De är världsledande på valsad aluminium och ett av regionens största och mest engagerade företag. Vi pratar om Gränges i Finspång som tillsammans med ett 20-tal av regionens största företag nu engagerar sig för att göra East Sweden till Sveriges mest spännande tillväxtregion. Det genom satsningen Vision East Sweden.

Vi har pratat med Kent Schölin, Senior Vice President Research & Innovation på Gränges i Finspång för att få veta mer om deras syn på satsningen.

Varför väljer Gränges att vara med i Vision East Sweden?
Gränges är ett av de större företagen i regionen och som sådant vill vi vara med och delta i och påverka utvecklingen av regionen. Vision East Sweden tror jag är ett sätt att göra det på.


Kent Schölin, Senior Vice President Research & Innovation, Gränges AB


Vilka utmaningar finns för en stor arbetsgivare som Gränges i vår region de kommande åren?
Gränges säljer inte produkter och tjänster regionalt men är förstås beroende av en väl fungerande region för att kunna växa och utvecklas. En viktig regional fråga är t ex utbildning på alla nivåer så att barn och ungdomar i regionen får en konkurrenskraftig utbildning och blir anställningsbara för företag som Gränges. En relaterad fråga är arbetsmarknaden och arbetskraftstillgången där regionen måste vara attraktiv för kompetens som behövs för att utveckla och växa företagen i regionen. Gränges har också en specifik utmaning i att bland andra mer kända regionala företag kunna locka nödvändig kompetens, och då behöver vi delta i viktiga regionala satsningar.

[osh-header title=”Om Gränges”]
Gränges är den största tillverkaren av valsat aluminium för värmeväxlare i aluminium. Gränges är en global ledare inom aluminiumteknik, –tillverkning och –innovation och slutkunderna finns inom fordonsindustrin, industrin för stationära värmeväxlare samt nischmarknader såsom transformatorer och livsmedelsförpackningar.

[osh-header title=”Om Vision East Sweden”]
Vision East Sweden är en tillväxtinriktad framtidssatsning där regionens tyngsta och mest engagerade företag gått samman. Gruppen vill kraftsamla för att bli en positiv med och motpart till det offentliga i frågor om regionens framtid, hur vi ska marknadsföra oss och hur vi ska bli än mer attraktiva för företag, investerare, besökare och inflyttare.

Läs mer om Vision East Sweden här.

Ett 20-tal av regionens största och mest engagerade företag har anslutit sig till den regionala satsningen Vision East Sweden för att göra East Sweden till Sveriges mest spännande tillväxtregion. Nu ansluter sig även Stadium, SSAB och Gränges.

Läs intervjuerna med respektive företag på länkarna:
>> Gränges vill utveckla regionen till Sveriges mest spännande

>> SSAB – en stark aktör i East Sweden som engagerar sig i den regionala utvecklingen

>> Stadium stöttar den regionala utvecklingen

Ett 20-tal av regionens största och mest engagerade företag har anslutit sig till den regionala satsningen Vision East Sweden för att göra East Sweden till Sveriges mest spännande tillväxtregion. Ett av dem är det globala och ledande stålföretaget SSAB i Oxelösund.

Vi har pratat med Jacob Sandberg, Platschef SSAB Oxelösund, för att höra varför de tycker denna satsning är viktig?

Varför väljer SSAB att vara med i Vision East Sweden?
SSAB associeras av många som ett ”norrländskt” företag. Utanför regionen är det inte så känt att  vi även har betydande verksamhet i östra Sverige i Sörmland. Vi vill styrka vår närvaro och synlighet lokalt och visa att vi är ett stort och betydande företag här i regionen.

Vilka utmaningar finns för en stor arbetsgivare som SSAB i vår region de kommande åren?
SSAB i Oxelösund står inför en stor miljöomställning de kommande åren. För att kunna genomföra denna behöver vi anpassningar av infrastrukturen, framförallt vad gäller vår försörjning av el. Goda dialoger med involverade myndigheter är mycket viktiga för oss framåt. 

Vad tycker du gör East Sweden till en spännande tillväxtregion? Något särskilt område som kan utvecklas som du vill nämna?Kompetens, tillväxt och logistik, samt att vi ligger mellan Stockholm och ”kontinenten”.

