”Det kan inte bli större”, har det sagts i flera år apropå politikerveckan i Almedalen. Ändå har antalet seminarier ökat stadigt. Förra året 3800, i år en bit över 4000, stundtals flera hundra events parallellt arrangerade av cirka 1800 arrangörer. 2016 deltog 40 000 besökare utöver de 8000 personer som medverkar i själva evenemangen. Som referens kan nämnas att det på Gotland bor 58 000 personer året runt. Man får hoppas att många gutar själva passar på att ta del av den gratis kompetensutveckling som finns att tillgå i, och runtom, den vackra, medeltida och världsarvsförklarade hansestaden Visby. Om man inte är på plats själv räcker det med att öppna mobilen. Sociala medier exploderar av referat, uppmaningar, tankar, livesändningar, analyser och bilder från eventen.

Almedalsveckan är otvivelaktigt årets höjdpunkt för den svenska medie- och kommunikationsbranschen. Politiker, branschföreningar och lobbyorganisationer skapar innehållet som media rapporterar om, dissekerar, vrider och vänder på. Vilket är precis som det ska vara! Media har, som den tredje statsmakten näst efter riksdag och regering, ett aktningsvärt uppdrag att kontrollera politiken och makthavarna. Vår demokrati bygger på en väl fungerande massmedia! Det står inskrivet i våra grundlagar, det är något vi ska vara stolta över och det kanske till och med är något som vi kommit att ta lite för givet.

Tills nu.

Nu tornar ett förrädiskt långsamt hot upp sig, och det kallas för beteendeförändringar. Ett stort antal seminarier här i Almedalen handlar om de förändrade beteende som kommer av det digitala paradigmskifte vi är mitt i. Just nu tynar kvaliteten i traditionell media bort eftersom intäktskällor från de tidigare lönsamma tryckta tidningarna uteblir. Redaktionerna bantas och effektiviseras. En journalist får idag både intervjua, fota, filma, redigera och leverera på samma tid som man förut kunde göra en av arbetsuppgifterna.

Unga personer – som har var sin smartphone och lever mer i den digitala världen än i den fysiska – följer allsköns nyhetskällor och får en i bästa fall felvinklad uppfattning, i sämsta fall ren desinformation. Både unga och gamla fångas i våra unika filterbubblor som skapas utifrån varje persons unika användarbeteende på internet. Den som googlar på matsalsstolar, kommer att se många annonser på internet som handlar om just – matsalsstolar. Den som intresserar sig för och besöker främlingsfientliga forum kommer snart fångas i de informationsbubblorna och vaggas in i en känsla av att alla har liknande åsikter. Information utvald för dig blir information osynlig för dig!

En papperstidning är idag som en riktig premiumprodukt, en sällanköpsvara av hög kvalitet att jämföra med andra genuina hantverk. Studier visar att människor har högre förtroende för det som står i en tryckt tidning jämfört med en digital tidning. Trots detta kryper åldersgränsen för tidningarnas prenumeranter allt högre upp. Snart är det bara pensionärer och hotellobbys som har en morgontidning!

På så vis har en del av tredje statsmaktens viktiga uppdrag förflyttats från mediehusen till medborgarna själva. Det är vi som måste lära oss att värdera och kritiskt granska den information som vi stöter på. Vi måste själva inse om vi är fångade i vår egen filterbubbla och även inse när våra medmänniskor fångats i sina. Att utbilda våra unga i källkritik måste vara en av samhällets viktigaste uppgifter just nu. För om de traditionella medierna inte har råd att upprätthålla sin viktiga uppgift som den tredje statsmakten, vem ska då göra det?

Hälsningar från Almedalen!

Johanna Palmér,

Vd Östvenska Handelskammaren

Under onsdagen mötte Handelskammarens medlemmar Mattias Landgren, statssekreterare hos infrastrukturminister Anna Johansson för att diskutera infrastrukturen i regionen. Frågorna som belystes handlade om Ostlänken, Höghastighetsjärnvägen och Skavstas vara eller icke vara som alternativ till Arlanda.

På onsdag morgon presenterade Sverigeförhandlingen sitt förslag om att prioritera sträckan från Stockholm till Göteborg och att man bör låna för att bygga hela sträckan på en gång och Mattias sa så här om förslaget.

