Under högtidlig ceremoni delade Östsvenska Handelskammaren ut Framtidsstipendiet till 15 mycket lovande gymnasieelever. Samtliga tilldelas stipendie för projekt de utfört inom IT- och teknikområdet.

Johanna Palmér, vd på Handelskammaren, hälsade elever, handledare och släktingar välkomna till stipendieutdelningen på Cleantech Park i Linköping. Därefter fick ungdomarna lyssna till inspirerande tal av Siwert Westlund från föreningen Datasaabs Vänner, Johan Segertoft som är projektledare på Gripen E och en tidigare stipendiat, Oskar Renåker. Den senare berättade för årets stipendiater om hur han efter gymnasiet pluggat vidare men hela tiden fortsatt att utveckla sina egna tekniska projekt.

– Vi är unga och kreativa och kan anpassa oss till ny teknik snabbt, sa han. Att utveckla är givande och kul  – projekt är helt enkelt livet!

Årets stipendiater har genomfört synnerligen inspirerande och spännande projekt. En stipendiat har byggt sin egen jetmotor med konservburkar, andra har skapat ett kombinationslås. Bland stipendiaterna fanns också elever som forskat på bakterier i tarmfloran och bilars påverkan på odlingar bredvid vägar.

– Jag har gjort ett projekt inom maskininlärning och utvecklat en modell för ansiktsigenkänning i folkmassor, berättade Nikita Zozoulenko årskurs 3 på Katedralskolan.

Han har även gjort forskning på andra områden och deltagit i världens största vetenskapstävling där han vann tre pris.

Ja, alla ungdomar imponerade stort på åhörarna denna dag.

När Johanna Palmér frågade stipendiaterna vad de ska syssla med i framtiden var det långt ifrån alla som hade en utstakad väg. Tankarna går brett – bioforskare, läkare, utvecklare, programmerare.

Det säger något om Framtidsstipendiaternas driv och forskarsjäl – de kan bli vad de vill.

Året stipendiater:

Adrian Rosén Berzeliusskolan

Nikita Zozoulenko Katedralskolan

Ann-Kristin Malz Nyströmska skolan

Emma Olsson Staf Nyströmska skolan

Daniel Mannerskog Berzeliusskolan

Emil Nilsson Berzeliusskolan

Hugo Sunnerhagen Berzeliusskolan

Lukas Lindström Ebersteinska gymnasiet

Alfred Ericson Ebersteinska gymnasiet

Gustaf Ericson Ebersteinska gymnasiet

Dutsadi Bunliang Ebersteinska gymnasiet

Yamin Farzam Nyströmska skolan

Theodor Hybinette Björkö fria gymnasium

David Thorén Ebersteinska skolan

Zuzanna Bednarska Katedralskolan

 

Foton: Ulrika Andåker, Östsvenska Handelskammaren

 

 

 

Krönika.Vår 9-åriga dotter har börjat ställa frågor. Mamma, varför fick hon inte gifta sig med vem hon ville? Varför fick hon inte gå i skolan? Varför tar man mannens namn när man gifter sig? I boken ”Godnattsagor för Rebelltjejer” finns över 100 porträtt av kvinnor som skrivit in sig i historien. Människorättskämpar, entreprenörer, fysiker, matematiker, läkare, lärare, politiker ifrån hela världen. Bokens författare fick in 5,5 miljoner kronor i sin crowdfunding-kampanj på Kickstarter, vilket kategoriserar den som den mest framgångsrika barnbokskampanjen någonsin. Snart kommer bokens andra upplaga.

Nu är jag på jakt efter vår regions kvinnor med unika, inspirerande historier. Historier som kan lära oss något i dagens samhälle, historier som kan inspirera oss som är mitt i livet, historier som är värda att spridas. Jag träffade nyligen Dr Birgit Jacobson, sedan 2003 Teknologie Hedersdoktor vid Chalmers Tekniska Högskola och bosatt i Finspång, som genom sin imponerande karriär varit regionen trogen, läs mer om henne HÄR!
Har du tips på andra kvinnor som borde lyftas fram? Maila mig!

Johanna Palmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Doktor Birgit Jacobson var en av de första som köpte en dator. Då kostade den 82 000 kronor. Den detaljen i Birgits liv säger mycket om hennes målmedvetenhet och driv.