Jacob Sandberg, Head of Production & Product Development in SSAB Oxelösund, SSAB Special Steels

[osh-header title=”Om SSAB”]
SSAB är ett högspecialiserat globalt stålföretag. SSAB utvecklar höghållfasta stål och tillhandahåller tjänster för bättre prestanda och utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Företaget är en ledande producent på den globala marknaden för avancerade höghållfasta stål och seghärdade stål, tunnplåt och grovplåt, rörprodukter samt konstruktionslösningar inom byggsektorn.

[osh-header title=”Om Vision East Sweden”]
Vision East Sweden är en tillväxtinriktad framtidssatsning där regionens tyngsta och mest engagerade företag gått samman. Gruppen vill kraftsamla för att bli en positiv med och motpart till det offentliga i frågor om regionens framtid, hur vi ska marknadsföra oss och hur vi ska bli än mer attraktiva för företag, investerare, besökare och inflyttare.

Läs mer om Vision East Sweden

Kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter, minskat regelkrångel, en bättre infrastruktur och fler yrkesutbildningar för att klara kompetensförsörjningen. Det är de viktigaste näringspolitiska frågorna för Annie Lööf och Centerpartiet när de går till val i höst. Här berättar hon mer om Centerpartiets inställning till företagande, kompetensförsörjning, höghastighetsjärnvägen och besöksnäringen. Och om hon tror IFK Norrköping vinner Allsvenskan.

Hon har precis deltagit i en paneldiskussion på Kammarforum, arrangerat av Cleantech Östergötland, och diskuterat miljöfrågor och omställningen till förnybara drivmedel och energi. Vi passade på att ställa några frågor till Annie om Centerpartiets viktigaste näringspolitiska frågor inför valet.

– Företagande är grunden för allt jobbskapande. Det måste bli kraftigt sänkta kostnader att driva företag, minskat regelkrångel så man kan lägga mer tid på sin affärsidé, en bättre infrastruktur med godstransporter och järnvägspendling samt fler yrkesutbildningar designade efter näringslivets behov. Det är de viktigaste näringspolitiska frågorna för ett bättre företagande.

Behovet av kompetens hos Sveriges företag är idag rekordhögt, hur ska Sverige hitta lösningen på denna utmaning?

– Vi måste skapa fler lärlingsjobb, där man lär sig jobbet på jobbet med en lägre lön till en början för att sedan jobba sig uppåt. Vi har med hela alliansen i det här förslaget som vi kallar inträdesjobb. Vi tycker också att man ska ta bort arbetsgivaravgiften de första åren för de som är nya på arbetsmarknaden, tex för ungdomar eller nyanlända.


Ja till höghastighetsjärnvägen
Ostlänken, från Stockholm-Linköping, är beslutad och har börjat byggas genom byggandet av kardonbanan. Den vidare sträckningen av höghastighetsjärnvägen ner mot Malmö och Göteborg är en av East Sweden-regionens viktigaste frågor men är fortfarande inte politiskt beslutad.

– Jag har drivit den här frågan sen gymnasiet, då hette den Europakorridoren. Jag har lagt fram motion på motion om höghastighetsjärnvägen och det var under min tid som näringsminister som vi handlade fram medel för Ostlänken. Så jag tycker det är jätteviktigt att höghastighetsjärnvägen byggs vidare ner mot Hässleholm, Lund, Malmö och Europa och att vi har ett fungerande järnvägsnät från norr till söder. Det är både modernt, miljövänligt och så är det viktigt för vår konkurrenskraft att bygga ihop Sverige med övriga Europa.

 

Vi kom även in på ämnet om besöksnäringen som en ny växande bransch i regionen och i Sverige.

– Besöksnäringen är en ny tung basnäring i Sverige som växer. Jag tror det är viktigt att tänka utifrån ett destinationsperspektiv med en stor radie med olika besöksmål där turister kan äta, bo och uppleva under en lång period. I er region finns möjligheterna till det då flera destinationer som Kolmården och Astrid Lindgrens Värld redan utgör naturliga besöksmål.

Och till sist, vinner IFK Norrköping Allsvenskan?

– Ja. Vi är ju i Norrköping, så då svarar jag såklart ja. Jag får heja på många lag, i förrgår hejade jag tillexempel på Färjestad då jag var i Karlstad, skrattade Annie

 

100-listan genomför varje år en undersökning för att ta reda på hur det ser ut med kompetens och jämställdhet i regionens styrelser. I det senaste rapportsläppet så framgick det tydligt att nära 8 av 10 styrelseledamöter i sörmländska, östgötska och gotländska bolag är män. Men det finns företag i regionen som brinner för frågan och sätter jämställdhetsarbetet högt på agendan. ED Bygg är ett exempel på ett sådant företag.

