Sedan vaktombytet i Vita Huset för ett drygt år sedan är utvecklingen av USA:s handelspolitik något som i alla fall jag håller extra uppsikt på i tider med en protektionistisk president. Nu står vi här veckan efter att Trumps beslut om att tullar på import av stål och aluminium skall börja gälla inom ett par veckor.

Vad dessa tullar och eventuella dominoeffekter kommer att få för konsekvenser är det idag ingen som vet samt hur dessa i så fall skulle påverka handelsströmmar med USA och med andra delar av världen.

Det enda vi kan säga är att tullar inte är bra och att vi alla riskerar att i slutändan bli förlorare – konjunktur, producenter, konsumenter och anställda.

Det är ingen raketvetenskap att detta är särskilt oroväckande för små, öppna och exportberoende ekonomier som den svenska. Vår välfärd, tillväxt, investeringar, sysselsättning och konsumtion bygger till stor del på en friktionsfri export och import där effektiva företag globalt kan konkurrera på lika villkor.

I vår region finns världsledande, stora och viktiga producenter, arbetsgivare och exportörer av både specialiserat stål och aluminium. USA är för dessa företag en mycket viktig marknad både direkt och indirekt och de har även egen tillverkning i landet.

För vår tillverkande industri i regionen som t ex fordon-, verkstad- och underleverantörer så kan konsekvenser av tullar och dominoeffekter t ex bli dyrare insatsvaror vilket kan tära både på t ex konkurrenskraft, marginaler och i slutändan efterfrågan. I teorin skulle det även kunna innebära att bl a kinesiskt stål dumpas i Europa och sänker priserna på insatsvaror, men det är föga troligt att EU kommer att acceptera det.

Bakgrunden till allt detta är en överkapacitet och överproduktion i världen, ett faktum som påverkar priser och lönsamhet och som gör det svårt för icke effektiva och icke specialicerade verk att konkurrera.

Vidare kan man ju även fundera på utmaningarna att inte konkurrera på lika villkor med t ex spelare från ett land som Kina som i stor och större utsträckning använder export och investeringar, ofta via statligt kontrollerade företag, som ett långsiktigt poltitiskt verktyg för inflytande och påverkan runtom i världen kanske då med subventionerat kapital, skatter, lönsamhetskrav och skyddad hemmamarknad – men detta gäller ju inte bara inom stål.

Men som sagt, vi skall inte måla någon på väggen ännu. Ett oberäkneligt Vita Hus kan säkerligen ändra sig både en och två gånger innan tullarna är verklighet. Som sagt, vi vet i dagsläget inget om konsekvenserna, men det är oroväckande och något som potentiellt kan komma att få långtgående skadliga effekter på bred front för oss alla.

För vidare kvalitativ läsning i ämnet så rekommenderar jag: https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelspolitik/USA-staltullar/

Almi Företagspartner AB släppte i veckan en rapport där de kartlagt styrelsers sammansättning och fördelning av vd-poster i hela riket men även nedbrutet per region. Statistiken är framtagen i februari 2018 och jämförelser finns både med 2017 och 2013.

Intressant läsning där det framgår att 19 % av styrelseledamöterna är kvinnor (ynka ökning på 2 % sedan 2013) men att alltfler av de nytillkomna platserna tillsätts av kvinnor. Högst upp och därmed bäst i klassen hamnar Gotland oavsett om det gäller antal kvinnor i styrelserna (23 %), antal kvinnliga VD:ar (17 %) eller andel bolag som har minst en kvinna i styrelsen (50 %). Motsvarande siffror för Sörmland är 20 %, 12 %, 43 % och för Östergötland 17 %, 10 %, 36 %.

Den naturliga slutsatsen att dra efter att ha tagit del av rapporten är återigen att det går åt rätt håll men i mycket blygsam takt.
Hela rapporten läser du här: https://www.almi.se/Om-Almi/Undersokningar/

”Vi har fysiska muskler och vi har mentala. Tränar vi våra fysiska muskler växer de. Tränar vi våra mentala muskler växer de. Ändå är det så många som tror att vi inte behöver träna våra mentala muskler för att bli starkare – varför?”. Orden kommer från Sveriges främsta mentala rådgivare, Johannes Hansen. Han gästade nätverket Bright East och föreläste om sitt budskap att man måste våga utmana sig själv för att växa som människa.

