Det är brist på arbetskraft. Därför startar Handelskammaren nu en kompetenssatsning för att få fler ungdomar att vilja utbilda sig inom bristyrkena i regionen.

– Det finns en grundläggande problematik med att ungdomar i allt för stor omfattning väljer bort tekniska och praktiska yrken redan vid gymnasievalet. Ofta väljer man en bred utbildning mot samhäll, natur eller ekonomi men framtidens jobb finns inom mer praktiska yrken. Även tekniska och praktiska utbildningar ger en bra grund för vidare studier på högskolenivå eller ger jobb direkt efter gymnasiet, säger Martin Callmeryd som projektleder arbetet på Östsvenska Handelskammaren.

Störst brist finns inom industritekniska program men problemet återkommer inom de flesta tekniska och praktiskt orienterade utbildningar. Men redan idag finns goda exempel på satsningar som lyckats menar Martin

– Teknikcollage, programråd inom gymnasieskolan samt branschmässor har varit framgångsrika, men mer måste göras och syftar på att ansvaret för att lösa framtidens kompetensutmaning ligger hos såväl näringslivet som skolan.

Under 2019 kommer Handelskammaren arbeta på ett nytt sätt med dessa frågor med stöd av Skolverket. Fokus kommer ligga på branscherna industri, bygg, IT, logistik och transport och man kommer arbeta för att öka kvaliteten och attraktionskraften inom gymnasieskolan. Det främst genom ett ökat utbyte mellan skola och näringsliv, samarbete med branschgrupperingar, intresseorganisationer och beslutsfattare. Men också genom intresseväckande informationsmaterial som ska underlätta för näringslivet att bidra till att bli en attraktiv arbetsgivare och hur man kan göra för att erbjuda praktikplatser.

– En nyckel i arbetet är att få fler företag engagerade. Att få näringslivet att förstå vinsterna med att erbjuda praktikplatser och delta i programråd exempelvis.

Att näringslivet och gymnasieskolorna samarbetar är grundläggande för att klara den kompetensutmaning vi står inför menar Martin och säger att det finns skolor som verkligen lyckats etablera kontakt med regionens företag.

– Det är som sagt både näringslivets och skolans ansvar. Och det finns många goda exempel på gymnasieskolor som lyckats koppla på tunga arbetsgivare till utbildningarna men det behövs fler. Om skolorna kan visa på en mer realistisk koppling till de yrken som ungdomarna kan komma ut i så ökar intresset för utbildningar som är av vikt för regionens fortsatta tillväxt. 

Först ut kommer Handelskammaren bidra till den Bygg- och yrkesmässa som går av stapeln den 20-23 maj på Bråvallagymnasiet i Norrköping. 1800 elever från klass 8 besöker mässan under tre dagar och då finns Handelskammaren på plats med information om Ostlänken och stadsbyggnadsprojekt i regionen.

– Vi hoppas att väcka intresset för att välja ett praktiskt yrke inom stadsbyggnad där man bidrar till att bygga framtidens samhälle, avslutar Martin Callmeryd. 

[ansvarig medarbetare=”Martin Callmeryd”]

Ja så är det praktiskt taget för eleverna som går på Ebersteinskas yrkesutbildningar i Norrköping. 94 procent av eleverna som gick ut trean sommaren 2018 fick jobb direkt.

– Några fick inte jobb, men det var för att de valde att göra någonting annat direkt efter skoltiden. Det var inte för att det inte fanns jobb åt dem på arbetsmarknaden. Det är häftigt! Säger Lejla Gros som är sakkunnig i frågor som rör gymnasieskolan i Norrköping.

Eleverna som går ut från yrkesprogrammen är bland de mest populära på arbetsmarknaden och behovet av maskinförare, anläggningsarbetare och byggnadsarbetare är stort.

Lejla Gros är just nu projektledare för Bråvallagymnasiet som nu byggs vid Fyrby/Bråvalla. Det är en stor satsning och i den till hösten sprillans nya skolan blir det lika många klasser som det nu finns i de ganska slitna lokalerna på Ebersteinska. Ungefär 800 elever ska gå yrkesprogrammet på nya skolan från och med i höst. Invigningen blir ett stort event 6 september, det är inte ofta det byggs ett helt nytt gymnasium i Östergötland. Men närmare i tid finns ett annat event som planeras för fullt, Bygg- och -yrkesmässan som går av stapeln 20-24 maj. Då har framtida Bråvallagymnasiet chans att visa upp yrkesprogrammen för cirka 2000 åttondeklassare i Östergötland som besöker mässan.