Charlotte Axelsson är styrelseordförande i ED Byggs styrelse. Hon är själv Stockholmsbaserad och fick därför inte uppdraget genom 100-listan, men hon tycker att initiativet är en viktig insats för att förändra den rådande situationen.

– Det finns liknande initiativ i Stockholm och jag tror att de behövs och kan göra stor skillnad! Personligen så har jag haft turen att befinna mig på rätt plats då man sett ett behov av någon med min typ av kompetens, men den här typen av sammanställningar utgör ett viktigt underlag för företag som står i begrepp att rekrytera till sina styrelser. Det blir också ett nätverk där kvinnor kan stötta och lära av varandra.

Charlotte har haft en lång karriär kantad av prestigefyllda uppdrag och utmärkelser, hon har bland annat varit VD för både Svenska Bostäder och HSB, utnämnts till ”Årets kvinnliga förebild i fastighetsbranschen” och har just nu fem olika styrelseuppdrag, varav fyra är som ordförande. Det är enkelt att förstå att hennes väg fram i yrkeslivet har inneburit hårt jobb, men det hon själv lyfter är framförallt glädjen i arbetet:

– Jag har jobbat nästan uteslutande med fastigheter genom hela mitt yrkesliv och jag har tyckt att det har varit väldigt roligt! Att vara styrelseordförande ser jag som en lagledarroll, där det gäller att få ihop en grupp och se till att alla kommer till tals. Tack vare mina egna erfarenheter så kan jag ofta utmana VD:n, för att höja nivån på styrelsearbetet. Jag tycker att det är viktigt att hålla fokus på en strategisk nivå men också att också följa upp arbetet och verksamheten kontinuerligt.

Att vara kvinnlig ledare eller styrelseordförande inom en mansdominerad bransch kan innebära vissa utmaningar, men Charlotte påstår att hon inte märkt av det allt för mycket, det som hon däremot har reagerat på är omgivningens porträtterande av henne som karriärkvinna.

– Under åren har jag känt att folk har fått en bild av mig som jag inte alltid känt mig bekväm i. Särskilt under småbarnsåren då jag fick mitt första VD-uppdrag i allmännyttan, som VD för Familjebostäder. Uppdraget innebar också att jag blev Sveriges första kvinnliga VD i allmännyttan, vilket uppmärksammades, men jag var fortfarande en ”vanlig mamma” som hämtade mina barn från förskola och skola.

De verksamheter som Charlotte har varit yrkesverksam eller styrelseledamot inom har trots att de, som hon tidigare nämnt, nästan uteslutande tillhört samma bransch, skilt sig mycket åt. Det blir extra tydligt när jag frågar henne om hur de olika rekryteringsprocesserna sett ut och hur just jämställdhetsarbetet fungerar.

– Inom offentlig verksamhet och börsnoterade bolag så är det väldigt viktigt med transparens och tydlighet jämfört med om man jobbar för ett privat företag, där ägaren deltar i det löpande styrelsearbetet på ett helt annat sätt. När det gäller rekryteringen så finns det en tydlig skillnad, staten arbetar strategiskt utifrån en kompetensbank medans uppdragen inom privata företag ofta kommer genom egna nätverk. Så har det i alla fall sätt ut i de fall där jag blivit rekryterad.

– Ett av mina första styrelseuppdrag var inom en arbetsgivarorganisation i början av 90-talet, jag var ensam kvinna och minns att jag noga övervägde hur jag skulle presentera mina idéer för att de skulle bli hörda. Som tur är så är det mycket som har hänt sen dess. Idag är företag generellt sett mycket bättre på att utvärdera styrelserna och se över vilken kompetens som behövs för att utveckla och stärka gruppen, men det är fortfarande en bra bit kvar på resan.

Rollen som styrelseordförande i ED Byggs styrelse har gett Charlotte insyn i den östsvenska regionen och hon har imponerats av företagets aktiva arbete för att attrahera lokala studenter från Linköpings universitet.

– ED Bygg är ett ungt bolag som driver ett aktivt jämställdhetsarbete, både vad gäller könsfördelning och etnicitet. Det finns en medveten strategi att satsa på unga, lokala förmågor och se till att utveckla och lyfta dem i sina roller inom bolaget, en satsning för regionens framtid som känns helt rätt! 

