra? Vad fungerar inte? Vad är ni nöjda med? Vad behöver förändras? Ni behöver förstå nuläget för att förstå varför ni vill göra förändringen – vad det är ni vill uppnå.

Se sen till att ledningsgruppen har en vilja att förändringsarbetet ska genomföras och att ni är överens om det. Och att ni är överens om vad ni är överens om. Vi ser ofta saker på olika sätt och har olika uppfattningar. Så innan arbetet startar är det viktigt att ni startar från samma position. Var står ni idag? Och vart ska ni? Om ni inte har det klart finns risken att er resa går åt olika håll.  Ställ er frågan ”Om vi gör den här förflyttningen och förändringen kommer det leda till …”.

Sen är det dags att sätta mål. Mål är viktiga för att alla ska kunna bilda sig en uppfattning om vad det är som ska åstadkommas. De är också viktiga för att kunna mäta att ni nått fram dit ni ville.

När ni i ledningsgruppen är överens om vad ni är överens om är det dags att förankra förändringen i organisationen. Hos era medarbetare. Men den ska inte bara förankras. Förändringen ska byggas underifrån. Skapa ett engagemang och en vilja hos era medarbetare så att de förstår varför något ska förändras och vad de kommer tjäna på det. Att engagera och involvera från början är grunden för att lyckas.

2. Tänk lansering direkt
Vi var inne på det i råd 1. Nu gör vi det konkret. Vikten av att engagera era medarbetare och kollegor från start. Allt för ofta när strategiska arbeten genomförs får medarbetarna först reda på det när det är klart. Och dags för lansering. Det är få som vill ha det så. Man vill vara en del av arbetet och utvecklingen. Ni kommer märka att ju tidigare i processen ni lyckas engagera medarbetarna, ju mer kommer de gilla det. De kommer känna att det är ”deras” förändring och att de är delaktiga i den här resan.

Så, hur ska ni göra? Ställ frågor, be om input och håll medarbetarna uppdaterade. Svårare än så behöver det inte vara. Förklara också varför, på vilket sätt och i vilket steg i processen den information ni bett om kommer göra skillnad. Som ledare eller chef ska du också vara tydlig med att det är viktig input du får men att allt inte kommer genomföras. Det skapar rätt förväntningar.

Är ni ett litet eller medelstort företag är det bästa att träffa alla medarbetare personligen. Är det för komplext och tidskrävande skapa formulär eller enkäter (finns utmärkta du kan skapa i Google. Och som är gratis).

3. Börja smått men gör det regelbundet
Tre ord skrivna på ett blädderblock. Uppklistrade på en vägg. Den har hängt där några år. Sedan ni sist gjorde ett varumärkesarbete. Då kändes det så bra och förhoppningen var att ni nu skulle leva och andas varumärket. Och det började så bra. Men ju längre tiden gick ju mindre betydde orden som hängde där. Så, nu är det dags igen. Och den här gången ska det bli skillnad.

Känner ni igen er? Stora, långa och ofta kostsamma processer som sen rinner ut i sanden. Det är synd. Och ofta beror det på att man vill göra för mycket och för ofta. Det ni ska göra är att börja smått. Men att göra det regelbundet.

Att bygga en värderingsstyrd organisation handlar inte om tre ord på en lapp på en vägg. Det handlar om något enklare. Det handlar om enkla saker i vardagen. Att hålla det konkret och praktiskt.

Nedan följer två sätt att arbeta med varumärkesarbete och värderingsstyrning i vardagen:

a) Laget runt
b) Jobba med dilemman

a) Laget runt
Vid interna möten, så som ledningsgrupp, arbetsmöten eller måndagsmöten, börja med att alla medarbetare får berätta vad man gjort sen sist man sågs utifrån företagets värderingar. Det leder till att orden blir verklighet och inte en pappersprodukt. Ni kommer också märka att frågorna som kommer diskuteras blir mer strategiska. Ett exempel: Östsvenska Handelskammaren har värdeorden Driv, Hjärta och Skärpa. Utifrån driv har jag den senaste veckan värvat tre nya medlemmar. Utifrån hjärta ordnade jag en praktikplats åt en nyanländ. Utifrån skärpa tipsade jag en medlem om en kontakt på den tyska marknaden.

b) Jobba med dilemman
Alla företag har utmaningar och svårigheter. Problem i någon form. Det kan vara konflikter mellan personer eller klassikern ”Jag får ingen information”. Dilemmaövningen går ut på att ställa er frågan: Utifrån våra värderingar hur kan vi lösa det här problemet?

