Nu är det klubbat och klart! Den ideella föreningen CSR East Sweden har gått upp i Östsvenska Handelskammaren. Det stod klart efter föreningens årsmöte 28 mars.


– Det känns som helt rätt väg att gå, nu får CSR East Sweden möjlighet att driva hållbarhetsfrågorna i regionen med ytterligare kraft genom att få tillgång till Östsvenska Handelskammarens alla resurser, säger Lina Helmersson som sitter i CSR East Swedens styrelse.

CSR East Sweden jobbar för att ta tillvara medlemmarnas och samhällets intressen som rör CSR (Corporate Social Responsibility) och hållbarhet. Nätverket startades redan 2013 men har funnits som ideell förening sedan 2017. Nätverket bidrar till inspiration, kunskap, samverkan och aktiviteter som leder till ett mer hållbart samhälle, konkurrenskraftigare företag och en mer attraktiv region att leva i. CSR East Sweden har idag en stor bredd av medlemmar med allt från producerande industrier och tjänsteföretag till banker, nätverk och ideella föreningar samt aktörer inom region och kommuner.

– Östsvenska Handelskammaren har ett stort engagemang i dessa frågor och vi tyckte därför att ett samgående var lämpligt. Hållbarhet och klimatmedvetenheten ökar stort just nu i samhället och frågorna förtjänar att drivas från en kraftig plattform och det uppnår vi nu säger Handelskammarens vd Johanna Palmér.

En styrgrupp med representanter från medlemsföretagen tillsätts av Handelskammaren och styr hur nätverket utvecklas och verksamheten bedrivs. Både medlemmar i Östsvenska Handelskammaren och icke-medlemmar kan delta i nätverket. På så vis kan kommuner, akademien och ideella organisationer fortfarande vara en del av CSR East Sweden.

Är du intresserad av att göra ditt företag mer hållbart och att bli medlem? Hör av dig till Anna Axelsson projektledare och ansvarig för nätverket på Östsvenska Handelskammaren.

Har du tänkt på hur mycket du förhandlar? Som företagare, säljare, förälder, vän eller partner hamnar du ofta i olika förhandlingssituationer. Ibland vinner du och ibland förlorar du. Ibland handlar det varken om att vinna eller förlora, utan att komma fram till en lösning som samtliga iblandade kan känna är godtagbar i den givna situationen. Som affärsförhandlare är din uppgift att göra den bästa affären för ditt företag. För att bli en riktigt vass förhandlare finns det några saker att tänka på. Här får du de bästa råden för att bli en bättre affärsförhandlare från Markus Moisejeff, CAO (Chief Administrative Officer), på PayEx med mångårig erfarenhet av förhandlingar.

1. Gör din research och analysera din motståndare
En förhandling är en process. En process som startar långt före diskussionerna vid förhandlingsbordet. Och det är tiden du lägger före den faktiska förhandlingen som utgör det viktigaste arbetet. Det är i dessa förberedelser som nyckeln till framgång ligger. Det är nämligen då du gör ett grundligt analys- och researcharbete av motparten.

Börja med att förstå syftet med affären.

Varför vill vi köpa? Vilka behov och krav finns från företaget? Sätt dig in i och förstå vilka förutsättningar och vilka utmaningar som ditt företag har. Det måste du förstå innan du ens börjar förhandla.

Varför vill den här personen eller det här företaget sälja till mig? Eller köpa av mig? Lyssna in din motpart och samla in fakta om vad som finns bakom de ofta fina orden och presentationerna.

Läs på om produkten eller tjänsten, företaget och personen som du ska möta. Det handlar om att lära känna din ”motståndare” – att förstå vem och vad det är du möter. Googla, fråga runt, kolla sociala medier och andra databaser som till exempel kreditupplysningar, och liknande. Både för person och företag. Försök att samla in så mycket information som möjligt från början om allt som kan vara relevant. En del i detta arbete är självklart även att genomföra en så kallad RFI (Request for information) och/eller en RFP (Request for proposal), det vill säga en upphandling. Genom dessa processer får du en bra bild av vad erbjuds.

Har du gjort förarbetet bra kommer du långt i en förhandling. Så lägg krut på det här steget – det kommer löna sig i det långa loppet.

2. Sätt mål
I en förhandling ska båda parter vara vinnare. Eller rättare sagt: båda parter ska känna sig som vinnare. Men vad en vinst är för dig vet bara du. Så fastslå konkreta och tydliga mål från början. Annars vet du inte om förhandlingen gick bra eller inte. Målen behöver inte bara vara ekonomiska. Det kan finnas andra vinster i en förhandling, som till exempel tjänstens innehåll, rätt konsulter hos leverantören, SLA, eller övriga villkor i avtalet.

3. Skapa ett team med rätt människor
Förhandling är en sport. En lagsport som involverar människor såväl internt som externt och för att vinna måste ni ha det bästa laget. Att engagera personer som kan hjälpa dig att vara maximalt förberedd när du går in i förhandlingen är avgörande för att uppnå dina viktigaste mål, nämligen att sälja till så högt pris du kan, eller köpa för så lågt som möjligt.

