Handelskammaren har låtit 1000 personer, 500 kvinnor och 500 män, svara på 130 frågor inom områdena logik, språk och matematik. Svaren är nu sammanställda och resultatet är tydligt. Kvinnor är smartare än män.

67% av kvinnorna hade 80% eller mer rätt på frågorna medan bara 49% av männen hade det.

– Det är som vi alltid trott, att kvinnor är smartare, säger Johanna Palmér, VD på Östsvenska Handelskammaren och initiativtagare till studien.

Är detta verkligen sant kanske du undrar nu. Nej, inte vad vi vet i alla fall! Ingen studie är genomförd och vi har ingen aning om kvinnor är smartare än män. Däremot vill vi uppmärksamma dig på alla dessa fake news som sprids på nätet och att folk hellre delar en artikel än att läsa den. Därför vill vi bjuda in dig till ett event om källkritik. Ett ämne som är viktigare än någonsin efter facebooks kriser och inför kommande val i höst.

Inbjudan: Lögn, lögn och förbannad sanning
Vad händer egentligen när vi lever i en värld av lögner, ”alternativa fakta” och bristande källkritik?  Hur har det blivit såhär och vad beror utvecklingen på? Och vilken betydelse kommer det ha?

Det är några månader kvar till valet och kanske är det viktigare än någonsin med källkritik.

Vi bjuder in er till en föreläsning med Anders Mildner och Anna Lindberg som berättar om hur det ser ut idag och hur ”fake news” kan påverka den kommande valrörelsen i Sverige.

[osh-header title=”Agenda”]

Fake News, virala lögner och populism – en föreläsning om förändringarna i medielandskapet du måste känna till
Årets valår kommer inte likna något tidigare. Vi ser en explosion av fejkade nyheter, virala lögner, konspirationsteorier och propaganda – samtidigt som traditionella medier krisar ekonomiskt och en allt starkare populism utmålar alla som på något sätt handhar fakta som fiender. Vad är det vi behöver veta för att förstå vår samtid?


Föreläsare: Anders Mildner
Anders Mildner är en omtyckt föreläsare som har bevakat medier och internet under två decennier. Han driver bland annat README-konferensen, vars Bamse-projekt om källkritik på internet har spridits över hela världen. Anders artikel om faktaresistens i Dagens Nyheter var en av texterna som blev startpunkten för den bredare debatten om sanning i en värld av lögner.

Vem har rätt att säga sanningen och vilken sanning är rätt?
Anna Lindberg är publisher och ansvarig utgivare på regionens största dagstidningar, Östgöta Correspondenten och Norrköpings Tidningar. Utifrån ett regionalt perspektiv reflekterar Anna om de professionella mediernas roll och synsätt på ”sanningen”.

Föreläsare: Anna Lindberg, Publisher Östgöta Correspondenten och Norrköpings Tidningar.

[osh-header title=”Praktisk information”]

Datum: 16 maj
Tid: 7.30 – 9.30
Plats: Kammarforum, Dalsgatan 13, Norrköping
Anmälan: Jag vill anmäla mig

Hemsidan är på uppgång. Och viktigare än någonsin. Efter sociala mediers dominans de senaste åren har hemsidan återigen hamnat i fokus. Det berättade Marcus Törnell och Carl Netz från ReflX Kommunikation under ett event på Handelskammaren.

– Förr räckte det med att man hade en hemsida så var man häftig och man använde blinkande knappar och springande hundar – bara för att man kunde, sa Marcus och visade några gamla hemsideexempel  från början av 2000-talet. Ett skratt gick genom publiken då gamla minnen dök upp. Så är det inte idag – nu gäller det att ha rätt hemsida och fylla den med relevant innehåll, fortsatte Marcus.

Idag kan man tycka att det är en självklarhet att ha en hemsida och i en undersökning svarade 96% av företagen att de tycker det är viktigt. Ändå har bara 85% av svenska företag det och långt ifrån alla har relevanta och uppdaterade hemsidor.

– På en hemsida vill man hitta produktinformation, priser, kontakt- och företagsuppgifter. Man vill också att hemsidan ska vara uppdaterad och att det är liv i den, men var tredje företagare uppdaterar hemsidan bara en gång per år eller mer sällan, sa Marcus.