Prova detta. Det kommer ge nya och andra perspektiv.

4. Mät & följ upp
Vissa saker är enkla att mäta och följa upp. Som försäljningssiffror, antal besök på webben eller hur nöjda era kunder är. När vi pratar värderingar och varumärken hamnar vi automatiskt i det ”fluffiga” och mjuka landet. Och då är det inte lika lätt. Men minst lika viktigt. Om ni vill bli en värderingsstyrd organisation måste ni mäta och följa upp för att se om ni blivit det. Men hur gör man det då? Ställ frågor. Till dina medarbetare, dina kunder, dina leverantörer och samarbetspartners. Fråga för att få svar på om det som ni vill förmedla också uppfattas så. Fråga inte för frågandets skull. Ni frågar för att kunna bli bättre. Även här går det utmärkt att använda Googles gratisverktyg.

Och slutligen. Ett kom ihåg. Varumärkesarbetet blir aldrig färdigt, det är någonting som alltid pågår.

Foto: Crelle Photography

Tidigare råd finns här.

Under de senaste decennierna har det hänt något. Vi verkar vara mer stressade än någonsin. Sjukskrivningarna och produktionsbortfallet ökar för varje år och svaret på frågan hur vi mår blir idag ofta ”jag är stressad” eller ”det är lite mycket nu”. Men vad är stress? Och hur kan vi känna igen den när den kommer och lära oss jobba med den istället för mot den? Här ger Anders Tjernvik, forskningsansvarig på Linkura, sina bästa råd.

1. Lär känna din kropp och förstå din stress
De flesta av oss upplever, mer eller mindre, stress varje dag. Svaret på frågan hur vi mår blir ofta ”jag är stressad” eller ”det är lite mycket nu”. Stress har för oss blivit något negativt, som vi upplever belastar vår kropp och hjärna. Och visst kan det vara så, på lång sikt. Men i grunden är stress något positivt. Stress är det som får oss att leverera, prestera och överleva. Så länge du frigör utrymme för återhämtning (mer om det i råd 3) så kommer stressen jobba för dig istället för mot dig.

Först måste vi förstå stress och lära oss känna igen den. Stress startar alltid i din hjärna. Som sen skapar en belastning i din kropp. För att förstå stress och vilken inverkan den har på dig så måste du lära känna din kropp och se hur den reagerar under stress. Alla reagerar olika på olika saker och situationer. Det som är stress för mig, behöver inte vara stress för dig. Och för att kunna lära sig att hantera din stress är den stora grundprincipen att lära sig känna igen den. Fundera på; Vad är det som utlöser stress för dig?

När du har identifierat det kan du lära dig att styra mentalt hur stor belastningen av stressen blir. Det är inte lätt och det krävs lite jobb, men det går. Då kommer du kunna svara på stressen och förstå när du ska gasa. Eller bromsa. Du kommer också hitta metoder och tankar där du kan se hur du reagerat på liknande situationer tidigare. Det kommer leda till att du kommer hantera stress på ett annat sätt.

2. Jobba med din stress
Ett vanligt (och det första man ofta tänker på) när man är stressad och har för mycket att göra är att plocka bort arbetsuppgifter. Uppgifterna eller de saker som stressar dig. Men det är inte en långsiktig lösning för att komma i balans med din stress. Att plocka bort någon eller ett par saker som stressar kan hjälpa dig på kort sikt och ge ”snabbt” resultat. Och det kan vara nödvändigt ibland. Men varför det inte är en långsiktig lösning är för att du kommer hamna i nya situationer med nya stresspåslag. Livet fungerar så. Och du fungerar så. Istället för att välja bort arbetsuppgifter handlar det om att jobba med de olika stressituationerna för att sänka belastningarna och hantera det bättre.

