Igår samlades ett femtiotal intresserade på Södertälje Science Park, för att delta i seminariet Så bygger vi framtidens infrastruktur med smarta och säkra lösningar! 

ESIC – East Sweden Infra Cluster stod som arrangör genom initiativtagarna Östsvenska Handelskammaren och Södertälje kommun samt medlemsföretaget Stanley Security.

Publiken fick lära sig om den mångfald av risker som finns kring olika byggprojekt och också vilket långtgående säkerhetsansvar som ligger på byggherren.  Inbjudna att tala var Mikael Källman från Trafikverket och Bengt Hansson från Peab. Tillsammans med Tom Wetterlein från Stanley Security berättade de om vilka stora möjligheter som finns att öka säkerheten i projekt Ostlänken, genom bland annat noggranna riskanalyser,  samarbete och samverkan mellan alla inblandade aktörer och genom att använda digitalisering som en resurs.

På Viaduct, där Ann Nyström är VD och styrelseledamot arbetar man inte aktivt utifrån någon jämställdhetsplan, men hon menar att om man letar efter den bästa kompetensen till sin styrelse så borde det resultera i en jämställd fördelning.

Vad ser ni för fördelar med en mer jämställd styrelse?
I grund och botten så handlar det inte om ifall man är man eller kvinna, utan vilken typ av person man är och vad man kan bidra med i just den styrelse man ska in i. Med det sagt så vill jag också säga att jag är övertygad om att man behöver en blandning vad gäller kön, ålder och även andra aspekter, för att få en så bra styrelse som möjligt.

Hur jämställd är er styrelse idag?
Den är jämställd och består idag av fyra personer; två kvinnor och två män. När vi har rekryterat till styrelsen så har vi varit på jakt efter duktiga människor och det har gett oss en bra mix.

Hur kom ni i kontakt med 100-listan?
Jag minns inte var jag hörde om listan först, men jag blev i alla fall inbjuden till ett seminarium där Anna Axelsson berättade vad 100-listan är och hur de driver frågan kring jämställda styrelser. Vinkeln under det seminariet var att uppmana oss som deltog att ansöka till listan snarare än att uppmana företag att använda den, men informationen om hur man kan använda sig av listan fick man ju på köpet.

Hur har 100-listan hjälpt er att få fram kompetenta kandidater till
er styrelse?
Vi har inte använt oss av listan hittills, men kännedomen gör att vi kan ta hjälp av den nästa gång vi står i begrepp att rekrytera till styrelsen, istället för att bara utgå ifrån egna nätverk. Jag har själv funderat på att ansöka till 100-listan, men känner just nu att tiden inte räcker till för fler styrelseuppdrag än de två jag har för tillfället. I framtiden ser det förhoppningsvis annorlunda ut!

Hur arbetar ni på Viaduct aktivt för att få mer jämställda styrelser?
Vi har inga uppsatta regler kring jämställd rekrytering på Viaduct, men med tanke på att vi tillhör en mansdominerad bransch så är kompetenta kvinnor alltid intressanta, då vi såklart strävar mot att få till en bra blandning och också vill vara med och förändra situationen inom vår egen bransch. Det viktigaste är dock att ta in den person som är bäst lämpad för uppdraget.

Idag har Trafikverket lämnat in kompletterande underlag för sin tillåtlighetsansökan för Ostlänken till regeringen. ESIC välkomnar att arbetet med hela projektet fortskrider. För våra initiativtagare och medlemmar är det centralt att ökad kapacitet och nya spår kommer på plats så snart som möjligt. Vi ser även att Skavsta har potential att växa till en storregional flygplats, vilket skulle gagna regionens tillväxt och utveckling. Därför är det viktigt att tillgängligheten till Skavsta blir den bästa möjliga i planeringen framåt.

I Trafikverkets kompletterande yttrande framgår att stationsläget Skavsta placeras på Nyköpings bibana, som blir en kortare variant än ursprungsförslaget. Skavsta kommer därmed endast trafikeras med regionala och storregionala tåg. Förslaget från Trafikverket går tvärs emot vad bland andra Länsstyrelsen i Södermanland och Nyköpings kommun förordat.
I Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 – 2029 förordades att Ostlänken dimensioneras för 250 km/tim med ballasterat spår.