Att kompetensförsörjningen är en stor utmaning, att regionen måste bli mer attraktiv och att vi måste bli mer ”doers”. Det var alla överens om när den andra politiska debatten inför valet 2018 ägde rum i Norrköping.

Under måndagen genomförde Handelskammaren en politisk debatt med fokus på näringslivs- och företagsfrågor. Ämnen som diskuterades var attraktivitet, kompetensförsörjning, näringslivsklimat, besöksnäring, hållbarhet och infrastruktur och på plats för att debattera vad Betty Malmberg (M), Johan Andersson (S), Anita Jernberger (L), Bengt Cete (MP) och Lars Vikinge (C). 

Från vänster: Johan Andersson, S, Betty Malmberg (M), Bengt Cete (MP), Lars Vikinge (C), Anita Jernberger (L) och moderator Anna Lövheim, Östsvenska Handelskammaren.

Att regionen måste bli mer attraktiv var man överens om, men vad gör en region attraktiv? Där går åsikterna isär.

– En attraktiv region handlar om att ett bra kulturutbud, rekreation och fina boendemöjligheter. Förr flyttade man dit jobben finns, idag uppstår jobben där människor finns. Så att få de som är 18 till 35 år, för det är då man är villig att röra på sig, att flytta till regionen och stanna är väldigt viktigt, sa Bengt Cete.

Anita Jernberger fyllde i med vikten av att man ska få de studenter som flyttar till regionen att stanna.

– Idag är 70 % av de som studerar på Linköpings universitet från någon annanstans och har alltså flyttat till regionen just för att studera. Att få de att stanna är otroligt viktigt – och för att de ska stanna gäller det att vi har något exklusivt att erbjuda.

Lars Vikinge la fram betydelsen av jobb och företagande.

– Ibland kan jag tycka att attraktivitet är ett så uttjatat ord. Visst är det viktigt men fortfarande är jobben det viktigaste – det måste finnas arbetstillfällen för att man ska välja att bo och leva här. Och ett sätt att göra det är skapa ett enklare regelverk för företagare.

Samarbete över gränserna och funktionella stråk var en fråga som diskuterades och Betty Malmberg lyfte upp vikten av att tänka större än och utanför Östergötland.

– Vi måste förstå att vi lever mer gränslöst. Utgå från E4:an och använd den som en reklampelare för East Sweden där vi kan visa upp allt fantastiskt vi har.

Anita Jernberger höll med och belyste samarbetet.

– Efter att regionindelningen föll kan vi jobba mer efter funktionella stråk. Vi är idag duktiga på att samarbeta, men vad händer sen? Vi måste göra mer, sa Anita.

Johan Andersson belyste att samverkan är bra – men svårt.

– Vi har mycket att jobba med gällande samverkan, såväl besöksnäringen, infrastruktur som kompetensförsörjning.  Samverkan är bra, men det är inte enkelt när det är många olika aktörer inblandade.

Avslutningsvis diskuterades Ostlänken och höghastighetsbanan.

– Det finns idag ingen politisk majoritet och stöd för att förlänga höghastighetsbanan till Malmö och Göteborg. Ostlänken till Linköping är klar men inte fortsättningen efter, sa Johan.

Bengt Cete och Lars Vikinge tycker höghastighetsbanan ska byggas och att man ska lånefinansiera till den.

– Gör som man gjorde med Öresundsbron. Låna till den och sen när den är byggd börjar intäkterna ticka in, sa Bengt.

Näringslivet fick möjlighet att ställa sina frågor till politikerna.

Med kunder som Försvarsmakten, Armasuisse, OKG, Business Sweden, SSAB, Trafikverket och Oxelösunds Hamn kan man lugnt påstå att Nyköpingsföretaget LearningWell inte har vilka kunder som helst. Nu är det dags för nästa steg: att missionera det agila arbetssättet och att ha riktigt roligt. Vi har träffat Peter Karlsson, grundare och ägare av företaget, för att få höra deras historia, hur man får kunder som Försvarsmakten, hur framtiden ser ut och få de bästa tipsen på hur man lyckas med stora IT-projekt.

För att ta reda på hur ett förhållandevis litet och anonymt företag i centrala Nyköping kan arbeta med några av Sveriges största företag och myndigheter måste vi ta det från början. Och det började med en ”krasch” och ett stort engagemang och hjärta.