Se till att du som förhandlare bygger ett team med personer som kan tjänsten eller produkten som ni ska förhandla om. Personerna runtomkring dig behöver kunna berätta om för- och nackdelar, veta vad det finns för andra alternativ på marknaden, ha kännedom om hur era konkurrenter gjort, vad andra har betalat, och så vidare.

Ibland är det bra att ha med experterna även under förhandlingen. Då är det viktigt att ni samarbetar och visar en enad bild – som ett lag – utåt.

4. Att lägga första budet
I många fall är det helt rätt att lägga det första budet. Det budet blir automatiskt det ni kommer utgå från under resten av förhandlingen. Och du vill ju hamna i rätt läge från början.

I en köpsituation kan en del känna skam inför att lägga ett för lågt bud. Gör inte det. När du lägger ditt låga bud ger du en fingervisning till din motståndare om vad du faktiskt kan tänka dig att betala eller vad du anser ska ingå som standard i en tjänst.

Ditt ekonomiska bud behöver inte vara det viktigaste i förhandlingen. Men det kan ge dig förhandlingsutrymme i andra mer viktiga delar av affären eller avtalet, till exempel angående vad som gäller om något går fel med tjänsten, vilka reklamationsmöjligheter som finns, förseningsavgifter, med mera.

När du ska köpa: lägg det första budet på 25 procent av benchmarkingpriset, alltså 25 procent av det pris som du vet att andra har betalat för samma tjänst eller vara (och det har du ju tagit reda på i ditt researcharbete). Det här kommer ge dig rabatt. Varför? Jo, för 25 procent är så pass långt under riktpriset eller standardpriset att din motståndare kommer inse att det blir en omöjlighet att få ut det pris den tänkt från början. I så fall måste motståndaren höja priset med flera hundra procent.

Ett räkneexempel:

Om vi ponerar att varans benchmarkingpris är 100 000 kr och du ska lägga 25 procent av det priset, så blir ditt bud 25 000 kr. Om då din motståndare ska komma upp till benchmarkingpriset 100 000 kr så måste den öka priset med 300 procent. Det är mycket! Det kommer säljaren också inse. Visst, ovan kanske låter drastiskt, men kom ihåg att förhandling innehåller en stor dos psykologi!

Men som sagt, för att lyckas med denna taktik måste du kunna marknaden. Och det innebär att du har gjort researcharbetet och byggt ett team med expertkunskap. Vidare är det viktigt att du kommer ihåg att det sannolikt finns en minst lika duktig förhandlare på andra sidan bordet som har gjort motsvarande research om dig och ditt företag.

Avslutningsvis: se till att göra din hemläxa, bygga dina interna och externa relationer, ha tålamod och sätta tydliga mål. Och framför allt: kom ihåg att ha kul!

Markus Moisejeff har lång erfarenhet som affärsförhandlare med starka resultat. Idag arbetar han som Chief Administrative Officier på Payex i Visby.

Tidigare råd finns här.

Östsvenska Handelskammaren vill lyfta fram goda exempel på verksamheter som lyckats skapa social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet genom att årligen dela ut ett pris. I en tid där företagens rapporteringsskyldighet är stor och där medias granskning ofta fokuserar på brister, vill vi visa upp att det finns många goda krafter som vill göra rätt och som lyckas, i det stora likväl som i det lilla. Fokus ligger på viljan och ambitionen att skapa varaktig förändring och hållbarhet på längre sikt.

Priset syftar till att belöna verksamheter som jobbar strategiskt och målinriktat med hållbarhet, men också till att inspirera fler till att välja hållbarhet som förhållningssätt till sitt företagande eller sin gärning. För att ge dessa goda förebilder den uppmärksamhet de förtjänar, delas priset årligen ut vid Östsvenska Handelskammarens årsmöte med start år 2019.

För 2019 års pris gäller följande: Priset ska tilldelas en person, organisation eller företag som gjort viktiga insatser för ökad mångfald inom styrelsearbete i den östsvenska regionen.

Och de nominerade är:

Suzanne Sandler
Michael Sterne, Handelsbanken
Haris Zelic, ED Gruppen

Inga kunder – inget företag. Så är det. Men hur gör man för att få nya kunder? Är det fler kontakter som kommer leda till fler affärer? Eller är det rätt kontakter? Statistiken visar att du får fem nej innan du får ett ja. Kan vi ändra den statistiken med rätt teknik? Jesper Low ger här sina bästa råd för att lyckas med nykundsförsäljning för business till business.

1. Ring inga kalla samtal och sälj ingenting på telefon
Märkligt, tänker du säkert. Att det första rådet för lyckad nykundsförsäljning är att inte ringa några kalla samtal. Hur ska jag då kunna nå nya kunder? Men att ringa kalla samtal är inte effektivt. Det kommer ta mer energi av dig än vad du får tillbaka i form av resultat. Det bästa är att digitalisera och automatisera sådana processer och kontakter. Istället fokuserar du på försäljning hos de som du har någon form av kontakt eller relation med.

