Bristen på IT-kompetens är skriande – vad kan vi göra tillsammans för att locka fler att satsa på jobb inom IT? Det var huvudfrågan och syftet för den gemensamma satsningen med IT-luncherna som ägde rum i Linköping och Norrköping.

Initiativet är en kraftsamling på initiativ av Östsvenska Handelskammaren, Gaia, Region Östergötland, Arbetsförmedlingen, Skill, Norrköping Science Park och Science Park Mjärdevi.Totalt deltog ett 50-tal personer från IT-företag, skolor, Arbetsförmedlingen och aktörer inom rekrytering och bemanning på de två luncherna.
– Det är kompetensbrist, 7-8 av 10 headhuntas och vi snor kompetens av varandra, sa Åke Rolf från Digitaliseringsbyrån Gaia.

Ett av företagen som har gått en egen väg för att lösa utmaningen är Jennie Hagman på Storleden. Hon har skapat en utbildning för nyanlända.
– Jag utbildar dem själv – i programmering. De första fem är klara nu i juli. Det är win-win. Jag får den kompetens jag verkligen behöver och de får ett jobb, säger Jennie.

Men hon har också stött på motstånd när hon försökt ordna jobb åt hennes studenter ho andra företag.
– Många är rädda att anställa folk från andra länder. Man är rädd för att personen inte ska passa in i teamet eller ha den kunskap som efterfrågas. Men prova! Du får en person med grym arbetsmoral, inte lika självklart blandsvenska ungdomar.

Vidare under lunchen presenterade Arbetsförmedlingen vad de kan erbjuda och Alléskolan i Åtvidaberg berättade om hur de arbetar proaktivt för att få eleverna intresserade av teknik och IT. Lunchen avslutades med en gemensam diskussion om möjliga lösningar.
– Det var bra diskussioner och det kom fram några tydliga ”take aways” och actions för hur vi tillsammans kan möta denna utmaning, sa Anna Lövheim näringspolitisk chef på Handelskammaren som också ledde mötet.

[osh-header title=”Några av de konkreta förslagen som kom fram var:”]

– Speed-dating för nyanlända mot företagen som behöver IT-kompetens.

– Rekryteringsutbildning inom IT under ledning av Arbetsförmedlingen

– Tema IT på Östgötamorgon i Stockholm för att locka tillbaka gamla östgötar med IT-kompetens

20 år har gått sedan Academic Work startade. Då ett litet företag i den stora bemanningsbranschen med fokus på att få studenter i jobb. Idag; Sveriges näst största bemanningsföretag på tjänstemannasidan och störst inom sin nisch. Och det här är bara början – företaget fortsätter växa och det med nya idéer. Vi har träffat Mikael Kron, försäljningschef för Academic Work i region mellan.

Allt startade med tre studenter. Norrköpingssonen Johan Skarborg tillsammans med några kompisar såg näringslivets behov av kompetens och såg möjligheten att hyra ut sig själva och sina studiekamrater. Det som började som något litet vid sidan av studierna växte snabbt.
– Academic Work fick tidigt en stor order i att dela ut tidningar på stan och tänkte om vi kan lösa det här – då kan vi lösa allt, återberättar Mikael Kron försäljningsansvarig på Academic Work i Region mellan.

Och visst löste man det. Och sen dess har man hjälpt över 120 000 människor till jobb. Idag finns Academic Work på 17 orter i Sverige men också i hela norden och Tyskland samt Schweiz och har kunder som Autoliv, Tieto, Ericsson och Danske Bank. 2017 omsatte koncernen cirka 3 miljarder och företaget fortsätter växa med fokus på lönsamhet.
– Tack vare det får vi resurser att satsa på personalen. Som anställd hos oss  får man mycket tillbaka. Det är våra engagerade medarbetare som skapar nöjda kunder som gjort att vi är där vi är idag, säger Mikael Kron och visar att man har branschens nöjdaste kunder för åttonde året i rad.