Året är 1996 och Peter Karlsson flyttar till Nyköping. Han har blivit rekryterad av IT-konsultbolaget Mandator med uppgift att bygga upp verksamheten i Sörmland.

– Jag hade jobbat inom IT-världen i princip hela mitt liv. När jag blev rekryterad till Mandator var det min första chefstjänst och det kändes som ett naturligt steg för mig, säger Peter.

Att IT var den stora businessen på 1990-talet vet de flesta och för Mandator gick det bra.

– Vi var framgångsrika och ett ledande IT-konsultbolag under stora delar av 90-talet.

 Branschen fortsatte att utvecklas och fler såg möjligheterna med den utveckling som skedde inom branschen. I början på 2000-talet i samband .com-eran fusionerades Mandator och ett annat IT-konsultbolag, Cell Network, och man kom att bli ett av Sveriges större IT-konsultbolag – men det blev inte långvarigt.

– Det var ett luftslott. Vi köpte upp företag efter företag och det var bara värdet på börsen som räknades. Vi fick snabbt tusentals anställda världen över men ingen lönsamhet. Så jag tröttnade på det och ville starta om i egen regi.

Peter tydliggjorde för Cell Networks ledning att han inte ville vara kvar i företaget längre och  började att utforma planer för sitt nästa projekt.

– Tillsammans med Claes Erik, som rekryterade mig till Mandator samt en person till så pratade vi om att vi tillsammans ville starta ett IT-företag. Det var det enda vi visste. Och att vi ville göra det seriöst. 

För att komma igång snabbt tillfrågades den dåvarande Sverigechefen för Cell Network om man kunde få köpa loss Peters kontor i Nyköping.

– Det var inte så mycket kvar av Nyköpingsverksamheten då, men vi kom överens om en inkråmaffär och tog över nio anställda. Det var vi som började bygga upp det som idag är LearningWell.

2003 grundas Learning Well
1 april 2003 registrerades så företaget och sedan dess har det vuxit och har idag 50 anställda med kontor i Nyköping, Karlstad och Helsingborg.

– Vi har vuxit långsamt. Och vi vill fortfarande inte bli ett stort företag eftersom vi sett så mycket negativt med sådant. Istället vill vi fortsätta vara nära kunden för att förstå och kunna stötta deras processer.

Till en början var företaget ett renodlat IT-konsultbolag men 2008 hände något som ändrade och avgjorde företagets framtida inriktning.

– Vi vann ett kontrakt i match mot de stora drakarna som bland andra IBM och Logica.  Det handlade om att ta fram ett nytt IT-system till Försvarsmakten. Vi vann för att vi attackerade saker på ett annat sätt än vad de andra gjorde, säger Peter.

Kravspecifikationen som Försvaret hade tagit fram var flera hundra sidor och väldigt detaljerad. Två–tre leverantörer valdes ut att tävla om kontraktet genom att leverera en PoC (Proof of Concept). De utvalda leverantörerna (som kvalificerat sig), fick en summa pengar för att kunna arbeta fram och visa en potentiell lösning för Försvaret.

– Vi tänkte att vi skulle göra det vi är bäst på. De andra har hundratals marknadsförare som kan göra snygga presentationer och analyser. Det kan vi aldrig konkurrera med. Vad är vi bra på? Vi kan bygga och integrera system, så vi byggde ett system.

Efter en del googlande hittade LearningWell de främsta leverantörerna i Europa inom respektive delområde som skulle behövas för att kunna bygga den typ av system som efterfrågades.

– Därefter besökte vi dem. Med option på att de skulle kunna få bli leverantör till oss om vi vann upphandlingen så fick vi tillgång till deras produkter och tjänster och kunde slutföra demotjänsten till Försvaret. 

Och så kom dagen då förslaget skulle presenteras.

– ”Ni har ju redan byggt det vi vill ha” sa de när vi presenterade prototyplösningen. ”Nja inte riktigt”, svarade vi.

Försvarsmakten sa att vi fick uppdraget och att de om 11 månader ville ha slutleverans.

