Debattartikeln har publicerats i NT, Hela Gotland och Folkbladet.

Sverige är inte samma land som det en gång var. En osäkrare och alltmer polariserad omvärld har starkt inflytande på vårt land, inte minst gällande krav på höjd svensk försvarsförmåga. Vem trodde vid ingången av decenniet att Sverige 2024 skulle vara en del av försvarsalliansen Nato? Det är i denna kontext som dagens och morgondagens investeringar måste ses och prioriteras. Det gäller även infrastrukturen.

I en nyligen genomförd intervju i Sveriges Radio påtalade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Sverige måste investera mer i militär- och civil infrastruktur som vägar och järnvägar, för att nå upp till Natos krav på bland annat transporter i västöstlig riktning. Infrastrukturen har länge varit förfördelad i svenska regeringsbudgetar.

Samtidigt som underhållet av befintliga vägar och järnvägar åsidosatts har behoven av ny, modern infrastruktur för ökade gods- och persontransporter ökat. Våra nordiska grannar och övriga EU rustar, medan Sverige riskerar hamna på efterkälken och – vad än värre är – bli den svagaste länken i en annars stark hoplänkad europeisk transportkedja.

Trafikverkets inriktningsunderlag för svensk infrastrukturplanering 2026 – 2037 har nyligen varit ute på remiss. I vårt svar har Östsvenska Handelskammaren påtalat att Trafikverkets ensidiga fokus på underhåll, kopplat till regeringens snäva ekonomiska ramar, inte räcker för att hålla Sverige konkurrenskraftigt och säkert.

Det är bra att myndigheten handskas varsamt med skattepengar. Tuffa prioriteringar och innovativa lösningar för att få ut det mesta av tilldelade medel är en hygienfaktor. Men svensk infrastruktur befinner sig i ett mycket kritiskt skede. Lovord om tuffa prioriteringar väger lätt i ett läge om Sverige står inför avgörande utländska investeringar, klimatkatastrof eller krig.

Ska Sverige utvecklas tillväxtinriktat, hållbart och säkert krävs ett robust infrastruktursystem som bygger samman hela Sverige och Europa. Då behövs högre ambitioner än de som nu presenterats. Förutom att skärpa kostnadskontrollen samt höja anslagen till infrastrukturen nationellt, måste politiken börja titta på andra möjligheter för finansiering via lån eller privata lösningar.

I vårt remissvar till Trafikverket, liksom i möte med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD), har Handelskammaren framfört ovan resonemang. Liksom det att i vår östsvenska region finns ett antal kritiska infrastruktursatsningar med nationell och till och med internationell bäring, vilka måste framtidssäkras och genomföras enligt tidplan:

• Ostlänken
• Förbifart Söderköping, E22
• Anslutande infrastruktur till intermodala noder såsom Norrköpings och Oxelösunds Hamn
• Färjetrafiken till och från Gotland
• Flygplatserna som del i ett sammanhängande transportsystem

Slutligen anser vi att det saknas en nationell vision för svensk infrastruktur. Det krävs en långsiktig strategi för att möta klimathot, säkerhetshot och hot om stagnerad tillväxt. Effektivare myndighetsutövning är välkommet, men det behövs också en tydligare politisk vilja och kraftansträngning för Sveriges väg framåt.

Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur Östsvenska Handelskammaren

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

– Det känns bra att känna både förtroende och ansvar för den fina och framåtlutade verksamhet som Handelskammaren, alla kolleger och medlemmar står för, säger Maria.

Det är inte första gången Östsvenska Handelskammaren har en vice vd och för Marias del innebär det inga större skillnader från hennes uppdrag som näringspolitisk chef.

– Jag har kvar mina åtaganden och titeln näringspolitisk chef, opinionsbildning och att driva det regionala näringslivets viktigaste frågor är det jag brinner mest för. I och med att vi syns mer växer också de externa uppdragen och då passar det bra med en mer extern titel.

Östsvenska Handelskammarens vd Simon Helmér kommer fortsatt att ha samma ansvar för verksamheten men där han och Maria kommer att dela på fler externa uppdrag.

– Att Maria kliver in som vice vd är ett naturligt steg som jag har funderat på länge. Under hennes drygt fem år på Handelskammaren har hon varit en mycket profilerad och omtyckt person med stort förtroende både hos våra medlemsföretag, inom det offentliga och i kontakt med media, säger Simon.

Sedan några år tillbaka är säkerhet och trygghet en av de mest prioriterade frågorna inom näringslivet. Tillsammans med energi- och kompetensförsörjning, hållbarhet och välfungerande infrastruktur toppar brottsförebyggande åtgärder listan över frågor som vi på Handelskammaren driver i våra medlemmars intresse.  