– Det är bra att Sverigeförhandlingen kommit med sitt förslag och vi ska ta till oss det. Vi har som plan att bygga höghastighetsjärnvägen i den takt som ekonomin tillåter. Vi kommer också få veta lite mer när Trafikverket kommer med sitt förslag till åtgärdsplan den 31 augusti.

Att Ostlänken börjar byggas i höst, när första spadtaget tas för att bygga Kardonbanan och flytta godsbangården i Norrköping, är en lättnad för näringslivet i regionen efter många års diskuterande och oro så ville medlemmarna veta lite mer om situationen just nu.

– Om det är någon som ska vara lugn så är det ni, Ostlänken är en av de satsningarna som är beslutade. Och om inget oförutsett händer så kommer den vara klar till 2028.

Längs med Ostlänkens sträckning ska Skavsta Airport få en station och frågan om man från statligt håll på sikt ser Skavsta som ett alternativ till Arlanda svara Mattias följande.

– Perspektivet om Skavsta skulle kunna tas upp och granskas ytterligare för att bli ett alternativ till Arlanda, men ska jag vara ärlig har jag inte blivit uppvaktad från Skavsta eller regionen för att riktigt kunna arbeta vidare med detta. Men vi tar ett separat möte för att höra mer om era idéer.  

Save the date!

Vad innebär egentligen framtidens ”Smarta Städer” för oss som lever i dem? Kan stadsdelen Inre hamnen i Norrköping bli ”State of the Art” när det gäller att bo och leva smart och uppkopplat? Och hur kan projekt Ostlänken vara en katalysator för den utvecklingen?

Under en fullmatad eftermiddag den 21 september kl. 12 – 18 på Galleri NP 33 utlovar vi inspiration, kunskap och call to action kring digitaliseringens påverkan på hur vi bygger, bor och lever riktigt smart.

Vi återkommer med en inbjudan innehållande detaljerat program, men boka in dagen redan nu!

En av många framtidsbilder för Inre hamnen. Slättös fastighet B2 sedd från kanalen. 3D House / Arkitektgruppen GKAK / Slättö Förvaltning AB

Vi hoppas att våra medlemmar på 100-listan sparar något av nedslående datum för att ta del av vår nya rapport om jämställdheten i regionens bolagsstyrelser.

12 september Norrköping

 

I samarbete med Länsförsäkringar Östgöta bjuder vi in till en eftermiddag som startar med en drink i deras nya lokaler på Hospitalsgatan. Därefter får vi lyssna på inspirerande föreläsare Ulrika Sedell som skrivit boken ”Bortom glastaket”. Det blir mingel, mat och så klart presentation av rapporten.

Anmäl dig här >>

13 september Eskilstuna

 

Lunch på På Munktell Science Park i samarbete med Näringslivskontoret, Region Sörmland, Almi, Eskilstuna Kommun, StyrelseAkademien Mälardalen och Företagarna Eskilstuna-Torshälla.

Vid lunchen presenterar vi Sörmlands 100-listankvinnor, minglar och redovisar resultatet av undersökningen.

Anmäl dig här >>

14 september Visby

I anslutning till seminariet ”Women in business” som hålls av Almi och LRF Konsult bjuder vi på lunch
kl 12.30 – 14.00 och presenterar Gotlands 100-listankvinnor samt resultatet av undersökningen.

Anmäl dig här >>

Efter lunchen följer en inspirerande eftermiddag med föreläsningar, mingel och avslutande middag. Läs och mer och anmäl dig till eftermiddagen här.

 

Eva Jaldeland, Q-gruppen och
Anna Axelsson, Östsvenska Handelskammaren

 

I framtiden kan det bli möjligt att flytta in i en helt ny stad i vår region. En smartare stad än de vi bor i idag.

”Är det smartare att bygga helt nya städer än att göra gamla städer smarta?” Under den rubriken samlades man i East Sweden Arena i Visby på måndagen.

Centralt i seminariet blev bostadsbristen i Sverige som självfallet lett fram till diskussionen om att det behöver byggas helt nya städer.

Johan Edstrand, statlig samordnare, menar att det byggs mycket i landet idag men att man skulle behöva producera i samma takt i ett decennie för att ”bygga bort bostadsbristen”.

31 augusti kommer han på uppdrag av Sveriges regering att presenterar var nya tätorter kan komma att ligga i Sverige.

Moderator Claes de Faire som växt upp i Motala vill veta om det blir någon ny stad i länet.

