Tillsammans med Cleantech Östergötland och länsstyrelsen i Östergötland arrangerade Handelskammaren återigen ett möte mellan verksamhetsutövare och länsstyrelsen, kring hur miljötillståndsprocesser kan förbättras och effektiviseras. Det tredje seminariet i serien Regional kraftsamling för effektivare tillståndsprocesser inleddes av Handelskammarens vd, Simon Helmér, som hälsade mötesdeltagarna välkomna till LINK Business Center.

Redan i tidigt på mötet blev det tydligt att deltagarna uppskattat seminarieserien. En stor majoritet av gruppen var positiva till tf landshövding Ann Holmlids förslag om att arrangera ytterligare seminarier, trots att grundtanken varit en ”trestegsraket”, med detta tredje möte som tilltänkt final.

Ett steg i rätt riktning

Efter att Johan Rydberg, vd för Cleantech Östergötland, summerat de två tidigare träffarna tog Jonas Källming och Helena Eriksson från länsstyrelsen över ordet.

Förutom att berätta om de nya mål som regeringen satt ut för länsstyrelserna i syfte att öka näringslivets konkurrenskraft och främja den industriella klimatomställningen, visade de upp sin egen myndighets interna processer för att uppnå dessa mål. Detta togs väl emot av åhörarna.

En av anledningarna till att seminarierna varit framgångsrika beror just på transparent dialog, där de olika parterna lär sig förstå sina respektive roller. Således sågs länsstyrelsens transparens som ett steg i rätt riktning. Att det finns en väg kvar att gå är dock alla fortsatt överens om.

Konsensus: bättre kommunikation behövs

Länsstyrelsens presentation följdes av rundabordssamtal, där mötesdeltagarna i grupper diskuterade effektivisering och förbättring av miljöprövningsprocessen. Att skapa så kompletta ansökningar som möjligt redan i ett tidigt skede är i dag komplicerat, menade de verksamhetsutövande deltagarna, då processerna ofta är långa och förutsättningar därför kan ändras över tid.

Flera grupper uttryckte därför att dialogen mellan länsstyrelsen och verksamheterna måste bli tätare, och att kraven från myndighetens håll bör göras tydligare för att minimera behovet av kompletteringar. Tydligare kravställningar, menade verksamhetsutövarna, skulle också underlätta för att etablera gemensamma mål och undvika misskommunikation sinsemellan.

Utredning släpps i december

När samtalen sammanfattats tog Simon Helmér återigen ordet för att prata om den kommande Miljötillståndsutredningen som Klimat- och näringslivsdepartementet släpper den 15 december. Mer specifikt låg hans fokus på den inlaga som han och Johan Rydberg signerat för Handelskammarens, Cleantech Östergötlands och det regionala näringslivets räkning.

Inlagan samlar de förbättringsförslag för prövningsprocesser som lagts fram under seminarierna. Därmed fungerar den som ett svar på de frågor som Rebecca Wennerberg – miljöjurist och utredningssekreterare vid Regeringskansliet – ställde under sin medverkan vid det första seminarietillfället i januari.

Seminariet avslutades med att Daniel Gustafsson, kontaktlänsråd i Västernorrlands län, höll ett föredrag över länk, där han berättade om hur länsstyrelserna arbetar tillsammans för att nå samsyn i frågor kopplade till miljö, energi och kultur.

Han pratade också om Klimat- och näringslivsdepartementets Miljöprovningsutredning, som släpptes i våras, och vars bestämmelser föreslås träda i kraft 1 januari 2025.

I linje med vad som sades i rundabordssamtalen menar även departementet att regelverket för miljöprövning bör förenklas; detta genom större enlighet och tydligare kravnivå från länsstyrelsernas sida. Vidare förklarade Daniel att departementets kommande Miljötillståndsutredning kan leda till än mer omfattande förändringar än Miljöprovningsutredningen från tidigare i år.