Mikael Kron, försäljningschef Academic Work Region Mellan

I tider av högkonjunktur och när många branscher går på högtryck är det en utmaning för företag att hitta kompetens. Det kommer saknas ca 70 000 personer inom programmering i Sverige år 2022 i förhållande till behovet som marknaden har, uppåt 1 miljon programmerare inom EU enligt en prognos från branschorganisationen IT- och Telekomföretagen. En utmaning för arbetsgivarna och Academic Work manar företagen att skaffa sig en people plan.
– Företagen förstår till stor del utmaningarna men har svårt att bli konkreta i åtgärder, det är för mycket att göra här och nu tror jag och man tänker att det är senare problem att ta tag i. Vi tror att man måste skaffa sig en people plan, likt en business plan. Vilka kompetenser behöver vi nu och vilka kommer vi behöva i framtiden? Och hur kan vi bli en mer attraktiv arbetsgivare. Frågor som är jättesvåra men behöver hamna i fokus, säger Mikael.

Jobb till akademiker i början av karriären
Linköping är huvudort för Region mellan som sträcker sig från Jönköping i söder till Örebro i norr och Nyköping i öst.
– Vi finns traditionellt på de större studentorterna. I Linköping har vi funnits sedan 1998. Efter det byggde vi upp Örebrokontoret och nu Jönköping.

Academic Work är rekryterings- och bemanningsföretaget som inriktar sig till studenter och akademiker som är i början av karriären oavsett bransch.
– Vi fokuserar på de områdena som lärosätena har utbildningar inom, men traditionellt kan man säga att vi är störst på IT, teknik och ekonomi.


Plugga 12 veckor – bli IT-konsult
Idag ägs Academic Work till stor del av två av grundarna med Johan Skarborg som största ägaren. Men även personalen får möjlighet att köpa in sig i företaget och i företagskulturen uppmuntras att komma med nya idéer för framtidens Academic Work. Något som dåvarande affärsområdeschefen för IT Micael Holmström gjorde 2014.
– Det var (och är) akut IT-brist i Sverige och då började Micael fundera på hur man kunde utbilda programmerare snabbare än de alternativ som finns idag, säger Mikael Kron.

Det var startskottet för Academy, idag ett dotterbolag till Academic Work, som utbildar programmerare. Idag är Micael Holmström VD för företaget som sedan starten utbildat över 400 programmerare.
– Vi vill med Academy kunna hjälpa till att täcka en del av den kompetensbrist som finns inom sektorn. Detta via att sätta fokus på individers egenskaper och driv för att sedan via accelerated learning lära individerna att programmera och bli IT-konsulter på 12 veckor.

För att bli antagen till en utbildning krävs först att man klarar tre olika rekryteringstester med fokus på verbal och kommunikativ förmåga samt ett logiktest.  Om man kvalificerar sig efter att ha gjort testerna genomförs sedan personliga intervjuer med fokus på individens motivation och driv. Sen består utbildningen av 12 veckors intensivutbildning och efter avklarad utbildning är man garanterad ett jobb som IT-konsult hos Academic Work.

Än så länge har utbildningen bara funnits i Stockholm men i sommar går första kursen i Linköping.
– Vi genomför just nu ett program med 15 personer inom området inbyggda system här i Linköping, säger Mikael.    

Academic Work tror på Ostlänken
I samband med att Ostlänken kommer byggas de kommande åren ser Academic Work behov av ytterligare IT samt teknisk kompetens där konceptet Academy kan vara ett alternativ. Via accelerated learning kan de tillsammans med sina kunder tillgodose marknaden med personer där det idag råder stor kompetensbrist.
– Vi ser att det kommer behövas byggledare inom teknik. Där kan exempelvis olika företag gå ihop och köra en Academyklass. Just nu genomför vi ett program i Stockholm för just byggledare.

Academic Work tror på regionen East Sweden och engagerar sig i det regionala arbetet för att stärka densamma.
– Det händer mycket här och det går bra för regionen vilket är väldigt roligt. Det är en tillväxtregion och vi ser att vi kan bidra och vill självklart vara en del av det, därför satsar vi extra här, säger Mikael. Vi tror att vi via vårt know-how om nya generationer på arbetsmarknaden kan hjälpa företag att stärka sin positionering och kunna attrahera rätt medarbetare till sig.