Och kom ihåg: Sälj aldrig någonting på telefon. Varför? Tänk på dig själv: Köper du något av någon på telefon? Troligen inte. Vi som kunder vill undersöka och veta vad det är vi köper – vi vill läsa på för att känna oss trygga och bekväma i våra beslut. Ditt mål med samtalet ska vara att bygga en relation och få till ett möte.

2. Hitta det hjälpande perspektivet och dina tre unika frågor
Du ska inte sälja – du ska hjälpa. Innan du ringer måste du hitta vilket sätt du kan hjälpa kunden. Kan du inte hjälpa kunden? Ring inte. Har du hittat det hjälpande perspektivet blir du också en bättre lyssnare. Du har två öron och en mun – du ska vara Musse Pigg. Inte en krokodil.

Hur jobbar ni idag? Världens tråkigaste fråga att få. Ställ aldrig den. Alla har hört den. Och ingen orkar eller vill svara. Fokusera istället på att hitta tre unika frågor som du tror din potentiella kund får energi av.

Vad tror du kunden skulle vara intresserad av att diskutera med dig? Tänk dagsfärskt. Försök hitta uppslag i dagens nyheter och koppla till något som hänt. Nyheter som rör kundens bransch och din målgrupp. På så sätt kan du skapa intresse och engagemang hos kunden då du visar att du är påläst och förstår kundens behov, utmaningar och möjligheter.

3. Skriv ett talmanus och styr samtalet
Innan du ringer så har du skrivit ditt talmanus. Du kanske tror du kommer låta som en robot om du har ett manus. Men nej, för du ska inte läsa innantill. Med ett manus skapar du dig en trygghet och vet vad du ska säga. Skriv också ned dina tre viktigaste frågor som du tagit fram efter råd 2.

När du ringer, var tydlig med
– vem du är
– varifrån du ringer
– varför du ringer
– och ditt mål med samtalet.

Det får aldrig finnas en dold agenda.

Efter att du har berättat vem du är och varför du ringer så ska du ställa din unika fråga. Kunden ska inte börja prata förrän du har ställt frågan. Det är du som säljare som ska ta kommandot och styra samtalet. Annars kommer du aldrig nå fram till några resultat och din tid kommer gå åt till att hitta tider, boka möten och åka bil. Ett vanligt misstag bland nya säljare är att man är så glad att man lyckats få till ett möte att man slår knut på sig själv för att se till att det blir av. Då är risken stor att du blir utbränd.

Styr samtalet och gör det med frågor och alternativ. På så vis upplever kunden att den får vara med och bestämma, men det är du som får som du vill. Till exempel: Ni ska boka en tid för ett möte. Istället för att ställa frågan När kan du? så ställ frågan Vilket av följande datum fungerar för dig?


4. Fika inte på fredag förmiddag
Fredag förmiddag är statistiskt den absolut bästa tiden att ringa nykundssamtal på. Den du ringer vill göra avslut för veckan, knyta ihop säcken och är på bättre humör än under veckans tidigare dagar. Så förlägg fredagsfikan till eftermiddagen och planera istället in ett försäljningspass på förmiddagen mellan klockan 9 och 11.

Jesper Low startade företaget Ett kundvänligare Sverige för sex år sedan efter att vid flera tillfällen upplevt hur kass service företag har. Med missionen ett kundvänligare Sverige har han utbildat tusentals personer i kundbemötande och försäljning, och är idag en väl anlitad föreläsare.

Tidigare råd finns här.

Du vet säkert inte om det. Men med stor sannolikhet har du kommit i kontakt med deras produkter och tjänster. Vännerna Ted Axelsson och Eric Lager startade enkät- och pulsmätningsföretaget GreatRate för sex år sedan. Idag finns företaget i ett 10-tal länder, har dotterbolag i USA och kunder som IKEA, Hemköp, Icehotel, Coor, flertalet kommuner och landsting samt Polismyndigheten. Nu startar de en feedbackrevolution världen över.

Som varandras motsatser fann de varandra. Den utåtriktade och kreativa Ted Axelsson och den analyserande och tekniske Eric Lager.
– Vi ville skapa något nytt inom den annars traditionella enkätbranschen, något som ingen annan gjort tidigare. Egentligen att starta en bransch med en ny typ av feedback som ska ersätta den gamla synen på enkäter, säger Ted Axelsson.

Att företag genomför medarbetarundersökningar för att mäta arbetssituation, stressnivå och engagemang på jobbet är inget nytt. Inte heller att företag genomför kundundersökningar för att få svar på deras åsikter om företaget och produkterna.
– När vi startade var det redan vanligt med undersökningar och ibland löpande feedback, men det som saknades var djup och substans i feedbacken. Och vad man egentligen gjorde med svaren. Men i det enkla och löpande hittade vi vår nisch – att göra enkla mätningar mycket smartare, säger Ted.

