De kommer inte att får några problem med att hitta jobb, de nyexaminerade byggledarna som idag diplomerades av East Sweden Business School. Nästan alla har faktiskt redan jobb.

Idag diplomerade ESBS sina byggledare i Kammarforum i Norrköping.

– Det känns bra, kanske lite nervöst idag när vi får diplom, säger Emil Radjabov. Jag är före detta plåtslagare och hoppade på utbildningen för att komma vidare.

Nu jobbar han på Forsen som projektledare. Det började han med redan första året på byggledarutbildningen som är på två år. Just nu håller han och kollegorna på med ett projekt i Gnesta med byggandet av 36 lägenheter.

Varje år delas en guldhammare ut till den som fått högst genomsnittligt betyg på kurserna. Den här gången fick Therese Tolff känna tyngden av hammaren. Hon är en av få kvinnor på utbildningen. ESBS hoppas att fler kvinnor ska söka i framtiden och i flera av talen idag nämndes det stora behovet av kvinnor i byggbranschen.

– Jag ville byta bransch, säger Therese Tolff. Jag jobbade på bank innan och ville ha en ny utmaning. Jag jobbar redan nu på NCC som entreprenadingenjör. Då har man ekonomiskt ansvar för projektet ihop med platschefen.

Hur ska du fira?

– Jag ska jobba, haha. Firade gjorde jag redan när jag fick ny tjänst vid årsskiftet.

Missa inte att läsa vår näringspolitiska chefs krönika om vikten av byggutbildningar.

/

Ulrika Andåker ,kommunikatör, Östsvenska Handelskammaren

ulrika.andaker@east.cci.se

Det behövs fler utbildningar och dessutom fler som söker utbildningarna, menar Anna Lövheim näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

Glädjen står högt i tak idag på Handelskammarens mötesplats Kammarforum i Norrköping.  Gladast är nog de personer som diplomeras som byggledare och därmed kan få ett jobb de utbildat sig för. Skolan, ESBS i detta fall, är glada för att kunna leverera kvalificerade medarbetare till regionens aktuella och kommande byggprojekt – och det finns det många av.

På Handelskammaren arbetar vi dagligen med företag och aktörer som är involverade i projekt Ostlänken på olika sätt. Det är allt från små firmor inom tjänstesektorn och stora tillverkande bolag till kommuner, utbildningsaktörer och politiska företrädare på flera nivåer. Vi ser ett stort behov av utbildningar som matchar behoven i och kring Ostlänken, det är närmare 19 000 årsarbeten knutna till bygg- och anläggningsbranschen som ska åstadkomma det största infrastrukturprojektet i moderna tid. Vilken möjlighet, eller hur?

Ändå ser vi moln på den annars så blå sommarhimlen. Trots det stora behovet och trots att utbildningsanordnare ansöker om att få starta passande utbildningar, är det alltför få som faktiskt genomförs. Dels för att myndigheten för Yrkeshögskolan beviljar för få utbildningar i förhållande till behoven, dels på grund av att personer som idag står utanför arbetsmarknaden eller som ska söka högre utbildning inte lockas i tillräckligt hög grad av denna typ av yrken.

På Handelskammaren är vi alltid glada att ta emot gäster och arrangera fina tillställningar med en positiv känsla. Men för att få vår glädje att verkligen slå i taket skulle vi vilja se minst en lika stor diplomering varje vår i varje stad längs Ostlänkens sträckning under flera år framåt. Då skulle vi bättre kunna ta tillvara århundradets tillväxtchans och på en gång ”bygga en del av Sverige”!

Glad sommar!

/Anna Lövheim

näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

Utmaningar. Det finns små. Och så finns det stora. Det som Patrik Sjögren och Johan Gustafsson gör får definitivt räknas till det senare. Året är 2007 och Gustafsson & Sjögren (GoS) Watches grundas i Linköping – de har startat ett nytt exklusivt klockvarumärke. Nu tio år senare är man inte bara en välkänd utan också erkänd tillverkare av exklusiva klockor. Och när tidningen Revolutions amerikanske chefredaktör (världens största klockmagasin) fick frågan vad han önskade sig i julklapp, var svaret en GoS Sarek. Det här är historien om ett svenskt genuint och elegant hantverk.

