REPLIK I DAGENS INDUSTRI . I en ny rapport säger Stockholms Handelskammare nej till nya stambanor och motiverar det delvis med att investeringen skulle gynna södra Sverige. För oss är det obegripligt hur något som gynnar södra Sverige kan upplevas negativt av huvudstaden.

Kostnaden för nya stambanor uppskattas till 230 miljarder kronor, men räknar man bort kostnaden för de delsträckor som redan är beslutade så är den återstående kostnaden cirka 120 miljarder. Stockholms Handelskammare vill behålla de beslutade delsträckorna, men inte räkna av dess kostnader. Rapporten utgår först från investeringar på 110 miljarder i delsträckor av nya stambanor, och låtsas sedan att det fortfarande finns 230 miljarder att spara och föreslår åtta alternativa investeringar. Listan över alternativa investeringar måste kortas betänkligt om pengarna ska tas från nya stambanor.

Sverigeförhandlingen föreslog att de nya stambanorna ska lånefinansieras. Stockholms Handelskammare menar att det är för dyrt att låna, att det inkräktar på andra behov av underhåll och investeringar. Samtidigt föreslår de alltså alternativa investeringar på 230 miljarder. Frågan är hur Stockholms Handelskammare vill få fram dessa 230 miljarder. Vi har sett ett finansieringsförslag för Stockholm – Oslo, men gällande övriga satsningar är tanken att anslagsfinansiera och är det då Östlig förbindelse som ska vänta till år 2075?

4 av 5 företag i vår region vill anställa men hittar inte rätt kompetens. Problemet är inte specifikt för den östsvenska regionen eller näringslivet, utan delas av företag, myndigheter och organisationer över hela landet. Östsvenska Handelskammaren har under 2019 prioriterat och trappat upp arbetet med kompetensförsörjning på flera sätt. Bland annat genom Kompetensmatchen.  

Vintern 2019 beviljade Skolverket medel till Östsvenska Handelskammaren för att stärka befintliga initiativ för att stärka tillgången på kompetens. Pengarna ska användas till regional samverkan mellan näringsliv och skola med fokus på ökad kvalitet och attraktion inom gymnasieskolan, inriktat mot utpekade bristyrken.

Samarbeten mellan företag och skola är avgörande för att få ungdomar intresserade av tekniska och praktiska yrken – och på så vis få företagen att växa och utvecklas.

De planerade insatserna innefattar bland annat

• Skapa mötesplatser för informationsutbyte mellan regionala skolor och näringsliv i syfte att få fram fler APL- och lärlingsplatser och gymnasieuppdrag
• Skapa nya och ingå i existerande branschgrupper inom bristyrken som industri, IT, bygg och logistik-transport samt besöksnäring i syfte att stötta utbildningsprogram som är i behov av näringslivet för marknadsföring
• Samverka med regionala beslutsfattare, intresse- och arbetsgivarorganisationer och fackförbund i syfte för närmare samarbete mellan dessa kring kompetensförsörjning samt stödja arbetet inom Teknikcollage
• Skapa och kommunicera information om möjligheterna med ett ökat engagemang hos näringslivet i utbildningsfrågor

Arbetet under hösten inleds med ett event den 29 augusti inför Östergötlands Industridag. Ett frukostmöte i Norrköping och ett lunchmöte i Linköping. Första tisdagen i varje månad kommer det även att på Kammarforum i Norrköping hållas Kompetensfrukost, med olika teman som exempel på mötesplatser mellan skola och näringsliv. Första tillfället är den 3 september klockan 7.30.

Från och med 1 augusti tar Lotti Bjuvander över stafettpinnen som projektledare för Kompetensmatchen. Lotti har tidigare arbetat mestadels med affärsnyttan för våra medlemsföretag, men kommer under hösten att arbeta mer inriktat mot kompetensförsörjning inklusive fortsatt satsning på succékonceptet Gränslös frukost.

Årets politiker- och demokrativecka pågår för fullt. Tusentals politiker, beslutsfattare, opinionsbildare, branschföreträdare och medieprofiler möts på Visbys gator och torg för att diskutera, analysera och debattera. Måndagen den 1 juli var East Sweden Arena en av platserna för ändamålet.

Över 3 700 seminarier arrangeras under veckan. Östsvenska Handelskammaren tillsammans med Region Östergötland, Norrköpings och Linköpings kommuner arrangerade åtta av dem under måndagen.