– Det är inte är omöjligt med ny stad i Östergötland, säger Johan Edstrand som inte vill säga mer förrän presentationen av hans utredning blir offentlig 31 augusti.

Han har haft kontakt med cirka 40 kommuner i landet som är intresserade av att bygga nya städer och områden.

– Grundförutsättning är att det finns en politisk vilja att bygga bostäder. Det ska också finnas en kommersiell vilja. Det vill säga företag ska vilja bygga på platserna, säger Johan Edstrand.

– Nästan alla har haft spännande förslag.

Johan Edstrand och Claas de Faire i East Sweden Arena

 

Universitetslektor Malin Granath har skrivit en avhandling om smarta städer och talade en hel del om att man lägger in olika betydelser i begreppet. I grund och botten säger hon så här om en smart stad.

-Det handlar om resurseffektivitet och att staden är teknikdriven.

Moderator Claes de Faire påtalar att helt nya områden kan vara lite själslösa.

– Det viktiga är att inte göra antaganden om vad folk vill ha utan fråga vad de vill ha ,säger Malin Granath.

Hon påpekar också att om man bygger nya städer är digitaliseringen och tekniken central, samtidigt som det gör en stad sårbar om den helt är uppbyggd kring en viss nutida teknik.

Politiska företrädare och privata aktörer för bostadsprojekten Vallastaden i Linköping och Inre Hamnen i Norrköping berättade om sina pågående omfattande projekt. Vallastaden är ett område som byggs helt nytt till motsats från Inre Hamnen där det idag finns befintlig bebyggelse som ska ersättas med bostadshus.

Träffen kom att handla en del om hur man gör en ny stad attraktiv. Flera deltagare påpekade att det är viktigt att det blir en stad där man vill leva och uppleva saker i, inte bara en yta med bostäder att sova i, där man sedan färdas iväg för att arbeta, uppleva kultur med mera.

 

Deltog i seminariet gjorde:

 

 

Tips! I höst håller Östvenska Handelskammaren i events där du får veta mer om spännande bostadsprojekt samt om infrastrukturprojektet Ostlänken. Här kan du läsa mer om våra events och håll utkik, mer kommer!

 

Kunderna som shoppar online har höga krav, och det är kunderna som gör att många företag kommer att flytta tillbaka sina lager till Sverige.

Panelen som talade om global handel på Almedalsveckans första dag var slående överens. E-handeln kommer bara att växa och kunderna vill ha varorna allt snabbare.

– Kundernas tålamod blir allt kortare. När vi startade med e-handel kunde vi leverera på fyra dagar. Det var bra då men idag är det en lång leveranstid. Man har två tillfällen att imponera på en kund. På sidan när kunden handlar och sedan när de får hem paket. Snyggt paket och tydlig information . Har man inte allt så kanske kunden väljer någon annan nästa gång, säger Johan Olsson ägare av Garden Girl.

Två av tre svenskar handlar någon gång per månad på nätet och e-handeln utvecklas konstant. Det ändrade kundbeteendet har fört fram nya logistiska lösningar men ännu kan mycket göras på det området.

Samtalet i East Sweden Arena kom att handla en hel del om transporter. Hur gör man det effektivare och mer hållbart för miljön? Flera framhöll samleveranser av varor och tjänster. Att sophämtaren även kan hämta paket, kom upp som ett exempel.

Någon måste verka för dessa samarbeten. Flera i panelen önskar att regionerna på olika vis ska hjälpa till med nätverkande så att företagen kan hitta partners att samleverera med.

Inte allt för långt fram, ser Martin Rantzed vd SICS East AB,  att autonoma fordon kommer att användas mer vid transporter.

– Det kan köra konvojer av lastbilar där mindre enheter sedan kan kopplas lösa och köra vidare själva. Och el blir vanligare som drivkraft, säger han.

Man diskuterade också andra tekniska lösningar.

-Smarta lås tror jag blir en grej som blir större. Man kan till och med få maten levererad till kylskåpet, säger Anna Gissler vd för Invest Stockholm.

När nya bostadsområden byggs är det ett alternativ för effektivare utlämning av paket. Exempelvis kan det bli utlämningsställen i bostadsområden där kunderna kan hämta sina paket i ett rum i bostadshuset med smart lås .

Anna Gissler nämner också att hon tror på fler e-handelslösningar som är kombinerade med fysisk butik i framtiden.