Mitt i Linköping, en trappa ovanför restaurangen Överste Mörner, anonymt med ingång på en tvärgata ligger det lilla urmakeriet. Patrik Sjögren, en av ägarna och grundarna, möter upp mig och välkomnar mig in till deras verkstad. På det lilla bordet som omsluts av några fåtöljer ligger New York Times uppslagen med en halvsida om deras senaste klocka. Vi slår oss ner och börjar prata och min första fråga blir naturligt; varför ger man sig in i en sådan här bransch?

– Det undrar vi också, skrattar Patrik. Det är kärleken till hantverket, den svenska naturen och ett genuint intresse som gjorde att vi startade.

Men vi backar bandet och tar det från början, vem är du Patrik?

– Jag är inflyttad östgöte sedan 30 år och utbildad civilingenjör vid Linköpings universitet. Jag jobbade inom yrket i tio år men kände att det inte riktigt var det jag ville göra. Jag kände att hjärtat fanns någon annanstans och att jag ville hitta tillbaka till mina intressen jag hade som ung; hantverk och klockor, säger Patrik.

Så år 2004 sökte Patrik tjänstledigt från sitt ingenjörsjobb när han blev antagen som en av 12 elever till urmakarskolan.

– Jag såg en reklam ”Bli urmakare för en vecka eller ett helt liv” någon gång 2003. Så jag sökte först till den, kom in och kände att jag hittat hem och sökte därefter in på urmakarutbildningen. Jag fick tillbaka känslan och glädjen som jag hade som liten. Jag minns hur jag som barn gillade mer att meka med mina leksaker än att leka med dem.

Urmakarutbildningen, som är en treårig utbildning, gjorde att Patrik kände att han hittat rätt. Han ville utforska branschen och sitt intresse än mer och startade egna projekt utöver de ordinarie studierna.

– Jag trivdes verkligen på utbildningen, men kände att jag kunde ge mer, jag ville bredda mig. Jag började därför lägga ner mer jobb på skolarbeten än vad som egentligen krävdes och tyckte om att serva antika klockor. Jag startade även en webbutik där jag importerade kända, men för Sverige okända, klockor. Och det gick bra.

Slumpen förde Patrik Sjögren ihop med Johan Gustafsson 
När Patrik var klar med sin utbildning började han jobba som urmakare och renoverade klockor samtidigt som han fortsatte att driva sin webbutik. Men sen en dag ringde telefonen.

– Det var min gamla lärare från urmakarskolan. Han sa att knivbladssmeden Johan Gustafsson hört av sig till skolan och ville ha kontakt med en urmakare. Då tänkte  läraren på mig och gav mina uppgifter till Johan.

Johan Gustafsson, som är en internationellt erkänd knivsmed och vunnit flera utmärkelser, ville börja hitta nya användningsområden för sitt stål och utveckla sin kreativitet vidare. Och det var klockor han var som mest intresserad av.

Johan Gustafsson och Patrik Sjögren

– Vi bestämde tid för att ses och vi klickade direkt. Vi är väldigt olika som personer men kompletterar varandra perfekt. Vi har samma värderingar, formspråk och ser kreativitet på samma sätt, säger Patrik.    

Det var startskottet på det som kom att bli Gustafsson o Sjögren. Redan efter första mötet började Patrik och Johan skissa på de första klockorna.

Smideskonst av Johan Gustafsson.

– Det var inte svårt, vi visste vad vi ville göra. Vi ville sticka ut, bryta konventioner och tillverka exklusiva klockor. Och då vi hade samma känsla för form och hur vi ville de skulle se ut gick det fort att komma igång.

Redan när de första klockorna var på skiss-stadiet startade man 2007 företaget.