En fortsatt dialog

När seminariet nått sitt slut konstaterade Simon Helmér att han var nöjd med deltagarnas engagemang och att han ser mycket fram emot kommande träffar . Även Johan Rydberg uttryckte en stark tro på en fortsatt dialog mellan näringslivet och myndigheterna:

­­– Seminarierna har varit en fantastisk framgång. Många har tidigare upplevt att det varit svårt att diskutera miljöprövningsprocesser på ett professionellt sätt – här har vi haft ett öppet samtalsklimat. Företagen och myndigheterna får möjlighet att lära sig förstå varandras uppdrag. Det här en fråga som har engagerat många – men vi hoppas givetvis på att kunna nå ännu fler i framtiden!

I ett gemensamt brev till energi- och näringsministern påpekade kamrarna att energisituationen länge varit ansträngd i Götaland med höga priser och effektbrist som symptom. Nyetableringar eller investeringar för en grön omställning möts med osäkra besked och länga väntetider vilket där investeringar inte blir av eller riskerar hamna utomlands där samhället kunnat garantera effekttillgången. 

– Osäkerheten som finns inom näringslivet borde vara argument nog för regeringen att skynda på och driva processen framåt, står det i brevet till ministern.

Kamrarnas respektive vd:ar skickade dessutom med tre punkter för framtida satsningar:

• Prioritera och påskynda prövningsprocesserna och framtagandet av ett kommunalt

ersättningssystem för vindkraft

• Håll uppe tempot och arbeta för en bred överenskommelse om utbyggd kärnkraft – alla

fossilfria kraftslag behövs

• Se över hur överskottet från Svenska Kraftnät kan användas på effektivast sätt

Ebbas svar: Investeringsstöd och klartecken för tre parker

Ebba Busch har nu svarat och lyfter regeringens insatser för att förbättra elförsörjningen, inklusive ett nytt system för kommunal ersättning vid vindkraftsutbyggnad. Samtidigt meddelar hon att anslutningen för vissa vindkraftsprojekt kan ske först 2029, något som kan vara för sent enligt de södra handelskamrarna. Statsrådet pekade också på ett nytt investeringsstöd, så kallat Kraftlyftet, som ska öka elsystemets förmågor i regioner där behovet är som störst. Busch berättar att regeringen hittills gett klartecken till tre havsbaserade vindkraftsparker, men marknadsförutsättningarna för att genomföra dem är utmanande.

Nedan kan du läsa hela svaret. Här kan du dessutom se en exklusiv intervju med statsråd. Ebba Busch från ett besök hos oss i Linköping tidigt i somras.

Nu har regeringen hållit presskonferens, för att presentera Infrastrukturpropositionen. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. 

Den ekonomiska ramen utökas med 200 miljarder kronor till 1171 miljarder för perioden 2026 till 2037. Utöver detta tillförs ytterligare 59 miljarder kronor, vilket kom som en överraskning. Infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) berättade att detta är medel som härrör från Trafikverkets förvaltningsanslag, som nu omfördelas. Medel från trängselavgifter och dylikt är inte medräknat, det brukar röra sig om cirka 100 miljarder till.

Regeringen menar därmed att den ekonomiska ramen för svensk infrastruktur ökar med hela 27 procent jämfört med nu gällande plan. En historiskt stor satsning, som det heter. Och underhåll ska fortsätta prioriteras. 

Fördelningen (1171+ 59 miljarderna) är i korthet:
– 236 miljarder vidmakthållande av järnväg 
– 364 miljarder vidmakthållande av väg 
– 631 miljarder i nyinvesteringar 

Måste kunna hantera både underhåll och investeringar

Så här, meddetsamma efteråt, vill jag dela några korta reflektioner om innehållet, som kommer påverka landets transportinfrastruktur. Sverige måste kunna hantera både underhåll och investeringar. Dessutom krävs nödvändig omställning till högaktuella beredskaps- och klimatkrav. För detta krävs en långsiktig plan och vision, ett systemtänk som presskonferensen inte lyfte fram.