– Vi svarade nja igen och förklarade att det inte fungerar så. Jag förklarade att det händer så mycket under ett så långt projekt och jag ville hålla dem uppdaterade under hela projektet. Vi ville leverera och demonstrera varje månad för att visa och diskutera vad vi tagit fram så långt, vilka problem, möjligheter och lösningar vi hade hittat. På det sättet skulle vi få kontroll på projektet. Alla skulle veta vad som händer, vilka problem som fanns och vilka prioriteringar vi skulle behöva göra.

Men det var inte självklart att metoden de presenterade skulle accepteras eftersom den år 2008 knappast var allmänt vedertagen och accepterat i branschen.

– Först sa de att de inte hade tid med det arbetssättet. Men efter lite diskussion och argumentation fick vi till slut en liten grupp att demonstrera för. Och det blev succé. Vid slutleveransen sa de till oss att det här var första IT-projektet som blev klart i tid, på budget och som gjorde vad det skulle. Det var här vi förstod att vi gjorde rätt – det var nu vår agila resa började. Idag är vi enormt snabba och ruskigt effektiva.       

Försvarsmakten var starten
Affären med Försvarsmakten blev starten på den framgångssaga som LearningWell nu har blivit. Idag har de stora kunder i såväl Sverige som utomlands och deras nisch är att göra skräddarsydda system där det inte finns standardsystem som motsvarar behoven, och givetvis att arbeta agilt med kunden.

– Försvarsmakten blev en mycket bra referenskund för oss. Kunde vi hjälpa Försvaret förstod många att vi kunde hjälpa dem också. Merparten av våra kunder idag är stora privata företag eller myndigheter. Här kan nämnas kunder som SSAB, Oxelösunds Hamn, Business Sweden, KSU, Oskarshamn, Nordic Medtest, Trafikverket och Armasuisse.

Det går bra för LearningWell. Väldigt bra. Men som för de flesta företag finns det utmaningar.

– Vi har svårt att hitta kompetens. Det finns både för- och nackdelar att vi sitter i Nyköping. Nackdelen är att det inte är en studentstad och att det kan vara svårt att få personer att flytta hit. Fördelen är låg personalomsättning och närhet till många stora kunder längs med E4:an. För oss finns det inget egenvärde att växa snabbt. Framförallt vill vi göra ett bra jobb för våra kunder och kunna vara stolta.

När vi är inne på utmaningar så frågar jag om vad nästa steg är i företaget. Och svaret blir lite överraskande.

– Ha kul. Vi ska ha roligt och våra kunder ska uppleva glädje när de arbetar tillsammans med oss. Jag är för gammal för att inte njuta. Vi har inga nyckeltal vi ska uppfylla. Vi vill fortsätta göra skillnad. Nära hälften av alla IT system som tas fram används inte, det vill vi ändra på. Därför vill vi hjälpa företag och myndigheter att tänka annorlunda när de gör sina upphandlingar och projekt, så att resultatet blir vad man vill.

[osh-header title=”Peters bästa tips för lyckade IT-projekt”]


[osh-header title=”Fakta Peter Karlsson”]
Bor: Villa i Oxelösund.
Familj: Fru och två utflugna barn.
Intressen: Golf, skidåkning, båtliv och resor.

Elförsörjning, kompetensförsörjning, infrastruktur och hållbarhet var i fokus under måndagens politikerdebatt med regionala politiker i Nyköping. Och när flygskatten kom upp till diskussion hettade det till.

Detta var den första debatten, i en rad av fler, som Handelskammaren arrangerar under valåret 2018. Handelskammarens VD Johanna Palmér som modererade debatten frågade ut politikerna inom olika områden som regional attraktivitet, besöksnäring, kompetensförsörjning, infrastruktur och hållbarhet.

– Vi måste lyfta det regionala över det lokala och se funktionellt framför det administrativa, sa Sofia Remnert (L) under den inledande frågan om regionens utveckling och framtid.

Och Anna af Sillén (M) instämde.

– Administrativa gränser får inte vara ett hinder – det ska vara lätt att vara och agera i Sörmland, sa Anna.

På frågan om vilket område som kommer dominera i debatten i valrörelsen var alla rörande överens om att det kommer bli utmaningen med kompetensförsörjningen, integrationen och infrastrukturen.

– De nyanlända som kommer till Sverige måste snabbt kunna få instegsjobb och kunna lära sig svenska. Det är en av de största utmaningarna vi har men lyckas vi med det kommer vi kunna lösa en hel del av den kompetensbrist som idag råder också, sa Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD).