När du blir stressad av en viss situation, arbetsuppgift eller liknande; tänk tillbaka på dina erfarenheter. Du kommer inse att du varit i liknande situationer tidigare. Och löst dem. Hur gjorde du då? Ett annat bra förslag är att utsätta dig för jobbiga saker, som ligger utanför din trygghetszon. Det kommer leda till att du inser att de inte var så farliga och förstår att du klarar mer än du tror. Försök hitta dina sätt för att jobba med stressen.

3. Återhämtning är A och O
Du kan leverera under hög press och stressa mycket under perioder. Det är ingen fara. Det viktiga är att du återhämtar dig. Men vad är återhämtning? Återhämtning är vila från belastning. Men vad det innebär för dig vet bara du. Men likt vi behöver lära känna vår kropp när den går in i en stressituation måste du lära dig vad återhämtning är för dig. Det kan vara vila eller meditation. Det är individuellt. Prova dig fram vad som är återhämtning för dig. (Träning är bra, men det är en stressreaktion, och därmed inte återhämtning. Mer om det i råd 4.)

När du hittat vad återhämtning är för dig. Sök dig dit och gör det så ofta du kan.

4. Konkreta tips i vardagen
Nedan kommer en rad olika konkreta tips för att minska din stress i vardagen.

Fysisk aktivitet. Alla studier visar det. Fysisk aktivitet fungerar både som förebyggande men också om man är i riskzonen. Fysisk aktivitet är en stressreaktion men efter ett träningspass sjunker stressbelastningen till en lägre nivå än den var före passet. Det leder till att totalbelastningen över ett dygn sjunker om vi tränar. Om man gör detta regelbundet så kommer stressbelastningen att sjunka för varje dag. Och det i sin tur leda till en lägre stressreaktion.

Vila. Fokusera på att vila. Vila behöver inte per automatik vara att sova. Men att sova är viktig återhämtning. Och du sover bättre när det är mörkt, svalt. Den bästa återhämtningen är sömn.

Ställtider. Lägg inte möten direkt efter varandra. Ta det ”lugnt” mellan möten för att skapa återhämtning. Det sänker belastningen drastiskt. Och det bryter de långa passen av stressbelastning.

Struktur och planering. Hitta strukturer och en planering för dig som gör att du har balans mellan stress och återhämtning.

Tillgänglighet. Om inte företaget har en tydlig policy kring tillgänglighet – hur mycket du förväntas vara tillgänglig. Skapa den själv. Idag kan vi vara uppkopplade och nåbara dygnet runt – var inte det. Våga stäng av.

Rutiner för arbetsuppgifter. Skapa dig rutiner för hur du tar dig an olika arbetsuppgifter. Handlar det om att lösa de jobbiga arbetsuppgifterna först? Svara på mail bara på morgonen?

Intern policy. Diskutera med din chef hur ni kan skapa rutiner för din arbetsvardag. Det handlar om såväl tillgänglighet som belastning.

Tidigare råd finns här.

Under tisdagen fick Östsvenska Handelskammaren besök av Storbritanniens ambassadör i Sverige, David Cairns. På Kammarforum i Norrköping hölls ett rundabordssamtal med fokus på Brexit.

Representanter från regionens stora bolag som exempelvis Holmen, Saab, Gränges och Siemens närvarade, alla med handel utomlands och självfallet intresse av att höra det senaste i turerna kring Brexit. Hälsade välkommen gjorde landshövding Carl Fredrik Graf och Anna Axelsson, verksamhetsansvarig på Östsvenska Handelskammaren innan David Cairns, som varit ambassadör i Sverige i drygt tre år, tog vid.

