>>”Hjälp! Jag hittar inte mina barn – har någon sett dem? Dela”

En pappa skriver ett inlägg på facebook. Vi delar. I syfte att hjälpa. Hjälpa pappan hitta sina barn.
Någon skriver; ”Jag har sett dem här i stan”.

Det ingen vet är att barnen och barnens mamma har skyddad identitet. Pappan ska inte hitta dem<<

Vi delar material på sociala medier som aldrig tidigare. En undersökning från Columbia University visar att 59% av de länkar som delats på twitter aldrig har klickats på. Det som vi lärde oss i skolan – att inte tro på allt som sägs och skrivs, att vara källkritiska – verkar 2018 vara som bortblåst.
– Jag tror inte vi blivit sämre på källkritik över en natt. Vi har alltid varit intresserade av berättelser och hörsägner. Tidigare har vi spridit dem vid lägerelden, sen vid fikarasten och nu gör vi det på sociala medier, säger Jack Werner, vinnare av stora journalistpriset, författare till boken ”Ja skiter i att det är fejk, det är förjävligt ändå” och som startat ”Viralgranskaren”.

Jack Werner. Foto: Kate Gabor

Men våren 2018 hände någonting – ett företag vid namn Cambridge Analytica dök upp i nyhetssändningar då det uppdagades att de samlat in personlig information om miljontals facebookanvändare utan deras vetskap. Material som ska ha använts för att påverka valet i USA 2016 genom att sprida såkallade ”fake news”. Begreppet fake news började nu figurera flitigt och källkritik hamnade i fokus.
– Utan källkritik kan vi bli någon annans megafon på sociala medier och lura våra vänner till något vi själva inte står för. Eller att vi själva får en snedvriden verklighetsbild som vi inte förstår att vi fått förrän det är för sent, säger Jack.

Anders Mildner, tidigare journalist som under tjugo års tid undersökt förändringarna i mediesamhället, menar att idag är inte det viktigaste att ha kunskap inom ett område utan det viktigaste är att ha en åsikt.
– Det skapar en populism när personer med åsikter på ytterkanterna ställs emot varandra, och någonting som sociala medier premierar, säger Anders.

Algoritmerna bestämmer
Algoritmer som bestämmer vad vi ser i sociala medier uppmuntrar popularitet framför trovärdighet och när vi delar saker på sociala medier gör vi det utifrån våra känslor. I rapporten ”Svenska publicister på Facebook” av Fredrik Strömberg kan man utläsa vilka de vanligaste orden som de största medierna i Sverige använder på facebook i sina artiklar.
– Man kan tro att det är ord som terrorist och krig. Men de vanligaste är ”emojihjärta”, grattis, dela, år och gilla. Man gör såhär för att det fungerar – man får spridning, säger Anders.

I en tid där vi alla är publicister och förmedlare av budskap och nyheter och där vi skapar våra egna sanningar ifrågasätts också traditionell media, deras roll och om vi kan lita på journalister? Anna Lindberg, VD och Publisher på Östgöta Correspondenten och Norrköpings Tidningar säger såhär.
– För att falla under grundlagsskyddet krävs att man har en ansvarig utgivare. Det innebär att jag personligen är ensamt ansvarig för allting som skrivs i tidningen, säger Anna. Det betyder att jag ska kunna stå rakryggad för det vi skriver och därför kan och ska vi inte skriva vad som helst.

Börja med att Googla
Men hur ska vi göra om vi vill bli bättre på källkritik och inte gå i fällan. Det behöver inte vara så svårt menar Jack.
– Först och främst måste vi förstå vad som faktiskt händer när vi delar något. Sen är det bara att börja söka på nätet.

Men varför är vi så dåliga på att vara källkritiska?
– Lathet och att vi vill hitta genvägar. Vi tänker inte på att vi har ett publicistiskt ansvar för det vi skriver och delar, säger Jack.

Nedan kan du läsa Jacks tips för att bli bättre på källkritik.

[osh-header title=”6 tips för att avslöja en viral lögn”]

1. Sök på allt du hittar
2. Improvisera! Sök på nyckelord du tror kan dyka upp i sammanhanget
3. Nöj dig aldrig med första resultatsidan. Aldrig.
4. Leta dig tillbaka till ursprungspubliceringar.
5. Använd de verktyg som finns – och anpassa sökningarna på Google, Twitter och Facebook.
6. Läs kommentarsfält.