Tillåtlighetsansökan fastslår att det inom den förordade korridoren är möjligt att bygga för såväl 250 som 320 km/tim som dimensionerande hastighet. Man understryker att om Ostlänken dimensioneras för 250 km/tim kommer det inte att vara möjligt att göra en framtida uppgradering till 320 km/tim. Bedömd kostnad för Ostlänken (inklusive centralpassagen genom Linköping) är i förslag till nationell plan 65 miljarder kr för den högre hastigheten och 54 miljarder kr för den lägre.
Ostlänken bedöms öppna för trafik under perioden år 2033 – 2035 oavsett om järnvägen dimensioneras för 250 eller 320 km/tim.

 

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

”Om det så är toarullar, planscher, sällskapsspel, föreläsningar eller böcker. Vi vill erbjuda kunskap på nolltid och kommer använda de kanaler som vi tror är rätt för just det budskapet att nå ut”. Orden kommer från språkvetaren, bokförläggaren och grundaren av Eget Förlag, Helene Engström. Tillsammans med varumärkesstrategen, copywritern, författaren och sin äkta man Joakim Hedström driver hon idag förlaget som har blivit något mycket mer än bara just ett förlag. Vi har träffat dem på deras mysiga kontor på Bråddgatan i centrala Norrköping för att få höra deras historia, hur man kommer på idén att starta ett förlag och vad som händer i framtiden.

Vi börjar med att backa bandet till en vårdag 2009. Helene är mitt uppe i karriären som nätverksledare på Östsvenska Handelskammaren och har precis börjat fundera på hur hennes 40:e födelsedag som stundar till hösten ska firas.

– Där och då kom jag väl i någon form av en livskris. Jag hade under 15 års tid arbetat som informatör och nätverksledare på Handelskammaren och kände att om jag stannade där i några år till skulle jag bli kvar där hela livet, säger Helene.

Helene anmäler sig till en Starta-eget-kurs. Två år efter kursen säger hon upp sig från Handelskammaren och startar sitt företag, förlaget Eget Förlag Sverige AB. Men hur kommer man på idén att starta ett förlag mitt i digitaliseringens tidsålder och med giganter som Bonnier och Forum som konkurrenter?

– Det var bestämt från början. Skulle jag starta företag skulle det vara ett förlag. Jag har alltid läst mycket – jag älskar att läsa. När jag var elva år sa min pappa att jag borde bli lektör. Jag hade ingen aning om vad det var. Det tog ungefär 30 år, sen blev jag det, skrattar Helene.

29 januari 2011 landar så brevet från Bolagsverket i Helenes postlåda. Företaget Eget Förlag Sverige AB har nu fötts. Nu ska första boken ges ut.

– Jag hade en idé om att jag ville ge ut små böcker. Jag hade sett sådana i en bokhandel när jag studerade i Tyskland. Jag gillade formatet men vad de skulle innehålla hade jag ingen aning om. Jag ville inte skriva själv och jag kände ingen som ville ge ut en bok.

Så förutsättningarna var sådär kan man säga?

– Ja. Såhär i efterhand låter det lite konstigt, det kan jag hålla med om, men det löste sig.

Och du träffade din första författare genom just ett nätverk som du tidigare hade lett?

– Ja. Eller nästan. Det var på ett mingel på Handelskammaren. Där träffade jag Jenny Åkerblom. Två månader senare gav vi ut första boken ”Tala för publik”. Och sen rullade det på.

Det rullade inte bara. Det flög. Under de kommande åren kom flera nya titlar ut. Under intervjun kommer ytterligare en leverans med böcker.

– Det är vår 35:e titel. Det känns helt fantastiskt, säger Helene.


En sjökapten på tomma herrgårdar
Betydelsen av nätverk har Helene alltid vetat om efter sina år på Handelskammaren. Och efter första minglet som slutade med en bok så fortsätter Helene att mingla och nätverka frekvent.

År 2012 träffar en man med stora författardrömmar Helene på ett mingel i Norrköping.

– Det var min pojkdröm. Att bli författare. När jag träffade Helene såg jag för första gången min chans. Vi pratade nästan hela minglet och ett par dagar senare skickade jag in ett manus till en ungdomsbok om en galen sjökapten som huserade på tomma herrgårdar. Hon refuserade manuset direkt. Men hon refuserade inte mig, säger Joakim Hedström och ler. Ett år senare sa jag upp mig från reklambyrån och har sedan dess arbetat på förlaget. Vi är gifta, lever ihop och jag skriver just nu på min nionde bok. Tänk vad en dröm, ett mingel och refuserat manus kan göra.