-Storbritannien betyder mycket för Sverige. Det är en stor och viktig handelspartner för svenska bolag, sa David Cairns. Jag har träffat väldigt många svenska företag som gör affärer med Storbritannien och de vill ha besked om Brexit. Det kan jag tyvärr inte ge idag.

David Cairns kunde dock berätta att han ser det som mest troligt att Storbritannien lämnar EU i mars som planerat. Han ser att risken är liten för att det inte blir någon deal denna vår, han ser också att risken är liten för en förlängning.

David Cairns uppmanade åhörarna till frågor och diskussion och avslutade sitt anförande med att berätta att han ofta får frågor om de klipp svenskarna sett på nyheterna från brittiska parlamentet de senaste tiden. Klipp med parlamentsledamöter som ropar och buar.

– Det ni får se på nyheterna är det allra mest teatraliska, säger han. Men det har varit väldigt många debatter och det visar att landet är splittrat i frågan. Troligtvis mer än någonsin.

Rollen som styrelseordförande är ingen enkel uppgift.

Därför valde Östsvenska Handelskammaren  att tillsammans med StyrelseAkademien Östsverige erbjuda en utbildning med fokus just på ordföranderollen där styrelseordföranden kan utvecklas – kunskapsmässigt och genom att bredda sitt nätverk.

– Efter ett par år som styrelseordförande sökte jag fördjupning kring just ordföranderollen, säger Ann Holmlid som är biträdande universitetsdirektör vid Linköpings universitet och styrelseordförande i Kårservice AB. Jag har tidigare gått Diplomkurs i styrelsearbete och tänkte först att det skulle ”räcka”. Men ordföranderollen är komplex eftersom det kräver att man hanterar och balanserar många perspektiv och intressen. Jag behövde helt enkelt en duvning i rollkoll och verktyg för hur styrelsearbetet kan utvecklas, säger hon.

Utbildningen genomfördes hösten 2018 men återkommer 21 maj 2019 med en ny grupp engagerade deltagare från regionen.

– Jag har varit på många utbildningar i Stockholm men på den här utbildningen var det roligt och gav mycket att man fick träffa många lokala styrelseordföranden. säger Jan Nystedt som är styrelseledamot i Biototal och Agricam och gått utbildningen under hösten.

Utbildningen som är över en heldag riktar sig till personer som jobbar i små eller medelstora bolag, är nya som ordföranden eller har större erfarenhet men behöver tänka i nya banor och få nya insikter.Det kan vara såväl i privata som i publika aktiebolag.

– Människorna gör verkligen den här kursen. Alla är i en liknande situation och vi ger varandra bredare erfarenhet. Att vara ordförande för en styrelse är ett tema man aldrig blir fullärd på, säger Jan Nystedt.

Ann Holmlid tycker också att det var mycket givande att träffa andra personer från regionen i liknande sits.

– Utbildningen gav mig än mer respekt för uppgiften att leda en aktiebolagsstyrelse men också en känsla av hanterbarhet. Och så fick jag inspiration från de andra deltagarna. Det var lyxigt att få möjlighet till samtal och reflektion med personer som har erfarenheter från bolag som befinner sig i andra branscher och utvecklingsfaser, säger Ann Holmlid.

Utbildningen 21 maj leds av Torsten Örtengren som för närvarande är styrelseordförande i PR Vård Holding AB, ClubOnWeb Community Sweden AB och The Real Group AB samt har haft ett antal andra styrelseuppdrag som ordförande och ledamot.

Vill du också gå ordförandeutbildningen hos oss på Handelskammaren?

Här kan du läsa mer och anmäla dig.

[ansvarig medarbetare=”Anna Axelsson”]

[skribent medarbetare=”Ulrika Andåker”]

Ett mingel är ett utmärkt tillfälle att knyta nya kontakter. Kontakter som kan leda till nya vänner, nytt jobb eller en ny affär. Ändå är det vanligt att vi ställer oss och pratar med människor vi redan känner. Efter att ha varit på otaliga sådana mingel (och ansvarat för nästan lika många) såg Helene Njord-Westerling svårigheten många hade att skapa nya kontakter. Hon tog tag i saken, skrev en bok och började föreläsa på ämnet. Allt för att hjälpa människor att få ut mer av sina mingel. Sen dess är hon mingelexpert. Och här delar hon sina bästa råd för att du ska lyckas.