Marcus och Carl pratade om det ”digitala ekosystemet” och menade att hemsidan fungerar som grund och nav, sen fyller man den med content. Detta innehåll sprider man sen på olika sociala medier som i sin tur genererar besökare, konverteringar och affärer.

– Vi äger vår hemsida, till skillnad mot sociala medier, sa Carl och fortsatte med att berätta att man ofta utgår från hemsidan och hänvisar till den i all marknadsföring. Därför är det viktigt att ha en uppdaterad och relevant hemsida, avslutade Carl.

[osh-header title=”4 anledningar att ha en bra hemsida utöver sociala medier”]

1. Nyheter håller sig förska längre på hemsidan – inte ett lika snabbt media.

2. Hemsidor syns bättre än sociala medier på Google

3. Egenägd kanal. Större kontroll över vad som skrivs om företaget på webben.

4. Publicerat material ägs av företaget, inte av någon annan.

”Effektivare resor, större arbetsmarknadsregioner, bättre godstransporter och en nödvändighet för klimatet.” Fördelarna med Höghastighetsjärnvägen är många. Det sa ministrarna och språkrören för Miljöpartiet Isabella Lövin och Gustav Fridolin när de gästade Handelskammaren.

– Vi behöver ha moderna transporter, både vad gäller gods- och persontransporter, och höghastighetsjärnvägen är ett väldigt klimatsmart alternativ, inledde Isabella Lövin och visade en karta med tidsvinsterna inom Sverige och vidare ner i Europa.

Miljöpartiet är på en tågturné i Sverige med stopp i Norrköping, Linköping och Jönköping för att berätta om betydelsen av ett utbyggt järnvägsnät och höghastighetsjärnväg, men också för att få höra näringslivets synpunkter och åsikter om frågan.

– Idag är det största tillväxthindret för näringslivet arbetskraftsbristen. Att människor har rätt och relevant utbildning är klart viktigast, men en annan anledning är pendlingsmöjligheten. Att man kan bo i en stad och jobba i en annan – så vinsterna med höghastighetsjärnvägen är både för klimatet men också för jobben, sa Gustav Fridolin.

På plats var många regionala företag, bland annat Holmen, SSAB och Econova, för att ställa sina frågor till ministrarna. En fråga som lyftes upp av åhörarna och som debatterats flitigt i media senaste åren är kostnaden och finansieringen av byggandet.

– Lånefinansiering är ett av de alternativ vi är öppna för. Sveriges ekonomi är stabil och att investera i denna järnväg är en investering på över 100 år, så vi måste kunna slå ut kostnaden över en längre tid, sa Isabella Lövin. Vi vill inte att detta ska bli en valfråga igen utan hoppas på en bred överenskommelse i riksdagen innan dess, avslutade Isabell.

Att idag ha en facebooksida är lika självklart som att för 15 år sedan ha en hemsida eller för 50 år sedan en neonskylt. 4 av 5 svenskar använder sociala medier och då förstår man dess styrka och kapacitet och att det blivit en av de viktigaste marknadsföringskanalerna för företag. Men 2018 är det svårare än någonsin att lyckas nå ut och sprida sitt budskap.

Sociala medier-guruna Cecilia Victoria Åslund och Jenni Laapotti från Digitalsnack berättade under ett event på Handelskammaren som arrangerades av ReflX kommunikation om utmaningarna och möjligheterna med sociala medier. Gör man rätt har man alla förutsättningar att lyckas och här delar de med sig av sina bästa tips för att lyckas.

– Varför finns ni på sociala medier? Det är den första frågan man måste ställa sig. Sen ska man ta reda på vilken målgrupp man har. Det kan handla om ålder, kön, geografi, intressen, liv och behov. Och efter det skapa verklig nytta till sin målgrupp, sa Cecilia.

Cecilia Victoria Åslund om betydelsen att veta vem sin målgrupp är.

Kommunikation sker på mottagarens villkor och att ha koll sin målgrupp är en grundsten för att lyckas med sin kommunikation och marknadsföring. Det är enkelt att säga men svårare att utföra. I en djungel av plattformar och möjligheter är det inte lätt att hitta rätt och kommunicera rätt budskap till rätt målgrupp.