Vid tangenterna, Östsvenska Handelskammarens vd Johanna Palmér.

Jag möter doktor Birgit Elisabet Jacobson, 80 år och född i Finspång, som 1976 tog med sig man och tre barn för att gästforska på Stanford University i Kalifornien, USA.

Birgit och hennes dotter Elisabet tar emot i paradvillan i Finspång, byggd 1971. Birgit och Bo ritade själva huset med en tydlig ambition att anpassa det till en barnfamilj. Sovrum på rad på lagom avstånd från vardagsrummet, stort kök med ”hoppsoffa” och leksaksskåp, ett vardagsrum bevarat i tidig 1980-talsstil med en internationell fläkt.

Birgit fyller 80 år i juli, men det verkar inte alls ha någon inverkan på henne. Det är något som återkommer –  hur livets skeenden inte verkar bekomma henne. Hon är en parant kvinna,som inger respekt vid första handslaget. Välklädd och vältalig. Snabbtänkt, närvarande, en naturlig ledargestalt som stått med den ena foten i akademin, den andra i näringslivet.

Birgits pappa var förman vid dåvarande STAL-LAVAL, idag Siemens. Bruket som byggde samhället och välståndet i Finspång. Han var tidigt tydlig med att Birgit skulle läsa vidare, förkovra sig.

– Jag gick i pappas fotspår och det var han som berättade för mig om turbiner och materialkrav. På den tiden tog man ofta med sig familjen till arbetsplatsen, och det gjorde vi när vi exempelvis hade gäster, berättar Birgit.

Efter Högre Allmänna Läroverket i Norrköping flyttade Birgit till Göteborg för att studera matematik vid Göteborgs universitet och var 1963 färdig med sin civilingenjörsexamen inom teknisk fysik. Hon flyttade tillbaka till Finspång och aluminiumtillverkaren Gränges. Samtidigt började hon en forskarutbildning på det då nyligen grundade Linköpings universitet.

– När jag sedan disputerade, inom materialteknik, var jag den nionde doktoranden att disputera vid Linköping, och den första kvinnan, berättar Birgit.

Hur kändes det, frågar jag nyfiket, på jakt efter ett bra citat som beskriver hur det känns att vara i minoritet.

– Jo visst var det ovanligt. Men jag tänkte inte så mycket på det. Jag har alltid varit mycket ingenjörsmässig och bara försökt göra ett bra jobb. Jag har alltid varit ensam tjej eller kvinna, från gymnasiet till Chalmers till Linköpings Universitet, och det har inte varit något särskilt med det.

1976 hade paret Birgit och Bo en familj med tre barn och hade just byggd drömvillan i Finspång. Då blev Birgit inbjuden att gästforska på Stanford University, Kalifornien. Kontraktet var till en början två år, men blev senare utökat till fyra år.

– Så vi åkte, hela familjen. Bo fick tjänstledigt och läste till en Master examen på Stanford och barnen fick mycket fin skolgång där borta.

Området var ”ytors fysik och kemi”. Ytan på ett material har andra egenskaper än innehållet och Birgit kunde titta in i materialen och identifiera egenskaper. Hur kan man få det mer hårt? Hur kan man få det mer ledande? Hennes forskning var framgångsrik och Birgit var en populär samarbetspartner. Vid ett tillfälle var hon inbjuden till Kiev i Ryssland för att gästforska.

– Det var spännande, efter ett större framträdande i Los Angeles fick jag till och med en intervju med CIA!

Birgit berättar att hennes svenska ingenjörsutbildning stod sig mycket väl i den internationella konkurrensen, den hade ett gediget innehåll.

– När jag kom ut i världen med min breda, kvalitativa utbildning från Chalmers hade jag väldigt mycket att ge. Men jag imponerades över Stanfords blandning av näringsverksamhet och forskning. Det var verkligen inte bara palmer, det fanns ett entreprenöriellt förhållningssätt till akademisk kunskap och det var mycket inspirerande, berättar hon.