– Det här är essensen av svenskt hantverk samlat i ett armbandsur. Det är svensk natur, historia och hantverk. Armbanden är i älgskinn, tillverkat av Sveriges bästa garvare. Askarna görs av träkonstnären Kanevad i Gamla Linköping. Allting är egen design, i början tillverkade vi till och med allt själva, boetter, glas och kronor. Men det var lite väl ambitiöst. Idag samarbetar vi med duktiga leverantörer och exempelvis kommer urverken från Schweiz.

I verkstaden.

Att det är ett verkligt hantverk förstår jag när Patrik visar mig runt i verkstan, jag ser alla små kronhjul, visare och boetter som är under bearbetning på olika stationer.

– En klocka tar ungefär en månad att göra. Och när man beställt en klocka kan man följa hela processen då vi dokumenterar allt och har tät dialog med köparen.

Vårvintern 2008 såldes de två första klockorna.

– Han som köpte våra två första var en knivsamlare i Holland. Idag säljer vi 20-25 stycken per år och 80% går på export utanför EU där USA och Kina är de största marknaderna. Den typiska kunden motsvarar Connoisseurs läsare.

De första tre åren var tuffa för företaget men sedan tre år tillbaka är företaget lönsamt.

– Det är en av utmaningarna med att tillverka och sälja exklusiva klockor. Vi vill sälja fler för att öka lönsamheten, men samtidigt kan vi inte göra det för att vi ska behålla exklusiviteten och mystiken med klockorna. Men vi har utvecklat ett formspråk som skulle kunna användas inom andra närliggande områden, som pennor, manschettknappar och armband.   

Men att nå ut och få varumärket mer känt är en av företagets största utmaningar.

– Som svensk, småskalig klocktillverkare med liten marknadsföringsbudget är det svårt att nå ut till en bredare målgrupp. Vi har nu etablerat oss och är kända i branschen och de största klockskribenterna har uppmärksammat oss – men vi vill nå ut bredare.

Att de största klockskribenterna uppmärksammat GoS går inte att ta miste på. På bordet ligger New York Times där ett reportage om företaget ligger uppslaget. På en hylla finns en urklippt artikel där klockmagasinet Revolutions amerikanske chefredaktör önskar sig en GoS i julklapp.

– De största inom klockbranschen har uppmärksammat oss och gillar det vi gör. Det är verkligen ett kvitto på att det vi gör verkligen är rätt.

Sarek – GoS första damklocka
En GoS-klocka har hittills kostat mellan 130 000 och 300 000 kronor men steg i att bredda verksamheten har man nu lanserat en ny modell – Sarek.

– Vi har satt priserna på våra klockor utifrån produktions- och materialkostnaden. Det är samma sak med Sarek. Den tillverkas på samma sätt med samma genuina hantverk, men vi har lyckats pressa våra kostnader och kan idag sälja den för 85 000 kronor. Vi har även lanserat Sarek som dammodell och den första vi sålde gick till Östergötland, vilket är extra roligt.

GoS Sarek dammodell.

Idag är GoS den enda svenska klocktillverkaren som själva tillverkar och handfinisherar delar till sina klockor och framtiden ser ljus ut.

– Vi kommer fortsätta att utveckla våra klockor, öka exklusiviteten och bredda vårt utbud. Både Johan och jag vill fortsätta att utveckla vårt formspråk, vår kreativitet men behålla det genuina och exklusiva i det vi gör. Vi kommer aldrig bli en massproducent – det är inte meningen. Vi vill fortsätta med det vi älskar att göra och vara stora i vår litenhet, avslutar Patrik.