– Det handlar återigen att veta var din målgrupp finns och vilken den är – så du vet var du ska satsa dina resurser. Exempelvis fungerar nyheter, humor, opinion och ”how-tos” på Facebook och det räcker att uppdatera några gånger i veckan. Likaså på Linked In får dina inlägg en längre livslängd än på exempelvis twitter där du behöver uppdatera en gång i timmen, sa Cecilia.

Vid årsskiftet ändrade Facebook sin algoritm vilket har lett till konsekvenser för företag som nu måste arbeta på nya och annorlunda sätt.

– Det man kan konstatera är att det 2018 är svårare än någonsin att nå ut på sociala medier. Idag måste företagen bry sig mycket mer om sina följare och vara nyfikna på sina följare. Därför måste företagen tillsätta resurser, prioritera och strategiskt arbeta med sociala medier, avslutar Cecilia.

[osh-header title=”5 tips för ett lyckat facebookinlägg”]

1. Ta reda på din målgrupp. Ta reda på vilka dina följare är och bry dig om dem. Visa det och testa vilket innehåll din målgrupp gillar!

2. Optimera hemsidan för sociala medier. Tidigare har det varit självklart att optimera hemsidan för google – nu behöver du optimera hemsidan för sociala medier. Så att du får så hög konvertering som möjligt.

3. 20-50 tecken. Så lång är en bra facebookstatus.

4. Kvalitet framför kvantitet. Posta 5 inlägg i veckan eller ett par dag med kvalitet, istället för kvantitet. Undvik att publicera på fredagar.

5. Tidpunkten. Söndag är den bästa dagen att publicera på! Och posta off-peak. Alltså när så få som möjligt är inne på facebook. Då får ditt inlägg en längre livslängd och fler har chans att se det.

[osh-header title=”5 tips för ett lyckat instagraminlägg”]

1. Bild bäst. Det finns tre olika sätt att göra ett inlägg på instagram. Bild, fler bilder (bildkarusell) och video. Filmer och bildkarusell ger fler kommentarer men då ”gilla-markeringar” och kommentarer väger lika mycket och bilder får fler ”gilla” så är det bäst.

2. Hashtagga inte! Mot vad man tidigare trott så minskar engagemanget direkt när man använder en hashtagg. Tagga i bilden istället.

3. Enhetligt bildspråk. Använd ett bildspråk så att dina följare känner igen att det är du som publicerat.

4. 1,5 inlägg per dag. Det är den mest optimala frekvensen för att uppdatera instagram.

5. Tidpunkten. Måndag och torsdag bäst. Det är dagarna då inläggen får mest engagemang. Bäst tid på dygnet är 11-13 och 19-21. Så viktigt att arbeta med instagram utanför ”normal” arbetstid.

Sponsring står idag för 10% av ekonomin inom reklambranschen , motsvarande 7,2 miljarder, där idrott står för 70% – men bara 20% av dem går till kvinnor. Så hur jämställd är idrotten egentligen?

I samband med LFC:s Champions League-match mot Manchester City arrangerade Handelskammaren tillsammans med Sponsrings & Eventsverige i Sverige en frukost med fokus på ”Fotboll & värderingar”. Beslutsfattare från regionen hade samlats för att diskutera hur jämställd idrotten egentligen är?

– Sponsring är stort och en självklarhet för många företag. Idag står sponsringen för 10% av ekonomin inom reklambranschen och av dem går 70% till idrotten. Det motsvarar 7,2 miljarder kronor, sa Ulrika Molin, VD på Sponsrings- och Eventföreningen.

Men pengarna fördelas ojämnt mellan män och kvinnor.

– Män och kvinnor ska få idrotta på lika villkor. Människor ska få göra karriär inom vilken idrott de helst vill. Idag går ungefär 80% av den totala sponsringen till män medan 20% går till kvinnor. Det är inte rätt, sa Isabelle Widmark, ordförande för stiftelsen Fair Pay som arbetar för att alla människor ska få idrotta på lika villkor.

På plats fanns även företag som gav sin syn på hur de arbetar med jämställd sponsring.