1979 flyttade familjen tillbaka till Sverige och Birgit fortsatte sin forskning och anställning vid Linköpings Universitet. Men hon hade lärt sig mycket ute i världen och sett ett stort behov av fortbildning av ingenjörer. 1980 startade hon därför teknikutbildningsföretaget Continuing Education Institutet – Europe AB, i dag CEI-Europe, och erbjöd internationellt avancerade tekniska kurser till företag över hela Europa.

– På Stanford var alla så öppna för nya idéer. De sa ”Oh,just go ahead and try”. Här hemma i Linköping var det mer ”nej men så jobbar inte vi ”. Men jag var redan impregnerad med den amerikanska sättet och jag tänkte att ”då gör jag det själv”.

Birgit var tidigt intresserad av datorer och telekom.

– På en resa till Los Angeles 1982 tog jag reda på vart man kunde köpa en dator och tog med mig en hem. Den kostade 82 000 kronor. Jag minns att jag även köpte med mig munkar med choklad och strössel påoch lade i datorkartongen, det tyckte barnen om.

Starten på företagandet blev lyckosamt. Birgit kom med något som var nytt och det blåste Europa-vänliga vindar. Barnen fick hjälpa till och därmed lära sig maskinskrivning, bland annat genom att lägga in adresser till de företag som Birgit ville kontakta.

1981 gick den första kursen av stapeln, på Söderköpings Brunn med titeln ”Thin Films and Coatings for Technology”.

– Jag hade budgeterat för 100 personer, vilket de på Linköpings Universitet naturligtvis inte trodde på. Men det kom 97 deltagare från industrin i hela Europa.

Dr Birgit Jacobson drev företaget i 30 år innan hon lämnade det vidare till dottern Elisabet som idag driver bolaget.

Tillbaka till det här med jämställdhet och att som kvinna vara i minoritet, så verkar Birgit inte vilja problematisera det, utan har snarare sett det som en fördel.

– När jag vid olika seminarier ville prata med någon efteråt brukade jag skriva ned färgen på slipsen för att kunna skilja alla kostymklädda män åt. På så vis hade jag själv en klar fördel, det är lättare att komma ihåg färgen på en kjol än färgen på en slips. Om man håller ett föredrag är ju själva meningen att man ska bli ihågkommen, och då var det ju en fördel att vara kvinna i dessa sammanhang.

Jag försöker igen, jag vill gärna höra den här erfarna kvinnans syn på några av den moderna samhällsdebattens frågor. Hur tänker du kring att det fortfarande finns osakliga löneskillnader?

– Det har liksom inte varit i min värld, jag ser själv inga hinder. Men jag tror att det är viktigt att man inte gnäller, att man går rakt fram. Det är väl en självklarhet, eller? Jag tror också att det ojämna uttaget av föräldraledighet också kan spela roll.

Birgit fyller 80 år i sommar och har hunnit samla på sig åtta barnbarn, som hon gärna har i det stora huset i Finspång. Föräldraskap och ledarskap är nära sammanlänkat. Hur har Dr Birgit varit som mamma?

– Hon har alltid litat på oss barn och tidigt gett oss förtroende, säger Elisabet och tittar stolt på sin mamma. Jag minns i Kalifornien när vi skulle titta på ett hus med en pool. Istället för att åka dit själv tog mamma med oss barn och talade om för oss att om vi kunde visa att vi kunde sköta oss så kanske vi kunde få hyra det här fina huset, berättar Elisabet.

2003 utnämndes Dr Birgit Jacobson till Teknologie Hedersdoktor vid Chalmers Tekniska Högskola och 2001 till By-Fellow vid Cambridge University. En framgångsrik professor, företagsledare och även en omtyckt mamma till en stor familj. Vad har Birgit för råd till dagens föräldrar?

– Bry dig om dina barn! Jag tycker inte om när föräldrar går med sina mobiltelefoner. Jag tog mycket intryck i Kalifornien, där presenterade folk alltid sina barn för varandra, lyfte fram dem och lät dem bli sedda. Här i Sverige fladdrade barnen mest omkring, de hade fått lära sig att de vuxna var viktigast. På skolgården här i Sveriges var det inga barn som hälsade på mig som vuxen, medan de i Kalifornien ropade ”Hi Mrs. Jacobson”. Det är viktigt att barnen blir sedda tidigt i livet, både av sina föräldrar och av sina lärare.