Joakim, som i grunden är varumärkesexpert och copywriter, kommer in i företaget med nya ögon och har en idé om hur man kan konceptualisera böckerna som Helene givit ut. Nuföds ”kunskap på nolltid”.

– Det ska vara enkelt att ta till sig kunskap. Genom våra böcker ska man ha lärt sig det viktigaste inom ett specifikt område på max två timmar.

Kunskap på nolltid – handböcker för snabb kunskap. Foto: Rebecca Selin


Kunskap på nolltid – idag mycket mer än bara böcker
– När idén och begreppet kunskap på nolltid etablerades 2014 var fokus på att förlägga korta handböcker. Idag har konceptet växt och håller på att bli något mycket större. Böckerna är fortfarande grunden i företaget och så kommer det förbli. Men alla vi människor är olika. Några av oss vill läsa, andra lyssna. Några göra och en del känna. Men de som söker, och är intresserade av, sådan här litteratur och kunskap har en sak gemensamt – de vill utvecklas. Så man kan säga att vi förmedlar praktisk kunskap för personlig utveckling i arbetslivet. Och det på nolltid, säger Joakim.

Med utgångspunkt i att vi alla är olika och tar till oss kunskap på olika sätt har Eget Förlag nu startat en föreläsningsserie under namnet ”kunskap på nolltid-event”.

– Där får våra författare kort, max 10 minuter, presentera sina viktigaste kunskaper, säger Joakim. Det ska inte bara vara inspiration eller försäljning av sig själva. Det ska vara ren och skär kunskap.

Och det är bara början på utvidgningen av konceptet. Nästa steg är att starta en talarförmedling.

– Vi har genom åren byggt upp ett fantastiskt nätverk med otroligt kompetenta författare och specialister inom sina respektive områden. Att inte ta vara på deras kunskap ännu mer vore fel av oss. Så när vi presenterade idén om en talarförmedling för dem blev de eld och lågor. Vi tänkte vi skulle starta om ett par år, men de ville starta nu – så nu kör vi!

Och det slutar inte där. Helene fyller i.

– Om det så är toarullar, planscher, sällskapsspel, föreläsningar eller böcker. Kunskap på nolltid är vårt koncept och vi kommer använda de kanalerna som är rätt för just det aktuella budskapet för att nå ut med kunskap på nolltid till alla som vill utvecklas, säger Helene.

Timmarna flyger iväg och vi ska runda av intervjun. Jag ber Joakim och Helene ge sina bästa tips till den som vill bli författare eller bara börja skriva och så frågar jag Helene om hon vill lägga till något ytterligare.

– Jag vill rekommendera alla att starta företag – det är sjukt kul!

 

[osh-header title=”Böcker på gång på Eget Förlag”]

 

 

[osh-header title=”Joakims och Helenes tre bästa tips för dig som vill skriva och bli författare:”]


[osh-header title=”Snabba fakta”]

Helene Engström
Ålder: 48 år
Familj: Gift med Joakim och två barn sen tidigare förhållande.
Bor: Lägenhet i Norrköping
Intressen: Läsa (surprise!), resa och dricka vin

Joakim Hedström
Ålder: 41 år
Familj: Gift med Helene
Bor: I samma lägenhet
Intressen: Nyfiken på allt okänt, fortsätta göra roliga och udda saker

Text: Robin Almqvist
Foto: Omslagsbild Crelle Photography. Bild i text: Rebecca Selin

Förra veckan pratade jag med ett medlemsföretag vid kaffemaskinen, ett företag som till största delen gör sina affärer inom landet. Vi var i Linköping för dagen och jag undrade om han gjorde mest affärer norrut eller söderut? Norrut, svarade han, men började sedan fundera. Det finns egentligen ingen bra anledning till att de inte har kunder söderut. Det berodde nog mest på tradition och hur ägarnas egna nätverk såg ut. När han funderade vidare kom han fram till att det nog egentligen fanns många företag söderut som skulle passa deras företag som kunder eller som partners.

Nyligen bjöd vi tillsammans med Vision East Sweden och Länsstyrelserna i Jönköping och Östergötland samt Handelskammaren i Jönköping in till samtal om arbetsmarknadsregionen mellan Jönköping och Linköping. När höghastighetståg binder samman Sveriges två största städer och de medelstora städerna däremellan, kommer regionerna närmre varandra och det finns en anledning för näringslivet att redan nu börja knyta kontakter och öppna upp söderut, om man inte redan gjort det. Hela sträckan från Stockholm till Göteborg är ett pärlband av kommuner över 100 000 invånare och med utgångspunkt från dessa kommuner når du majoriteten av Sveriges BNP inom 3 timmar.