Det är positivt att regeringen:

• pekar ut fyra förslag på projekt att prova alternativ finansiering eller organisering på. 
• ökar den ekonomiska ramen med 200+59 miljarder kronor.
• Intäkter från Öresundsbron ska efter 2029 riktas till satsningar i Öresundsregionen, gynnsamt med tanke på Fehmarn Bälts konsekvenser på vår sida bron.
• ökar takten för införandet av ERMTS, nytt mål år 2042.
• Fler åtgärder som TrV och regionerna kan besluta om, när beloppsgränsen för trimnings-och miljöåtgärder och åtgärder inom Länsplaner höjs med 50 respektive 25 miljoner.
• inför en ”central riskreserv” att söka medel ur för namngivna projekt med fördyringar, när de ändå bör genomföras/slutföras.
• trycker på både kostnadskontroll, ökad produktivitet och effektivare upphandlingar.

Väg prioriteras högre än järnväg

Trafikverket har uppskattat det eftersatta underhållet till 127 miljarder kronor. På vägsidan menar regeringen att man med denna proposition tar i kapp hela underhållsskulden. På järnvägssidan säger man att avsatt belopp är maxat och matchat med vad Trafikverket förmår att genomföra. Det handlar om 12 miljarder kronor av dryga 95. Nog hade vi en förhoppning om effektivare modeller för både organisering och maskinpark vid järnvägsunderhåll, jämte samverkan med näringslivet för att minimera driftstörningar i produktion. Kanske kommer djupare läsning och kommande dialog inge mer hopp, låt oss hoppas det. Det är tydligt att väg fortsatt prioriteras högre än järnväg. 
  
Regeringen uttalar vid presskonferensen att transporterna ska fungera dygnet runt, året om, för både person och godstrafik. Som exempel på hur transportsystemet ska bidra till att uppnå klimatmålen, nämndes bara längre och tyngre fordon (BK4). Om vinsten att flytta över gods från väg till järnväg och sjö hördes inget. Flyg nämndes inte heller, även om det sades att alla fyra transportslagen behövs för att främja jobb och tillväxt i hela landet. 

Nu kommer branschen läsa och tycka till om den 77 sidor långa propositionen med titeln 
”Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera”, som formellt överlämnades till riksdagen idag för beslut inom kort. Därefter ska Trafikverket ta fram förslag till Ny nationell plan och regionerna sina länsplaner. Vi har en viktig period av opinionsarbete framför oss! 

Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur och projektledare ESIC

Debattartikel publicerad 28 september i NT, Corren och Folkbladet.

En annan livsviktig funktion för näringslivet är en trygg och hållbar energiförsörjning. Det saknar södra Sverige idag. Lägg därtill oron för den utbredda organiserade brottsligheten som varje dag lockar barn och unga, som borde vara i skolan och förberedas för ett gott liv i samhällsgemenskapen.

Dessa utmaningar måste politiken adressera och hantera. Vi välkomnar i regeringens budget för 2025 prioriteringen på det eftersatta underhållet av vägar och järnvägar. Samtidigt måste spadar sättas i backen för redan planerade projekt som Ostlänken, Förbifart Söderköping och andra leder mellan tongivande arbetsplatser och centrala noder i transportsystemet. Detta är viktigt också för att Sverige ska leva upp till våra försvarsåtaganden som medlemsland i Nato.

I budgeten aviserar regeringen en dryg 1 miljard kronor nästa år på energisatsningar och den gröna omställningen, som bland annat ska gå till ökade ekonomiska incitament för vindkraft och finansieringsmodell för ny kärnkraft. Gott så – om än alldeles för lite. Näringslivet efterfrågar alltid långsiktighet och energiområdet är inget undantag. Men östsvenska bolag behöver mer pålitlig, fossilfri el här och nu för att klara sin produktion och för att Sverige ska klara sina klimatmål.