East Sweden Infra Cluster genomförde i maj ett matchmaking-event som medlemmarna uppskattade. I vår enkät efter eventet har samtliga deltagande företag gett matchmakingen betyg 4 eller 5 av 5 möjliga. Vi har redan fått förfrågningar om ett till event och kan glatt meddela att det blir av under hösten.

– Upplägget med matchmaking kändes helt rätt för East Sweden Infra Cluster. Det var en fin stämning, snabbt mellan träffarna men nöjda deltagare och det var väldigt glädjande för oss, säger klustrets projektledare Charlotta Elliot.

På ESIC:s matchmaking fick klusterföretagen chans till en speed-date på tio minuter vardera med andra inbjudna företag. Träffen följde ett i förväg uppgjort schema så att så många som möjligt skulle få chansen att träffa attraktiva potentiella samarbetspartners.

Ett av de företag som gillade upplägget och gjorde affärer efter eventet var Asfaltsgruppen.

– Den största fördelen är att man på tio minuter hinner få ett ansikte på någon och få en naturlig kontakt. Man hinner ställa relevanta frågor. Ett telefonsamtal eller mail kan aldrig ge samma kontakt, säger Carl Johan Jürss som är vd på Asfaltsgruppen.

Deras primära mål med träffen var att träffa Rover Alcisa, det spanska storföretag som vunnit entreprenaden på Kardonbanan som just nu anläggs utanför Norrköping. Det blev en träff på tio minuter.

– Rover Alsica ska bygga hela Kardonbanan och i byggprojektet finns ett avsnitt om asfalt på väg och vi vann nyligen den upphandlingen. Det är ett ordervärde på 8,5 miljoner kronor ungefär. Det är glädjande för Asfaltsgruppen och har ett starkt symbolvärde för oss. Vi vill bli ett modernt och framåtriktat bolag i en historiskt tyvärr ganska smutsig bransch.

När affären väl var i hamn blev det snabba puckar och innan midsommar ska delar av deras arbete åt Rover Alcisa vara färdigt.

– Om man tittar i backspegeln borde vi ha tagit chansen att träffa ännu fler företag. Till nästa gång kommer jag välja ut fler, säger Carl Johan Jürss.

Den 9 maj 1950 är ett speciellt datum för Kina. Det var då Sverige, som första västland, upprättade diplomatiska förbindelser med folkrepubliken. Det har betytt mycket för relationerna länderna emellan. Det berättade Kent Härstedt under Östsvenska handelskammarens årsmöte i Linköping i april. 

Med dubbelt så många handelsländer som USA, femton till arton procent av världsekonomin och med en fantastisk ekonomisk utveckling är Kina i dag ett av världens mäktigaste länder. Och numera finns det lite Kina nästan överallt i världen, inte minst i Sverige.
– Går du på bio i dag så besöker du ett kinesiskt företag. Likaså om du kör Volvo, berättade Kinakännaren Kent Härstedt och menade att Kina just nu köper upp företag runt om i världen.

Kina tycker inte bara om Sverige för de gamla relationernas skull, utan är också intresserade av Sverige av rent affärsmässiga skäl.
– Det är främst av två anledningar. Dels undrar de hur vi kan ha fler innovationer i lilla Sverige än i Kina – Sverige som till storlek bara är som en förort till Peking. Och så är de intresserade av hur vi kan ha fler internationella varumärken, berättade Kent.

Men enligt Kent är det inte bara Kina som är intresserade av Sverige, Kina är också väldigt viktigt för Sverige.
– 65 000 är anställda som en konsekvens av exporten till Kina och det finns 15 000 företag som importerar från Kina.

En utmaning för Kina och Sverige är avståndet. Det är långt och i dag sker de flesta transporterna från Kina till Europa via båt eller flyg. Något man nu arbetar fram är en järnväg från flera olika kinesiska regioner till Europa.

– Det är snabbare än fartyg och billigare än flyg, säger Kent och visar en karta över sträckningen med tre ändstationer i Europa, där den närmast Sverige är Kouvola i Finland. 

Med 1,3 miljarder invånare förstår man att Kina är att räkna med och att det finns många möjligheter för svenska företag i Kina.
– Det finns enorma möjligheter för svenska företag på den kinesiska marknaden och vi kommer se mer av Kina i Sverige, det kan vi vara säkra på. Men visst finns det också utmaningar i ett land som Kina, exempelvis att det är en icke-demokrati med marknadsekonomi, avslutade Kent sitt föredrag.