– Man kan få titta på och prova på ventilation och svetsning och allt möjlig. Mässan är också väldigt viktig utefter ett jämställdhetsperspektiv. Fler tjejer än tidigare söker yrkesprogrammen och de säger att det beror på mässan och att de fick upp ögonen för att bli målare, snickare eller yrkesförare. Det är faktiskt oftast tjejerna som riktigt vågar prova på saker på mässan, sätta sig i byggmaskiner med mera, säger Lejla Gros.

Hennes största uppdrag som projektledare för Bråvallagymnasiet är att bygga samverkan mellan skolan och näringslivet.

– Vi vill att fler företag besöker mässan och träffar elever!, säger hon. Representanter från företag är hjärtligt välkomna!

Lejla Gros får dagligen mail och telefonsamtal från företag som vill ha praktikanter eller som vill komma och berätta om sin verksamhet. Ett tydligt bevis på att det är en bransch i behov av kompetens.

Ser du en skillnad mot för några år sedan?

– Jättestor skillnad! Kompetensbehovet har verkligen ökat. Det såg jag nyligen i en stor internationell undersökning, att Sverige nu har hög brist på specialister som svetsare och betongarbetare.

Framtidens yrkesarbetare ska kunna både teknik och IT, berättar hon. Därför är det absolut nödvändigt att skolan samarbetar med stora företag som ligger i framkant. Så att eleverna får tillgång till den senaste tekniken och är väl rustade när de kommer ut på arbetsplatserna.

Bland annat har yrkesgymnasietsamarbetsavtal med Volvo Cars samt Rejmes i Norrköping. Tillsammans ska man samarbeta för att öka kvalitén på utbildningen ytterligare. Rejmes ska också bidra med att kompetensutvecklar lärare och att lära ut programvara.

Skolan har också avtal med Toyota Material Handling och får tillgång till deras toppmoderna truckar. Det hade varit alldeles för dyrt för kommunen att köpa in egna.

Lejla Gros ser en trend över lag att företag och branscher engagerar sig i utbildning.

– Många har förstått att skolan inte ensam kan ansvara för att det ska finnas kompetens att tillgå till arbetslivet.

Just nu byggarbetsplats men i höst ska drygt 800 elever gå på nya Bråvallagymnasiet.

Stor, tom yta bakom Lejla Gros men i slutet av maj blir det här platsen för Byggmässan.

– möt militären som blev entreprenör

I två år hade han ägnat sin tid åt att göra folk ledsna och besvikna. Som HR-chef på det IT-företag han då jobbade på var det han som fick lämna de tunga beskeden till sina medarbetare när IT-bubblan var ett faktum. Han tröttnade. Sa upp sig. Och tillsammans med sin vapendragare och tidigare kollega Mikael Sundh startade han Paragera. Vi har träffat Mats Klippinger för att få höra om hans personliga entreprenörsresa.

Det är en vårvinterdag 2007 och lusten och orken har tagit slut. Dåvarande bolags neddragningar hade aldrig varit större. Och det var Mats, som HR-chef som fick lämna de tunga beskeden till sina medarbetare.

– Jag ville ju jobba utvecklande, inte avvecklande. Men så var det inte längre. Så när Mikael och jag träffades över en middag började idén växa. Det började mest som ett roligt samtal men efter ett tag insåg vi att det är klart vi ska starta ett företag, säger Mats.

De hade tidigare jobbat tillsammans och kände varandra väl. Mikael, med sin erfarenhet och kompetens inom HR, rekrytering och ledarutveckling, och Mats med sitt intresse för ledarskap och individutveckling, skulle starta ett konsultföretag med fokus på HR, rekrytering och ledarskap.

Hösten 2007 registrerades företaget hos bolagsverket. Paragera var namnet, en lek med orden parera och agera.

– Det har gått bra från början, men det är egentligen de senaste fyra åren som det gått riktigt bra. Vi har hittat rätt kompetens och medarbetare. Och idag är vi ett gäng som har jäkligt kul ihop som utvecklar företaget och varandra tillsammans.

Området HR är företagets största och svarar idag för cirka 70% av verksamheten och man har kunder inom en mängd olika branscher och inriktningar, inte minst inom teknik- och fastighetsbranschen.

– Det är egentligen ganska coolt. Tillsammans har vi internt HR-kompetens och erfarenhet motsvarande 70-80 år. Det gör att vi kan agera HR-stöd eller vara HR-avdelning till både små och riktigt stora företag.