Administrativa gränser känns inte när man passerar dem med bil eller tåg. Men de finns i allra högsta grad mentalt. De påverkar vilken samhällsinformation varje individ nås av, vilka politiska budskap och reklamkampanjer man nås av och vilken offentlig service som erbjuds i första hand. Allt detta blir förstås bättre i digitaliseringens tidevarv, men även där fångas vi i våra egna universum tack vare filterbubblor och relaterade sökningar.

Så vad får dig att passera gränsen? Hur stort område relaterar du till i din affär? Tänk om din nästa affär finns där du inte tidigare letat? Hur framgångsrik man blir är som bekant en kombination av vad man kan åstadkomma och vilka man känner.

Just nu letar vi efter exempel på möten över gränserna! Gärna möten som lett till ett oväntat bra resultat. Har du en bra historia? Maila gärna mig eller vår content manager Ulrika Andåker.

I övrigt hoppas vi att du fått en fantastisk start på 2018!

 

Johanna Palmér,

Vd Östsvenska Handelskammaren

 

Nätverket East Sweden Infra Cluster går in i en ny fas. Inom klustret med 450 medlemsföretag kommer en del väl representerade branscher att få egna mindre kluster.

Vår region bubblar av stadsbyggnadsprojekt just nu och kommer så göra i många år framöver. Bland annat till följd av arbetet med järnvägsprojektet Ostlänken som i sin tur föder en kraftfull nybyggnation och stadsomvandling i vår region. Många medlemsföretag har uttryckt en önskan om nätverk inom nätverket och först ut blev städ, tvätt och saneringsklustret. Bland denna samling kvalitativa städbolag kan företagen enkelt hitta en lämplig städfirma som fyller behoven.

Inom ESIC pågår nu uppstart av kluster för utbildning inom säkerhet samt Entreprenad. Dessutom planeras det för grupper inom transport och digitalisering.
Är du intresserad av att delta? Hör av dig till Charlotta nedan snarast!

Fördelen med klustren är att företagen vid behov från kunderna tillsammans kan erbjuda ett paket av tjänster som kan erbjuda en större kapacitet till stora kunder.
Arbetet med branschkluster utvecklas löpande och vi har som mål att samla ett tiotal branscherbjudanden i närtid.

Du är välkommen att kontakta vår projektledare vid frågor:

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

 

 

Kort om East Sweden Infra Cluster:

East Sweden Infra Cluster är ett professionaliserat nätverk och regional kraftsamling i näringslivet för att förverkliga Ostlänken.Initiativtagare och grundare av ESIC är: Trosa kommun, Nyköpings kommun, Norrköpings kommun, Linköpings kommun, Regionförbundet Sörmland och Region Östergötland. Genom att samarbeta lokalt och föra en aktiv dialog med huvudentreprenörer kan företagen bidra till att projektet genomförs i tid och enligt plan. ESIC kan fungera som ett verktyg för de regionala företagen att inhämta kunskap och information samt marknadsföra sig gentemot nationella och internationella aktörer.

 

 

Kandidatdatabasen hos 100-listan växer ständigt. Björn Sandlund, ägare och styrelseordförande i Datatons styrelse menar att förändringen inte kommer komma av sig själv, utan att företag måste se över sina rekryteringsprocesser och tänka jämställt redan från start. Han ser 100-listan som ett lysande verktyg för nya företag att få koll på relevant kompetens som kan hjälpa dem att utveckla verksamheten.

Vad ser ni för fördelar med en mer jämställd styrelse?
Jag har länge tänkt att de flesta är överens om fördelar som förbättrat arbetsklimat och nya och viktiga perspektiv som bidrar till bättre företagsutveckling och lönsamhet, men det verkar inte som att företagen i regionen har greppat det.

Hur jämställd är er styrelse idag?
När vi tillsatte vår styrelse var ambitionen att ha hälften kvinnor och hälften män, i dagsläget består styrelsen av mig samt två andra män och en kvinna så vi har fortfarande en bit kvar, men vi håller på att utvärderar den nuvarande uppsättningen så vi har inte gett upp vår ambition.

Hur kom ni i kontakt med 100-listan?
Jag fick en katalog med alla kandidater efter ett seminarium, att ta med sig den till kontoret visade sig vara ett effektivt sätt att få igång diskussionerna. Vi var precis i fasen då det var läge att tillsätta en styrelse, det hade inte varit aktuellt innan.