Tillsammans med lokala partners tog GreatRate fram ett smart system som gör att företag kan göra snabba pulsmätningar och få svaren analyserade direkt. Frågorna är inte statiska utan dynamiska och ändras utifrån hur, hur ofta och vad respondenten svarar.
– Till skillnad mot plastknapparna med smileys som redan fanns när vi startade kan den som svarar på en GreatRate-mätning själv välja att svara på följdfrågor – vilket många gör. Sen kan frågorna ändras utefter behov, för att vara minst lika djupgående som en traditionell mätning, fast mycket snabbare.

 

8 sekunder
Insamlingsmetoden är enkel. Den sker digitalt via en app, på webben eller via terminaler som GreatRate själva tagit fram.
– Insamling med GreatRate är superenkelt och det är en nyckel till att det blivit så populärt. Men egentligen är det inte hur vi samlar in feedback som är det viktiga, utan det är svaren – och hur företaget kan dra nytta av svaren.

Ted hänvisar till att många undersökningar är för långa och krångliga vilket gör att svarsfrekvensen minskas.
– 8 sekunder. Så lång tid ska det max ta att svara på en undersökning. Vi översköljs av information idag och för att få ”ta tid” av respondenterna måste det gå fort och vara inbjudande att svara. Ett ”snällt” gränssnitt som skapar en känsla av att vilja istället för ett måste.

Men kan du få ut något vettigt på 8 sekunder?
– Ja, absolut. Gör man det rätt kan du få ut allt du vill på de sekunderna. Det handlar om att ställa rätt frågor, och inte fastna på ytan hela tiden. Om du ser att du har problem med “Personalens bemötande” kan ni ändra till frågor gällande “Välkomnande”, “Samtalston” och “Kroppsspråk” för att ta reda på mer exakt hur du ska lösa det.

På sikt tror Ted att detta snabba sätt att genomföra pulsmätningar kommer ersätta de traditionella medarbetarundersökningarna.
– En medarbetarundersökning ger en ögonblicksbild av den dag medarbetarna svarade på den. Det är många faktorer som spelar in; hur man mår den dagen, hur mycket man har att göra med mera. Och svaren tas om hand upp till 6 månader efter insamlingen. Att istället genomföra snabba mätningar varje dag eller varje vecka skapar en mer rättvis bild av situationen. Vi kan också ställa frågor inför en arbetsdag, exempelvis; Hur mår du idag? Vad skulle motivera dig extra idag? Det går även att bibehålla en engagerande arbetsplats med frågor som: Har du gett en kollega feedback denna vecka? Har du tagit eget initiativ till att förbättra din arbetsplats denna vecka?

 

Starta feedbackrevolution
Ted menar att företag generellt sätt idag är hyfsat bra på att samla in data, men dåliga på att ställa rätt frågor och göra någonting med svaren. Någonting som får konsekvenser genom att man inte gör de åtgärder som behövs eller följer upp medarbetarnas mående.
– Vi måste skapa en feedbackkultur. Vi är ganska bra på det i Sverige, men sämre i resten av världen. Vi behöver starta en feedbackrevolution helt enkelt. Det handlar om ett skifte i mindset och att få ut så mycket som möjligt av de svar och den feedback man får in. Det kommer hjälpa företag på så många sätt och hjälpa dem att nå sina mål.

Framtiden ser ljus ut för GreatRate. Med en produkt och tjänst som ligger helt rätt i tiden kommer företaget växa.
– Kundnöjdhetsboomen började 2010 och medarbetarhälsarörelsen börjar nu. Vi är inne i två stora vågor där vårt verktyg är unikt och kommer göra skillnad.

Idag har man kunder som IKEA, Hemköp, Icehotel, Coor och Lekia. Man har också startat ett dotterbolag i USA och har partners i tio länder. På frågan var fokus ligger nu svarar Ted:
– Vårt fokus är att fortsätta vår resa i Sverige där vi också bygger vidare på våra innovationer och vår analysmotor, samtidigt som vi etablerar oss utomlands med hjälp av våra partners. Och tillsammans skapar vi en feedbackrevolution världen över som kommer hjälpa alla att nå längre och må bättre.

Välkommen till Handelskammaren säger vi till Maria Björk Hummelgren. Maria har rekryterats som ansvarig för tillväxt och analys och kommer ansvara för handelskammarens påverkansarbete.

Välkommen till jobbet Maria! Hur känns det?
Det känns fantastiskt! Jag har väntat och längtat att få börja sen jag fick reda på att jag fick jobbet.

Vad var det som lockade med tjänsten hos oss?
Det här är ett drömjobb för mig, på en arbetsplats jag länge haft stor respekt och beundran för. Jag bor här i Norrköping, har mitt hjärta här och brinner för den här regionen. Så att få arbeta med viktiga näringslivsfrågor här inspirerar mig mycket.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?
Att driva Handelskammarens påverkansarbete. Och föra våra medlemmars talan i viktiga frågor, med och mot olika aktörer, på ett lokalt, regionalt och nationellt plan.