[osh-header title=”Fakta Academic Work”]Grundat: 1998
Omsättning: 2,2 miljarder, ca 3 miljarder i koncernen
Huvudkontor: Stockholm
Regionkontor: Linköping
Anställda i regionen: 71 internt anställda

[osh-header title=”Mikael Kron”]Titel: Försäljningschef
Bor: Linköping
Familj: Fru och två barn
Intressen: Sport, träning och mat
Detta visste ni inte om Mikael: Testar något nytt de 6 första månaderna varje år. Förra året drack jag bara vatten som dryck, i år har jag testat att vara vegetarian. Det är kul med utmaningar och att få testa på lite olika grejer varje år!
Råd till Handelskammarens medlemmar: Skaffa er en people plan – inte bara en business plan. 

[osh-header title=”Mikaels råd till företag för att säkra kompetensförsörjningen”]

Förra veckan besökte det sörmländska näringslivet innovationshuben SynerLeap – ett dotterbolag till ABB i Västerås. SynerLeap knyter till sig startup-bolag – allt i syfte att förkorta innovationscyklerna och stärka konkurrenskraften i ABB. Vad kan Sörmländska bolag lära sig av ABB och SynerLeap – det var syftet med studiebesöket.

Inbjudna företag var Assa, SSAB, Volvo CE, SKF, Westermo, Teleindustri samt näringslivschefer och kommunalråd i Eskilstuna, Katrineholm och Oxelösund.

– Det handlar om storföretagens innovationsångest, rädslan att inte hinna med i utvecklingen, att förstå och strävan efter att korta ned innovationstiderna. Det slutgiltiga värdet av detta arbete vet ABB inte ännu. Men detta är ett sätt att jobba på för att skapa någon form av magi genom att med nya partners tänka nytt, inledde SynerLeaps VD Peter Löfgren.

Idag är de största utmaningarna för större bolag och industribolag kompetensförsörjning, teknikskiften och attraktivitet. Ledorden för Synerleap är öppenhet, samarbete, globalt, partnerskap och flexibilitet.

Bolagen hade många frågor till SynerLeap och det blev intressanta diskussioner om hur man kan ta SynerLeap till Sörmland.

– Alla bolag har ungefär samma behov av kortare innovationscykeltider, utmaningar i att hitta kompetens och tänka nytt, sa Magnus Lindahl, internationell chef på Handelskammaren. Vi kan inte göra en kopia i Sörmland men det är en inspiration och sen måste vi hitta en situationsanpassad version för näringslivet här. 

Mer information om hur detta kan etableras i Sörmland kommer senare. Håll utkik!

Östsvenska Handelskammaren är även i år en del av East Sweden Arena i Almedalen. Ett samarbete mellan näringsliv, kommun, region och akademi. Tillsammans lyfter vi regionens viktigaste frågor i ett nationellt perspektiv.

[osh-header title=”Våra engagemang och seminarier i Almedalen”]

2 juli
17.00-19.00, East Sweden Arena, Strandvägen 4
Skavsta som Stockholm Södra
Vision East Sweden bjuder in till ett VIP-mingel för Handelskammarens medlemmar om möjligheterna för Skavsta som Stockholms andra flygplats. Vi gästas av Elisabeth Sjögren, huvudprojektledare för Stockholm Business Alliance som beskriver Skavstas potential utifrån ett Stockholms-perspektiv med näringslivet i fokus.
>> Anmälan

3 juli
15.00-16.00, Rostockergränd 4, ”Skansas trädgård”
Kan Skavstaområdet bli en grogrund för tillväxt där innovationskraften frodas
Går det att exploatera ett flygplatsområde på ett innovativt, tillväxtfrämjande och hållbart sätt såväl miljömässigt, socialt och ekonomiskt? Vilka behov finns i framtidens Södra Mälardalsregion som kan mötas här?
>> Läs mer

4 juli
11.45-12.45, East Sweden Arena, Strandvägen 4
Håll koll på vad du äter med blockchain-teknik
Vi bryr oss allt mer om varifrån maten kommer och hur den produceras. Med blockchain-teknik och visualisering kan vi spåra och kontrollera maten genom hela livsmedelskedjan. Hur kan den nya tekniken gynna svensk livsmedelsproduktion och innebär det att kvalitetsmärkningarnas tid är förbi?
>> Läs mer

4 juli
13.30-14.40, Strandvägen H553, Västsvenska Arenan
Dyra stickspår eller nya stambanor?
Det är trångt på spåren. Sverige behöver nya stambanor som tillför kapacitet och avlastar de befintliga. Mer attraktiva städer och regioner skulle följa i dess spår. Men kostnaden är hög och byggtiden riskerar att bli lång. Hur ska bygget av de nya stambanorna genomföras?
>> Läs mer

Utöver dessa punkter arrangeras ett 30-tal seminarier i East Sweden Arena på Strandvägen 4 i Visby. Årets program har ett starkt fokus på innovation och samhällsutmaningar där forskare, politiker, entreprenörer och andra experter diskutera frågor som integration, jämställdhet, artificiell intelligens, visualisering och nya ekonomiska system.