Han jobbar dagligen med Sveriges största stjärnor inom sport, musik och näringsliv. Han är författare till böckerna Fuck your fears och Tough Love och har föreläst för över 150 000 personer. Nu har han även gästat Bright East.  ”Modiga människor lever inte för alltid – men fega människor lever inte alls” inledde Johannes med för att sätta nivån på kvällen.

– Jag får inte ihop mitt liv, vad ska jag göra? Det är den absolut vanligaste frågan jag får och svaret är enkelt; Ditt liv går inte ihop, det är bara att acceptera – du har för hög ambitionsnivå i för många områden. Om det ska gå ihop måste du först sänka din ambitionsnivå på några områden, sa Johannes.

Under en inspirerande och utvecklande kväll utmanade Johannes publiken med frågor och liverådgivning.

– Alla har så fullt upp idag, men fullt upp av vad? Vi tävlar om vem som har mest att göra och vem som är mest stressad. Det är dumt. Om vi ska tävla ska vi väl göra det i vem som har bäst liv?

Att utmana sig själv och faktiskt få någonting gjort är Johannes mantra och det som gjort att han själv är där han är idag.

– En enkel plan genomförd är bättre än en perfekt plan som aldrig lämnar ditt huvud. Våga utmana dig och väx som människa – där din trygghetszon slutar börjar livet. 

Många var på plats för att ta del av Johannes inspiration, kunskap och råd. Men till er som missade tillfället har vi samlat Johannes bästa tips för att uppnå dina mål här nedan:

[osh-header title=”Fyra  råd från Johannes Hansen för att uppnå dina mål”]

1. Bli specifik. Gå från tanken om att vilja göra någonting till att bli konkret och specifik. Om vi inte vet vad vad vi strävar mot hur ska vi då kunna uppnå det? Skriv upp ditt nästa steg – skriv in det i kalendern!

2. Sök och hitta inspiration. Hitta en person som redan lyckats med det du själv vill uppnå eller något liknande och låt dig inspireras. Träffa personen och få tips!

3. Utmana dina rädslor och få det gjort. Även om det känns jobbigt, läskigt, att du vill skjuta upp det på framtiden så måste du få det gjort. Om du tränar växer du och blir modigare. Vi har fysiska muskler och vi har mentala. Tränar vi våra fysiska muskler växer de. Vi måste träna de mentala också om vi vill att de ska växa. ”Livet börjar där din trygghetszon slutar”.

4. Var stolt och tacksam Var stolt och tacksam över det du åstadkommit. Fira!

Tuc Yrkeshögskola startar nu en ny utbildning för blivande Tullspecialister i Linköping. Under 1,5 år ska de 35 studerande lära sig allt om tull, import- och exportprocessen.

Sedan ny tullagstiftning trädde i kraft under 2016 så har behovet av kompetent tullpersonal ökat i Sverige.

– Vi har fått flera signaler från näringslivet i regionen och i andra delar av Sverige att det finns en stor brist på personer med tullkompetens. De som en gång i tiden gick Tullverkets kammarskrivarutbildning går i pension och kompetensen fylls inte på, säger Maria Sandmark utbildningsledare på Tuc.

Vilka tror du kommer att söka?

– Jag tror att personer som redan är verksamma inom området kommer att söka utbildningen, men även andra som tycker att området är spännande, säger Maria Sandmark.

Vilka personlighetsdrag tror du är viktiga för att bli en bra tullexpert?

– Jag tror att en tullspecialist behöver vara noggrann, bra på att förstå avtal och så behöver personen tycka om att ha kontakt med kunder och agera i en rådgivande roll.

Efter examen kan tullspecialisterna arbeta som tullspecialister,  tullkoordinator, custom operations specialist, tullspeditör eller trade compliance officer/manager.

Grattis säger vi på Östsvenska Handelskammaren till våra medlemmar Väderstad AB som blev Årets Arbetsgivare 2017. Vi har frågat vd Jan Engfeldt hur företaget får personalen att trivas.

Kompetensbristen kommer på första, andra och tredje plats när våra medlemsföretag ska ranka tillväxthinder. Det är också den fråga som näringslivet anser vara den viktigaste valfrågan. Kompetensbristen är en långkörare och ett dyrt gissel och många företag har i flera år gett hals med samma budskap – det finns inte tillräckligt med kompetens! Vi saknar ingenjörer, IT-folk, titel och titel!