Vi avslutar intervjun och jag åker hemåt. Jag tänker på Birgits resa och hur hon inte verkar ha sett några hinder på vägen, allra minst att hon är kvinna. Kanske är det så att kvinnor ibland gör sig själva till offer i jämställdhetsdebatten? Kanske skulle vi bara gå lite mer rakt på, som Birgit sa? Oavsett så har det varit en ynnest att få lyssna till en så berest, en så världsvan, en så kunnig och skarp kvinna som trots att hon kunde bosatt sig var om helst i världen, varit vår region trogen.

Johanna Palmér

maila johanna.palmer@east.cci.se  om du vill tipsa henne om fler intressanta personer som hjälpt till att bygga regionen!

 

 

 

>>”Hjälp! Jag hittar inte mina barn – har någon sett dem? Dela”

En pappa skriver ett inlägg på facebook. Vi delar. I syfte att hjälpa. Hjälpa pappan hitta sina barn.
Någon skriver; ”Jag har sett dem här i stan”.

Det ingen vet är att barnen och barnens mamma har skyddad identitet. Pappan ska inte hitta dem<<

Vi delar material på sociala medier som aldrig tidigare. En undersökning från Columbia University visar att 59% av de länkar som delats på twitter aldrig har klickats på. Det som vi lärde oss i skolan – att inte tro på allt som sägs och skrivs, att vara källkritiska – verkar 2018 vara som bortblåst.
– Jag tror inte vi blivit sämre på källkritik över en natt. Vi har alltid varit intresserade av berättelser och hörsägner. Tidigare har vi spridit dem vid lägerelden, sen vid fikarasten och nu gör vi det på sociala medier, säger Jack Werner, vinnare av stora journalistpriset, författare till boken ”Ja skiter i att det är fejk, det är förjävligt ändå” och som startat ”Viralgranskaren”.

 

Jack Werner. Foto: Kate Gabor

 

Men våren 2018 hände någonting – ett företag vid namn Cambridge Analytica dök upp i nyhetssändningar då det uppdagades att de samlat in personlig information om miljontals facebookanvändare utan deras vetskap. Material som ska ha använts för att påverka valet i USA 2016 genom att sprida såkallade ”fake news”. Begreppet fake news började nu figurera flitigt och källkritik hamnade i fokus.
– Utan källkritik kan vi bli någon annans megafon på sociala medier och lura våra vänner till något vi själva inte står för. Eller att vi själva får en snedvriden verklighetsbild som vi inte förstår att vi fått förrän det är för sent, säger Jack.

Anders Mildner, tidigare journalist som under tjugo års tid undersökt förändringarna i mediesamhället, menar att idag är inte det viktigaste att ha kunskap inom ett område utan det viktigaste är att ha en åsikt.
– Det skapar en populism när personer med åsikter på ytterkanterna ställs emot varandra, och någonting som sociala medier premierar, säger Anders.

Algoritmerna bestämmer
Algoritmer som bestämmer vad vi ser i sociala medier uppmuntrar popularitet framför trovärdighet och när vi delar saker på sociala medier gör vi det utifrån våra känslor. I rapporten ”Svenska publicister på Facebook” av Fredrik Strömberg kan man utläsa vilka de vanligaste orden som de största medierna i Sverige använder på facebook i sina artiklar.
– Man kan tro att det är ord som terrorist och krig. Men de vanligaste är ”emojihjärta”, grattis, dela, år och gilla. Man gör såhär för att det fungerar – man får spridning, säger Anders.

I en tid där vi alla är publicister och förmedlare av budskap och nyheter och där vi skapar våra egna sanningar ifrågasätts också traditionell media, deras roll och om vi kan lita på journalister? Anna Lindberg, VD och Publisher på Östgöta Correspondenten och Norrköpings Tidningar säger såhär.
– För att falla under grundlagsskyddet krävs att man har en ansvarig utgivare. Det innebär att jag personligen är ensamt ansvarig för allting som skrivs i tidningen, säger Anna. Det betyder att jag ska kunna stå rakryggad för det vi skriver och därför kan och ska vi inte skriva vad som helst.

Börja med att Googla
Men hur ska vi göra om vi vill bli bättre på källkritik och inte gå i fällan. Det behöver inte vara så svårt menar Jack.
– Först och främst måste vi förstå vad som faktiskt händer när vi delar något. Sen är det bara att börja söka på nätet.