Inte nog med att den organiserade brottsligheten drabbar företag enskilt och människor personligen. Denna ökande form av kriminalitet, i fysisk närmiljö och på nätet, och osäkerheten som följer i dess spår är förödande för bilden av Sverige. Landets attraktionskraft och tillväxtmöjligheter påverkas.  

Förutom att påpeka ovannämnda och allvaret i att myndigheter, kommuner och andra offentliga aktörer tar tag i problemen, gör vi på Handelskammaren som vi brukar när vi vill påverka i en fråga: vi söker dialog. Häromveckan genomförde vi ett rundabordssamtal tillsammans med Malena Grann, regionpolischef över polisregion Öst (Sörmland, Östergötland och Jönköpings län). En handfull företrädare för medlemsföretag från olika branscher var inbjudna att medverka.  

Regionpolischefen och hennes kolleger beskrev vikten av ett robust samhälle och hur polisen arbetar för att möta hoten från de kriminella. Medan vardagsbrotten har minskat, så ökar den organiserade brottsligheten med smuggling, bedrägerier, bidragsbrott och andra typer av ekonomiska brott, cyberbrott, vapen- och narkotikabrott. Det svenska samhället håller på att förändrats.  

Sverige har en tradition av hög tillit snarare än kontroll, vilket gjort ökat utsattheten då våra kontrollsystem inte varit tillräckligt starka. Vårt välfärdssystem, ekonomiska transaktioner, försäkringar, folkbokföring etcetera vilar på en grund av öppenhet och transparens. Går det att upprätthålla samtidigt som vi värjer oss mot människor som utnyttjar detta i sina kriminella verksamheter? Eller måste vi ändra på oss? 

Hur ska enskilda näringsidkare och bolag skydda sig? Hur arbetar polisen och hur kan vi tillsammans öka motståndskraften gentemot den grova brottsligheten och den blomstrande kriminella ekonomin, som lockar barn, unga och medarbetare till den kriminella banan?  

Det kommer regionpolischefen att prata om när hon återvänder till Handelskammaren för ett frukostmöte öppet för alla våra medlemmar den 26 april på LINK Business Center. Oavsett var eller inom vilken bransch du är verksam, är det viktig kunskap för dig. Jag hoppas vi ses då.  

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef 

Studiebesök Fehmarn Bält och Lübeck

Fehmarn Bält-tunneln är ett av Europas största pågående byggprojekt. I dagarna två åkte vi söder ut för att titta närmare på byggnationen som kommer att länka samman Tyskland med Skandinavien på ett sätt som beskrivs som en ”game changer”. Läs mer här.

Riksbankschef Erik Thedéen gästade Handelskammaren

Äntligen stod riksbankschefen framför nära 200 förväntansfulla medlemsföretag i Östsvenska Handelskammaren. Det ekonomiska läget och aktuell penningpolitik stod på agendan när Erik Thedéen bjöd på sina favoritdiagram över olika skeenden och utvecklingskurvor i ekonomin. Läs om frukostmötet här.

Försvarsmakten om kriskommunikation

När kriget pågår i Europa och svenska folket uppmanas vara förberedda på detsamma, hur jobbar Försvarsmakten med kommunikation? Det fick vi veta under ett uppskattat lunchseminarium. 

Luncher och frukostar i nätverkandets tecken

Sportlov hindrade inte ett gäng nätverkssugna personer! 

Stjärna på hållbarhet? Dags att nominera till prestigefullt pris

Varje år uppmärksammar Östsvenska Handelskammaren företags insatser inom hållbarhet genom East Sweden Sustainability Award. Med bakgrund av FN:s globala mål har pristagaren utmärkt sig inom ekonomisk, social och/eller miljömässig hållbarhetsutveckling i den östsvenska regionen. Läs mer här.

Företag hittade ny styrelsekompetens genom BoardMatch

BoardMatch är ett matchningsevent där vi ser till att ägare, bolag och valberedningar får en chans att möta styrelseledamöter eller styrelsementorer som söker uppdrag.

Effektivare tillståndsprocesser: En gemensam strävan i Östergötland

”Kickstart” var ordet, när Handelskammaren tillsammans med Cleantech Östergötland och länsstyrelsen samlade drygt 50 företagare på LINK Business Center för att ta sig an den stora men angelägna frågan om effektivare tillståndsprocesser. Är det möjligt att få till? Läs mer här.

Sveriges riksbank är världens äldsta centralbank.

– Vilket jag gärna påpekar när jag är i Storbritannien, som har världens näst äldsta, sade Thedéen och rev ner ett av frukostmötets många skratt från åhörarna.

Uppskattat blev också berättelsen om riksbankschefens östsvenska arv, med föräldrar från Nyköping och en fru från Kimstad. Och så minnet från uppväxten i Marmorbruket, med en ekonomiskt sinnad morfar som funnit ett sätt att genom ett stängsel gratiskika in i Kolmårdens safaripark.