[quote]Tillsammans har vi internt HR-kompetens och erfarenhet motsvarande 70-80 år. [/quote]

HR har blivit trendigt menar Mats. Något som det inte var 2007 när man startade.

– Då var HR något nödvändigt ont. Idag är det en självklarhet att en HR-chef sitter i ledningsgruppen. Egentligen är det inte så konstigt. Idag är medarbetarna den absolut viktigaste tillgången som företagen har. För att kunna locka talanger och behålla dem krävs idag helt andra saker än vad det gjort tidigare. Man måste satsa på sina medarbetare.

På vilket sätt menar du?
– För dagens och morgondagens arbetskraft är det inte bara en lön som räknas. Jobbet ska kännas lustfyllt, utvecklande och gärna bidra till något större. Likaså att företagets värderingar stämmer överens med sina egna.

Fokus ledarskap
Även om HR-området idag är det största verksamhetsområdet för Paragera har allt fler förfrågningar och uppdrag handlat om individ och ledarskapsutveckling. Något man nu lägger extra fokus på.

– Det har alltid varit ett viktigt område för oss. Men senaste tiden har vi sett ett ökat intresse för frågor kring ledarskap. Många har tankar och funderingar hur man bör och ska agera som en bra ledare.

Vilka är de största utmaningarna för framtidens ledare?
– Som ledare ska din primära uppgift vara att göra dig umbärlig. Alltså, du har lyckats med ditt ledarskap när det visar sig att verksamheten sköter sig självt utan att du leder den på daglig basis. Likaså handlar det om mod. Att våga fatta beslut och kunna lägga fokus på saker som inte är bråttom men viktiga. Idag har vi en tendens att lägga för mycket fokus på det som är bråttom och viktigt och till och med på det som är bråttom och oviktigt.

Lotta Karlsson och Mats Klippinger.

Idag driver Paragera olika utbildningar och program inom ledarskap. Dels två större ledarskapsprogram med deltagande chefer från olika företag. Men också företagsspecifika eller helt individuella ledarutvecklingsprogram.

– De har sina olika fördelar. De öppna och företagsanpassade programmen har fördelen att det blir ett fantastiskt nätverk cheferna emellan där de delar med sig av sina egna erfarenheter och utmaningar. De individuella blir mer anpassade efter egna verkliga situationer där jag mer agerar som rådgivare och coach.

[quote]Som ledare ska din primära uppgift vara att göra dig umbärlig. Alltså, du har lyckats med ditt ledarskap när det visar sig att verksamheten sköter sig självt utan att du leder den på daglig basis.[/quote]

Östergötland i fokus
Paragera har sitt kontor i centrala Linköping där elva personer arbetar – även om mycket av arbetstiden förläggs på andra platser och ofta direkt hos kunderna. Den huvudsakliga marknaden är Östergötland – något som det kommer vara i framtiden också.

– Vi vill vara bäst på det vi gör i Östergötland. Därför lägger vi allt fokus på det. Och vi vill nog inte bli fler än 15 anställda. Vi vill ha kvar småbolagskänslan och den Parageraanda som vi byggt upp.

Parageraandan?
– Ja, att vi är personliga och enkla. Det är, och ska vara, okomplicerat att jobba såväl med som hos oss. Vi vill ha den platta organisation som vi byggt upp där känslan verkligen är att vi driver företaget tillsammans. Att vi är ett relativt litet företag skapar också unika möjligheter att arbeta med interna erfarenhetsutbyten, vilket gynnar våra kunder.

Nästa vår kommer vapendragaren, vännen och kollegan Mikael att gå i pension. En omställning för företaget såklart. Men något som Mats tar med ro.

– Det är verkligen synd att Micke slutar, men vi kommer fortsätta att utveckla företaget tillsammans och fylla på med den kompetens som behövs för att täcka upp för Micke. Vi kommer fortsätta att bygga framtidens Paragera tillsammans, avslutar Mats. 

[skribent medarbetare=”Robin Almqvist”]

– intervju med Said Abdu (L), kandidat till Europaparlamentet

Grundbulten till det europeiska samarbetet var fred, genom ekonomiskt samarbete. Nära sju decennier senare har EU vuxit i omfattning, men fortfarande står fred och frihet tillsammans med klimatfrågan högt på agendan inför det viktiga valet den 26 maj. Du röstar väl?