– I Almedalen finns möjlighet att bygga den positiva bilden av vår attraktiva region och platsmarknadsföra oss långsiktigt, säger Erik Nellmark, marknadsföringsansvarig för East Sweden. Många beslutsfattare från både offentlig och privat sektor finns på plats och genom East Sweden Arena skapas ett regionalt forum för att möta och bearbeta dessa målgrupper, i för oss viktiga frågor.

Dagen startade med talman Andreas Norlén som pratade om ämbetet och om sin resa med den långdragna regeringsbildningen. En process som tog 134 dagar. Det hör inte till vanligheterna i Sverige.

– Vi är vana vid ett stabilt politiskt system, nu är det mer dynamiskt. Det behöver vi förhålla oss till, sa Andreas Norlén, som även genom moderator Karin Klingenstiernas förtjänst fick möjlighet att visa upp sina numera välkända kunskaper inom svensk poesi.

– Gällande regeringsbildningen hade dock Karin Boye fel. Det var inte resan, utan faktiskt målet – att få en regering och statsminister på plats – som var mödan värd, konkluderade talmannen.

Internet 30 år
Något som uppmärksammades på arenan var att internet fyller 30 – en trettioåring som inte alltid är så pigg.

– Internet är fantastiskt, men har också sina utmaningar. Den webb vi ser idag är livfull, men infrastrukturen är ägd av ganska få, sa Marcin de Kaminski, nätaktivist och forskare.

En bild Anne-Marie Eklund Löwinder från internetstiftelsen bekräftade.

– Den fysiska infrastrukturen är byggd för det som vi använder internet till idag. Men på det sätt som internet utvecklas och kan användas till i framtiden, exempelvis block chain, kommer det bli en stor utmaning att bygga ut infrastrukturen, sa Anne-Marie Eklund-Löwinder.

Årets program fokuserade på innovation och samhällsutmaningar där ämnen som visualisering, cirkulär ekonomi, AI i sjukvården, digitalisering i skolan och robotar i matproduktionen stod på agendan. I det sistnämnda seminariet stod Per Frankelius, docent vid Linköpings universitet och processledare för Agtech 2030, för en spektakulär inflygning från jordbrukets första steg mot industrialisering till dagens gps- och robotteknik och framtidens möjligheter för en mer hållbar och generös livsmedelsförsörjning för jordens växande befolkning. Företrädare för Saab, Energifabriken, Vreta kluster samt riksdagen, intygade verkligheten bakom siffrorna och hur framstående Sverige och Östergötland är på området.

[quote]Just nu pågår 18 000 byggprojekt i Sverige. Transporter och logistik är inte bara tillfälliga störningar utan en del av våra städer[/quote]

Ett annat område där regionen ligger i framkant är forskningen kring en störningsfri stad. Biträdande professor Anna Fredriksson, LiU, presenterade sina studier kring hur växande städer såsom Norrköping och Linköping liksom Stockholm och Göteborg, har mycket att vinna på att samordna och planera sina transporter till och från pågående byggnationer.

– Just nu pågår 18 000 byggprojekt i Sverige. Transporter och logistik är inte bara tillfälliga störningar utan en del av våra städer, sa Anna Fredriksson.

– Vi hade ett högintressant program och det blev så bra som vi hoppats på, säger Erik Nellmark, som konstaterar att det var högt tryck i arenan under nästa alla seminarier.

Programmet avslutades framåt kvällen med det traditionella östgötaminglet – dit alla är välkomna. 180 personer hittade till East Swedens nya arena och kunde njuta av varandras sällskap, snittar och cider till toner av jazzmusik med anledning att Norrköping valts till årets jazzkommun av Riksförbundet Svensk Jazz.

Almedalsveckan är långt från slut. Men för den gemensamma East Sweden-satsningen är förpliktelserna över. Missade du något seminarium eller inte hade möjlighet att vara med, kan du se alla seminarierna här.

Jag vet att det smarta är att vara emot. Det pragmatiska och förnuftiga är inställningen nej. Nederlag är inte coolt, därför är det säkrare att vara negativ från början. Avslappnat anti, liksom. Och sedan, när det inget blev, kan man nicka långsamt, och betrygga den naiva omgivningen att det ändå var bäst som det skedde.