 

Vill du läsa mer om East Sweden Arena?

>> Till East Swedens program 

 

[osh-header title=”Följ oss i Sociala medier”]

Följ allt som händer hos Handelskammaren i Almedalen på vårt twitterkonto @ostsvenskahk
Vad som händer i East Sweden arena ser du under #eastsweden

Östsvenska Handelskammaren är en av sex partner som är en del av East Sweden Arena. Om du inte är på plats kommer du kunna följa samtliga seminarier live här.

 

[osh-header title=”Här finns vi i Almedalen”]

East Sweden Arena, Strandvägen 4, Visby

 

Tack för ert deltagande under Tullfokus 2018. På den här sidan hittar ni presentationer från dagen, Brexithandboken en artikel om dagen.

 

[osh-header title=”Presentationer”]

Stefan Björkencrona, Tullverket

Peter Hellman, Brexit

 

[osh-header title=”Brexithandboken”]

> Ladda ner

 

[osh-header title=”Länkar”]

Kommerskollegiums hemsida 

GD Kommerskollegium Anna Stellingers twitterkonto

Handelskammarens internationella chef Magnus Lindahls twitterkonto

Handelskammarens artikel om Tulldagen

Den största järnvägssatsningen i modern tid
En satsning på Sveriges infrastruktur på totalt 700 miljarder, som innebär 47% ökning av järnvägssatsningar mot föregående plan. Så presenterade infrastrukturminister Tomas Eneroth regeringens nationella plan för infrastrukturen åren 2018–2029. Klimatminister Isabella Lövin lade till att Sverige ska bli världens första fossilfria land.

Ostlänken ett prioriterat projekt
Bland satsningarna i den nationella planen lyfts Ostlänken särskilt fram. Ostlänken Järna-Linköping är det projekt som har kommit längst. Arbetet ska fortsätta enligt det förslag som Trafikverket tagit fram. Trafikverkets tidsplan visar att själva Ostlänken kan börja byggas 2022 och vara i trafik år 2033-35. Vad gäller hastigheten, så förordar regeringen 320 km/timmen, och ett investeringstak på 205 Miljarder kr för hela höghastighetsbanan. Det finns alltså inget beslut i den nationella planen för Ostlänkens hastighet eller för byggnation av hela höghastighetsbanan.  För detta krävs tillkommande finansiering, vilket man fortsätter att samtala med Alliansen och V om. En bred enighet är idag viktigare än tidpunkten för överenskommelsen, sade infrastrukturministern vid presskonferensen.

Övriga satsningar
Ytterligare åtgärder som kan nämnas är ny dragning av E22 förbi Söderköping samt flera etapper på Riksväg 56 som har mycket tung trafik som skapar problem för säkerheten och framkomligheten. På sjöfartssidan nämns Södertälje sluss samt farleden i Mälaren och den mellan Landsort och Södertälje. Den nationella planen bidrar också till nybyggnation av ett antal bostäder samt till 235 000 nya jobb. Kompetensförsörjningen blir en utmaning, för alla att hjälpa till att lösa, påpekade ministrarna.

East Sweden Infra Cluster kommenterar
Det är mycket positivt att Ostlänken lyfts fram som ett prioriterat och redan pågående projekt och att arbetet ska fortsätta enligt Trafikverkets plan. Under planperioden avsätts 35 miljarder kronor till Ostlänken. Det kommer innebära utvidgad arbetsmarknad, säkrad tillväxt och hållbar utveckling i regionen inom en överskådlig tidsram. Ett besked om hastigheten på Ostlänken och om en tillkommande finansiering för hela höghastighetsbanan är efterlängtat och skulle garantera långsiktigheten i satsningen på höghastighetsbanan och övrig infrastruktur.