– Vi väljer vilka vi ska sponsra med omsorg. Det ska vara föreningar vars värderingar stämmer överens med våra, sa Sophia Nygren från Länsförsäkringar Östgöta.

Isabelle Widmark har tidigare gett sina bästa tips till företag som vill sponsra jämställt. Dessa är:

• Ställ krav på klubben ni samarbetar med men framförallt hitta en samsyn kring värderingar och vad man vill uppnå i samhället. Det kan vara ett gemensamt mål – till exempel hur ni vill få fler tjejer att idrotta eller att få fler tjejer att hålla på längre med idrott.
• Bryt traditionella strukturer kring hur ert företag jobbar med sponsring. Exempelvis kanske en ny person, gärna en kvinna, ska börja ta ansvaret för med sponsringen hos  företaget och komma med nytt perspektiv.
• Ta ett kliv utanför och titta objektivt på det ni gör. Är det dags att börja sponsra någon ny idrott som ni inte arbetat med förut och som passar era mål?

Raden av svenska, framgångsrika familjeföretag är lång. 15 av världens 500 största företag är nordiska familjeföretag och de står idag för 20% av Sveriges BNP. Flera av dem är från East Sweden och drivs i dag av tredje eller fjärde generationen.

Under förra veckan arrangerade Handelskammaren ett event tillsammans med några av regionens familjeföretag.

Intresset var stort och det var lapp på luckan när eventet ”Familjeföretagen som byggde regionen” ägde rum den 27 mars i Linköping.

Family Business Network tillsammans med några av regionens familjeföretag delade med sig av hur det är att driva familjeföretag idag. En av talarna var Gustaf Adelswärd som driver skogsförvaltningsföretaget Baroniet Adelswärd AB i Åtvidaberg i 10:e generationen.

– Att driva familjeföretag är egentligen som att driva vilket företag som helst. Det svåra är att få nästa generation att vilja ta över – och att det blir rättvist mellan barnen, sa Gustaf.

En stor skillnad som många vittnade om var långsiktigheten, alltså vilken tidshorisont man driver företaget på.

– Familjeföretagen pratar G1, G2, G3 och G4 medan börs-VD:ar och politiker pratar Q1, Q2, Q3 och Q4, sa Annelie Karlsson, VD på Family Business Network, och menade att familjeföretagen pratar om tidshorisonter på generationer medan börs VD:ar pratar kvartal.

Andra frågor som diskuterades var utmaningen med generationsväxlingar.

– Vill nästa generation ta över och är första generationen redo att släppa taget? Det är inte alltid självklart, fortsatte Annelie.

Något som Adam Cocozza, VD på BoTrygg höll med om.

– Det får inte bli så att vi som operativt arbetar i företaget pekar ut en riktning, men så måste jag springa och fråga pappa först, då fungerar det inte, sa Adam, som tagit över BoTrygg efter sin far Mikael.

Företagen som talade var:
Linnéa Stark och Rebecca Stark, Väderstad AB
Adam Cocozza, BoTrygg AB
Gustaf Adelswärd, Baroniet Adelswärd AB
Jeanette Tretten, Econova AB
Carl-Fredrik Grönhagen, Mannersons Fastighets AB
Annelie Karlsson, VD FBN

Att de politiska partierna tar fram partiprogram med de viktigaste frågorna inför kommande val är en självklarhet. Att näringslivet går samman och gör desamma är dock inte lika självklart. Men nu har det gjorts. Under Östsvenska Handelskammarens flagg presenterar nu näringslivet ”Visionsprogrammet 2018” där de viktigaste näringspolitiska frågorna lyfts fram.

Östsvenska Handelskammaren med sina 950 företag samlar regionens näringsliv och driver deras viktigaste näringspolitiska frågor. Vilka är de viktigaste frågorna då? Det paketeras i visionsprogrammet ”Tillsammans för internationell lyskraft”.

– Vi tror att framtidsregionen East Sweden, med Östergötland i centrum, har möjlighet och förutsättning att bli en av Sveriges mest intressanta tillväxtregioner. Men för att vi ska lyckas behöver vi samarbeta och vi vill föra fram näringslivets viktigaste åsikter i de näringspolitiska frågorna, säger Johanna Palmér, VD på Östsvenska Handelskammaren.