[osh-header title=”Fakta Gustafsson o Sjögren”]

Grundat: 2007
Ort: Linköping
Ägare: Patrik Sjögren och Johan Gustafsson 

[osh-header title=”Fakta Patrik Sjögren”]

Ålder: 50 år
Bor: Radhus i Linköping
Familj: Fru och en utflugen son

[osh-header title=”Skrivet av”]

Robin Almqvist
robin.almqvist@east.cci.se
@almqvistrobin

Så lydde rubriken på ett av Handelskammarens events nyligen, i samarbete med Sponsor- och Eventföreningen. Frågan om jämställd sponsring har aktualiserats på flera håll i Sverige, inte minst i Norrköping med IFK och i Linköping med LFC. Vid en första anblick verkar ämnet klurigt att spegla för en näringslivsorganisation som inte gärna vill kritisera de sponsringavtal som enskilda företag sluter på kommersiella grunder. Samtidigt verkar det finnas en omedvetenhet dels kring hur en så marknadsmässig faktor som sponsring faktiskt påverkar samhällsutvecklingen, dels vilken möjlighet en jämställd sponsring besitter i att ge alla samma chans.

70 procent av alla sponsringsmedel går till idrottssponsring. Enligt Isabella Widmark, VD för organisationen FairPay, går 80 procent av samhällets idrottsresurserna till killar, 20 procent till tjejer. Detta trots att utövarna är ungefär lika många tjejer som killar. Om det stämmer är det naturligtvis anmärkningsvärt och får frågan att snabbt trilla ned i vilka föreställningar samhället egentligen har om flickor/kvinnor  och pojkar/män. Värderas vi olika redan från början?

Marie Tomicic, vd för bokförlaget OLIKA, berättade att tills nyligen var 7 av 10 huvudroller i bilderböcker manliga och tjejer har varit osynliga i böcker om fotboll. Om en tjej hade huvudrollen i en ungdomsbok om fotboll så handlade historien egentligen om något annat, kanske kärlek. Tjejer som var mycket intresserade av fotboll hade alltså få förebilder i böckernas värld. I den lokala fotbollsklubben är sannolikheten mycket hög att tränaren också är en man. Flera deltagare på eventet vittnade om hur mycket lättare det är att få föräldrar att frivilligt ställa upp som tränare i killarnas klubb än i tjejernas. Tjejer anses träna fotboll för att det är roligt, killarna tränar för att prestera och komma någonstans.

Det finns idag en växande medvetenhet kring hur medlen i den svenska sponsringskakan, värd hela 10 miljarder kronor, används och vilken fin möjlighet företag har i att ställa krav i linje med de värderingar man har i sitt CSR-arbete. Det vill säga att se till att de pengar som läggs på sponsring också bidrar till en mer hållbar och jämlik värld.  Sportvärlden, och kanske framförallt lagsporter, fostrar många kompetenta ledare. Vad betyder det då om resurserna från början är fördelade 80/20?

Johanna Palmér

Vd Östsvenska Handelskammaren

De har båda jobbat inom IT-branschen hela sina liv. Han som utvecklare och hon som VD. De har tidigare arbetat på expansiva IT-företag som t.ex. Compricer, Bilddagboken, E-kontakt.se och Solid Media Group. För tre år sedan kände makarna Jenny Ohlin Olausson och Jan Olausson att de ville bygga upp något åt sig själva. Det blev den digitala byrån Etendo med fokus på e-handel, webb och digital marknadsföring.

Vi träffas på deras kontor i industrilandskapet i Norrköping. Det är stort och elegant med utsikt över Motala Ström. Jag välkomnas först av den franska bulldoggen Albert, byråns ivrigaste medarbetare, vars uppgift är att sprida glädje på kontoret. Innan Jenny och Jan hinner fram och frågar om jag vill ha en kopp kaffe har Albert hunnit smita iväg, tagit ett ben och lagt sig i fönstret för att spana ut över omgivningarna. Vi slår oss ner i konferensrummet.

Jenny Ohlin Olausson

– Vi flyttade hit, till de här lokalerna för bara sex månader sedan. Vi har fått ritat och gjort om lokalerna precis som vi vill, säger Jenny och förklarar att det tidigare inte alls var så öppet, modernt och ljust som det är nu. Det är tredje flytten vi gör på tre år, vi växer helt enkelt ur lokalerna.

Jenny och Jan startade företaget våren 2014 efter att båda kände att de ville göra något nytt, något tillsammans och något för deras egna skull.

– Många frågar hur det är att jobba ihop med sin livspartner. Vi brukar då skämta och säga att vi vet inte hur det är att inte jobba tillsammans, säger Jenny.