Men varför är vi så dåliga på att vara källkritiska?
– Lathet och att vi vill hitta genvägar. Vi tänker inte på att vi har ett publicistiskt ansvar för det vi skriver och delar, säger Jack.

Nedan kan du läsa Jacks tips för att bli bättre på källkritik.

[osh-header title=”6 tips för att avslöja en viral lögn”]

  1. Sök på allt du hittar
  2. Improvisera! Sök på nyckelord du tror kan dyka upp i sammanhanget
  3. Nöj dig aldrig med första resultatsidan. Aldrig.
  4. Leta dig tillbaka till ursprungspubliceringar.
  5. Använd de verktyg som finns – och anpassa sökningarna på Google, Twitter och Facebook.
  6. Läs kommentarsfält.

East Sweden Infra Cluster genomförde i maj ett matchmaking-event som medlemmarna uppskattade. I vår enkät efter eventet har samtliga deltagande företag gett matchmakingen betyg 4 eller 5 av 5 möjliga. Vi har redan fått förfrågningar om ett till event och kan glatt meddela att det blir av under hösten.

– Upplägget med matchmaking kändes helt rätt för East Sweden Infra Cluster. Det var en fin stämning, snabbt mellan träffarna men nöjda deltagare och det var väldigt glädjande för oss, säger klustrets projektledare Charlotta Elliot.

På ESIC:s matchmaking fick klusterföretagen chans till en speed-date på tio minuter vardera med andra inbjudna företag. Träffen följde ett i förväg uppgjort schema så att så många som möjligt skulle få chansen att träffa attraktiva potentiella samarbetspartners.

Ett av de företag som gillade upplägget och gjorde affärer efter eventet var Asfaltsgruppen.

– Den största fördelen är att man på tio minuter hinner få ett ansikte på någon och få en naturlig kontakt. Man hinner ställa relevanta frågor. Ett telefonsamtal eller mail kan aldrig ge samma kontakt, säger Carl Johan Jürss som är vd på Asfaltsgruppen.

Deras primära mål med träffen var att träffa Rover Alcisa, det spanska storföretag som vunnit entreprenaden på Kardonbanan som just nu anläggs utanför Norrköping. Det blev en träff på tio minuter.

– Rover Alsica ska bygga hela Kardonbanan och i byggprojektet finns ett avsnitt om asfalt på väg och vi vann nyligen den upphandlingen. Det är ett ordervärde på 8,5 miljoner kronor ungefär. Det är glädjande för Asfaltsgruppen och har ett starkt symbolvärde för oss. Vi vill bli ett modernt och framåtriktat bolag i en historiskt tyvärr ganska smutsig bransch.

När affären väl var i hamn blev det snabba puckar och innan midsommar ska delar av deras arbete åt Rover Alcisa vara färdigt.

– Om man tittar i backspegeln borde vi ha tagit chansen att träffa ännu fler företag. Till nästa gång kommer jag välja ut fler, säger Carl Johan Jürss.

 

 

Den 9 maj 1950 är ett speciellt datum för Kina. Det var då Sverige, som första västland, upprättade diplomatiska förbindelser med folkrepubliken. Det har betytt mycket för relationerna länderna emellan. Det berättade Kent Härstedt under Östsvenska handelskammarens årsmöte i Linköping i april. 

Med dubbelt så många handelsländer som USA, femton till arton procent av världsekonomin och med en fantastisk ekonomisk utveckling är Kina i dag ett av världens mäktigaste länder. Och numera finns det lite Kina nästan överallt i världen, inte minst i Sverige.
– Går du på bio i dag så besöker du ett kinesiskt företag. Likaså om du kör Volvo, berättade Kinakännaren Kent Härstedt och menade att Kina just nu köper upp företag runt om i världen.

Kina tycker inte bara om Sverige för de gamla relationernas skull, utan är också intresserade av Sverige av rent affärsmässiga skäl.
– Det är främst av två anledningar. Dels undrar de hur vi kan ha fler innovationer i lilla Sverige än i Kina – Sverige som till storlek bara är som en förort till Peking. Och så är de intresserade av hur vi kan ha fler internationella varumärken, berättade Kent.