Det var en gång sex europeiska länder som slöt ett avtal om fred. Året var 1952, sju år efter andra världskrigets slut, och överenskommelsen gällde på pappret ett samarbete om kol- och stålproduktion. Men det övergripande syftet var fred mellan Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Västtyskland och Italien. Handeln var verktyget, ett ömsesidigt ekonomiskt beroende skulle förhindra dragna vapen. Europeiska kol- och stålunionen var född.

Val till Europaparlamentet
Söndagen den 26 maj, 67 år av fred senare, är det val till Europaparlamentet. Från sex ursprungsländer till dagens 28 anslutna stater, som nu ska välja sina representanter till Europeiska unionens enda direktvalda beslutsorgan. Svenska folket ska välja 20 ledamöter till parlamentet, som är som EU:s riksdag. Där sitter 751 ledamöter folkvalda av unionens sammanlagt 508 miljoner invånare.

En av de som kandiderar är Said Abdu, andranamn på Liberalernas lista, som en råkall tisdag i april gästade Östsvenska Handelskammaren under sin turné genom Sverige. Till skillnad från riksdagsvalet har partierna inte lokala listor, så kandidaterna till Europaparlamentet jagar röster i hela landet. Liberalerna har två mandat i parlamentet, och Said Abdu hoppas förstås på minst samma utfall efter årets val.

Trots att EU-samarbetet utökats till så mycket mer än handel och ekonomi – klimat, miljö och hälsa, jordbruk, migration, utrikes- och säkerhetspolitik – menar Said att fred och frihet är valets viktigaste fråga.

– Fred- och frihetsprojektet har uppnått sitt syfte. 70 år av fred talar sitt tydliga språk, säger Said. Europas människor har aldrig mått bättre, aldrig haft det så bra ekonomiskt eller socialt. Ändå är det EU som får agera syndabock för de problem som ändå finns.

Demokrati och politiska skillnader
Demokrati, klimat och morgondagens välstånd listar Said Abdu som sina viktigaste frågor. Det som förenar de tre är Liberalernas övertygelse att ett fördjupat europeiskt samarbete är lösningen på problemen inom respektive område.

– Ungern är det enda landet inom unionen som inte längre räknas som ett fritt land. I övrigt består EU av demokratier där mänskliga fri- och rättigheter värderas högt. Kanske bör vi börja diskutera uteslutning av länder, när dessa inte respekterar och inskränker EU:s grundvärderingar, sammanfattar Said.

I valrörelsen ser han uppgiften att visa på skillnader mellan partierna och att det faktiskt spelar roll vilket man röstar på, som central.

– Jag bokade in debatter med Sverigedemokraternas kandidater runt om i landet. Men i sista stund ställde de in hela turnén, säger en debattvillig Said. Vi har en halv miljon förstagångsväljare i det här valet och 65 procent av svensk lagstiftning påverkas av beslut på EU-nivå. Klart det här valet är viktigt!

Brexit då?
Har det två år långa efterspelet av britternas ”leave” lagt en blöt filt över intresset för valet? Said Abdu tror faktiskt tvärtom – att intresset ökat.

– Storbritannien är ju ett otroligt viktigt land för EU, och Sverige, och näst Norden och Tyskland är vårt främsta exportland.

Hans parti Liberalerna har traditionellt sett varit populärare i EP-valet än i riksdagsvalet, liksom exempelvis Miljöpartiet. Det beror förstås mycket på att miljö- och klimatfrågorna är globala och att väljarna vill lyfta dem till en övernationell politisk nivå.

– Det spelar ingen roll vad vi gör här hemma i Sverige om inte resten av Europa och världen gör detsamma. En klimatinvesterad krona i Polen är till exempel mycket mer värd än i Sverige. Vi vill se regler där förorenaren är den som betalar, och det kan innebära stora affärs- och exportmöjligheter för svenska företag att hjälpa utländska bolag att ställa om sina verksamheter.

Koldioxidskatt
Ett ganska kontroversiellt förslag som Liberalerna går till val på är en europeisk koldioxidskatt. Är inte det en farlig väg att slå in på, öppna för EU-skatt?

– Vi liberaler gillar ju inte skatt, men gällande koldioxidutsläpp tycker vi att det är motiverat med en europeisk skatt. Den svenska flygskatten – som vi är emot – har inte samma genomslagskraft. Flyget måste bära sina egna klimatkostnader.

Liberalerna vill också på sikt införa euro som valuta i Sverige och fördjupa det ekonomiska samarbetet på fler sätt, som till exempel genom medlemskap i EU:s bankunion.