Nytt nummer av Global Utsikt finns nu att läsa digitalt. Få det senaste om Brexit och den globala frihandeln. Vi dyker också ned särskilt i den tysk-svenska handeln som haft ett starkt år samt besöker Årets exportföretag.

Klicka på magasinet för att läsa.

Orden kommer från Anders Mildner, tidigare journalist och idag en omtyckt föreläsare, som gästade Handelskammaren tillsammans med Anna Lindberg, publisher på Östgöta Correspondenten och Norrköpings Tidningar för att prata om populism, virala lögner och förändringar i mediesamhället som vi bör känna till.
– Idag är det viktigaste att du har en åsikt. Sen om du har kunskap om ämnet spelar mindre roll. Det skapar en populism när personer med åsikter på ytterkanterna ställs emot varandra.

Anders fortsatte med att berätta att vi lever i en dystopisk tid där vi har en abstrakt rädsla  att vi inte kan påverka.
– Vi är rädda för att allt går åt helvete och vi vill mota bort att som är jobbigt. Därför uppdaterar vi sociala medier med bilder på oss i solnedgång och med champagneglas vid vattnet, sa Anders.

Men varför sprids vissa saker enklare och snabbare på sociala medier än andra?
– Vi delar saker på grund av känslor. När vi blir glada eller arga då delar vi med oss av innehållet. Det är inte baserat på kunskap utan en känsla.

Anders visade resultat från rapporten ”Svenska publicister på Facebook” av Fredrik Strömberg där åhörarna fick gissa på de vanligaste orden som de största skribenterna på de största medierna i Sverige använder på facebook. Ord som terrorist och krig kom från publiken men topplistan överraskade publiken.
– ”Emojihjärta”, grattis, dela, år och gilla är det vanligaste man använder. Fortsätter det här kommer vi bli helt dumma i huvudet då innehåll och kunskap prioriteras bort. Men man gör såhär för att det funkar – man får spridning.

”Jag är beredd på fängelse”
13% i världen bor i länder med yttrande- och pressfrihet likt den vi har i Sverige vilket betyder att 87% inte gör det.
– För att falla under grundlagsskyddet krävs att man har en ansvarig utgivare, vilket betyder att jag är ensamt ansvarig för allt som skrivs i tidningen. Jag tycker yttrandefriheten är så viktig att jag är beredd på fängelse för den, sa Anna Lindberg.

Professionell medias roll på vad man väljer att publicera skiljer sig från andra och Anna visade olika exempel.
– Medielogiken fungerar som så att vi fokuserar på de med makt – vi behandlar inte alla lika som man gör inom Sveriges Rikes Lag, utan de som har mer makt har större allmänintresse, avslutade Anna.

Utbildning, svårigheten i att hitta rätt kompetens och arbetsförmedlingen roll. Det var några av frågorna som diskuterades under den politiska debatten som arrangerades mellan arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (s) och Jessica Polfjärd, arbetsmarknadspolitisk talesperson för moderaterna.

Båda var eniga om att vi har en urstark arbetsmarknad just nu med en stark produktion vilket har lett till att näringslivet har svårt att hitta den kompetens de efterfrågar.
– Vi är dåligt rustade och har inget bra system. Det här är inte bara ett akut problem utan en långsiktig utmaning och det är för få ungdomar som väljer yrkeshögskoleutbildningar eller utbildningar som faktiskt leder till jobb, sa Ylva Johansson.

Jessica Polfjärd höll med Ylva om de generella utmaningarna Sverige står inför och menade att behovet av kompetens behövs inom många branscher, såväl från serveringspersonal till ingenjörer.

Med en stark arbetsmarknad nationellt står även East Sweden inför en rad utmaningar i samband med att Ostlänken byggs. Den undersökning som Handelskammaren låtit göra visar att 80% av näringslivet behöver rekrytera men att 75% inte hittar rätt kompetens.
– Det är en region som växer, klarat en omställning och som kommer växa ännu mer och bindas ihop med andra regioner i samband med att Ostlänken byggs, sa Jessica och menade att ingen region i Sverige är tillräckligt stor och stark för att klara sig själv.