Men enligt Kent är det inte bara Kina som är intresserade av Sverige, Kina är också väldigt viktigt för Sverige.
– 65 000 är anställda som en konsekvens av exporten till Kina och det finns 15 000 företag som importerar från Kina.

En utmaning för Kina och Sverige är avståndet. Det är långt och i dag sker de flesta transporterna från Kina till Europa via båt eller flyg. Något man nu arbetar fram är en järnväg från flera olika kinesiska regioner till Europa.

– Det är snabbare än fartyg och billigare än flyg, säger Kent och visar en karta över sträckningen med tre ändstationer i Europa, där den närmast Sverige är Kouvola i Finland. 

Med 1,3 miljarder invånare förstår man att Kina är att räkna med och att det finns många möjligheter för svenska företag i Kina.
– Det finns enorma möjligheter för svenska företag på den kinesiska marknaden och vi kommer se mer av Kina i Sverige, det kan vi vara säkra på. Men visst finns det också utmaningar i ett land som Kina, exempelvis att det är en icke-demokrati med marknadsekonomi, avslutade Kent sitt föredrag.

Nytt nummer av Global Utsikt finns nu att läsa digitalt. Få det senaste om Brexit och den globala frihandeln. Vi dyker också ned särskilt i den tysk-svenska handeln som haft ett starkt år samt besöker Årets exportföretag.

Klicka på magasinet för att läsa.

Orden kommer från Anders Mildner, tidigare journalist och idag en omtyckt föreläsare, som gästade Handelskammaren tillsammans med Anna Lindberg, publisher på Östgöta Correspondenten och Norrköpings Tidningar för att prata om populism, virala lögner och förändringar i mediesamhället som vi bör känna till.
– Idag är det viktigaste att du har en åsikt. Sen om du har kunskap om ämnet spelar mindre roll. Det skapar en populism när personer med åsikter på ytterkanterna ställs emot varandra.

Anders fortsatte med att berätta att vi lever i en dystopisk tid där vi har en abstrakt rädsla  att vi inte kan påverka.
– Vi är rädda för att allt går åt helvete och vi vill mota bort att som är jobbigt. Därför uppdaterar vi sociala medier med bilder på oss i solnedgång och med champagneglas vid vattnet, sa Anders.

Men varför sprids vissa saker enklare och snabbare på sociala medier än andra?
– Vi delar saker på grund av känslor. När vi blir glada eller arga då delar vi med oss av innehållet. Det är inte baserat på kunskap utan en känsla.

Anders visade resultat från rapporten ”Svenska publicister på Facebook” av Fredrik Strömberg där åhörarna fick gissa på de vanligaste orden som de största skribenterna på de största medierna i Sverige använder på facebook. Ord som terrorist och krig kom från publiken men topplistan överraskade publiken.
– ”Emojihjärta”, grattis, dela, år och gilla är det vanligaste man använder. Fortsätter det här kommer vi bli helt dumma i huvudet då innehåll och kunskap prioriteras bort. Men man gör såhär för att det funkar – man får spridning.

”Jag är beredd på fängelse”
13% i världen bor i länder med yttrande- och pressfrihet likt den vi har i Sverige vilket betyder att 87% inte gör det.
– För att falla under grundlagsskyddet krävs att man har en ansvarig utgivare, vilket betyder att jag är ensamt ansvarig för allt som skrivs i tidningen. Jag tycker yttrandefriheten är så viktig att jag är beredd på fängelse för den, sa Anna Lindberg.

Professionell medias roll på vad man väljer att publicera skiljer sig från andra och Anna visade olika exempel.
– Medielogiken fungerar som så att vi fokuserar på de med makt – vi behandlar inte alla lika som man gör inom Sveriges Rikes Lag, utan de som har mer makt har större allmänintresse, avslutade Anna.

Utbildning, svårigheten i att hitta rätt kompetens och arbetsförmedlingen roll. Det var några av frågorna som diskuterades under den politiska debatten som arrangerades mellan arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (s) och Jessica Polfjärd, arbetsmarknadspolitisk talesperson för moderaterna.