 

 

Mitt under flyktingkrisen kom Parmis, 35, som asylsökande från Iran till Sverige och Norrköping. Efter sex månader i Sverige besökte hon Gränslös frukost – det ledde till praktikplats på IT-företaget Gaia Systems. Men sen avslog Migrationsverket hennes ansökan – nu söker hon nya vägar.

Hon var en av tusentals asyslsökande som kom till Sverige under hösten 2015. Tillsammans med sin man lämnade de Iran för att ta sig till Sverige.

– Jag jobbade som IT-ingenjör med känslig information i Iran och jag kunde helt enkelt inte stanna, säger Parmis.

Flykten gick via smugglare till Sverige för att slutligen landa i Norrköping.

– Vi kom först till Göteborg och sen till Norrköping och alla var väldigt snälla och trevliga, säger hon.

Men första tiden var ändå svår och hon hade svårt att träffa nya människor och komma in i samhället – då fick hon höra talas om Gränslös frukost.

– Det var genom en vän som kände en som sa att Gränslös Frukost borde vara någonting för mig. Så i mars 2016 var jag på min första frukost.

På frukostmötet träffades ett tjugotal asylsökande och Handelskammarens medlemsföretag.

– Jag fick presentera mig, vem jag är, var jag kommer ifrån och vad min utbildning och erfarenhet är. Jag var så rädd och nervös. Jag kunde knappt någon svenska och då stå inför så många människor och presentera mig var hemskt.

Men under det mötet träffade Parmis Åke Rolf på Gaia Systems.

– Jag blev jätteglad när Åke kom fram och pratade med mig. Det samtalet gjorde att jag sedan fick en praktikplats på Gaia.

Men det var inte så lätt i början. I fyra månader ansökte Gaia tillsammans med Parmis hos Migrationsverket för att hon skulle kunna få denna praktikplats. Men till slut blev allt klart och i augusti 2016 började hon sin praktik.

– Det har betytt jättemycket för mig. Innan jag började på Gaia vågade jag inte prata med svenskar, säger Parmis. Under min praktikperiod har jag lärt mig svenska, svensk affärskultur, lärt mig mer om mitt yrke, fått större kontaktnät, blivit mer social och jag vet hur det fungerar i Sverige.

Men praktiken fick ett snöpligt slut efter fyra månader då Migrationsverket inte kunde förlänga.

– Både jag och Gaia ville fortsätta men Migrationsverket sa att de inte kunde hantera den här frågan längre, det föll helt enkelt mellan stolarna.

Nu har Parmis fått avslag på sin asylansökan och hon vet inte vad som nu kommer hända.

– Jag vill bidra i Sverige, vill vara till nytta. Jag har en utbildning som efterfrågas och det finns företag som behöver den kompetens jag har, så jag ska kämpa vidare.

[osh-header title=”Skrivet av”]

Robin Almqvist
robin.almqvist@east.cci.se
@almqvistrobin

Fler väljer att övernatta i Nyköping. Samtidigt tror hotellcheferna på fler övernattningar när Ostlänken byggs.

– Beläggningen har ökat under de senaste åren. Vi har nu nått en beläggningsnivå som ger oss möjlighet att bygga till hotellet med 45 rum, berättar Tell Mellander som är hotelldirektör på Scandic Stora Hotellet.

På Sunlight Hotel Conference and spa ser man också en positiv trend och menar att det dels beror på internt arbete men också på en gynnsam konjunktur.

På båda hotellen märker man redan nu en diskret effekt av Ostlänken som komma skall men väntar sig att den blir viktig för framtiden.

– Förhoppningsvis kan Ostlänken påverka mycket, vi ser en tendens till en ökad efterfrågan från byggbolag som arbetar med etableringen av Ostlänken och framförallt att dessa företag bokar för längre tidsperioder, säger Sarah Böhlmark hotellchef på Sunlight Hotel.

Rum på Sunlight Hotell.

 

Scandic Stora Hotellet satsar på fler rum i en tillbyggnad.
– Ostlänken är en av flera anledningar till expansionen som även omfattar mötes och festlokaler , säger Tell Mellander på Scandic.

Scandic Stora Hotellets kommande tillbyggnad.

 

Visste du?
Enligt tillväxtverket fortsätter övernattningar på svenska vandrarhem och hotell att öka, även om ökningen var något svagare under 2016 än året innan. Många av turisterna som övernattar är från Norge, Finland och Danmark. Men de flesta övernattningar är ändå inhemska. 75 procent av alla hotellnätter står svenskar själva för ,enligt Svensk Handel. 