Hur har 100-listan hjälpt er att få fram kompetenta kandidater till uppdraget? 
100-listans representanter var duktiga på att ta reda på våra behov och matcha dem med olika kandidater som de hjälpte oss att plocka fram. De hade koll på kompetenserna hos kandidaterna och kunde komma med rekommendationer.

Hur arbetar ni aktivt för att få en mer jämställd styrelse? 
Jag har varit ivrig när det gäller jämställdhet inom hela organisationen, men det har varit en utmaning att hitta kvinnor till våra teknikorienterade roller. Att få en jämnare könsfördelning totalt sett har en positiv inverkan på både produktutveckling och arbetsklimat så det är något vi kommer fortsätta jobba för i våra kommande rekryteringsprocesser.

Arbetsförmedlingen är intresserade av att veta vad de skulle kunna bidra med för att stötta er företag i kompetensförsörjningsfrågor bland annat utifrån Ostlänken. De kommer därför träffa ett antal företag och ställa frågor runt detta. Genom att lyssna på era synpunkter om vad ni anser att ni behöver för att lösa ert kompetensförsörjningsbehov, får Arbetsförmedlingen en möjlighet att ta fram förslag till skräddarsydda lösningar.
 
Är ni intresserade? Kontakta Anna Lövheim, Jan Hagman eller Ingrid Hermansson senast den 16 februari för mer information.
 

 

Det stod snabbt klart vilka frågor som är viktigast för bolagen i stråket Linköping- Jönköping. Att hitta kompetent arbetskraft till företagen och att höghastighetsbanan byggs och binder ihop regionen.

När ett stort antal företrädare för det offentliga och näringslivet träffades på onsdagen på Linköpings slott för att diskutera arbetsmarknadsregionen Linköping-Jönköping fanns en tydlig vilja hos de närvarande företagsrepresentanterna att öka möjligheterna för att göra mer affärer i stråket. Många närvarande var företrädare för storbolagen inom Vision East Sweden.

Landshövdingen i Östergötland, Elisabeth Nilsson, inledde eftermiddagen och välkomnade även sin nya kollega Helena Jonsson, som enbart hunnit vara landshövding i Jönköpings län i tre dagar.

– Tillsammans med Östergötland är vi en mycket intressant region när det gäller tillväxt. Inom en radie på 35 mil runt Jönköping bor 80 procent av Sveriges befolkning, säger Helena Jonsson landshövding Jönköpings län.

Föredrag och samtal handlade om hur svårt det kan vara att finna arbetskraft till vissa yrken samt hur en ökad rörlighet städerna emellan kan hjälpa. Många företagsledare fastställde också att det blir enklare att locka arbetskraft om det planerade höghastighetsbanan mellan Linköping och Jönköping kommer på plats, och möjliggör en enkel och miljövänlig pendling.

Fler utbildningar kan vara lösning

– Det är en utmaning för oss att hitta personal. Nu idag har vi 30 vakanser och det är allt från svetsare till IT-folk och ingenjörer, säger Väderstads vd Jan Engfeldt.

Bolaget med säte i Väderstad och som tillverkar jordbruksmaskiner har växt stort de senaste åren, anställt 220 nya medarbetare sedan i augusti. På plats fanns även företrädare för Toyota Material Handling, som tillverkar truckar i Mjölby.

– Vi måste hålla i egna utbildningar för att säkerställa att vi får in kompetent personal, det har vi kommit fram, till säger Anna Graf, kommunikationschef.

Flera av de närvarande bolagen har mer eller mindre långtgående planer på att utveckla sina befintliga utbildningar samt att finna nya samarbetspartners för nya utbildningsformer.

Jan Germundsson på Saab Aeronautics räckte ut handen till potentiellt samarbete mellan de bolag som söker liknande kompetens att genomföra utbildningar ihop.

-Jag ser vissa ljuspunkter nu. Vi kan tänka oss att samarbeta med er andra som behöver svetsare och tekniker med mera, sa han.

Samtidigt var både Jönköping och Linköpings universitet närvarande .

– Nyckelfrågan är hur man får universitetsstudenterna att stanna. 70 procent av dem kommer utifrån för att studera hos oss och lika många, 70 procent, drar igen efter studierna. Man måste fånga studenterna medan de fortfarande är här, säger Peter Värbrandt, Linköpings universitet.