Det högljudda skrikande, alla miljarder investerade i arbetsgivarattraktivitet, utbildningssystem och förändringar verkar hittills inte ha gett effekt på makronivå. Antalet utannonserade jobb på Arbetsförmedlingen är idag 100 000 och summan växer för varje månad. Det räcker med att backa fem år så var antalet utannonserade jobb bara hälften.

Så: Vi har identifierat problemet sedan länge, problemet eskalerar och blir värre hela tiden och här står vi, många både kompetenta och med en otroligt stark vilja att räta till problemet, och kliar oss i huvudet utan någon bra lösning. Vad är problemet? Varför kan ingen få fatt i den hala tvålen?

Entreprenörskapsforums vd Johan Eklund menar att flera systemfel överlappar varandra och att det därför är så svårt att hitta rätt i lösningarna framåt. Han menar att arbetsmarknaden behöver århundradets reform. Kan det vara så att vi försöker pressa en kvadrat igenom en cylinder här?

Samhället förändras med hög hastighet, framtidsforskningen blomstrar eftersom megatrenderna inte bara anses förändra hur vi transporterar oss och vad vi ska äta, utan faktiskt anses skulptera om livet som människa på jorden, så som vi känner det idag. Arbetsmarknadens spelregler kommer också att behöva genomgå ett paradigmskift. Det har faktiskt redan börjat. Den som inte har grundläggande IT-kunskap är knappt anställningsbar. ”Gig economy” växer och gör det svårare att hålla ihop stora organisationer. Block chain kastar om spelreglerna helt genom att erbjuda nästintill noll transaktionskostnader.

En grundfråga är i vilken grad som det offentliga ska bestämma vilka jobb som medborgarna ”får” utbilda sig till. Johan Eklund menar att lärosätena har samma incitament att erbjuda kurser i statistik som i schackpedagogik. Studie- och yrkesvägledare har inte på sitt bord att rekommendera sina elever en utbildning som ger jobb, utan ska servera ett smörgåsbord utifrån från elevens egna intressen. Har vi råd med detta framåt?

Om marknadskrafter rådde i ”kompetensförsörjningsystemet” skulle utbud och efterfrågan och priset däremellan snabbt sortera ut sig. Om du får betalt för att utbilda dig till något av bristyrkena, så ökar attraktiviteten. Om du däremot gick tomhänt, eller fick betala, för att ställa dig i kön till nagelskulptrisutbildningen, skulle färre göra det. Så funkar marknadskrafterna.

Kan det vara så att ”kompetensförsörjningssystemet” lider brist på marknadskrafter? Med det vill jag inte göra ett inlägg i debatten om friskolor. Men jag undrar vad som skulle hända om det, efter genomgången grundskola, fanns ett transparent system som likt en börs förmedlade utbud och efterfrågan på olika kompetenser med tillhörande, marknadsmässigt uträknade ersättningar?  Och på så vis ge ett bättre beslutsunderlag för de utbildningshungrande?

Problem kan inte lösas med samma tankesätt som skapade dem. Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka. Det var Albert Einstein som sa så, och han hade ju rätt i mycket annat.

Johanna Palmér,
Vd Östsvenska Handelskammaren

Vi har tagit fram en handbok med de bästa tipsen och råden för att lyckas med Brexit. Läs mer och ladda ner på länken.

>> Ladda ner

De är världsledande på valsad aluminium och ett av regionens största och mest engagerade företag. Vi pratar om Gränges i Finspång som tillsammans med ett 20-tal av regionens största företag nu engagerar sig för att göra East Sweden till Sveriges mest spännande tillväxtregion. Det genom satsningen Vision East Sweden.

Vi har pratat med Kent Schölin, Senior Vice President Research & Innovation på Gränges i Finspång för att få veta mer om deras syn på satsningen.

Varför väljer Gränges att vara med i Vision East Sweden?
Gränges är ett av de större företagen i regionen och som sådant vill vi vara med och delta i och påverka utvecklingen av regionen. Vision East Sweden tror jag är ett sätt att göra det på.