Ifrågasatt EU
Tron på den europeiska gemenskapen som lösningen på morgondagens problem, är inte att ta miste på hos Said Abdu. Samtidigt har skeptikerna mot det europeiska samarbetet aldrig varit fler eller starkare. För första gången ser det ut som att parlamentets största partigrupper S&D (socialdemokrater) och EPP (moderater och kristdemokrater) riskerar att förlora sin gemensamma majoritet. Det innebär att exempelvis gruppen ALDE (liberaler), där de svenska Liberalerna och Centerpartiet sitter, ser ut att vinna mer inflytande. Men också de mer EU-kritiska partierna och deras grupperingar i parlamentet.

Said Abdus uppfattning att fred, frihet och demokrati är en viktig valfråga, delar han med kandidater från andra partier.

– Tillsammans är vi världens största ekonomi – inte USA, inte Kina, utan EU. Vi kan hjälpas åt med gemensamma utmaningar och tillsammans skapa morgondagens välstånd med tillväxt och hållbarhet, avslutar Said Abdu.

Läs mer om valet den 26 maj på eu-val.eu , val.se och riksdagens EU-information. Du röstar väl?

[skribent medarbetare=”Maria Björk Hummelgren”]

I 10 veckor har vi haft förmånen att ha fantastiska Emelie Olander hos oss på Kammarforum och Handelskammaren. Hon kom till Norrköping 2007 för kärleken – till elefanterna. Och på Kolmården hitta hon sin livskärlek – i Jimmy. Hon skulle vara här i några månader. Det har blivit 12 år. Men nu är Emelie redo för nya utmaningar.

Vem är du Emelie?
Jag är uppvuxen i Smygehuk i Skåne. Flyttade till Norrköping 2007 för att få jobba med elefanter. Jag hade tidigare arbetat som djurvårdare på Ystads Djurpark men hade alltid drömt om att jobba med elefanter. Jag sökte jobbet på Kolmården och fick det. Tanken var att jag skulle vara här i några månader. Nu är det snart 12 år.

Men nu är du sugen på något nytt?
Ja, jag har arbetat med djurvård sen jag tog studenten. Så tankarna om vad jag ska bli när jag blir stor började dyka upp.

Och vad har du kommit fram till att du vill bli?
Jag har trivts jättebra på Kolmården och vill fortsätta jobba inom besöksnäringen. Men mer med människor. Jag studerar nu Management inom besöksnäring. Jag gillar det goda värdskapet, möta människor och arbeta med upplevelser. Så jag skulle gärna vilja jobba inom konferens, hotell eller liknande.

Hur har det varit att praktisera på Handelskammaren?
Jag har trivts jättebra. Tiden har bara flugit iväg. Jag har verkligen fått varit delaktig i arbetet och träffat många härliga människor.

Och snart ska du söka jobb?
Ja, precis. Jag pluggar sista terminen i höst så från årsskiftet söker jag nya utmaningar.

Fakta Emelie Olander

Ålder: 35
Bor: Krokek
Familj: Sambo och en son
Intressen: Lyfta tungt i gymmet, vandra, läsa.
Detta visste ni inte om Emelie: Gillar att baka tårtor (världens godaste red.anm) och samlar på gamla uppslagsverk. Till ingen nytta. 

I höst byter Östsvenska Handelskammaren vd. Johanna Palmér, som lett och förändrat verksamheten sedan 2011, har aviserat att hon är redo för nya utmaningar.

Östsvenska Handelskammaren har under Johanna Palmérs ledning genomgått genomgripande förändringar och tagit plats som en av regionens viktigaste och mest progressiva förändringskrafter. I höstas nåddes 1000 medlemsföretag. Sedan 2011 har verksamheten nästan dubblerat antalet medlemmar, medarbetare och omsättning. Mediegenomslaget och det digitala avtrycket har mångdubblats.

– Jag har haft mitt arbetslivs bästa år på Handelskammaren och är både glad och stolt över att jag 2011 fick chansen att pröva mina vingar. Tillsammans med en modig styrelse och engagerade medarbetare har vi lett en magisk framgångresa med visionen att förändra vår region till Sveriges mest spännande tillväxtregion, säger Johanna Palmér.

Handelskammaren är en stark regional påverkanskraft och driver bland annat storbolagsgruppen Vision East Sweden, med viljan att öka regionens attraktivitet och förmåga att dra till sig kompetens. Näringslivets mötesplats i Norrköping, Kammarforum, drar idag 7000 personer per år och nu planerar Handelskammaren för en ny mötesplats i Linköping.