Handelskammarens Tullfokus kom självfallet att handla mycket om de högst aktuella stål- och aluminiumtullarna och om Brexit. Men också om de globala trender som i grunden påverkar vårt sätt att handla globalt, för både konsumenter och företag.

– Ibland ser man inte skogen för alla träd, sa Anna Stellinger som är generaldirektör på Kommerskollegium och inledde Tullfokus. Vi är i ett intressant skede. Först nu ser vi att globaliseringen i grunden ändrar vårt sätt att handla. Det finns en kraftig och pågående förändring vi inte får glömma.

Kammarforum fylldes av företrädare från regionens företag som vill höra det senaste för att kunna ligga i framkant. Omdaningen i Handeln innebär ny konkurrens, krav och möjligheter för våra svenska företag. Några av de stora trender Anna Stellinger ser just nu i världshandeln är:

Anna Stellinger lyfte även fram att hållbarhetsagendan i den globala handeln är här för att stanna och man talar idag om ”handel för hållbarhet”.

Anna Stellinger, generaldirektör Kommerskollegium

Hon beskrev vidare att EU förhandlar frihandelsavtal som aldrig tidigare runtom i världen och gav publiken ett specifikt tips.
– Kolla upp CETA-avtalet med Kanada. Ett avtal som ger tullfrihet på en stor mängd varor. Även det kommande avtalet med Japan vilket träder i kraft i början av 2019 är spännande med tanke på Japans ekonomiska storlek.

Hon nämnde också de aktuella stål- och aluminiumtullarna.
–  Vi famnar alla i mörkret – vad kommer ståltullarna egentligen att innebära? Säkert är att vi har stål i Sverige som intresserar amerikanerna och är högkvalitativt. Något annat som är säkert är att ingen kommer att vinna på en upptrappning av åtgärder och motåtgärder vare sig i EU eller i USA.

Stefan Björkencrona uppmanade företagen att följa utvecklingen och förbereda sig inför de förändringar som är på gång inom tullområdet.
– Har du inte rätt kompetens i företaget för detta så anlita kompetens men tänk på att du som företagare aldrig kan delegera ansvaret, bara arbetsuppgiften. Tullverket har även referensgrupper och kundpaneler som kan vara intressanta att vara med i.

66 000 jobb påverkas
Mycket under Tullfokus kom också att gälla Brexit och Anneli Wengelin från Kommerskollegium stod för expertisen. Hon uppmanade företagen att gå igenom sitt företag ur ett Brexitperspektiv och att förbereda sig för att det är helt klart att det inte kommer att kunna gå att handla med britterna enligt samma procedurer som förr.
– 66.000 jobb i Sverige är direkt eller indirekt beroende av vår handel med Storbritannien.Storbritannien lämnar nu EU:s tullområde. Det är den springande punkten och det innebär att tullformaliteter återinförs och spelregler ändras. Är man ett företag som idag enbart handlar inom EU så innebär det nu helt nya krav och man kanske måste skaffa nya system och kompetens och ombud och tillämpa regelverk som man aldrig någonsin behövt tänka på.

Tullexperten Peter Hellman berörde samma punkt och än mer konkret.
–  Om du inte kan själv så se till att du har ett ombud som klarar av nya formaliteter. Det kommer nämligen att bli en anstormning med tulldeklarationer. De speditörer och transportörer som finns idag har inte gjort en förtullning sedan 1995. Där finns en utmaning och en möjlighet, säger Peter Hellman och tillägger att om man som företa kan förbereda sin deklaration innan avgång och ha den klar före ankomst till Storbritannien så kan det bli en konkurrensfördel för svenska företag.

 

Under högtidlig ceremoni delade Östsvenska Handelskammaren ut Framtidsstipendiet till 15 mycket lovande gymnasieelever. Samtliga tilldelas stipendie för projekt de utfört inom IT- och teknikområdet.

Johanna Palmér, vd på Handelskammaren, hälsade elever, handledare och släktingar välkomna till stipendieutdelningen på Cleantech Park i Linköping. Därefter fick ungdomarna lyssna till inspirerande tal av Siwert Westlund från föreningen Datasaabs Vänner, Johan Segertoft som är projektledare på Gripen E och en tidigare stipendiat, Oskar Renåker. Den senare berättade för årets stipendiater om hur han efter gymnasiet pluggat vidare men hela tiden fortsatt att utveckla sina egna tekniska projekt.