Kent Schölin, Senior Vice President Research & Innovation, Gränges AB

Vilka utmaningar finns för en stor arbetsgivare som Gränges i vår region de kommande åren?
Gränges säljer inte produkter och tjänster regionalt men är förstås beroende av en väl fungerande region för att kunna växa och utvecklas. En viktig regional fråga är t ex utbildning på alla nivåer så att barn och ungdomar i regionen får en konkurrenskraftig utbildning och blir anställningsbara för företag som Gränges. En relaterad fråga är arbetsmarknaden och arbetskraftstillgången där regionen måste vara attraktiv för kompetens som behövs för att utveckla och växa företagen i regionen. Gränges har också en specifik utmaning i att bland andra mer kända regionala företag kunna locka nödvändig kompetens, och då behöver vi delta i viktiga regionala satsningar.

[osh-header title=”Om Gränges”]
Gränges är den största tillverkaren av valsat aluminium för värmeväxlare i aluminium. Gränges är en global ledare inom aluminiumteknik, –tillverkning och –innovation och slutkunderna finns inom fordonsindustrin, industrin för stationära värmeväxlare samt nischmarknader såsom transformatorer och livsmedelsförpackningar.

[osh-header title=”Om Vision East Sweden”]
Vision East Sweden är en tillväxtinriktad framtidssatsning där regionens tyngsta och mest engagerade företag gått samman. Gruppen vill kraftsamla för att bli en positiv med och motpart till det offentliga i frågor om regionens framtid, hur vi ska marknadsföra oss och hur vi ska bli än mer attraktiva för företag, investerare, besökare och inflyttare.

Läs mer om Vision East Sweden här.

Ett 20-tal av regionens största och mest engagerade företag har anslutit sig till den regionala satsningen Vision East Sweden för att göra East Sweden till Sveriges mest spännande tillväxtregion. Nu ansluter sig även Stadium, SSAB och Gränges.

Läs intervjuerna med respektive företag på länkarna:
>> Gränges vill utveckla regionen till Sveriges mest spännande

>> SSAB – en stark aktör i East Sweden som engagerar sig i den regionala utvecklingen

>> Stadium stöttar den regionala utvecklingen

Ett 20-tal av regionens största och mest engagerade företag har anslutit sig till den regionala satsningen Vision East Sweden för att göra East Sweden till Sveriges mest spännande tillväxtregion. Ett av dem är det globala och ledande stålföretaget SSAB i Oxelösund.

Vi har pratat med Jacob Sandberg, Platschef SSAB Oxelösund, för att höra varför de tycker denna satsning är viktig?

Varför väljer SSAB att vara med i Vision East Sweden?
SSAB associeras av många som ett ”norrländskt” företag. Utanför regionen är det inte så känt att  vi även har betydande verksamhet i östra Sverige i Sörmland. Vi vill styrka vår närvaro och synlighet lokalt och visa att vi är ett stort och betydande företag här i regionen.

Vilka utmaningar finns för en stor arbetsgivare som SSAB i vår region de kommande åren?
SSAB i Oxelösund står inför en stor miljöomställning de kommande åren. För att kunna genomföra denna behöver vi anpassningar av infrastrukturen, framförallt vad gäller vår försörjning av el. Goda dialoger med involverade myndigheter är mycket viktiga för oss framåt. 

Vad tycker du gör East Sweden till en spännande tillväxtregion? Något särskilt område som kan utvecklas som du vill nämna?Kompetens, tillväxt och logistik, samt att vi ligger mellan Stockholm och ”kontinenten”.

Jacob Sandberg, Head of Production & Product Development in SSAB Oxelösund, SSAB Special Steels

[osh-header title=”Om SSAB”]
SSAB är ett högspecialiserat globalt stålföretag. SSAB utvecklar höghållfasta stål och tillhandahåller tjänster för bättre prestanda och utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Företaget är en ledande producent på den globala marknaden för avancerade höghållfasta stål och seghärdade stål, tunnplåt och grovplåt, rörprodukter samt konstruktionslösningar inom byggsektorn.

[osh-header title=”Om Vision East Sweden”]
Vision East Sweden är en tillväxtinriktad framtidssatsning där regionens tyngsta och mest engagerade företag gått samman. Gruppen vill kraftsamla för att bli en positiv med och motpart till det offentliga i frågor om regionens framtid, hur vi ska marknadsföra oss och hur vi ska bli än mer attraktiva för företag, investerare, besökare och inflyttare.

Läs mer om Vision East Sweden