Båda var eniga om att vi har en urstark arbetsmarknad just nu med en stark produktion vilket har lett till att näringslivet har svårt att hitta den kompetens de efterfrågar.
– Vi är dåligt rustade och har inget bra system. Det här är inte bara ett akut problem utan en långsiktig utmaning och det är för få ungdomar som väljer yrkeshögskoleutbildningar eller utbildningar som faktiskt leder till jobb, sa Ylva Johansson.

Jessica Polfjärd höll med Ylva om de generella utmaningarna Sverige står inför och menade att behovet av kompetens behövs inom många branscher, såväl från serveringspersonal till ingenjörer.

Med en stark arbetsmarknad nationellt står även East Sweden inför en rad utmaningar i samband med att Ostlänken byggs. Den undersökning som Handelskammaren låtit göra visar att 80% av näringslivet behöver rekrytera men att 75% inte hittar rätt kompetens.
– Det är en region som växer, klarat en omställning och som kommer växa ännu mer och bindas ihop med andra regioner i samband med att Ostlänken byggs, sa Jessica och menade att ingen region i Sverige är tillräckligt stor och stark för att klara sig själv.

Något som också diskuterades var Arbetsförmedlingen och deras roll. Undersökningen visade att bara 4 av 10 använder sig Arbetsförmedlingens tjänster. Norrköpingskontoret fick ändå beröm av Ylva och menade att man jobbar nära näringslivet och de lokala företagarna.
– I Norrköping har man jobbat rätt med ungdomar och individanpassat åtgärder för att så snabbt och rätt som möjligt hitta ut på arbetsmarknaden. Och vi ska vara ärliga och säga att med det läget vi är i idag så är det få kvar som faktiskt kan ta ett jobb, sa Ylva.

Debatten avslutades med att diskutera hur nyanlända snabbare kan komma i arbete där både Ylva och Jessica var överens om att språket är en viktig nyckel till integrationen.
– Man måste inte kunna prata perfekt svenska, men tillräckligt bra för att kunna integreras och få ett jobb, sa Ylva och menade att det också är viktigt av jämställdhetsskäl så att både män och kvinnor får samma möjligheter i Sverige.

I tillväxtstråket East Sweden finns ett pärlband av städer med ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt och stor framtidstro! Näringslivet är starkt och antalet lediga jobb är fler än någonsin, över 10 000 platser. Mer kommer, enbart Ostlänken innebär en gigantisk kompetensutmaning. Trots högkonjunkturen brottas vi med hög arbetslöshet och mismatch på arbetsmarknaden, då många har fel eller har för låg utbildning.

Med århundradets tillväxtchans Ostlänken runt hörnet behövs krafttag.  Vi tror att Östergötland och Sörmland behöver lyckas med två saker. Vi behöver arbeta målmedvetet och effektivt för att få dem som står utanför arbetsmarknaden, att komma in på arbetsmarknaden. Tydligare krav på svenskastudier samt flexibla och individanpassade sätt att kombinera studier med praktik eller arbete är en avgörande faktor för att fler i gruppen utrikesfödda ska kunna hitta anställning på den östsvenska arbetsmarknaden.

VI behöver också öka vår regions attraktionskraft för personer i flyttbenägen och arbetsför ålder, enligt forskarna i åldersspannet 18-35 år. År 2016 slog Östergötland rekord och ökade sin befolkning med 1,4 %, i Sörmland ökade den med 1,5%.  Det är i nivå med riksgenomsnittet men om vi ska konkurrera med övriga svenska och nordiska storstadsområden, behöver vi växa ännu snabbare.

Handelskammarens senaste medlemsenkät visar att 8 av er 10 företag behöver anställa men att 3 av 4 har svårt att hitta rätt kompetens. Nära hälften anser att det blivit ännu svårare att hitta rätt kompetens bara det senaste året. Det saknas ofta kandidater helt, eller så saknar de kandidater man hittar rätt utbildning eller erfarenhet.

För att möta framtiden tror vi på full samordning över kommun- och länsgränser i tillväxtstråket. Alla kan inte erbjuda allt, vi behöver effektivisera för att erbjuda bredast möjliga utbud av för arbetsmarknaden relevanta utbildningar. Erbjud i första hand utbildningar som ger goda chanser till jobb.

Vi vill se


Johanna Palmér,
VD Östsvenska Handelskammaren

>> Läs mer här.