– Jag har varit fullt upptagen med Handelskammarens förändringsresa och har inte haft intresse av att tänka på vad som kommer sedan, för min egen del. Nu känns det som rätt tid att fundera på det. Jag är mån om att vd-skiftet ska påverka verksamheten så lite som möjligt och att medlemmar, styrelse och organisation ska känna sig trygga. Jag slutar inte förrän i höst, så det finns gott om tid att planera för nästa vd, säger Johanna Palmér. 

Handelskammaren meddelar inom kort hur processen för rekrytering av ny vd ser ut och hur intresserade kan söka tjänsten.

– Från styrelsens sida kan vi konstatera att Johanna Palmér stått för en mycket bra leverans för regionens näringsliv, både som en mycket uppskattad och visionär ledare och som en tydlig och aktiv röst i den offentliga debatten. Vi förstår och respekterar hennes önskan om att utvecklas vidare på annat håll. Vi beklagar men väljer att se framåt tillsammans och kommer att arbeta för att ha en ny vd på plats innan årsskiftet, säger Karin Ljungmark Malmström, ordförande för Östsvenska Handelskammaren.

Det är tidskrävande och komplext – och kan bli väldigt kostsamt om det blir fel. Men förr eller senare kommer de flesta företag och chefer stå inför utmaningen och möjligheten att rekrytera en ny kollega. Det är mycket att ta hänsyn till i jakten på talanger och rätt kompetens, men det finns tips och råd för att lyckas. Här delar Eva Andersson, rekryterare och delägare av rekryteringsfirman Sententia Rekrytering & Konsult, med sig av sina bästa erfarenheter och råd.

1. Stärk arbetsgivarvarumärket och se till att erbjudandet är längre än kravlistan
Du kommer aldrig att lyckas locka alla talanger som du vill ha till ditt företag. Men för att locka så många som möjligt ska du se till att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke. Det handlar kanske inte om att sätta in rutschkanor på kontoret eller erbjuda lediga fredagar, utan snarare om vad du och ditt företag faktiskt förmedlar. Vilka värderingar och vilken känsla? Vilket är mitt erbjudande och vilka är de faktiska värdena som gör mitt företag till en attraktiv arbetsgivare?

Våga se ditt företag utifrån kandidatens ögon. Varför skulle någon vilja jobba här? Dagens talanger lockas av helt andra värden än tidigare generationer. Att företagets värderingar matchar individens är viktigt. Likaså utvecklingsmöjligheter och om det råder en god balans mellan jobb och fritid. Våga rannsaka dig själv och var ärlig och kritisk.

Se till att ditt erbjudande är längre än kravlistan. Den nya generationen ser inte ett jobb som ett måste, utan som något som ska vara lustfyllt. Och då måste du ha ett attraktivt erbjudande.

Var också så ärlig som möjligt om vad det är du erbjuder. Lova inte guld och gröna skogar om du inte kan hålla det. Var realistisk.

Om det är en medarbetare som har slutat och som ska ersättas: fundera en gång extra innan du sätter igång en rekryteringsprocess. Ska personen ersättas med exakt samma profil? Eller vill du ha en ny vinkling på tjänsten? Passa också på att fråga när en anställd lämnar företaget varför de väljer att göra det. Det är viktig information att ta vara på i varumärkesarbetet.

2. Ha en tidsplan och struktur för processen
Tänk återigen på dig själv. Hur skulle du vilja att en rekryteringsprocess skulle gå till? Vilken information skulle jag vilja få från företaget under rekryteringsprocessen? Hur ofta? Hur personliga skulle jag vilja att företaget var? Hur skulle jag vilja få ett nej? Genom ett telefonsamtal, mejl eller inte alls? Genom att ställa dig de frågorna blir det lättare att sätta upp din egen rekryteringsprocess.

Skapa sen en tydlig tidsplan för hur processen kommer gå till. Gör det för din skull – och för dina kandidaters skull. Det visar kandidaten att du är seriös, har ett tydligt mål och vill hålla tempo i processen. Men det viktigaste är att det ställer krav på dig som rekryterare. Det kan vara avgörande då en rekryteringsprocess ofta läggs ovanpå allt annat du ska göra under arbetsveckan.

Se också till att det finns kontaktuppgifter i annonsen och frigör tid i din kalender. Du ska finnas tillgänglig, vara kontaktbar och kunna serva dina kandidater och svara på frågor.