Jenny och Jan träffades när de båda jobbade på Sveriges, på den tiden, största dejtingsajt E-kontakt.se för sju år sedan. Efter det har man jobbat tillsammans på olika företag i princip hela tiden.

– Jag tror det var sju månader som vi inte var på samma ställe och det kändes jättekonstigt, skrattar Jan.

2014 kände de att det var dags att göra något nytt och båda var sugna på att starta eget. Det blev företaget Etendo. Och det gick bra redan från dag ett.

– Allting har gått väldigt fort, för oss har det varit en helt fantastisk tillväxtresa, säger Jenny, och fortsätter med att berätta att man förra året omsatte sex miljoner och siktar på nio miljoner i år. Detta tack vare våra kunder, många av dem stora kända varumärken, som gett oss förtroendet och som ofta rekommenderar oss till andra företag. Men också tack vare våra duktiga och kompetenta medarbetare på Etendo.

Fullservicebyrå inom E-handel
Men att det var E-handel som skulle bli huvudfokus för företaget var inte en självklarhet från början.

– Idag är vi mest kända för e-handel och det är det vi jobbar mest med– vi är en fullservicebyrå för e-handlare med allt vad det innebär. Vi arbetar med uppbyggnad av mellanstora och stora webbshopar i Magento, webbsidor i WordPress, affärsintegrationer, betal- och logistiklösningar, grafisk design, utveckling, drift och hosting av olika e-handelsbutiker och digital marknadsföring, säger Jenny. Vi kommer ofta in i e-handelsföretag som har funnits i två, tre år och vill ta nästa steg. Men vi arbetar även med att bygga framgångsrika webbplatser och hjälpa kunder med sin digitala satsning.

Idag är man 15 anställda på företaget och man har kontor i Norrköping, Stockholm och Kharkiv i Ukraina.

Jan Olausson

– 40 % av vår kunder är lokala och de övriga 60 % är nationella. Vi vill expandera internationellt, till en början på den nordiska marknaden. Vi jobbar delvis redan idag internationellt genom att våra svenska kunder exporterar, men vi vill själva gå in och etablera oss på de marknaderna, säger Janne.

Men det är en utmaning att växa i branschen och dessutom göra det i den takt man vill.

– Det är som för många andra företag och branscher – det är svårt att hitta rätt kompetens. Vi arbetar med den världsledande e-handelsplattformen som heter Magento – och det är få utvecklare som har kompetens och erfarenhet av den plattformen. Det är därför vi har kontor i Stockholm och Kharkiv också, men det är i Norrköping och i regionen vi vill växa.

B2B en het trend inom E-handel
Rekordmånga svenskar handlar på idag på nätet, tre fjärdedelar, har handlat på nätet och antalet växer för varje år.

– E-handel har funnits i över 10 år, men egentligen kan man säga att det tog fart på riktigt i början av 2013. Det startas fortfarande nya e-butiker men också att företag som har befintliga butiker startar webbshoppar, säger Janne som följt internetutvecklingen på nära håll under många år.

Begreppet E-handel är väl etablerat och vanligt för privatkonsumenter. Business to business däremot har e-handel inte riktigt etablerats på samma sätt, men det är det som växer mest nu.

– B2B är en stor trend. Det man främst vill göra är effektivisera för sina återförsäljare – att det ska bli enklare att beställa produkter, säger Janne. Man kan säga att B2B ligger cirka 10 år efter och vi kommer se den stora revolutionen nu.

Andra stora trender som Etendo ser är att fysiska butiker öppnar webbshoppar och att webbshoppar öppnar fysiska butiker.

– Att fysiska butiker öppnar webbshoppar är nog ingen förvånad över, men att webbshoppar öppnar fysiska butiker, alternativt showrooms, motsäger det som många förutspått under lång tid – att butiksdöden ska komma, säger Janne.

En tredje stor trend som man nu ser är kopplad till logistiken.

Kontoret på Korsgatan i Norrköping.