Att regeringen nu lägger en mer offensiv budget med fokus på ökad köpkraft för hushållen är välkommet. Emellertid har många kommuner det tufft ekonomiskt, vilket slår mot den kommunala verksamheten där skolan står för den största utgiftsposten. Det i ett läge då skolresultaten behöver förbättras och dialogen mellan utbildningssektorn och arbetsmarknaden fördjupas. Arbetslösheten i Östergötland är högre än i övriga landet, trots det upplever många företag svårigheter vid rekrytering.

Regeringen aviserar krafttag mot organiserad brottslighet, bland annat genom ökade anslag till myndigheter för samverkan mot cyberbrott och bedrägerier. Det är en viktig satsning. Förebyggande insatser inom socialtjänst och skola är dock minst lika viktiga för att källan av nyrekryteringar till gängen ska sina.

Inom avgörande områden som infrastruktur, energiförsörjning, utbildning och säkerhet behöver skyndsam utveckling ske. Vi uppmanar politiken att se överbrygga sektorer och se helheten. Östgötska företag har framtidstro och vill växa, men då krävs strategiska offentliga investerare som skapar rätt förutsättningar – nu.

Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef
Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Näringslivet, fem kommuner och tre regioner är alla vinnare när Ostlänken äntligen börjar byggas. Östsvenska Handelskammaren och ESIC har varit, och är, en del i samarbetet mellan det offentliga och företagen i detta. Samverkan och en enad front tror vi är en bidragande orsak till att Ostlänken nu blir verklighet.

Den regionala nyttan är i fokus. Förstärkt kapacitet innebär arbetsmarknadsförstoring och förbättrad kompetensförsörjning, oavsett vilket håll som du pendlar åt. Dessutom frigörs kapacitet på befintliga banor så att mer gods kan flyttas över på järnväg. Bra för företagen och bra för miljön. Infrastruktur är en av näringslivets viktigaste frågor. Alla transportslag behövs, och med Ostlänken får vår region en förstärkning som gynnar fortsatt intermodalitet och hållbara transporter. Det kommer tillföra både regional och nationell nytta och förbättrar näringslivets konkurrenskraft. Inte undra på att vi ser fram mot spadtaget.

Se inslaget i SVT Nyheter här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/byggstart-for-ostlanken-narmar-sig-handelskammaren-kanns-fantastiskt

Lyssna på intervjun med Charlotta i P4 här: https://sverigesradio.se/avsnitt/2455331#9899

Charlotta Elliot, talesperson Infrastruktur och projektledare för East Sweden Infra Cluster

Det var en stor skara som besökte på Kammarforum under fredagsmorgonen, då Coffee by med UCS ägde rum. Efter en frukost i morgonsolen, där AI också tycktes vara ett hett samtalsämne, var det slutligen dags för föredrag. Fyra representanter från UCS-gruppens olika dotterbolag var på plats för att berätta om hur företagsorganisationer kan införa, och sedan använda, artificiell intelligens.

Förändring kräver engagemang från individ- till företagsnivå

Direkt slog Maria Hedvall, vd för UCS One Business, fast att det finns flera frågor att besvara innan man implementerar AI i sina arbetsmetoder. Exempel på dessa var ”Vad behöver vi AI:n till?” och ”Hur påverkar det vårt arbetssätt?” men också ”Hur ser vi till att ett nytt affärssystem blir korrekt implementerat från början?”. Det var den sista frågan som Magnus Johansson, vd för UCS Management, belyste när han fick ordet:

– När det kommer till AI är det många som är oroliga. Hur bemöter vi det? För att en organisation ska gå kunna genomföra stora förändringar måste man titta på individ-, grupp- och företagsnivå. Genom att informera medarbetare och föra en god dialog, kan ledare se till att skapa engagemang i förändringen och landa i en lyckad implementering.

Arezo Ghannadan, affärsutvecklare på UCS One Business, närmade sig i sin tur frågan ur ett affärsmässigt perspektiv. Faktorer som budget, tidsram och vilka som kommer använda systemet måste övervägas redan tidigt i ett förändringsprojekt. Att vara ödmjuk inför processen är därför viktigt, konstaterade Arezo. Projektet tar egentligen inte heller slut när implementeringen är genomförd. När systemet väl är på plats inleds i stället en inlärningsfas för alla de som ska arbeta i det nya systemet.