Framtidsregionen East Sweden sträcker sig från Stockholm i norr till södra Östergötland med ytterligare potential söderut.

– Vi ser det som ett tillväxtstråk, en funktionell arbetsmarknadsregion med ett pärlband av växande kommuner som ligger strategiskt placerade på en axel mellan Sveriges två största städer. Dessutom har regionen en unik tilltillväxtmöjlighet när Ostlänken, Sveriges största infrastrukturprojekt, ska byggas, säger Johanna.

Visionsprogrammet som Handelskammarens tagit fram omfattar fem områden; öka regionens attraktivitet, öka samarbetet över kommungränserna, få fler som kan och vill jobba i vår region, bättre infrastruktur och ett förbättrat företagsklimat.

– Varje område i sig innehåller konkreta åtgärder och förslag som regionen behöver arbeta med, avslutar Johanna.

Handelskammarens förslag finns på visioneastsweden.se samt kommer att synas och höras på olika sätt under våren.

Mobile World Congress i Barcelona är världens största samlingsplats för mobiltelefonindustrin och i år var temat ”creating a better world”. Framtidsbilderna lockar. Teknikens möjligheter flirtar med 50-talets tjänstefolkssamhälle, din hushållsrobot kan göra handlingen, bilen körs fram efter dina önskemål, kläderna rengör sig själva och rätt information finns tillgänglig på sekunden.

Samtidigt duggar varningarna allt tätare. Det digitala samhället, eller framförallt vårt intensiva förhållande med vår mobil, förenklar vårt liv men riskerar också att förändra det till det sämre. Forskning visar att stort användande av mobiltelefoner gör att hjärnan krymper, kanske för att vi inte behöver använda långtidsminnet i samma utsträckning. Vi vet också att flitigt användande av smarta mobiler och sociala medier skapar stress och ökar risken för psykisk ohälsa. Kampanjen ”The truth about tech” får ett upplägg som liknar anti-rökkampanjer genom att fokusera på ungas sårbarhet och benägenhet att kopiera sina föräldrars beteende.

En grupp tidigare Facebook- och Google-anknutna personer är tydligt oroade och har därför skapat ”Center for humane technology”. De menar att den moderna tekniken kidnappar våra hjärnor och i förlängningen hela vårt samhälle. Att erhålla likes i sociala medier ger oss kickar och får oss att vilja ha fler likes och stör våra mentala processer. Det är angeläget att få en djupare förståelse både för hur smarta telefoner och plattor påverkar våra barns outvecklade hjärnor och våra vuxnas hjärnor! Apple-chefen Tim Cook lär ha rådgivit sin brorson att inte alls använda sociala medier.

Detta ställer viktiga frågor. Vi är många som hyllar den snabba tekniska utvecklingen, men det är dags att reflektera över vad den har för baksidor.

Tänk tillbaka till 50-talet igen, den tid då förmögna familjer fortfarande hade tjänstefolk. Tänk på en uppsluppen familj som äter matsäck vid en pittoresk sjö. När maten är uppäten lämnar de helt sonika plastförpackningar och matrester på marken och i vattnet. Så praktiskt och modernt! Nu slipper vi släpa hem det igen! Och tänk på vad de förmodligen hade i sin matsäck; sockerbullar, vita limpor och saft i plastglas. I sin omedvetenhet förstod man inte att socker är dåligt för kroppen och att plast är dåligt för naturen.

Nu verkar det som de senaste 15 årens otroliga beteendeförändring vad gäller teknik och mobiltelefoner också är under en välbehövlig lupp. Motreaktioner är i rörelse när allt fler väljer bort mobilen eller raderar Facebook och Instagram för att vara mer närvarande i sina fysiska liv. Det sker en tillnyktring, för att anspela på ytterligare ett område som vi människor har svårt att hantera om det finns helt fri tillgång.

Den svenska paradvärderingen lagom är bäst, strikes again.

Johanna Palmér,
vd Östsvenska Handelskammaren

100-listan fortsätter att växa med fler kvinnor med kompetens att ta styrelseplatser.