Vad ser du mest fram emot?
Det är mycket och det är en spännande tid att få arbeta med dessa frågor, eftersom det händer mycket i regionen. Jag tänker exempelvis på Ostlänken, stadsutvecklingen och utmaningen med kompetensförsörjningen. Det ska också bli kul att få arbeta med frågor som har ett fokus som är större än Östergötland.

Jag har jobbat i fyra veckor nu och det finns mycket att göra. Dels konkreta arbetsuppgifter att ta tag i direkt, men också mycket utrymme för egna initiativ.

Jag gillar att arbeta med strategisk improvisation. Alltså att jobba utifrån en långsiktig strategi och agenda men att alltid vara öppen för nya saker och agera på tillfällen som dyker upp.

Vad har du gjort tidigare?
Jag har en politisk magisterexamen i statsvetenskap från Linköpings universitet, men pluggade största delen vid Luleå tekniska universitet faktiskt. De senaste tio åren har jag har arbetat nära det politiska spelet och den regionala utvecklingen, främst som ledarskribent och politisk redaktör på Östgöta Correspondenten och även en period på Norrköpings Tidningar. Jag kommer senast från Norrköpings kommun där jag arbetade med press- och krishantering.

Hur är livet utanför arbetet?
Man, tre barn och ett hus som vi ständigt renoverar. Jag älskar mat – både att laga och äta. Annars tycker jag om att resa med familjen – till fjällen, på solsemestrar eller till släkten i Skåne och på västkusten. Jag vill gärna att det ska hända saker, både i jobbet och på fritiden.

Detta visste ni inte om Maria:
Jag har fastnat i ett parkeringshus med talmannen Andreas Norlén. Det var 2007 och han var ny riksdagsledamot. Jag var ny på jobbet och jag skulle skjutsa hem honom efter ett möte, som dragit ut på tiden. Så parkeringshuset hade stängt för kvällen och vi kom inte ut med bilen. Då var jag lite stressad, minst sagt. Men det löste sig till slut.

Jag hörde också något om att du älskar Johar Bendjelloul?
Haha, så det har du snappat upp. Jag råkade säga det till vår vd Johanna Palmér inför en debatt hon skulle delta i där Johar var moderator. Såklart säger Johanna det inför ett par hundra personer. Men det får jag bjuda på – något ska man ju vara känd för!




Bor: Villa i Åby
Familj: Man och tre barn
Intressen: Matlagning, resor och sport
Aktuell: Ny på Handelskammaren som ansvarig för tillväxt och analys
Kontakt: maria.hummelgren@east.cci.se

’- Jag skulle vara här i två år men är kvar efter 13, säger Magnus Dahlin vd på Villa Fridhem.

Han skulle sparka igång en slumrande anläggning. Ett renodlat konferenshotell som var stängt på helger och sommar – nu 13 år senare är hotellet något helt annat än det var då.

Villa Fridhem har sedan 2006 när hotellet fick nytt ägarskap haft en stor utveckling. Stora summor pengar har investerats i bland annat nytt kök, renoverade rum och utbyggnad för ny salong och konferenslokaler. Den senare stod klar alldeles nyligen och är ett rymligt konferensrum med en pampig känsla. Sedan 2006 har företaget investerat cirka 40 miljoner kronor i anläggningen som idag ägs till en majoritet av familjen Dahlin.

Framför allt har man satsat stort på att locka hit privatpersoner och idag kommer ungefär hälften av intäkterna från företag och hälften från privatpersoner.

När Magnus Dahlin kom in i bilden låg Villa Fridhems omsättning på 13 miljoner kronor –2018 var den 34 miljoner kronor.

– Det har varit en tydlig strategi att växa. Analysen jag gjorde 2006 var att det var riskfyllt att vara ett renodlat konferenshotell och att vi var tvungna att bredda oss. Vi behövde dubblera omsättningen för att ha råd med stora investeringar, säger Magnus Dahlin.

Det första året med Magnus som vd tappade man sin största kund – som då var landstinget – medvetet.

– Vi var extremt billiga innan och fick landstinget som kunder därför. Samtidigt så hade vi inte så stor kapacitet så vi sa ibland nej till bättre betalande kunder. Det var ett riskfyllt beslut att höja priserna men jag fick med mig styrelsen.

Och strategin har gått vägen för Villa Fridhem.  Idag är bredden av kunder viktig och gästerna kommer för konferens, weekends, bröllop, övernattning efter djurparksbesök, Halloween och valborgsfirande. Denna vinter serverades 3800 julbord.

 

Visst ser väl folk på Villa Fridhem som ett lite tjusigare ställe? Ni vill skicka de signalerna?

– För oss är miljön och det personliga värdskapet viktigast. Men visst, det ska vara lite extra. Till oss kommer man för att fira. Det har känts viktigt att få tillbaka lite kunglig glans i och med den historik som finns av att prinsessor bott här på sommaren.

Ja, på Villa Fridhem kan man fortfarande kika in i ”sessornas lekstuga” där prinsessorna Margaretha, Märta och Astrid, som var döttrar till prins Carl och prinsessan Ingeborg av Danmark lekte som barn om somrarna. Lekstugan har bevarats, delvis med pengar från Riksantikvarieämbetet.