AI-botarna arbetar tillsammans

Slutligen var det dags för Marcus Alsér, vd på UCS Mindbite, att demonstrera hur UCS själva använder AI; detta genom ett par filmer som visade hur AI hjälpte till att hitta, sortera, sammanfatta och filtrera data. AI:n, berättade han, har gjort mycket för att underlätta i arbetsuppgifter.

Genom att träna flera AI-botar, som i sin tur kommunicerar med varandra, visade Marcus, har man möjlighet att hitta svar på frågor i ens data som annars hade varit komplicerad att få ut. Denna lösning har väckt intresse hos UCS Mindbites kunder.

Så även på Kammarforum: när Marcus visat hur UCS använder AI kom ett flertal frågor från åhörarna. En av de frågor som kom upp var AI-systemens pålitlighet och kapacitet att ge korrekta svar. På detta svarade Marcus:

– AI Idag kan vara lite oberäkneliga. Därför bör man bara träna dem på sina egna dataset. Det handlar också om att kunna bygga funktioner som gör att AI:n blir mer träffsäker. Tydliga instruktioner krävs!

Om ditt företag skulle vilja arrangera ett evenemang hos oss, är du varmt välkommen att kontakta Annika Bornström.

Nedan följer bilder tagna under morgonen.

Härom veckan fick Handelskammaren besök av advokaterna Matilda Claussén-Karlsson och Josefine Wir, från Advokatfirman Delphi, som höll i halvdagsutbildningen Internationella avtal.

Kursdeltagarna fick inblick i olika avtalstyper och standardavtal samt kunskaper om vad säljande respektive köpande part bör tänka på i relation till olika avtalsklausuler; inte minst för att undvika fallgropar. Vidare berättade Matilda och Josefine bland annat om hur affärsjuridiken präglas av det rådande säkerhetspolitiska läget och vad som i dagsläget gäller kring exportkontroll och sanktioner. Advokaterna sammanfattade dagen så här:

– Vi har pratat om avtal i en internationell kontext. Att ha genomtänkta och tydliga avtal som är anpassade för den särskilda affären är otroligt viktigt, inte minst eftersom det minskar risken att hamna i tvist med motparten. I en internationell kontext är det också särskilt viktigt att tänka på att reglera just var och hur en tvist ska lösas – om man mot förmodan skulle hamna i en sådan trots att man har ”gjort jobbet” ordentligt redan vid avtalsskrivningen.

En eftertraktad utbildning

Handelskammarens Emma Meijer, projektledare Internationell handel, konstaterade att Internationella avtal är en efterfrågad utbildning inom internationell handel:

– Juridiken är ett ämne som berör alla, oavsett bransch. Mycket kan gå fel, och därför är det viktigt att kunna arbeta förebyggande. Det är precis det den här utbildningen är till för.

Kommande utbildningar i internationell handel finns att se här. Vill du veta mer om dem eller våra företagsanpassade utbildningar är du välkommen att kontakta Emma Meijer.

En jämställd styrelse definieras av en procentuell fördelning mellan kvinnor och män inom intervallet 40/60. Siffrorna kommer från stiftelsen AllBright som kartlägger jämställdhetsfrågor inom det svenska näringslivet. Rapporten gör 2024 till ett historiskt år då svenska storbolag uppnådde jämställda styrelser utan lagstadgad kvotering. AllBright började mäta andelen kvinnor i styrelserummen år 2012, då andelen kvinnor i storbolagens styrelser låg på 25 procent. 