Riksbanken styrs av lagar och är oberoende från rådande politiskt styre, vilket är av stor vikt i synnerhet när det ekonomiska läget kräver tuffa penningpolitiska beslut – såsom att höja reporäntan med en procentenhet våren 2022.

– Vilken finansminister hade tagit det beslutet så nära inpå ett val?

Efter pandemin fanns ett uppdämt konsumtionsbehov. Den ökade efterfrågan på restaurangbesök och andra nöjen tillsammans med de skenande energipriserna bidrog till den höjda inflationen – eller ”kulflation”. Ofta plockas just energipriserna bort från inflationsberäkningar, beroende på framför allt oljans fluktuerande priser, för att få en mer stabil prognos.

Thedéen: ”Kronan har gäckat oss!”

Bilden som riksbankschefen målade upp för Handelskammarens medlemmar denna gråmulna februarimorgon var trots allt ganska ljus.

– Vi har sett ett kraftigt fall i bostadsinvesteringar, sade Thedéen, samtidigt som svensk arbetsmarknad hållits stabil.

Faktum är att sett till sysselsättningsgrad är Sverige trea i världen, även om lågkonjunkturen börjar sätta en del spår på arbetslösheten. Men inflationen går i rätt riktning och ekonomin spås vända i slutet av 2024.

Varför den svenska kronkursen varit så svag är något av ett mysterium, medgav riksbankschefen.

– Kronan har gäckat oss!

Det finns gott om hemsnickrade förklaringar på kronans uppgång och fall, men dem gav han inte mycket för.

Så vad tänker Erik Thedéen om en övergång till euron? Det finns fördelar och nackdelar med denna ”one size fits all”-valuta. Den erbjuder en ekonomisk krockkudde vid händelse av nationella händelser som påverkar ekonomin – såsom att granbarkborren skulle förstöra en stor del av den svenska skogen, till exempel. En gemensam valuta minskar också risker och underlättar handel. Samtidigt är euron långt ifrån bara ett ekonomiskt beslut.

– I Baltikum och Finland, exempelvis, handlar införandet av euro helt om säkerhetspolitik.

Riksbankschefen är dock tveksam till att euron skulle ha någon avgörande effekt för svensk ekonomi. Faktorer som utbildning, demokratisk ordning och säkerhetsläge påverkar mer.

– Jag är inte statsminister, värjde sig Erik Thedéen, när frågor om prissättning och hyresregleringar kom på tal. Men jag kan säga att Sverige behöver fler bostäder och hyresregleringen gör inte att nybeståndet ökar.

Rörligheten på marknaden stagnerar eftersom människor inte gärna flyttar från sin billiga bostad. Däremot kan det finnas andra, sociala fördelar med att reglera hyrorna.

– Jag är heller inte kommunalråd, bedyrade riksbankschefen på frågan om de offentliga investeringar i dessa tider då många kommuner tyngs av sämre ekonomi. Men det är klart att Sverige har uppenbara investeringsbehov i bland annat infrastruktur. Och välavvägda, långsiktiga investeringar är sällan felbeslut.

Erik Thedéens presentation hos Handelskammaren bevakades av såväl nationell som lokal media.

Efter frukostmötet gjorde riksbankschefen tillsammans med Simon Helmér, Rickard Widgren och Maria Björk Hummelgren besök hos Holmen, Campus Norrköping på Visualiseringscenter samt genomförde ett rundabordssamtal med regionala företag. Se bilder nedan.

Göran Cars är högaktuell med en ny rapport om gränsöverskridande transporter. Rapporten presenterades under resan till Lübeck som arrangerades av Östsvenska Handelskammaren och Europakorridoren. Cars betonade att den nya undervattenstunneln kommer att förändra den infrastrukturella spelplanen. Inte bara i Tyskland och Danmark.

– Den betyder otroligt mycket för Sverige, för behovet av att frakta gods kommer att öka kolossalt. Med den här förbindelsen får vi en direktlänk till Europa. Vi bygger ju ihop Sverige, Tyskland och Danmark. Det blir avsevärt kortare restider. Allt talar för att vi kommer få kraftigt sammanväxande näringsliv och sysselsättning mellan dessa länder som i vissa avseenden blir en ny arbetsmarknadsregion, säger en entusiastisk Göran Cars.

Han fortsätter:

– Det är nog svårt att förstå vidden av det här. Det är en sak att Danmark kopplades samman med Sverige i och med Öresundsbron, men att Tyskland nu kommer att bli som en del av Sverige är svårt att tänka sig. Men det är en realitet. Det är ju betydligt närmare för en skåning att åka till Tyskland än att åka till Stockholm.