– Vi är unga och kreativa och kan anpassa oss till ny teknik snabbt, sa han. Att utveckla är givande och kul  – projekt är helt enkelt livet!

Årets stipendiater har genomfört synnerligen inspirerande och spännande projekt. En stipendiat har byggt sin egen jetmotor med konservburkar, andra har skapat ett kombinationslås. Bland stipendiaterna fanns också elever som forskat på bakterier i tarmfloran och bilars påverkan på odlingar bredvid vägar.

– Jag har gjort ett projekt inom maskininlärning och utvecklat en modell för ansiktsigenkänning i folkmassor, berättade Nikita Zozoulenko årskurs 3 på Katedralskolan.

Han har även gjort forskning på andra områden och deltagit i världens största vetenskapstävling där han vann tre pris.

Ja, alla ungdomar imponerade stort på åhörarna denna dag.

När Johanna Palmér frågade stipendiaterna vad de ska syssla med i framtiden var det långt ifrån alla som hade en utstakad väg. Tankarna går brett – bioforskare, läkare, utvecklare, programmerare.

Det säger något om Framtidsstipendiaternas driv och forskarsjäl – de kan bli vad de vill.

Året stipendiater:

Adrian Rosén Berzeliusskolan

Nikita Zozoulenko Katedralskolan

Ann-Kristin Malz Nyströmska skolan

Emma Olsson Staf Nyströmska skolan

Daniel Mannerskog Berzeliusskolan

Emil Nilsson Berzeliusskolan

Hugo Sunnerhagen Berzeliusskolan

Lukas Lindström Ebersteinska gymnasiet

Alfred Ericson Ebersteinska gymnasiet

Gustaf Ericson Ebersteinska gymnasiet

Dutsadi Bunliang Ebersteinska gymnasiet

Yamin Farzam Nyströmska skolan

Theodor Hybinette Björkö fria gymnasium

David Thorén Ebersteinska skolan

Zuzanna Bednarska Katedralskolan

 

Foton: Ulrika Andåker, Östsvenska Handelskammaren

 

 

 

Krönika.Vår 9-åriga dotter har börjat ställa frågor. Mamma, varför fick hon inte gifta sig med vem hon ville? Varför fick hon inte gå i skolan? Varför tar man mannens namn när man gifter sig? I boken ”Godnattsagor för Rebelltjejer” finns över 100 porträtt av kvinnor som skrivit in sig i historien. Människorättskämpar, entreprenörer, fysiker, matematiker, läkare, lärare, politiker ifrån hela världen. Bokens författare fick in 5,5 miljoner kronor i sin crowdfunding-kampanj på Kickstarter, vilket kategoriserar den som den mest framgångsrika barnbokskampanjen någonsin. Snart kommer bokens andra upplaga.

Nu är jag på jakt efter vår regions kvinnor med unika, inspirerande historier. Historier som kan lära oss något i dagens samhälle, historier som kan inspirera oss som är mitt i livet, historier som är värda att spridas. Jag träffade nyligen Dr Birgit Jacobson, sedan 2003 Teknologie Hedersdoktor vid Chalmers Tekniska Högskola och bosatt i Finspång, som genom sin imponerande karriär varit regionen trogen, läs mer om henne HÄR!
Har du tips på andra kvinnor som borde lyftas fram? Maila mig!

Johanna Palmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Doktor Birgit Jacobson var en av de första som köpte en dator. Då kostade den 82 000 kronor. Den detaljen i Birgits liv säger mycket om hennes målmedvetenhet och driv.

Vid tangenterna, Östsvenska Handelskammarens vd Johanna Palmér.

Jag möter doktor Birgit Elisabet Jacobson, 80 år och född i Finspång, som 1976 tog med sig man och tre barn för att gästforska på Stanford University i Kalifornien, USA.

Birgit och hennes dotter Elisabet tar emot i paradvillan i Finspång, byggd 1971. Birgit och Bo ritade själva huset med en tydlig ambition att anpassa det till en barnfamilj. Sovrum på rad på lagom avstånd från vardagsrummet, stort kök med ”hoppsoffa” och leksaksskåp, ett vardagsrum bevarat i tidig 1980-talsstil med en internationell fläkt.