Han fortsatte:

-Ni här kan alla skapa mötesplatser för studenterna. Fånga in dem tidigt och visa upp de arbetstillfällen regionen kan erbjuda.

Samarbete för att locka

Johanna Palmér vd vid Östsvenska Handelskammaren poängterade att alla organisationer med enade budskap måste locka människor till East Sweden.

– Det är positivt att vi jobbar tillsammans för den regionala attraktiviteten. Men vi kan ännu mer! Urbaniseringens kraft är ostoppbar och vi behöver samla oss för att kunna hävda oss i konkurrensen om talanger. Det räcker inte att varje kommun marknadsför sig själv, det är vi för små för. De beslutsfattare som varit här idag kan tillsammans ändra vår regions position i framtiden. Jag vet att denna träff ger nya kontakter företag emellan som inte blivit av annars och jag är glad över att fler och fler orkar lyfta blicken från sin egna läns- eller kommungräns.

Text och foto:

Ulrika Andåker, kommunikatör Östsvenska Handelskammaren

Vreta Kluster använde sig av 100-listan för att få fram relevanta kandidater till styrelsen. Vice ordförande Sten Gunnar Johansson menar att det är särskilt viktigt med jämställdhetsarbete inom kommunala bolag.

De valde att anlita Lena Philipson med kompetens både inom företagsledning och lantbruk, något som passade för Vreta Klusters styrelse.

 

Sten Gunnar Johansson – Vad ser ni för fördelar med en mer jämställd styrelse?

– För att en styrelse ska kunna arbeta framgångsrikt så krävs ledamöter som tillsammans representerar en så bred kompetens som möjligt. I vårt fall så verkar vi inom de gröna näringarna, där marknaden består av både män och kvinnor, därför är det också viktigt att det reflekteras i styrelsen.  Sen handlar det förstås också om trovärdighet och vilka signaler man sänder ut till övriga samhället, särskilt när det gäller kommunala bolagsstyrelser. En styrelse enbart bestående av män känns inte trovärdig!

 

Hur jämställd är er styrelse idag?

– Vi arbetar på det. Vid bolagsbildningen vid årsskiftet tog vi den snabbaste vägen och utsåg den tidigare styrgruppen till bolagsstyrelse med ambitionen att bredda styrelsen så snart som möjligt. Den processen är vi inne i just nu. Under 2018 kommer vi att arbeta med ägarfrågan och då blir det återigen aktuellt att se över styrelsesammansättningen.

 

Hur kom ni i kontakt med 100-listan?  

– Jag har själv uppmärksammat initiativet i media och genom information som gått ut direkt från deras representanter. 100-listan är ett viktigt verktyg för regionens innovationssystem, det är så lätt att se till sitt eget nätverk när man ska tillsätta styrelseledamöter, så när det blev tid för oss att hitta relevanta kandidater så blev 100-listan ett bra sätt att ta sig utanför de egna cirklarna.

 

Hur har 100-listan hjälpt er att få fram kompetenta kandidater till uppdraget? 

– 100-listan erbjuder en väldigt bra match making-funktion. Vi tog kontakt och beskrev vårt behov och utifrån det så presenterades olika profiler, bland dessa hittade vi ganska snabbt en relevant kandidat. Det finns ju över 100 namn på listan så det var verkligen värdefullt att få hjälp med att analysera de kandidater som kunde vara lämpade och intresserade av att bli en del av vår styrelse.

 

Hur arbetar ni aktivt för att få en mer jämställd styrelse? Bland annat genom att ta hjälp av just 100-listan. 

– De kvinnor som finns med som kandidater har ju tydligt visat sitt intresse för den här typen av uppdrag och att dessutom få hjälp med att selektera ut kandidater gör det oförsvarbart att inte leta sig utanför de egna nätverken. Inom det regionala innovationssystemet är det tyvärr en trend att det är samma personer som sitter i flertalet styrelser och det tillför ju inte så mycket nytt till verksamheterna!

 

Lena Philpson

 

Om Vreta Kluster:

Företag, forskare, teknikutvecklare och innovatörer samlade i ett kluster med samma mål –att hitta nya, ännu smartare lösningar för att vi i framtiden ska ha god, nyttig och hållbar mat, bättre djurhållning, smartare energiförsörjning och en växande skog. Här frodas kunskap, innovation och kreativitet som får världens viktigaste branscher att växa.

 

 

 

 

 

Text: Alexandra Rolf