– E-handelsföretagen börjar outsourca och en sådan del är lager. När företaget har vuxit kan det bli svårt att hålla lager i egna lokaler och då hyr man istället in sig i ett storlager. Det finns företag som är specialiserade på detta – det handlar om att optimera handeln och flödet, säger Janne.

20 anställda innan årets slut
Under året planerar företaget att växa och en stor nyhet är att man under hösten 2017 kommer att bli Microsoft Dynamics Nav-partner.

– Det innebär att vi kommer jobba med en ny stor affärssystem-plattform, det är den största i den här branschen och det innebär att vi kan hjälpa nya kunder och utveckla våra befintliga, säger Janne.

Trots att man ser utmaningar i att hitta rätt kompetens i regionen så ser Etendo ljust på framtiden och arbetar för att växa kraftigt i år.

– Vi siktar på att bli 20 anställda i år, vi kommer gå igång med rekryteringar efter sommaren. Vi behöver bland annat tekniska projektledare och utvecklare. Och det är i Norrköping vi vill växa – det är en av anledningarna till att vi flyttat till dessa nya lokaler, avslutar Jenny.      

[osh-header title=”Skrivet av”]

Robin Almqvist
robin.almqvist@east.cci.se
@almqvistrobin

Aktuella samhällsfrågor med goda exempel från regionen är grunden i årets program.  Styrkeområden som hälso- och sjukvård, integration, framtidens stadsutveckling och infrastruktur, klimat och hållbarhet samt innovation med inriktning på start-ups, medtech och visualisering ska profilera Östergötland.

East Sweden Arena finns likt förra året på på Strandvägen 4 vid Wisby Strand och där kommer vi under tre dagar lyfta viktiga frågor för regionen.

– Vår region är i startgroparna inför århundradets tillväxtchans. Det är av största vikt att vi attraherar ännu fler talanger, företag och investerare som kan bygga framtiden tillsammans med oss. Almedalen är Sveriges främsta mötesplats för framtidens utvecklingsfrågor och vi ser fram emot att skapa nationellt intresse med ett riktigt skarpt och genomarbetat program, säger Johanna Palmér, vd för Östsvenska Handelskammaren.

För att få ut så mycket som möjligt av ditt Almedalsbesök är en viktig del att förbereda sig väl. Det kan du göra dels genom att lyssna på vårt nyinspelade poddavsnitt där Claes de Faire, VD på nyhetstidningen Fokus och moderator för East Sweden Arena, berättar sina bästa tips för för förstagångsbesökaren, vilka de stora trenderna är och varför han tycker att statsminister Stefan Löfven visst borde vara på plats. Du kan lyssna på den här.

>> Se hela East Swedens program här.

Om du inte är på plats kommer du kunna följa samtliga seminarier live på eastsweden.se

#eastsweden

Elie flydde hösten 2015 från det krigsdrabbade Syrien till Sverige för att hamna i Norrköping. Idag, 1,5 år senare, jobbar han som IT-tekniker och utvecklar mobilapplikationer på Phoniro i Norrköping.

Under den stora flyktingkrisen hösten 2015 kom Elie till Norrköping. Han flydde från krigets Syrien och landade tillslut i Sverige och Norrköping.

– När jag kom till Norrköping fick jag höra talas om Portalen. Där började jag lära mig svenska. De berättade också för mig att det fanns något som heter Gränslös Frukost som Handelskammaren arrangerade, och där man matchar företag med nyanlända. Jag tyckte det lät bra och efter 3 månader var jag på min första frukost, säger Elie.

Det var i december 2015 och undertecknad var på plats och träffade Elie. Jag imponerades över hur bra svenska han redan pratade och att han inför alla företag presenterade sig på ett helt främmande språk.

– Jag ville ju komma ut i jobb. Men det är svårt att komma i kontakt med företag när man inte vet var och hur man ska söka. Under den första frukosten fick jag kontakt med några företag men det ledde inte till något mer, säger Elie.

Tre månader senare var Eli åter med på frukosten och nu skedde ett möte som kom att förändra Elies tillvaro i Sverige.