Det finns gott om folk med den inställningen, särskilt nu kort efter beskedet att Stockholm Åre inte får arrangera vinter-OS 2026. Det är den kloka skaran, den verklighetsförankrade med fötterna på jorden. Som inte svävar iväg och begär det orimliga. Som kan klä på sig ”vad var det jag sa”-minen och strosa nedför självgodhetens esplanad i visshet om att de åtminstone inte förlorat något. Vare sig pengar eller drömmar. Jag vet. Jag tillhör också den där skaran ibland.

Men kan jag nu få vara den där naiva, drömmande fånen ett tag? Den som förstår alla praktiska och ekonomiska fördelar med att hoppet är ute, men som ändå ville få leva en stund på det och några glädjekalkyler? Kan jag bara få lov att vara lite besviken?

Inte bara på det faktum att det hade varit häftigt att få se Sverige stå värd för det enorma idrottsevenemanget – för det hade det. Men drömmen om Stockholm Åre-OS stod för något mer: en banbrytande och moralisk seger över hybrisen och slöseriet kopplat till så många andra svulstiga tillställningar med budgetar som spräckts både tre och fyra gånger. Sverige kunde ha levererat ett mer hållbart OS, ur alla perspektiv, och där skidåkarna, hockeyspelarna och bobåkarna fått stå i centrum istället för extravagansen, flashiga arenor och fyrverkerier synliga från månen.

Stockholm Åre hade varit stad och land i förening. Lilla Åre som klättrat upp som ett kulturellt och kulinariskt Mekka lika mycket som en högborg för business. Ett villkor för spelen har varit näringslivets engagemang, likaväl som det politiska. Tyvärr föll det väl en del på det folkliga. För som sagt, det är smart att vara emot sådana här spektakel. Sett ur en stjärnögd troskyldigs synvinkel, hade Sverige kunnat göra OS en tjänst. Och kanske tänt ett hopp hos andra städer och länder, som inte haft modet sticka av från förnuftets stig och satsa. Är det inte förresten det som tävlingsidrott handlar om? Att våga vinna?

Det var en fin dröm, nu har vi vaknat. En del av oss har redan glömt, andra lever med minnet av något vi trodde på och torkar våra tårar. All lycka åt Milano Cortina. Jag hoppas att förändringen till ett mer ekonomiskt nedtonat och socialt och ekologiskt intelligent OS kan förverkligas ändå. Idrott ska förena, inte polarisera och framför allt inte förstöra, utan bygga upp och stärka.

Kalla mig blåögd, men jag väljer den inställningen.

[skribent medarbetare=”Maria Björk Hummelgren”]

Från augusti har vi en ny stjärna på plats på Handelskammaren i Jonna Hedlund. Jonna har varit tjänstledig för studier i tre år och är nu tillbaka i en ny projektledarroll som bland annat kommer innebära mycket arbete med 100-listan. Här tre korta till Jonna:

Vem är du?
En glad tjej som för ca 4,5 år lämnade familj och vänner i Stockholm för att flytta till Linköping för kärleken. På min fritid blir jag lätt rastlös och vill nästan alltid göra något. Då tycker jag om att träna, umgås med min sambo eller hälsa på familj och vänner i Stockholm. Jag tycker även om att resa, upptäcka nya miljöer och testar gärna nya saker att göra, allt ifrån en ny träningsform till att brygga egen öl.

Vad ser du mest fram emot när det gäller 100-listans fortsatta arbete?
Jag ser både fram emot att få lära mig mer om styrelsearbete och fram för allt jämställda styrelser men även vad jag, tillsammans med den nya styrgruppen, kan bidra med för framtida arbete inom 100-listan. Sen ser jag såklart fram emot toppeventet i Stockholm den 16 oktober. Hoppas vi ses!

Vad ska du göra i sommar?
I sommar blir det mycket tid med familj och vänner. Som alltid åker vi till Gotland för att hälsa på mina släktingar där. Sedan en tur till västkusten med vänner för att därefter ta mig cirka 100 mil därifrån, närmare bestämt till Umeå. Avslutningsvis blir det några slappa dagar i svärmors sommarstuga!

Välkommen på ett kraftfullt event i Stockholm city den 16 oktober kl 13-19! Inbjudan vänder sig till dig som är kvinna och har erfarenhet, kompetens och vilja att åta dig styrelseuppdrag, samt till dig som söker efter ny kompetens till din styrelse.

Program

Styrelsekraft
– historia och nuläge, vad behövs framöver?
Anna Lundmark Lundbergh VD Almi Värmland
Karin Steen, styrelsekraft Alumni

Anna Lundmark-Lundbergh, Vd Almi Värmland samt ansvarig för Almis styrelsekartläggning och Karin Steen, Styrelsekraft Alumni,arbetar aktivt med att öka jämställdheten i näringslivet för att det bidrar till ökad tillväxt och attraktionskraft.