3. Leta där kandidaterna finns
Vi var inne på det tidigare: beroende på vilket företag du har och hur väl du har lyckats med ditt arbetsgivarvarumärke, så kommer du få olika många ansökningar till din tjänst. För att maximera dina chanser att få många och även rätt ansökningar handlar det om att leta där dina kandidater finns och exponera tjänsten i rätt sammanhang. Ska du söka en ny stjärna som ska hantera dina sociala medier så kanske inte en tidningsannons är rätt för just den tjänsten, men kan vara helrätt för en annan. Det handlar om att vara aktiv där dina kandidater befinner sig. Att leta i dina egna och andras nätverk.

4. Var professionell – för din och kandidatens skull
Det är lätt att bli förtjust i olika kandidater. Det gäller även i intervjusituationen vid en rekrytering. Vi är ju människor som styrs av känslor, och med största sannolikhet kommer du känna lite extra för någon. Och visst kan det vara bra att gå på känslan. Men kom ihåg: Har du skallkrav för tjänsten – saker personen ska kunna för att klara av jobbet – så håll dig till dem. Det gäller även för personliga egenskaper som ni har satt upp som viktiga. Håll dig till fakta. Det hjälper dig att hålla distans till de som ansöker och det blir lättare för dig att navigera rätt och fatta rätt beslut. Gör det också för de sökandes skull. Av respekt för dem och för att alla ska få samma, ärliga chans.

Avslutningsvis: notera om personen är påläst på ert företag och har några egna frågor att ställa. Har den det visar det på engagemang och intresse. Se till att ta dig tid att besvara dessa frågor. Du och kandidaten ska välja varandra!

Eva Andersson har mer än 20 års erfarenhet av chef- och specialistrekrytering. Idag är hon delägare i Sententia Rekrytering & Konsult.

Tidigare råd finns här.

På årsmötet 5 april var det dags att presentera vår nya styrelse för medlemmarna, samtidigt tackade vi av avgående styrelseledamöter som kallades upp på scen.

– Det har varit väldigt intressant att sitta i Handelskammarens styrelse. Samtidigt också roligt och trevligt och hade jag inte gått i pension hade jag nog varit kvar, säger Leif Birch-Jensen.

Styrelseledamöterna tackades med ett gåvobevis på att pengar skänkts till välgörande ändamål för behövande barn.

En som suttit i styrelsen och som vd Johanna Palmér hade extra skäl att tacka för trogen tjänst var Matthias Trygg var som varit med i 20 år.-

– Handelskammaren har på dessa år förvandlats till en öppen och tillväxtorienterad organisation, sa han.

Han och Göran Andersson som också suttit i många år förärades också med en flaska bubbligt och applåder.

– Tack för att jag fått vara med. Vi har förändrat Handelskammaren från något som liknade en institution till en organisation som verkligen är en del av livet omkring sig. Medarbetarna med Johanna i spetsen har förändrat Handelskammaren radikalt.

Under årsmötet presenterades också medlemmarna för fyra nya styrelseleamöter. Eva Holmgren på K2Search, Jeanette Tretten Econova, Lars Lundin Holmen och Ulrika Unell Lärandegruppen i Sverige.

En annan avgående styrelseledamot sa under årsmötet:

– Grattis till er alla nya som nu får jobba med detta. Det har varit ett privilegium att få sitta i styrelsen som drivs av Johanna och Karin. Ett särskilt stort lycka till med ett framtida Kammarforum i Linköping! sa Carina Swartz.

HÄR kan du se hela styrelsen.

[skribent medarbetare=”Ulrika Andåker”]

Krönika

Brist på rätt kompetens är det största hindret för svensk tillväxt. I många branscher har problemet vuxit till ett konkret hot.

I stort sett varje dag läser vi hur företag ”skriker” efter rätt kompetens. Varningarna duggar allt tätare. ”Vi har sett en tydlig trend av kompetensbrist under en längre period men nu har ökningen dragit iväg rejält. Läget är mycket allvarligt i alla branscher”, beskrev Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknadsavdelningen på Svenskt Näringsliv (SVT 13/3). Skriken börjar övergå i paniklarm.

Sju av tio företag har svårt att anställa personal, och vart tredje uppger att problemet förhindrat en planerad expansion av verksamheten. Trots bristen på arbetskraft, är den svenska arbetslösheten på 6,8 procent inte rekordlåg på något vis. Vår region är inget undantag. I Östergötland är arbetslösheten 7,9 procent. Samtidigt anger Östsvenska Handelskammarens medlemsföretag ”bristen på kompetens” som det allra största tillväxthindret och den viktigaste näringspolitiska frågan.