Något som också diskuterades var Arbetsförmedlingen och deras roll. Undersökningen visade att bara 4 av 10 använder sig Arbetsförmedlingens tjänster. Norrköpingskontoret fick ändå beröm av Ylva och menade att man jobbar nära näringslivet och de lokala företagarna.
– I Norrköping har man jobbat rätt med ungdomar och individanpassat åtgärder för att så snabbt och rätt som möjligt hitta ut på arbetsmarknaden. Och vi ska vara ärliga och säga att med det läget vi är i idag så är det få kvar som faktiskt kan ta ett jobb, sa Ylva.

Debatten avslutades med att diskutera hur nyanlända snabbare kan komma i arbete där både Ylva och Jessica var överens om att språket är en viktig nyckel till integrationen.
– Man måste inte kunna prata perfekt svenska, men tillräckligt bra för att kunna integreras och få ett jobb, sa Ylva och menade att det också är viktigt av jämställdhetsskäl så att både män och kvinnor får samma möjligheter i Sverige.

I tillväxtstråket East Sweden finns ett pärlband av städer med ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt och stor framtidstro! Näringslivet är starkt och antalet lediga jobb är fler än någonsin, över 10 000 platser. Mer kommer, enbart Ostlänken innebär en gigantisk kompetensutmaning. Trots högkonjunkturen brottas vi med hög arbetslöshet och mismatch på arbetsmarknaden, då många har fel eller har för låg utbildning.

Med århundradets tillväxtchans Ostlänken runt hörnet behövs krafttag.  Vi tror att Östergötland och Sörmland behöver lyckas med två saker. Vi behöver arbeta målmedvetet och effektivt för att få dem som står utanför arbetsmarknaden, att komma in på arbetsmarknaden. Tydligare krav på svenskastudier samt flexibla och individanpassade sätt att kombinera studier med praktik eller arbete är en avgörande faktor för att fler i gruppen utrikesfödda ska kunna hitta anställning på den östsvenska arbetsmarknaden.

VI behöver också öka vår regions attraktionskraft för personer i flyttbenägen och arbetsför ålder, enligt forskarna i åldersspannet 18-35 år. År 2016 slog Östergötland rekord och ökade sin befolkning med 1,4 %, i Sörmland ökade den med 1,5%.  Det är i nivå med riksgenomsnittet men om vi ska konkurrera med övriga svenska och nordiska storstadsområden, behöver vi växa ännu snabbare.

Handelskammarens senaste medlemsenkät visar att 8 av er 10 företag behöver anställa men att 3 av 4 har svårt att hitta rätt kompetens. Nära hälften anser att det blivit ännu svårare att hitta rätt kompetens bara det senaste året. Det saknas ofta kandidater helt, eller så saknar de kandidater man hittar rätt utbildning eller erfarenhet.

För att möta framtiden tror vi på full samordning över kommun- och länsgränser i tillväxtstråket. Alla kan inte erbjuda allt, vi behöver effektivisera för att erbjuda bredast möjliga utbud av för arbetsmarknaden relevanta utbildningar. Erbjud i första hand utbildningar som ger goda chanser till jobb.

Vi vill se

• En ”skolpeng” som flyttar med över administrativa gränser längs hela tillväxtstråket East Sweden
• Golv och tak för antal utbildningsplatser för att undvika att personer utbildar sig till arbetslöshet
• Sveriges mest spektakulära arbetsmarknadsmässa här – ”East Sweden Global Future Talent
• Obligatoriska svenskastudier för alla utrikesfödda som står utanför arbetsmarknaden

Johanna Palmér,
VD Östsvenska Handelskammaren

>> Läs mer här.

Många av regionens ledare har gått och uppskattat vårt management-program! Nästa start bli i höst, 26 september.

Anmäl dig till programmet innan 30 maj och få 5 procent rabatt på avgiften!

Vi har skapat ett kort klipp med några av regionens ledare som går programmet just nu.

Varje tillfälle deltagarna ses fokuserar på att öka din förståelse och dina färdigheter för att leda och utveckla verksamheten. Tillsammans i gruppen sätter vi de gemensamma aktuella utmaningarna på kartan, så kallade ”wicked problems” (organisatoriskt gränslösa utmaningar). Du delar med dig av knäckfrågor från din verklighet som gruppen tillsammans diskuterar och sätter i perspektiv. Träffarna leds av en erfaren processledare, Kristina Tirén, Seniorkonsult IPF, som skapar förutsättningar för kreativt lärande och ansvarar för dynamiken i gruppen.

Mer info och kalender HÄR.

Välkommen med din anmälan!