Jämställd rekrytering?!
Behöver man tänka annorlunda? 
Fredrik Hillelson VD Novare

Fredrik Hillelson, är grundare och VD i Novare Human Captial AB. Han arbetar sedan 2001 med huvudfokus på rekryteringar till styrelser och VD-roller samt ledningsgruppsnivå och har genomfört mer än 1000 rekryteringsuppdrag.

Rekrytering till de statliga bolagen
– så arbetar vi för jämställda styrelser
Åsa Mitsell, Näringsdepartementets avdelning för ägarstyrning

Åsa Mitsell är ansvarig för styrelserekrytering för bolag med statlig ägande på Näringsdepartementet. Hon har dessförinnan en bakgrund från ledande befattningar inom Executive Search bland annat som VD/konsult för K2 Search och som partner för Signium.

Alectas arbete för jämställda styrelser, utmaning, hinder och resultat
Ramsay Brufer chef för ägarstyrning Alecta

Ramsay Brufer är chef för ägarstyrning på Alecta och har drygt 20-års erfarenhet inom Corporate Governance. Han är ledamot i Aktiemarknadsnämnden, styrelseordförande i fastighetsbolagen Ancore och Swedish Airport Infrastructure AB samt styrelseledamot i Heimstaden Bostad AB.

Ledarskap när allting förändras
Anna Kinberg Batra

I sin föreläsning berättar Anna Kinberg Batra hur det kändes att vara så nära att bli Sveriges första kvinnliga statsminister, hur det känns att vara kvinna i en mansdominerad kultur och om varför hon aldrig har ångrat att hon tog chansen.
Med mångårig erfarenhet även från företagande och ledarroller i olika branscher ger hon även några råd till dig som fortfarande har toppjobbet framför dig.

Framtidsapaning
– vilka egenskaper krävs av framtidens styrelse
Petra Stenqvist

Petra Stenqvist är Chief Experience Officer på PwC Experience Center i Stockholm och kommer bland annat belysa några av de egenskaper hon anser att en styrelse, ett företag och en organisation måste ha för att vara fortsatt relevanta.

Paneldebatt med föreläsarna
Vad behövs framöver?

Moderator: Anna Linusson

Datum: 16 oktober
Tid: 13.00-19.00    
Plats: PwC, Bonnierhuset, Torsgatan 21, Stockholm
Anmälan: Här                           

Medarbetarnas kompetens och kunskap är viktig för organisationens effektivitet och för att nå resultat. Men något som är ännu viktigare är dina medarbetares engagemang. Harriet Nilsson har i över 30 år arbetat med ledarskap och här ger hon sina bästa råd för hur du som ledare kan engagera dina medarbetare och därmed också nå era mål.

1. Allt börjar hos dig själv
Att vara ledare handlar om att leda andra människor. Det handlar om självförtroende, beslutsamhet och trygghet. Det handlar om att ta vara på dina medarbetares potential, samtidigt som företagets mål ska uppfyllas. Som ledare har du ett ansvar. Ett ansvar för dina medarbetare och deras utveckling och välmående.

Innan du kan leda andra och få dina medarbetare att göra som du vill måste du börja med dig själv. Reflektera och lär känna dig själv på djupet. Vilka är mina värderingar? Varför gör jag så här? Varför reagerar jag så här?

2. Sätt en plan och definiera målet
Vi vill bidra. Som människor vill vi vara en del av en grupp och bidra till gruppens utveckling och mål. Det är du som ledare, VD, chef eller projektledare som först måste definiera målet. Målet för det som ni tillsammans ska genomföra. Är det en förändring? Ett nytt projekt? Eller verksamhetsåret? Oavsett vilket: sätt upp en plan med tydliga mål om var ni ska och hur ni ska ta er dit. Det är viktigt dels för att du ska veta åt vilket håll du ska styra, dels för att sedan veta om du har kommit dit du tänkte dig. Men framför allt för att dina medarbetare ska veta åt vilket håll ni ska arbeta.

Genom att göra en tydlig plan där du involverar och engagerar medarbetarna och styr gemensamt mot planens mål, går det också lättare och snabbare att korrigera om ni är på väg åt fel håll.