Så arbetstagarens marknad råder. Trots det attraherar garantier om jobb inte tillräckligt många ungdomar. ”Alla vill bli influencers nu för tiden”, suckas det. Så är det förstås inte. Men faktum är att utbildningarna inom industri-, bygg-, teknik- och IT, där behoven är allra störst, har svårt att locka till sig elever. Trots löften om lysande framtidsutsikter. Hundramiljonersfrågan är med andra ord: hur ska vi få människor att utbilda sig rätt, när friheten att välja är obestridlig?

Det finns faktiskt idéer kring detta. Gällande det fria valet, motsäger sig få att viss ”gallring” måste ske via exempelvis betyg eller intagningsprov. Därtill bör läggas en större anpassning till arbetsmarknaden, så att antalet utbildningsplatser följer arbetskraftsbehovet bättre. Såsom en utbyggd yrkeshögskola för bristkompetens – 9 av 10 går i dag direkt ut i jobb efter avslutad YH-utbildning. Och – viktigt att poängtera för kidsen (och deras föräldrar): det är en myt att man måste läsa på universitet för att göra karriär eller tjäna pengar.

För att platserna ska fyllas behöver kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad bli starkare. Näringslivet måste bli mer närvarande i elevernas vardag och erbjuda praktik, sommarjobb och kanske till och med jobbgaranti. Skolorna och utbildningskontoren i sin tur måste stötta med företagsam och professionell studievägledning, så att elever får råd – inte bara information – om sina möjligheter.

Sedan är det rena vansinnet att tusentals utrikesfödda ingenjörer i Sverige jobbar som taxichaufförer eller vaktmästare, samtidigt som näringslivet skriker halsarna hesa efter deras kompetens. Ett nationellt snabbvalideringssystem kombinerat med obligatoriska, flexibla svenskastudier som möjliggör arbete under tiden, skulle kunna höja anställningsbarheten inom deras rätta profession.

Vi kan inte låta bristen på kompetens hämma vårt lands tillväxt. Det har vi inte råd med, vare sig på individ-, företags- eller samhällsnivå. Skriken måste dämpas, och det finns saker att göra – nu kavlar vi upp ärmarna och sätter igång.

[skribent medarbetare=”Maria Björk Hummelgren”]

Det var under förra året som Östsvenska Handelskammaren instiftade ett hålbarhetspris där man vill lyfta fram goda exempel på verksamheter som lyckats skapa social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
– Priset ska tilldelas en person, organisation eller företag som jobbar strategiskt och målinriktat med hållbarhet, men också som inspirerar fler till att välja hållbarhet som förhållningssätt i sitt företagande eller i sin gärning, säger Johanna Palmér vd Östsvenska Handelskammaren.

Priset kommer varje år ha en specifik inriktning inom området hållbarhet och för 2019 tilldelas priset någon eller några som gjort viktiga insatser för ökad mångfald inom styrelsearbete.

Och vinnaren är Michael Sterne, kontorschef Handelsbanken Linköping.
– Michael är en regional eldsjäl när det gäller hållbarhetsfrågor och att på riktigt ta ansvar för och bidra till ett bättre samhälle och en attraktivare region. En mycket värdig vinnare, säger Johanna Palmér.

– Det känns fantastisk kul. Vilken ära för både mig som person men också för Handelsbanken att det vi tror på och det jobb vi gör lönar sig, säger Michael Sterne.

Förutom äran vinner också Michael 10 000 kronor att skänka till valfritt välgörande ändamål.

Juryn består av:
Johanna Palmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Karin Ljungmark Malmström, ordförande Östsvenska Handelskammaren
Jan Germundsson, SAAB och styrelseledamot Östsvenska Handelskammaren
Christian Bruzelius, Rederi AB Gotland och styrelseledamot Östsvenska Handelskammaren

Om priset:
Östsvenska Handelskammaren vill lyfta fram goda exempel på verksamheter som lyckats skapa social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet genom att årligen dela ut ett pris. Fokus ligger på viljan och ambitionen att skapa varaktig förändring och hållbarhet på längre sikt.

Priset syftar till att belöna verksamheter som jobbar strategiskt och målinriktat med hållbarhet, men också till att inspirera fler till att välja hållbarhet som förhållningssätt till sitt företagande eller sin gärning.