Birgit fyller 80 år i juli, men det verkar inte alls ha någon inverkan på henne. Det är något som återkommer –  hur livets skeenden inte verkar bekomma henne. Hon är en parant kvinna,som inger respekt vid första handslaget. Välklädd och vältalig. Snabbtänkt, närvarande, en naturlig ledargestalt som stått med den ena foten i akademin, den andra i näringslivet.

Birgits pappa var förman vid dåvarande STAL-LAVAL, idag Siemens. Bruket som byggde samhället och välståndet i Finspång. Han var tidigt tydlig med att Birgit skulle läsa vidare, förkovra sig.

– Jag gick i pappas fotspår och det var han som berättade för mig om turbiner och materialkrav. På den tiden tog man ofta med sig familjen till arbetsplatsen, och det gjorde vi när vi exempelvis hade gäster, berättar Birgit.

Efter Högre Allmänna Läroverket i Norrköping flyttade Birgit till Göteborg för att studera matematik vid Göteborgs universitet och var 1963 färdig med sin civilingenjörsexamen inom teknisk fysik. Hon flyttade tillbaka till Finspång och aluminiumtillverkaren Gränges. Samtidigt började hon en forskarutbildning på det då nyligen grundade Linköpings universitet.

– När jag sedan disputerade, inom materialteknik, var jag den nionde doktoranden att disputera vid Linköping, och den första kvinnan, berättar Birgit.

Hur kändes det, frågar jag nyfiket, på jakt efter ett bra citat som beskriver hur det känns att vara i minoritet.

– Jo visst var det ovanligt. Men jag tänkte inte så mycket på det. Jag har alltid varit mycket ingenjörsmässig och bara försökt göra ett bra jobb. Jag har alltid varit ensam tjej eller kvinna, från gymnasiet till Chalmers till Linköpings Universitet, och det har inte varit något särskilt med det.

1976 hade paret Birgit och Bo en familj med tre barn och hade just byggd drömvillan i Finspång. Då blev Birgit inbjuden att gästforska på Stanford University, Kalifornien. Kontraktet var till en början två år, men blev senare utökat till fyra år.

– Så vi åkte, hela familjen. Bo fick tjänstledigt och läste till en Master examen på Stanford och barnen fick mycket fin skolgång där borta.

Området var ”ytors fysik och kemi”. Ytan på ett material har andra egenskaper än innehållet och Birgit kunde titta in i materialen och identifiera egenskaper. Hur kan man få det mer hårt? Hur kan man få det mer ledande? Hennes forskning var framgångsrik och Birgit var en populär samarbetspartner. Vid ett tillfälle var hon inbjuden till Kiev i Ryssland för att gästforska.

– Det var spännande, efter ett större framträdande i Los Angeles fick jag till och med en intervju med CIA!

Birgit berättar att hennes svenska ingenjörsutbildning stod sig mycket väl i den internationella konkurrensen, den hade ett gediget innehåll.

– När jag kom ut i världen med min breda, kvalitativa utbildning från Chalmers hade jag väldigt mycket att ge. Men jag imponerades över Stanfords blandning av näringsverksamhet och forskning. Det var verkligen inte bara palmer, det fanns ett entreprenöriellt förhållningssätt till akademisk kunskap och det var mycket inspirerande, berättar hon.

1979 flyttade familjen tillbaka till Sverige och Birgit fortsatte sin forskning och anställning vid Linköpings Universitet. Men hon hade lärt sig mycket ute i världen och sett ett stort behov av fortbildning av ingenjörer. 1980 startade hon därför teknikutbildningsföretaget Continuing Education Institutet – Europe AB, i dag CEI-Europe, och erbjöd internationellt avancerade tekniska kurser till företag över hela Europa.

– På Stanford var alla så öppna för nya idéer. De sa ”Oh,just go ahead and try”. Här hemma i Linköping var det mer ”nej men så jobbar inte vi ”. Men jag var redan impregnerad med den amerikanska sättet och jag tänkte att ”då gör jag det själv”.

Birgit var tidigt intresserad av datorer och telekom.