Ett av företagen som var på plats var SSAB och de har fler utmaningar än just kompetensfrågan. SSAB är idag världsledande på ståltillverkning men för att kunna fortsätta utvecklas och dessutom tillverka stålet hållbart i framtiden är deras största behov el.

– Vi måste fixa detta åt SSAB. Och åt alla andra företag. I och med Amazons etablering i regionen så ”tog” de den sista elen – så detta är en jätteutmaning i Sörmland, sa Viking Jonsson, (S).

Och Anna af Sillén (M) fyllde i betydelsen av att lyssna på näringslivet.

– Det är näringslivet som driver utvecklingen och politiken ska hjälpa till så att företagen kan växa, det får vi aldrig glömma, sa Anna.

Miljö och hållbarhet var också en av debattens stora samtalsämnen.

– Vi måste ha en hållbarhetstanke i allt vi gör – det är viktigt, sa Anna Wåhlström, (MP) och fortsatte med att exempelvis spelar det ingen roll hur många nya vägar och förutsättningar för företag vi skapar om det sen ser ut som skit här med övergödda sjöar och hav.

Och det var inom miljöfrågan och när diskussionen om flygskatt kom upp som debatten hettade till.

– Alla ni oppositionspartier pratar så mycket om att miljön är viktig, men när man väl gör något – då blir det nej, sa Viking Jonsson och syftade på det omdiskuterade flygskatteförslaget.

Men Mattias Claesson, (C), gav snabb replik innan moderator Johanna tonade ner samtalet.

– Man kan ha piskor eller morötter. Och vi på centerpartiet gillar morötter.

Johanna avslutade debatten med att fråga om publiken hade fått en tydligare bild av vad partierna står i olika frågor inför valet. Svaret blev nja. Men då får vi komma ihåg att det än så länge bara är början på valåret.

Deltog under debatten gjorde:
Viking Jonsson, S, ordförande regionstyrelsen
Anna af Sillén, M, oppositionsråd
Lotta Back, V, landstings- och regionstyrelsen
Anna Wåhlström, MP, landstingsråd
Mattias Claesson, C, vice ordförande landstingsstyrelsen
Sofia Remnert, L, gruppledare kommunfullmäktige
Marie-Louise Forslund Mustaniemi, KD, landstingsstyrelsen

Nästa politiska debatt kommer vara med nationella politiker i Nyköping i april. Håll utkik efter inbjudan.

 

I vår region skriker byggföretagen efter kompetenta medarbetare. Nyligen fick East Sweden Business School ok att starta alla sina tre sökta YH- utbildningar inom bygg i höst. I Norrköping kan man från augusti utbilda sig till byggledare, entreprenadingenjör och geodetisk mätningstekniker.

 

Hej Åsa Skoglund på East Sweden Business School! Grattis till nya utbildningarna! Vad betyder det här för er?

Tack, det innebär att vi får ett större utbud av YH-utbildningar och att vi förstärker skolans nisch inom samhällsbyggnad. Vi växer ordentligt och får på sikt dubbelt så många studerande. Vi gratulerar även branschen som nu får en ännu större möjlighet till rekrytering av personer som redan finns i vår region.

 

Berätta lite om utbildningarna – vad innebär de?

-Byggledarutbildningen som startar i augusti 18 blir den femte byggledarutbildningen som vi startar och här har de studerande efter examen fått jobb som bland annat som bygg- och projektledare och arbetsledare. Utbildningen innehåller kurser i ledarskap, projektekonomi, entreprenadjuridik, excel, och upphandling förutom de självklara kurserna som byggproduktion, installationssamordning, arbetsmiljö.

Entreprenadingenjören som även den är en tvåårig utbildning ser vi framför oss är för personer som gillar att planera, samordna och tycker om sociala relationer. Utbildningen har skapats tillsammans med oss på ESBS och representanter från Peab och NCC. Här ingår kurser i bland annat i kalkylering, inköp, hållbart byggande, yrkesrelaterade och It-verktyg förutom kurser i byggproduktion, logistik, byggteknik och  konstruktion.

Geodetisk Mätningstekniker har tidigare funnit i Motala och utgångspunkten har varit att köra med princip samma upplägg. Här ser jag framför mig personer som inte bara vill sitta inne på kontoret utan även få en mix av arbetsuppgifter både utomhus och inomhus. Här ingår kurser som bland annat handlar om geodesi, mark och anläggningsteknik, samhällsplanering och  maskinstyrning förutom givna kurser i ritningsteknik, arbetsmiljö och entreprenadjuridik. Företagen som stod bakom ansökan beskriver att deras behov av nya kollegor är enormt stort, vilket gör det extra roligt för oss på skolan då vi vet att utbildningen kommer att leda till jobb.