En före detta elitidrottande musiker som studerar sista terminen på masterprogrammet i affärsjuridik. Säg hej till vår nya praktikant Eric Blomdahl.

Vad lockade dig till Handelskammaren?
Jag attraherades av Handelskammarens breda arbete med att vara näringslivets röst och deras aktiva arbete med företag. Jag har en dröm om att starta eget så att få reda på mer om företagande och hur näringslivet fungerar såg jag fram emot. Dessutom så har jag en klasskompis som gjort praktik på Handelskammaren tidigare och lovordade det, så jag sökte redan ett år innan det var dags för min praktik. 

Vad har du för förväntningar på din praktik?
Att jag ska kunna applicera mina teoretiska kunskaper i praktiken och att jag lär mig nya saker men att jag också kan bidra till Handelskammarens arbete. Jag tycker det har varit för lite praktik under mina studier så jag har verkligen sett fram mot det här.

Vad ska du göra under din praktik?
Jag kommer främst arbeta med att granska konkurrensrätt för East Sweden Infra Cluster, GDPR för CSR East Sweden och med 100-listan genom att undersöka hur jämställdheten ser ut i bolagsstyrelser. 

Drömjobb i framtiden?
Jag har fått mitt drömjobb – i Stockholm och börjar där i september. Jag kommer arbeta med värdepappersrätt på FCG där jag kommer vara konsult inom värdepapper och fondrätt.

Vad gör du på fritiden?
Lagar mat. Jag älskar fisk och skaldjur så en Frutti di Mari-pasta är aldrig fel. Annars gymmar jag eller spelar musik. Vårt gamla band som vi la ner för flera år sedan fick en förfrågan om en spelning i sommar, så det ska bli kul. 

Det här visste ni inte om mig?
Jag är gammal elitskidåkare, alpint. Gick skidgymnasiet i Östersund, men valde att satsa på juridiken istället.

Kul att ha dig här Eric och vi ser fram mot ditt arbete hos oss under våren! 

Ålder: Fyller 25 i sommar, firas med en fjällvandringsfest
Bor: Linköping tillsammans med min sambo, men flyttar till Stockholm i höst
Studerar: Sista terminen på masterprogrammet på Affärsjuridiska programmet.  

fotokälla: https://next.norrkoping.se. 

Får Norrköpings kommun bestämma blir det upphöjda spår för framtidens höghastighetståg genom centrala Norrköping vid ett nytt resecentrum.

– Vi har länge förordat upphöjda spår. Vi tror att det blir en nyckel att använda marken under spåren till annat och då behöver inte järnvägen breda ut sig på samma sätt, säger Josef Erixon vid stadsbyggnadskontoret i Norrköping.

Han är projektledare för området som innefattar det nya resecentrat som ska byggas i framtiden.

Under en lunch för ESIC-medlemmar på torsdagen handlade det mycket om läget för Ostlänken och det nya resecentrum som ska skapas i Norrköping.

Innan sommaren hoppas kommunen att diskussionerna med Trafikverket lett till att man bestämt hur lösningen ska finansieras.

– Vi är mitt inne i en spännande förhandling. Lösningarna kostar ungefär lika mycket men med den upphöjda så kostar trafikverkets inblandning mer, säger Ulf Arumskog som är kommunens samordnare kring Ostlänken.

Spåren kommer att komma in 100 meter norr över det resecentrum vi har idag, det vill säga i området Butängen.

När en överenskommelse är klar med Trafikverket kring upphöjd räls eller inte – då kan kommunen göra klart ett planprogram där exempelvis höjder på byggnader som ska byggas i området med mera finns med. Det blir sedan samråd runt årsskiftet för området kring resecentrum, då får inblandade chans att tycka till.

– Vi ser att det blir åtta spår med mittperronger. 90 meter ungefär. Under kan det finnas gym, parkeringar, cykelparkeringar med mera, säger Josef Erixon.

En kravspecifikation över resecentrat kommer att tas fram och därefter får olika arkitektbyråer tävla om vem som har den bästa idén för hur stationen ska möta staden på ett bra sätt.

– Vi hoppas få in bra lösningar och då får vi en tydligare bild av resecentrumet, säger Josef Erixon.

Aktuella hållpunkter:

Byggstart för Ostlänken 2022

Trafikstart för Ostlänken 2033

Norrköpings kommun beräknas ha 175 000 invånare år 2035

Läs mer på: https://next.norrkoping.se