– På en resa till Los Angeles 1982 tog jag reda på vart man kunde köpa en dator och tog med mig en hem. Den kostade 82 000 kronor. Jag minns att jag även köpte med mig munkar med choklad och strössel påoch lade i datorkartongen, det tyckte barnen om.

Starten på företagandet blev lyckosamt. Birgit kom med något som var nytt och det blåste Europa-vänliga vindar. Barnen fick hjälpa till och därmed lära sig maskinskrivning, bland annat genom att lägga in adresser till de företag som Birgit ville kontakta.

1981 gick den första kursen av stapeln, på Söderköpings Brunn med titeln ”Thin Films and Coatings for Technology”.

– Jag hade budgeterat för 100 personer, vilket de på Linköpings Universitet naturligtvis inte trodde på. Men det kom 97 deltagare från industrin i hela Europa.

Dr Birgit Jacobson drev företaget i 30 år innan hon lämnade det vidare till dottern Elisabet som idag driver bolaget.

Tillbaka till det här med jämställdhet och att som kvinna vara i minoritet, så verkar Birgit inte vilja problematisera det, utan har snarare sett det som en fördel.

– När jag vid olika seminarier ville prata med någon efteråt brukade jag skriva ned färgen på slipsen för att kunna skilja alla kostymklädda män åt. På så vis hade jag själv en klar fördel, det är lättare att komma ihåg färgen på en kjol än färgen på en slips. Om man håller ett föredrag är ju själva meningen att man ska bli ihågkommen, och då var det ju en fördel att vara kvinna i dessa sammanhang.

Jag försöker igen, jag vill gärna höra den här erfarna kvinnans syn på några av den moderna samhällsdebattens frågor. Hur tänker du kring att det fortfarande finns osakliga löneskillnader?

– Det har liksom inte varit i min värld, jag ser själv inga hinder. Men jag tror att det är viktigt att man inte gnäller, att man går rakt fram. Det är väl en självklarhet, eller? Jag tror också att det ojämna uttaget av föräldraledighet också kan spela roll.

Birgit fyller 80 år i sommar och har hunnit samla på sig åtta barnbarn, som hon gärna har i det stora huset i Finspång. Föräldraskap och ledarskap är nära sammanlänkat. Hur har Dr Birgit varit som mamma?

– Hon har alltid litat på oss barn och tidigt gett oss förtroende, säger Elisabet och tittar stolt på sin mamma. Jag minns i Kalifornien när vi skulle titta på ett hus med en pool. Istället för att åka dit själv tog mamma med oss barn och talade om för oss att om vi kunde visa att vi kunde sköta oss så kanske vi kunde få hyra det här fina huset, berättar Elisabet.

2003 utnämndes Dr Birgit Jacobson till Teknologie Hedersdoktor vid Chalmers Tekniska Högskola och 2001 till By-Fellow vid Cambridge University. En framgångsrik professor, företagsledare och även en omtyckt mamma till en stor familj. Vad har Birgit för råd till dagens föräldrar?

– Bry dig om dina barn! Jag tycker inte om när föräldrar går med sina mobiltelefoner. Jag tog mycket intryck i Kalifornien, där presenterade folk alltid sina barn för varandra, lyfte fram dem och lät dem bli sedda. Här i Sverige fladdrade barnen mest omkring, de hade fått lära sig att de vuxna var viktigast. På skolgården här i Sveriges var det inga barn som hälsade på mig som vuxen, medan de i Kalifornien ropade ”Hi Mrs. Jacobson”. Det är viktigt att barnen blir sedda tidigt i livet, både av sina föräldrar och av sina lärare.

Vi avslutar intervjun och jag åker hemåt. Jag tänker på Birgits resa och hur hon inte verkar ha sett några hinder på vägen, allra minst att hon är kvinna. Kanske är det så att kvinnor ibland gör sig själva till offer i jämställdhetsdebatten? Kanske skulle vi bara gå lite mer rakt på, som Birgit sa? Oavsett så har det varit en ynnest att få lyssna till en så berest, en så världsvan, en så kunnig och skarp kvinna som trots att hon kunde bosatt sig var om helst i världen, varit vår region trogen.

Johanna Palmér

maila johanna.palmer@east.cci.se  om du vill tipsa henne om fler intressanta personer som hjälpt till att bygga regionen!