1. Sätt mål och var förberedd
Ställ dig frågan; varför har jag valt att gå på den här träffen?

Du har valt det av en anledning. Det kan vara anledningar som;

Ämnet verkar intressant.
Du tror det kommer vara många intressanta människor där.
Du vill nätverka och lära känna nya människor.

Oavsett vilket är varje mingel en oerhörd möjlighet att lära känna nya spännande människor. Och kanske blivande affärskontakter. Då är det dumt att låta slumpen avgöra hur bra minglet blir. Så; förbered dig inför minglet. Det kan vara exempelvis genom att ta del av deltagarlistan.

Sätt sedan mål vad du vill få ut. ”Jag vill träffa tio nya personer”. ”Jag vill prata med Anders Andersson på företaget Anderssons.”

När du är på minglet prata inte med människor du redan känner. Du är där i tjänsten. Och du är där för att mingla.

2. Presentera dig med förnamn, efternamn och titel
Många är vi som slarvar med vår presentation. Ofta säger vi förnamnet och vilket företag vi representerar. Det förlorar vi på. Presentera dig med förnamn, efternamn, titel och vilken organisation du jobbar på. Genom att göra det kan vi enklare ta samtalet vidare och hitta områden som vi kan prata om.

Om du har varit på många mingel har du troligen träffat många människor. Och risken är stor att du kommer hamna i situationer där du möter en person du inte minns. Personen som just nu står framför dig. Var ärlig med det. Att du inte kommer ihåg namnet. Eller i vilket sammanhang ni setts. Att du under tiden ni pratar försöker lista ut vem personen är och i vilket sammanhang ni möts kommer bara leda till att du fokuserar på det och inte det som ni pratar om nu. Ingen tar illa vid att inte bli ihågkommen. Det är nämligen nästintill omöjligt att komma ihåg alla.

[quote]Presentera dig med förnamn, efternamn, titel och vilken organisation du jobbar på [/quote]

Vi behöver också prata lite om kroppsspråket. När du står och pratar med en person; istället för att stå mittemot varandra stå lite ”snett”. På så vis bjuder du in andra i er konversation. Andra tips är att inte ha armarna i kors eller i byxfickorna. Och rör dig mitt i lokalen och smit inte undan.

3. Visa intresse och var nyfiken
Småpratet har betydelse. Det visar forskning. Inled med småprat. Det kan vara om ämnet som minglet handlar om. Om hur dagen varit. Eller till och med om vädret. Men fastna inte där. Försök kom vidare och lär varandra lite mer. Ställ öppna frågor. De flesta tycker om att prata om sig själva. Så genom att ställa öppna frågor och vara en god lyssnare kommer du lära känna den här personen och förstå på vilket sätt ni kan ha utbyte av varandra.

[quote]Småpratet har betydelse. Det visar forskning.[/quote]

Ibland kommer du känna att du inte når fram till en person. Att personen verkar totalt ointresserad. Fortsätt ändå. Personen har satt på ett ”filter” och värderat dig. Men den personen vet inte vem du är. Så fortsätt och försök väcka personens intresse. Och likadant tvärtom. Du ska vara öppen. Du måste vara öppen. För du vet aldrig vem personen mitt emot dig är. Det kanske är din nästa stora affär. Döm ingen på förhand och ha inga förutfattade meningar.

4. Följ upp
Ni har bytt visitkort med varandra under minglet. (Det stämmer, visitkortet är inte dött). Nu är det dags att följa upp. För ska vi vara helt ärliga så har minglet inget värde om du inte följer upp. Kontakta på linked in med en hälsning; ”Hej! Trevligt att träffas under minglet. Jag skulle gärna vilja bli kontakt med dig här på Linked In”. Efter det har ni kontakt och ni vet att ni kan kontakta varandra vid senare tillfällen.