Vi har träffat Lennart Foss, VD på mediehuset NTM, för att få höra lite mer om deras styrelsearbete och varför de tycker 100-listan är viktig.

Varför tycker du jämställda styrelser är bra?
Att arbeta med styrelsearbete handlar om att sätta företagets strategier och långsiktiga mål för en hållbar utveckling. För att klara det krävs det olika kompetenser med olika bakgrund och erfarenhet för att kunna se saker från olika perspektiv.  Där är jämställdhet tillika alla typer av mångfald en viktig del och en självklarhet.

Varför är hundralistan viktig för er?
Det här är en samhällsviktig fråga för fortsatt välgång för företagandet. Både i egenskap av VD och koncernchef för NTM så är det här en mycket viktig fråga för vår framtida utveckling och attraktivitet.

Hur arbetar är ni för en mer jämställd styrelse?
Inom NTM har vi en uttalad strategi för jämställdhet. Det gäller såväl när vi ska anställa personal som när nya styrelseledamöter ska tillsättas.

Lennart Foss, vd NTM

[osh-header title=”Kort bakgrund”]Trafikverket och kommunen har under det senaste sex månaderna fört förhandlingar om Ostlänkens dragning och tågstopp i Nyköping och på Skavsta flygplats. Trafikverkets nuvarande förslag planeras gå ut på remiss senare denna vecka, men Nyköpings kommun kallade (igår) den 20 juni till presskonferens för att offentliggöra sin ståndpunkt i förhållande till det förslaget.

[osh-header title=”Parternas ståndpunkter”]Trafikverkets förslag är att bygga en s.k. bibana som viker av från Ostlänken för att gå igenom centrala Nyköping och vidare till Skavsta flygplats. Söder om Skavsta ansluter bibanan återigen till Ostlänken. Trafikverket argument för en sådan lösning är att det skulle öppna för tätare trafik till och från Skavsta flygplats och centrala Nyköping, samt även däremellan. Lösningen med bibana skulle bidra bättre till den kapacitetsökning och regionförstoring som projekt Ostlänken är tänkt att skapa, jämfört med om Ostlänken hade ett eget stopp vid Skavsta flygplats.

Nyköpings kommun motsätter sig förslaget och anser istället att Ostlänkens dragning ska utformas så att man kan göra ett höghastighetstågstopp vid Skavsta flygplats och att det byggs en bibana för att trafikera centrala Nyköping. Kommunen anför att Trafikverkets förslag innebär en försämrad möjlighet till utveckling för staden och Skavsta flygplats. Detta på grund av en sådan bibana innebär att alla regionala tåg måste passera såväl innerstaden som flygplatsen, vilket skulle minska tidsvinster och effektivitet i pendling och för resande till och från Skavsta. Dessutom skulle Ostlänkens egen dragning hamna mellan staden och flygplatsen och därigenom skapa en barriär och hinder för fortsatt utveckling och expansion.

[osh-header title=”Vad händer nu i förhandlingen?”]Trafikverkets förslag väntas gå ut på remiss under de kommande dagarna för att sedan lämnas in för tillåtlighetsprövning till regeringen. Trafikverket kommer att hålla ytterligare ett samråd med berörda parter i frågan i augusti månad. Kommunen förväntas använda bland annat sin rådighet över marken som ett sätt motsätta sig förslaget. Det finns fortfarande utrymme för parterna att förhandla sig fram till en gemensam lösning.

[osh-header title=”Östsvenska Handelskammarens kommentar”]Som den östsvenska regionens näringslivsröst driver Handelskammaren dagligen frågor som handlar om Ostlänken och trycker på för att projektet ska genomföras så att näringsliv och övriga aktörer kan fånga tillväxtchansen som projektet innebär. Centrala faktorer är att Ostlänken byggs i tid och enligt plan och på ett sätt så att varje kommun längs sträckningen kan ta tillvara dess fulla potential för utveckling och tillväxt. En viktig del i det är att stationerna längs sträckningen får en placering som bidrar till målen om kapacitetsförstärkning för bättre pendling och tillgänglighet i och till hela regionen. Då kan den regionförstoring som är ett av projektets syften faktiskt bli verklighet.
[ansvarig medarbetare=”Anna Lövheim”]