– Den gröna prinsesstårtan kommer härifrån! Säger Magnus Dahlin.

Ja, att Villa Fridhem har en lång historik av bakverk går inte att ta miste på och många besöker dem just för deras afternoon tea.

Konditor Yvonne Ramberg har varit med och gjort Villa Fridhem känt för sin afternoon tea och tårtor, biskvier och pajer. Fler andra anställda har också varit Villa Fridhem trogna länge. Nu är drygt 25 personer fast anställda. Men det kan vara knepigt att hitta och behålla ny personal.

– Kompetensförsörjningen är en jättestor utmaning för hela vår bransch, säger Magnus Dahlin. Branschen har länge brottats med en allmän syn om att den innebär dåliga arbetstider och svarta pengar. Men branschen har tagit jättesteg mot att bli bättre arbetsgivare och vi som är seriösa vill ta det ännu ett steg längre och få ungdomar att förstå vad vi har att erbjuda. Det här är världens roligaste bransch!

 

En annan utmaning tycker Magnus Dahlin är att få det offentliga att satsa på besöksnäringen.

– Branschen är förundrade över hur lite man är beredd att satsa på besöksnäringen men man är beredd att lägga ofantligt mycket på att köpa upp mark för industrier, säger han.

Nu när Villa Fridhem gjort en ordentlig ansiktslyftning det senaste årtiondet kommer man att sakta ned på investeringarna. Men en miljon om året räknar man med för förbättringar och underhåll.

– Vi har en stor sak kvar och det är vår pool och relaxavdelning. Det är extremt kostsamt att bygga spa men vi kommer att göra renoveringar kring den befintliga poolen de närmaste åren och på längre sikt. Det ska göras på ett ekonomiskt sunt sätt.

Magnus Dahlin är på plats på hotellet nästan varje dag.

Äter du av afternoon-buffen själv varje dag?

– Nej, haha. Men det är svårt att låta bli på eftermiddagen när blodsockret är lågt. Det är ju både en fördel och nackdel med god och vällagad mat på sin arbetsplats, säger han.

 

Hotellets finaste rum heter Prinsessan Estelles svit eftersom hon var den första att sova i den nya sviten som stod klar 2016.

Nytt konferensrum våren 2019.

 

 

Att bli tillfrågad att sitta och arbeta i en styrelse är en ära. Och en dröm för många. Det kommer ge dig ny kunskap och ett större nätverk. Du kommer också lära dig olika strategier och få nya erfarenheter från andra organisationer och branscher. Men det är också ett ansvar. Både att leverera, men också på ett personligt ekonomiskt plan. Patrik Fjärstedt ger här råd om vad du ska tänka på innan du tackar ja till ett styrelseuppdrag.

1. Gör riskanalysen noga
Det låter tråkigt. Och ja, det är inte så roligt. Men så viktigt. För hur du än vänder på det så är du personligt ekonomiskt ansvarig när du sitter i en styrelse. Ett sådant argument borde få de flesta att förstå betydelsen av att undersöka organisationen du tänkt gå in i innan du gör det. Gör riskanalysen noga innan du tackar ja.

Kolla upp företaget, ekonomin och kompetensen i bolaget. Är du osäker på något eller är det något du inte förstår? Våga fråga. Det ska kännas rätt i både huvud och mage innan du tackar ja.

Gör detta innan du accepterar ett styrelseuppdrag, men gör det också löpande under uppdragets gång.

2. Rätt kompetens, och respekt för varandras
Det är många saker som du behöver förhålla dig till och ha kunskap om när du går in i en styrelse. Det handlar om allt från företagets ekonomi och hur känsliga uppgifter behandlas, till IT-säkerhet, personal och lagar. Se till att du känner dig trygg och har en stabil grund att stå på. Oavsett om det handlar om styrelsen för ditt barns föräldrakooperativ eller styrelsen för ett börsnoterat företag, måste du ha de formella kunskaperna.

I professionella styrelser sitter du ofta tack vare dina specifika kunskaper och erfarenheter. Det gör de andra också. Ha respekt för varandras kompetens och dra nytta av att ni är många som kan bidra till företagets framgång.

3. Ansvarsfördelning, arbetsprocess och dokumentation
Hur är styrelsen uppbyggd? Vilka ansvarsområden finns? Hur är de fördelade? Rättvist? Kolla upp det så att du vet vad som kommer förväntas av dig. Det är viktigt för att du ska veta din roll och kunna skapa dig en uppfattning om hur mycket tid och engagemang du behöver lägga ner.

Kolla även upp arbetsprocessen och hur dokumentationen ser ut. Hur arbetar man i den här styrelsen? Hur ofta ses man? Finns det tydlig dokumentation från mötena? Har styrelsen tidigare beviljats ansvarsfrihet? Hur ser årsredovisningarna ut?

4. Intressekonflikter och jäv
Se också över så att det inte kan komma att uppstå intressekonflikter mellan ditt jobb, dina övriga uppdrag och ditt styrelseuppdrag, eller att det på något sätt kan förekomma jäv. Känner du dig det minsta osäker? Tacka nej. Framkommer det senare kommer det bara bli problem.