Att ha en tydlig plan och ett definierat mål har ännu fler fördelar. Det skapar nämligen en trygghet i organisationen. Om alla vet sin roll, vad som förväntas av en och vilka mål som ni gemensamt strävar mot, så kommer det gå snabbare att nå målen. Du kommer dessutom få medarbetare som känner sig engagerade och trygga. Att skapa tillit i gruppen är en av de viktigaste egenskaper en ledare kan ha.

3. Jobba med förstärkta nyckelbeteenden hos dina medarbetare
Du har säkert som ledare många gånger undrat varför dina medarbetare inte gör som du säger. Nyckeln för att lyckas är att få människorna, dina medarbetare, att vilja göra det. Inte känna att de måste.

När vi har gått igenom steg 1 (lärt känna dig själv), steg 2 (definierat målet) och innan du kommer till steg 4 (skapar genomförandekraft på företaget) ska du hitta och jobba med att förstärka nyckelbeteenden hos dina medarbetare. Nyckelbeteenden är sådana som stärker er organisation och som gör att ni kommer närmare målet.

Exempel på nyckelbeteenden kan för en säljare vara att bli grym på research. För en marknadschef att bli expert på uppföljning. För en receptionist att bli bäst på bemötande.

Fundera på vilka nyckelbeteenden du behöver ha i organisationen för att ni ska få genomförandekraft som gör att ni tillsammans kan uppnå era mål. Förstärk de beteenden som du vill att dina medarbetare ska göra mer av.

4. Genomförandekraft
Rapporter. Möten. Undersökningar. Det finns stora möjligheter att planera ihjäl sig och undersöka sönder saker. Men inga medarbetare tycker att en ledare som inte fattar beslut eller har kraft att genomföra saker är en bra ledare. Och tvärtom: ledare tycker inte om medarbetare som inte får saker gjorda.

Som ledare ska du arbeta för att skapa genomförandekraft i din organisation. Det handlar dels om att du ska få saker gjorda, dels att få dina medarbetare att göra saker. Att skapa en kultur på företaget som säger: här gör vi. Budskapet kan ni få fram genom att sätta upp en lapp, informera alla i personalen eller helt enkelt se till att beslut fattas. Genomförandekraften är den viktigaste förmågan för att uppnå det du vill. Har du inte den kommer du inte komma framåt.

Ett sätt att lyckas med din genomförandekraft och få fler saker gjorda på kortare tid, är att delegera. Det finns många fördelar med att delegera. Framför allt minskar du din arbetsbelastning, samtidigt som du låter andra medarbetare ta plats och ansvar. Det handlar om att du som ledare måste våga släppa taget och vara uthållig. Har du delegerat en arbetsuppgift måste du låta din medarbetare få en ärlig chans att slutföra den. Ta inte över uppgiften, även om du upplever att det går för långsamt. Var uthållig. Följ sedan upp för att se hur det gick. Och ge feedback.

Harriet Nilsson har i över 30 år drivit företag och arbetat i olika ledande befattningar. Idag driver hon det egna konsultföretaget Carota Consulting AB med fokus på utveckling av personal och organisationer för lönsammare verksamheter.

Tidigare råd finns här.

Nytt nummer av Global Utsikt finns nu att läsa digitalt.

Läs om hur nytt avtal med Singapore öppnar för mer handel med Asien och om vilka branscher som ökade mest under 2018.

Bläddra i tidningen HÄR.

Krönika

Visst kan syskon ligga i luven på varandra ibland. Men när det verkligen gäller, då sluter de upp tillsammans.  

Nyligen fick jag förmånen att bli en del av ett nybildat, regionalt nätverk för kvinnor. Jag är personligen inte särskilt förtjust i sammanhang som marknadsför sig som exklusiva för ett kön, men det här nätverket är annorlunda. Det är nämligen inte bara för att klappa oss själva på axeln och tala om att ”vi kan” som kvinnorna i det här nätverket träffas, utan för att lära oss en viktig läxa: vi måste stötta varandra. Och hur gör vi det bäst? Jo, genom att sluta att snacka skit och trycka ner andra kvinnor. 

Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra, sägs det. Kanske det då även finns ett reserverat ställe i himlen för de som gör det. Det här nätverket, ”Sorelle” (”systrar” på italienska), tar dock mer fasta på de bra platserna här på jorden. Platser som vi kan nå genom att stötta varandra, goda exempel och nyttiga erfarenheter. Så som systrar ska.  