– Jämställda börsnoterade storbolag får ses som ett delmål i det stora arbetet, där målet är att alla former av bolagsstyrelser ska uppnå jämställdhet. Med det sagt är resultatet ett bevis på att det är möjligt att nå jämställda styrelser genom kompetens och utbildning, i stället för genom lagstiftande kvotering. Det är en viktig markör som bevisar att det går att förena en fri äganderätt för bolagen, där ägarna väljer sin styrelse fritt, samtidigt som de tar ansvar och väljer in kvinnor som rekryteras med anledning av sin kompetens, säger Lihvia Söderdahl, projektledare för 100-listan.

Bolagens snitt dras ner av de minsta bolagen

Börsbolagens sammantagna procentuella andel kvinnor i styrelserna hamnar på 37 procent. Motsvarande siffra för de en procents största bolagen i Östsverige ligger på 25 procent . Börsbolagens snitt dras ner av de minsta bolagen som faktiskt backar i andelen kvinnor från föregående mätning på 31 procent år 2023, till 30 procent år 2024. De medelstora företagen är nära att räknas som jämställda med sina 37 procent kvinnor i styrelserna. Medelstora bolag startade även de på 25 procent kvinnor i styrelserna år 2012 men har inte ökat i riktigt samma takt som de större bolagen. 

Lihvia förklarar att det är svårt att säga varför förändringen skett långsammare i mindre bolag, men att större bolag har en företagskultur av ett mer aktivt styrelsearbete kan vara en förklaring.

– Ytterligare orsak kan ligga i EU- direktivet om könskvotering i börsnoterade storbolagsstyrelser, något som dock inte kommer att omfatta Sverige. Det nya EU-direktivet kommer dock med villkor om Sveriges undantagande: att vi ständigt jobbar med frågan om jämställda bolagsstyrelser. Direktivet kan på så sätt inspirera de större bolagen att tänka om i frågan och jobba aktivt med sin styrelse, säger hon.

Rapporten visar även att 76 procent av ledamöterna med erfarenhet inom hållbarhet är kvinnor, ett intressant resultat med hänsyn till den omställning bolagen står inför. Med EU:s nya krav på ökad hållbarhetsrapportering kommer sannolikt erfarenhet inom just hållbarhet att vara en viktig kompetens som efterfrågas i styrelserna. Det bådar gott för fortsatt positiv utveckling av kvinnliga ledamöter, skriver AllBrights vd Amanda Lundeteg.

Gotland gott exempel

AllBright mäter även andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper, en siffra som uppgår till trettio procent. Däremot är endast sjutton procent av linjepositionerna tillsatta av kvinnor. 

– Med bakgrund av AllBrights uppgifter att det i högre grad är kvinnor i ledande positioner som jobbar med klimat och sociala hållbarhetsområden, så finns det ett värde i att tillsätta fler kvinnor i just linjepositionerna för att öka chanserna att nå och fortsätta jobba mot såväl företagens som mot samhällets hållbarhetsmål, säger Lihvia och fortsätter:

– Det som är positivt för vår region är att Gotland hamnar på en andraplats bland alla Sveriges län när det kommer till andelen kvinnor på chefsposition med 34 procent. Det är extra kul då Gotland är ett undantag i den annars så storstadstunga toppen på listan. 

Förra året hade de östsvenska bolagen och AllBrights mätning av de börsnoterade bolagen samma andel kvinnor på vd-posten, nämligen tolv procent. 2024 sjunker andelen kvinnor som vd i börsnoterade bolag från tolv procent år 2023 till elva procent år 2024. 

– I vår undersökning ser vi att styrelsens jämställdhetsnivå verkar hänga ihop med hur jämställda de olika delarna är i organisationen. Har bolaget en kvinnlig vd så ser vi att det är större chans att bolaget har en jämställd styrelse. Det är därmed av vikt att andelen kvinnliga vd-poster i företagen följer en positiv utveckling framåt, berättar Lihvia.

Resultatet av AllBrights undersökning visar trots allt att de börsnoterade storbolagen är jämställda, och att det går att uppnå utan lagstiftad könskvotering. Nu hoppas vi att samtliga bolag tar efter de goda exempel som ryms bakom siffrorna. 

AllBrights rapport går att läsa här (extern länk).