Känn också efter så att organisationens verksamhet stämmer överens med dina värderingar och din etik.

Patrik Fjärstedt är auktoriserad revisor, delägare av redovisningsbyrån Thorell Revision och väl anlitad föreläsare inom styrelsearbete.

Tidigare råd finns här.

Steget kan kännas långt. Att börja med aktier. Så var det också för civilingenjören Sandra Bourbon. Men sedan fyra år tillbaka driver hon Framtidsfeministen som investerar i aktier. Det unika? Hon investerar bara i jämställda bolag. Och hon presterar bättre än Stockholmsbörsen. Mycket bättre.

Förra veckan gästade Sandra 100-listan och vi fick en liten pratstund med henne. Vi pratade pengar, jämställdhet, att bli ekonomisk fri och hur man bygger sitt personliga varumärke.

Efter avslutade studier på KTH med en civilingenjörsexamen inom teknisk fysik skulle Sandras yrkeskarriär börja. Hon skulle tjäna sina första egna pengar. Och hon ville tjäna dem för att kunna spendera dem.
– Jag hade blivit uppfostrad hemifrån att det inte går att bli rik på lön i Sverige. Så det är lika bra att jag spenderar pengarna tänkte jag, säger Sandra.

Tiden gick. Och pengarna försvann. Men så började Sandra uppmärksamma och snappa upp olika saker i sociala medier och i tidningar. Om orättvisor. Om att bli ekonomisk fri. Och hur ojämställt ett av världens mest jämställda land är.
– Kvinnor som är akademiker tjänar i snitt 2,8 miljoner mindre i livslön och var femte kvinna i Sverige har inte råd att skilja sig. Jag blev helt enkelt tillräckligt arg och började med aktier.

Det är fyra år sen nu. Hon startade Framtidsfeministen som skulle investera i bolag som är jämställda – som har en fördelning 40/60 mellan män och kvinnor i högsta ledningen – och hennes mål var att visa att jämställdhet lönar sig.
– Det finns 330 bolag på Stockholmsbörsen. 62 av dem är jämställda (lista här). Och de som jag investerat i presterar bättre än snittet. Och det är inte så konstigt. Forskningen (länk här) säger samma sak.

Det har gått bra. Så bra att hon nu siktar på att bli ekonomisk fri innan hon fyller 40.
– Jag är 33 idag och om jag blir det när jag är 40 eller 45 spelar inte så stor roll. Men jag kommer bli det. Jag lever det liv jag vill leva nu. Och kommer leva det liv jag vill leva sen.

Läs mer: Så kan du spara till att bli ekonomiskt fri, SVT Nyheter
Läs mer: Så ska Sandra bli ekonomiskt fri innan 40, DI

Men du är ju inte bara grym på att investera pengar – du är ju också grym på att skapa ett ”buzz” runt dig?
– Haha, ja det har blivit så. Gör man något man brinner för och är uthållig så kommer resultaten. Idag tycker jag att arbeta med mitt personliga varumärke nästan är lika roligt som att investera i aktier. Det är en ynnest att få nå ut till så många och få inspirera dem att ta tag i sin privatekonomi för en jämställd framtid!

Vilka mer knep kan du tipsa om för att bygga sitt personliga varumärke?
– För mig började med att bottna i mitt ”why”. Jag hade sett Simon Sineks föreläsning på ämnet ”why” och där lossna det för mig. När jag förstod varför jag gör det jag gör så kunde jag hitta min röda tråd och förstå varför jag väljer att göra det här. Så istället för att tänka på ”vad du jobbar med”, tänk ”varför jobbar du med det?”. Det skapar en helt annan mening.


Egenutvecklad mjukvara
För att veta vilka aktier hon ska investera i har hon tidigare utgått från stiftelsen AllBrights undersökning som presenteras varje år om hur jämställda Sveriges bolagsstyrelser är. Men listan uppdateras en gång per år och Sandra behöver information snabbare och oftare. Så hon utvecklade en egen mjukvara som mäter jämställdheten i styrelserna.
– Jag kände att jag behövde skaffa mig mer egen koll. Därför utvecklade jag tillsammans med två kompanjoner Equalytics. Den hjälper mig så jag kan uppdatera min portfölj var sjätte månad.

Det som inte var en självklarhet från början har blivit det. Hennes vision är tydlig; näringslivet ska bli jämställt.
– Det handlar helt enkelt om rättvisa. Att alla ska ha samma möjlighet att nå framgång och leva det liv man vill leva. Jag har hittat mitt ”why” och jag ska fortsätta kämpa.