Det här systerskapet har fått mig att fundera på ett annat familjeband, den mellan vår regions två största städer. Likt två tjuriga småsyskon har Linköping och Norrköping genom tiderna tävlat mot och gnabbats med varandra. Och det har kanske sin charm, då och då. Men det börjar bli dags att växa upp och ta relationen till en ny, mer stöttande nivå.  

I värsta fall är en konkurrens mellan Linköping och Norrköping rent av skadlig för regionens tillväxt och utveckling. Företagen vet det, och bryr sig inte om vare sig kommun- eller regiongränser. Det är förutsättningarna och möjligheterna för framgång som är det viktiga. Vi vill inte ens längre prata om forna dagars käbbel – risken för ökad stigmatisering är inte värd att ta. Istället är samarbete, och samsyn på städernas likheter och gynnsamma olikheter, självklart.  

Tecken finns att även politikerna börjar inse vikten av att prata väl om systerstaden. När Business Arena arrangerades i början av våren fick kommunstyrelsens ordförande i Norrköping, Lars Stjernkvist (S), frågan om konkurrensen mellan städerna. Han svarade, tror jag, så som många känner: vi börjar bli rätt trötta på frågan.  

Vid ett annat tillfälle nyligen identifierade Linköpings kommunalråd Muharrem Demirok (C) städerna med artister sprungna ur respektive kommun: ”Norrköping är som Plura medan Linköping är mer Louise Hoffsten”. Olikheter som förstås bör ses som fördelar och användas i marknadsföringen för att locka hit nya företag, medarbetare, studenter och besökare. Tillsammans har städerna det mesta – tillsammans är vi starkare. Och de offentliga kärleksförklaringarna behöver bli fler. 

Så nästa gång du hör kollegan, grannen eller chefen säga något nedlåtande om systerstaden – säg emot. Börja förändringen! Det finns säkerligen en särskild plats i himlen för den som talar väl om sin systerstad – och förmodligen gott om säten nere på varmare breddgrader för den som gör motsatsen. 

[skribent medarbetare=”Maria Björk Hummelgren”]

Framtidens matproduktion, AI i sjukvården och visualisering av Agenda 2030. Det är några ämnen som diskuteras i East Sweden Arena under Almedalsveckan.
– Vår region har ambitionen att vara en drivande kraft inom innovation och samhällsfrågor, säger Andreas Capilla, regionutvecklingsdirektör i Region Östergötland. Vi vill ta täten och lyfta de här frågorna i Almedalen.  

Fyra organisationer står bakom East Swedens deltagande under årets Almedalsvecka – Region Östergötland, Östsvenska Handelskammaren samt Norrköpings och Linköpings kommuner.

– I Almedalen finns möjlighet att bygga den positiva bilden av vår attraktiva region och platsmarknadsföra oss långsiktigt, säger Erik Nellmark, marknadsföringsansvarig för East Sweden.  Många beslutsfattare från både offentlig och privat sektor finns på plats och genom East Sweden Arena skapas ett regionalt forum för att möta och bearbeta dessa målgrupper, i för oss viktigt frågor. Därför är Almedalen viktig för oss.

East Sweden drar dock ner sin närvaro i Almedalen i år – till en dag jämfört med förra årets tre dagar. I år finns också arenan på en ny plats, en trädgård på Mellangatan 7.

– Vi kör en heldag med intressanta seminarier måndagen den 1 juli, säger Erik Nellmark. Vi försöker arbeta resurseffektivt, och tillsammans med andra regionala satsningar inom platsmarknadsföring så har vi valt den här omfattningen i år.

Spännande program
Årets program har fokus på innovation och samhällsutmaningar. Det kommer att handla om bland annat visualisering, cirkulär ekonomi, AI i sjukvården, digitalisering i skolan och högteknologi i matproduktionen. Dagen startar med att talman Andreas Norlén berättar om sitt arbete med regeringsbildningen och i ett spännande lunchseminarium diskuterar bland andra Anne-Marie Eklund Löwinder och Marcin de Kaminski internets framtid.

– Vi har tagit fram ett högintressant program och precis som tidigare år live-sänder vi alla seminarier, så att även de som inte är i Almedalen kan följa oss, säger Erik Nellmark.

East Sweden Arena i Almedalen arrangerar sina seminarier måndagen den 1 juli på Mellangatan 7 i Visby.

På eastsweden.se/almedalen finns programmet, med reservation för ändringar.

För mer information, kontakta:
Erik Nellmark, marknadsföringsansvarig, East Sweden, 070-221 78 17