 

Therese Tolff fick 2017 guldhammaren som bästa elev i sin klass.

 

Hur har ni märkt av att dessa utbildningar saknats?

Vi har löpande dialoger med olika branschföreträdare och de har under lång tid berättat om att deras enorma brist på rätt kompetens som hindrar dem i deras utveckling.

 

Hur många nya elever kan examineras per år nu?

-Vi planerar att anta på en årlig basis 30 personer på Byggledarutbildningen, 27 personer på Entreprenadingenjörsutbildningen samt 20 personer på utbildningen till  Geodetisk Mätningstekniker. Vi har dessutom en driftteknikerutbildning som beviljades förra året och som vi planerar att starta i augusti 2018.

 

Vilka personer tror du kommer söka utbildningarna

-Vi ser flera olika kategorier exempelvis så kallade karriärväxlare – de som vill byta inriktning och bransch och är runt 30 år.

Personer som arbetat länge inom bygg och anläggning men som av olika skäl inte längre kan jobba som yrkesarbetare och gärna vill vara kvar i branschen.

Ungdomar som precis slutat gymnasiet och vill utbilda sig till något som direkt leder till jobb.

Nysvenskar som har massa kunskap med sig i bagaget men som behöver mer kompetens inom bygg- och anläggningsområdet för att få ett jobb.

Jag hoppas att vi får ett spann på personer mellan 20-50 år med många olika erfarenheter och drömmen för mig vore att få en jämnare könsfördelning, branschen behöver fler tjejer.

Diplomutdelning till nya byggledare.

23 av regionens största och mest inflytelserika företag har redan gjort det. Nu ansluter sig även en av Europas största sportkedjor, Stadium, till Vision East Sweden – en satsning för att East Sweden ska bli Sveriges mest spännande tillväxtregion.

Vi har pratat med Karl Eklöf, VD på Stadium, för att höra varför de väljer att engagera sig i den regionala utvecklingen.

Varför väljer Stadium att vara med i Vision East Sweden?
Vi har vårt hjärta och våra rötter i regionen och vill givetvis kraftsamla tillsammans med andra stora företag och arbetsgivare här för framtiden.

Karl Eklöf, VD Stadium


Vilka utmaningar finns för en stor arbetsgivare som Stadium i vår region de kommande åren?
Förutom de generella som digitalisering och ökad konkurrens råder det givetvis en dragkamp om kompetens och möjligheterna att ständigt utmana oss själva för att fortsätta vår verksamhet i minst 30 år till.   

Vad tycker du gör East Sweden till en spännande tillväxtregion? Något särskilt område som kan utvecklas som du vill nämna?
Dels är regionen den fjärde största i landet idag med hundratusentals arbetstillfällen och en lång rad företag men den har också en årlig tillväxt, utbildningar och fantastiska miljöer. Ett viktigt område för oss är infrastrukturen och förbättrade kommunikationer till regionen, dels från andra svenska städer men även europeiska som till exempel Köpenhamn, Helsingfors och Hamburg.

[osh-header title=”Om Stadium”]
Stadium är Sveriges största sportkedja och med koncepten Stadium, Stadium Outlet och Stadium Pulse har företaget cirka 170 butiker i Sverige, Finland och Tyskland. I koncernen ingår dessutom Stadium Sports Camp (svb) som är Sveriges största sportläger. Koncernen har cirka 3 800 anställda och omsättningen 2015/2016 var cirka 6,8 miljarder kronor inklusive moms. Företaget ägs av bröderna Ulf och Bo Eklöf med familjer samt Ikano S/A. Stadium vill inspirera till ett aktivt liv för alla. www.stadium.se.

[osh-header title=”Om Vision East Sweden”]
Vision East Sweden är en tillväxtinriktad framtidssatsning där regionens tyngsta och mest engagerade företag gått samman. Gruppen vill kraftsamla för att bli en positiv med och motpart till det offentliga i frågor om regionens framtid, hur vi ska marknadsföra oss och hur vi ska bli än mer attraktiva för företag, investerare, besökare och inflyttare.

Läs mer om Vision East Sweden här