Sandras 5 kriterier för att platsa i aktieportföljen

  1. Jämställdhet i högsta ledningen (40/60 fördelning)
  2. Utdelning
  3. Lätt att förstå företaget och vad de sysslar med
  4. Historisk data
  5. Investerar i 5-6 olika branscher för att sprida risken

Möten är oundvikliga. Och viktiga. Såväl privat, som i arbetslivet. Men många upplever att de är för många. Eller rättare sagt: för många, för långa och för ineffektiva. Något som kan leda till irritation och stress, både hos mötesledaren och mötesdeltagarna. Men det finns knep och råd du kan ta till för att effektivisera dina möten. Här ger Ewa Svensson och Kristina Swenningsson från Crearum sina bästa råd för hur ni kan lyckas.

1. Skapa en tydlig frågeställning med mötet
Som mötesledare, börja med att ställa dig frågorna: Varför ska vi ha det här mötet? Vad är syftet och målet? Vilken är huvudfrågeställningen och vad är det för problem som behöver lösas? Bjud sedan in till mötet med den frågeställningen som grund. Och med en tydlig agenda så att alla mötesdeltagare kan förbereda sig. Genom att göra detta kommer mötesdeltagarna vara förberedda på det egentliga problemet, och det kommer hjälpa er att hålla fokus på uppgiften.

Som mötesdeltagare ska du ställa dig liknande frågor: Varför har jag blivit inbjuden på det här mötet? Vilken är min roll och vad förväntas jag bidra med? Kan du inte se din roll? Fråga personen som bjudit in dig varför du är inbjuden. Antingen kommer ni fram till varför du ska vara med och vilken din roll förväntas vara, eller så kommer ni fram till att du inte behöver vara med.

2. Bjud in rätt deltagare och värm upp
Vilka är rätt personer för att lösa den här uppgiften? Alltså, vilka är det du ska bjuda in till mötet? Slentrianmässigt tenderar vi att bjuda in samma personer. Och gärna många personer. Men fundera en extra gång på vilka som skulle kunna bidra med värdefull input i den aktuella frågan. Att ha rätt sammansatt grupp på mötet är avgörande för att kunna fatta rätt beslut. Det är också viktigt att de personer du vill ska komma har möjlighet att komma och är motiverade till det. Har de inte möjlighet är det bättre att flytta mötet.

När ni väl är på mötet, så börja med att värma upp. Syftet är dels att alla ska känna sig trygga i situationen och våga säga det man tänker, dels bli närvarande i rummet och fokusera på den diskussion som väntar. Uppvärmningen kan också handla om att stämma av måendet, att checka in, eller att fråga alla vad de har för förväntningar. Det finns en mängd enkla, lättillgängliga övningar att använda för dessa syften.

Som mötesdeltagare handlar det om att fokusera. Lägg undan det andra du arbetar med och fokusera på mötet. Ta inte med telefonen och använd datorn enkom för mötets räkning, exempelvis för att föra mötesanteckningar.

3. Mena samma sak och tydliggör era roller
Två personer på ett möte innebär två olika tankar och verkligheter. Fem personer innebär fem olika tankar och verkligheter. Oavsett hur många ni är på mötet så ser ni saker på olika sätt. Ett exempel: Jag säger säljsuccé. Du kan tänka: sälja många eller tjäna mycket per exemplar. Om vi inte är tydliga och överens om tolkningen så riskerar diskussionen att bli väldigt rörig. Så efter uppvärmningen är det viktigt att definiera viktiga begrepp tillsammans. Genom att göra det har ni alla samma utgångsläge när mötet väl startar. Annars finns risken att diskussionerna spretar och ni missar målet.

Vi är människor. Som styrs av känslor. Men låt inte känslor bestämma era diskussioner och ert resultat. Plocka fram fakta så att diskussionerna hamnar rätt.

Utse också en mötesledare. Det behöver inte per automatik vara den som bjuder in till mötet. Är ni en grupp som ofta har möte ihop kan det vara en fördel att variera mötesledare. Det kan få nya och nyttiga infallsvinklar. Utse också en sekreterare som dokumenterar det ni kommer fram till.

Om ni söker helt nya lösningar på mötet så använd en metod som är anpassad för det, till exempel IdédiamantenTM.

4. Avsluta alltid med att bestämma nästa steg och följa upp
Avsluta alltid mötet med att bestämma nästa steg. Vem ska göra vad? Det måste vara tydligt. Annars finns risken att allas ansvar inte blir någons. Det resulterar i att ni inte kommer komma närmare ert mål.

Kom också ihåg att ta minnesanteckningar och dela dem med resterande mötesdeltagare. På så vis kan du också skapa snabba, enkla actions och dela ut till deltagarna. Att vara transparent och att jobba med att alla ska känna sig delaktiga, ökar chansen för att det som ska bli gjort blir det. Det finns många bra anteckningsverktyg där du på ett enkelt sätt kan dela anteckningar och arbetsuppgifter med andra. Trello, Evernote och OneNote är några exempel.

Följ sedan upp. Det är jätteviktigt. Utse någon som följer upp och påminner övriga mötesdeltagare om vad som har beslutats, och fira och synliggör det som har gjorts!

Ewa Svensson och Kristina Swenningsson är experter på att få företag och personer att bli mer effektiva och kreativa. Tillsammans driver de innovationsföretaget Crearum AB.

Tidigare råd finns här.