Listan har under tre år arbetat för mer jämställd företagskultur och varje år hjälper nätverket styrelser att hitta lämpliga kandidater.

Nya på listan för 2018 är Anna Winzell, Eva Rosén, Karin Svärdh, Irene Warmer, Maria Bolin, Maria Wallin, Pernilla Hörwing och Susanne Aman.

– Jag har precis bytt jobb och arbetar nu nära styrelsen, säger Susanne Aman som är ekonomichef på Scenkonstbolaget. Jag har märkt vilket stort kontaktnät jag har och att min långa erfarenhet passar för styrelsearbete. Jag vill bidra i styrelserummet. Samtidigt ser jag det som kompetensutveckling för mig själv med styrelsearbete.

Susanne bidrar till styrelser med sitt stora kontaktnät , kunskap om det ekonomiska men också med styrning och organisation.

Pernilla Hörnwing som också hon är ny på listan har ett långt förflutet inom näringslivet som verksamhetschef och på senare tid är hon gymnasielärare i de ekonomiska ämnena.

– Jag kan till en styrelse tillföra kreativitet men samtidigt ekonomisk helhetssyn och problemlösning. Jag har lätt för att sätta mig in i nya saker, säger hon.

Under 2018 fortsätter 100-listan sitt arbete med att koppla samman bolagsstyrelser med passande kandidater, samt att anordna event för att synliggöra kvinnorna på listan.

Vilka fler finns på 100-listan? Det ser du här.

Detta är 100-listan:

Vad är en bra ledare? Hur blir man en bra ledare? Och hur skapar man sig förutsättningar för att bli en bra ledare? Det är frågor som diskuteras i nätverket ”Unga Ledare”. Nätverket består av 10 ledare från det gotländska näringslivet vilka under ett år träffas 8 gånger. Fokus på träffarna är olika aspekter av ledarskap och dialog kring detsamma genom att ledare från olika organisationer, företag och funktioner gäster nätverket och ger sin syn, erfarenhet och tips kring hur de ser på ledarskap. Denna gång gästades nätverket av Marie Loob, vice VD på Svenska Spel.

Nätverkets andra träff ägde rum den 12 mars hos ZooMarket i Visby. Företaget har 25 anställda och driver djuraffär, restaurang och veterinärklinik och är marknadsledande på ön. Annie Hansson är med i ”Unga ledare” och beskriver anledningen till sitt deltagande i termer av att hon vill utveckla sitt eget ledarskap då företaget står inför ett kommande generationsskifte.

– Unga Ledare är ett utmärkt sätt till reflektion och utveckling om sitt eget ledarskap och utmaningar och dessutom ett utmärkt sätt att bygga nätverk med andra yngre ledare på ön som har liknande utmaningar, sa Annie.

Träffen på Zoomarket inleddes med en rundvandring på företaget och möjlighet till frågor om och kring deras verksamhet.

– Det viktigaste med nätverket är bredden, dialogen och inspelen på olika delar och aspekter av ledarskap – så att man kan reflektera själv och tillsammans med andra, sa Magnus Larsson på Almi Företagspartner, Gotland.

Marie Loob, vice VD på Svenska Spel var kvällens externa gäst och delade med sig av och reflekterade kring det viktigaste för att bli en bra ledare: 

• Helhetsperspektivet. Hur skall vi bygga detta?
• Tydliga mål. Mål, leverans och förtroende. Transparens, dialog och tydlighet.
• Laget är större än jaget. Svenskt ledarskap är heterogent.
• Sluta aldrig utvecklas.
• Tala klarspråk – göra varandra bra. Ärlighet på ett respektfullt sätt, ingen tjänar på att inte få reda på sanningen. Ärlighet på ett respektfullt sätt.
• Gläds åt andras framgångar.
• Var dig själv – känn dig själv. Du är modigare än du vet, starkare än du tror och klokare än du förstår.
• Lös inte någon annans uppgift – låt människor bli stolta. Låt det gå fel och ta ansvar – det är nyttigt att kämpa lite.
• Coacha för att få dina medarbetare att växa.
• Jobba utifrån företagets värderingar.

Efter Maries tips blev det middag samt övningar och case vilka löses i smågrupper och sedan talas om i större grupp.