Få 4 råd direkt i din mailkorg!
Det här är en artikelserie där människor delar med sig av sina bästa råd, tips och idéer inom sina specialområden. Vill du ha dessa råd en gång i veckan direkt i din mailkorg? Anmäl dig här.

Tidigare råd finns här.

Varför lyckas vissa företag, grupper och lag bättre än andra? Finns det några hemliga  knep? Några oskrivna regler hur man ska göra? Marie Loob har lång erfarenhet av att leda och utveckla arbetsgrupper till framgångsrika team. Här ger hon sina bästa råd hur ni gemensamt bygger team som levererar resultat. Och har kul på vägen.   

1. Samlas kring tydliga mål
Tänk på ett framgångsrikt team. Det kan vara ett fotbollslag, en teaterensemble eller ett företag. Vad tror du gjort dem framgångsrika? En viktig komponent är såklart att teamet består av människor och individer som vill och kan göra det jobb som behövs. En viktigare del är att de vet vad det är som ska göras. De har samlats kring ett gemensamt mål. Vinna fotbolls-VM, få publiken att skratta till tårar eller leverera en miljon i vinst. Bygg ditt team med människor som kan och vill göra jobbet. Samla dem kring en gemensam målbild (bra mål är konkreta, mätbara och tidsbestämda) och se till så att alla förstår vad som ska göras och varför det ska göras.

”En viktig komponent är såklart att teamet består av människor och individer som vill och kan göra det jobb som behövs. En viktigare del är att de vet vad det är som ska göras.”

Bryt sedan ner målet individuellt. Så att alla förstår sin roll, vilken betydelse alla har och vad man förväntas bidra med. Att alla känner att deras insats är betydelsefull skapar engagemang och utvecklar teamet och medarbetaren.

2. Skapa tillit till varandra
Ett självgående team som levererar resultat efter resultat bygger på en ömsesidig tillit till varandra. Och till varandras kompetenser. Det handlar om att släppa hierarkier och fokusera på människan. Att skapa en trygghet där medarbetare vågar ta risker, vågar visa sina brister och ser varandras kompetenser som tillgångar. Det motiverar medarbetarna att fatta egna beslut och göra det utifrån det ni gemensamt tycker är rätt. På så vis fattas besluten där kompetensen finns och du som ledare behöver inte gå in och detaljstyra och fatta beslut om det du kanske inte är bäst på.

3. Tala klarspråk med varandra
Var ärliga med varandra. Det är inte alltid så lätt, men så viktigt. Försök hitta balansen där ni kan tala klarspråk med varandra och få varandra att växa tillsammans. Det handlar om att skapa en kultur där man vågar ge kritik. Och beröm. Såväl från ledare till medarbetare och tvärtom och som medarbetare till medarbetare.

Sätt strukturer runt detta. Vad är okej och vad är inte okej i det här teamet? Hur kände jag det när du sa så? Hur klarar vi upp missförstånd i den här gruppen? Hur firar vi i det här laget? Försök skapa dialoger bortom de formella rollerna. Det här kan ta lite tid och vi behöver påminna varandra om att vara modiga och ärliga mot varandra och när ni lyckas kommer ni ha skapat ett energirikt och hållbart team. På riktigt. Och som levererar.

4. Var personlig
Du som ledare är en förebild. Vare sig du vill eller inte. Och det är viktigt att du lever som du lär för att få dina medarbetare att göra det. Men som ledare eller chef är du också som vem som helst. Du har starka sidor. Och svaga. Du är människa. Våga visa det. Att visa att du är mänsklig och synliggöra dina fel och brister kommer leda till att dina medarbetare också vågar slappna av och bjuda på sig själva.

”Du som ledare är en förebild. Vare sig du vill eller inte. Och det är viktigt att du lever som du lär för att få dina medarbetare att göra det.”

Marie Loob är tf VD/CFO på Svenska Spel och har arbetat som ledare och att bygga framgångsrika team och arbetsgrupper i över 20 år.

Tidigare råd finns här.