Tunneln ska vara klar 2029. Man får intrycket av att det här projektet har fortgått relativt smärtfritt?

– Relativt smärtfritt? Mer än så! Här har vi något att lära av i Sverige. För här har det varit en tydlig överenskommelse mellan Danmark och Tyskland hur projektet ska genomföras och finansieras. Man har haft tydliga spelregler, arbetsfördelning och en effektiv produktion. Vi har mycket att lära i Sverige för vi skulle kunna korta tider rejält genom att vara mycket tydligare i tidigare skede om hur projekt ska drivas framåt.

Vad betyder Fehmarn Bält-förbindelsen för den östsvenska regionen?

– Jag tror att den kommer att betyda mycket. Den här arbetsmarknaden som öppnar nu med den nya tunneln blir också intressant i Östergötland och Sörmland. Inte minst ur fraktsynpunkt, för det kommer att öka. Men också för persontransport. Både för nya arbetsmöjligheter men även rekreation och turism.

Men då gäller det ju att infrastrukturen i Sverige hänger med i utvecklingen…

– Det var mycket tråkigt att du ställde den frågan för här bli jag nästan lite deprimerad. Vi har ju regeringsbeslut på att satsa på Ostlänken och Skåne, vilket är bra. Men i Hässleholm och Linköping så är spårkapaciteten redan i dag nere på bristningsgränsen, och det här kommer inte att funka. Vi vet att vi kommer att få ett ökat resande både av personer och godsfrakter. Det klarar inte det här systemet! Vi får en midja med ständiga stopp och fördröjningar där vi inte kan använda tågtrafiken som vi skulle vilja och som efterfrågas. Det är en riktig knut vi har på vårt system som måste rättas till. Det funkar ju knappt i dag.

Han fortsätter:

– Dels måste man på nationell nivå se över de nuvarande besluten med infrastruktur och prioritera ett sammanhållet system för järnväg mellan Stockholm och Malmö via Östergötland. Men det är också viktigt att regionerna funderar hur man kan utveckla det regionala systemet för att maximera nyttan av den utvecklade tillgängligheten för företagen.

Läs mer: Se bilder och läs kommentarer från resan till Fehrman Bält

Under resans andra dag föreläste Göran Cars på Lübecks Handelskammare om vad tunneln innebär i form av ökad trafik och effekterna av Öresundsbron. Göran berättade även om hur han med anledning av den nya tunneln djupdykt i Lübeck som region där han belyste hur man inte bara kan förlita sig på att infrastrukturen ska lösa allt. Man måste se till att det finns en attraktivitet och vara medveten om risker. Lübeck tappar i och med tunneln en stor del av sin hamnverksamhet så det gäller att man ser potentialen och jobba med både positiva och negativa konsekvenser som kommer att uppstå.

– Se det här som en kickstart på ett långsiktigt och framåtblickande arbete för bättre förutsättningar för företagen i vår region att utvecklas och bidra till den gröna omställningen, uppmanade Simon Helmér, vd Handelskammaren.

– Vi har en historik i att göra bra saker och kraftsamla i viktiga frågor, tillade Johan Rydberg, vd Cleantech, och syftade på Handelskammaren. Organisationerna samarbetar ofta på olika teman, inte minst på hållbarhetsområdet.

Länsråd Ann Holmlid kompletterade:

– Det här handlar om miljö, klimat, säkerhet och konkurrenskraft – ja till syvende och sist om demokrati och kommande generationer. Vi har höga ambitioner och vi vill förklara – men inte försvara – varför tillståndsprocesser i dagsläget tar så lång tid.

Innan länsstyrelsen förklarade tågordningen i dessa processer, inledde utredare för regeringens pågående utredning om effektivare tillståndsprocesser, Rebecca Wennberg. Uppdraget är att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Syftet är att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning, som bidrar till att klimat- och miljömålen kan nås.

Utredningen ska vara klar i december 2024, så nu finns ett fönster för påverkan – och det mesta ska upp på bordet.

– Under hösten har vi mest fokuserat på problem, nu i vår ska vi börja titta på lösningar, berättade Wennberg, och välkomnar företag och näringslivsorganisationer att inkomma med förslag.

Medverkade under seminariet fick även Norrköpings hamns vd Henrik Åkerström och Mattias Brodén, Head of Business support functions på Holmen Paper, några frågor om vad de tar med sig från dagen. Att det finns mycket som företagen kan förbereda bättre för att förenkla och snabba på sina egna tillstånd, blev ett svar.

Arrangörerna avslutade seminariet med en uppmaning till åhörarna: hur ska organisationerna gå vidare i processen med att påverka utredningen – och i förlängningen bidra till en mer flexibel, effektiv och förutsägbar tillståndsprocess?