– Vi fick presentera oss lite mer ingående. Och dessutom var jag tryggare i språket säger Elie. Jag berättade att jag jobbat som IT-tekniker i åtta år i Syrien och det fick en man att bli intresserad.

Den mannen var Bosse Larsson. Bosse var på sin första Gränslös frukost och det genom Rotarys mentorskapsprogram.

– Det började med att en person i min Rotaryklubb frågade om jag ville bli mentor till en nyanländ. Självklart sa jag och följde med på Gränslös frukost för att hitta en lämplig adept, säger Bosse.

Efter att Elie presenterat sig på frukosten kom Bosse fram till honom.

– Jag kände direkt att den här killen skulle vara perfekt till min sons IT-bolag. Vi pratade och så jag bad honom skicka sitt CV och beskriva lite om vem han är.

Elie och Bosse.

Detta möte ledde till en praktikplats på sonens bolag Phoniro och Elie kunde kombinera praktiken med Arbetsförmedlingens etableringsplan.

– Jag praktiserade på 50% och läste samhällsorientering, SFI med mera på 50%. Det fungerade helt perfekt säger Elie. Sen har det ena lett till det andra och efter praktikperiodens slut fick jag en projektanställning.

Elie är idag kvar på företaget och har projektanställning året ut, men det kan utvecklas till tillsvidareanställning.

– De litar på mig och tycker jag gör ett bra jobb. Jag lär mig hela tiden och utvecklas både i mitt jobb och om hur det är att leva i Sverige. Det här jobbet har gjort att jag kan ha en egen bra och fin bostad – det är många inom etablering som inte har råd med det.

Elie belyser att om det inte varit för Portalen, Handelskammaren och Rotary hade han inte alls varit där han är idag.

– Utan Portalen hade jag inte hört talas om Gränslös frukost. Och hade jag inte kommit till Gränslös frukost hade jag inte träffat Bosse som matchade mig med Phoniro.

Han säger samtidigt att det måste bli tydligare vilken hjälp man kan få när man kommer till Sverige och vilka organisationer som kan hjälpa till.

Framtiden ser ljus ut för Elie och han trivs bra i Sverige, men några frågor kvarstår.

– Min fru är fortfarande i Syrien. Jag saknar henne enormt. Vi håller kontakten och jobbar för att hon också ska kunna komma till Sverige. Under tiden lär jag mig mer svenska, läser böcker och så springer jag en del. Det är bra för hälsan har jag hört, skrattar Elie.

Läs mer om Gränslös frukost här.[osh-header title=”Skrivet av”]

Robin Almqvist
robin.almqvist@east.cci.se
@almqvistrobin

Mellan Nyköping och Norrköping, strax norr om E4:an i Kolmårdsskogarna ligger vackra Virå Bruk. Det gamla järnbruket som blev skogsbruk till att idag vara en välbesökt konferensanläggning med Sveriges första skjutbiograf.

Efter jag svängt av från e4:an och åkt några kilometer på gamla riksvägen mot Nyköping står en skylt ”Virå 6” och ”Jaktmarkerna” in till vänster. Jag svänger av och redan när jag åker på vägen börjar jag känna ett lugn när jag åker fram på den lilla vägen med de svepande kurvorna. Handelskammarens nätverk ledare har uppstartsträff på Virå bruk i Sörmland och i samband med detta ska jag få träffa ägaren, i fjärde generationen, Caesar Åfors, för att höra deras historia, vad man gör nu och hur framtiden ser ut.

Vi inleder med en fantastisk lunch där den mesta maten kommer från gården. Det blir ett härligt sorl under lunchen och många diskussioner förs. När alla ätit upp och nätverket ska inledas får jag en stund med Caesar och restaurangchef Emilie Karlsson för att få höra deras resa.

– Året är 1638 och här i Virå fanns ingenting mer än ett litet torp. Då fick man från drottning Kristina ett privilegiebrev för järnförädling och man började framställa stångjärn. tillgången på skog var god och likaså tillgången på vatten och det är två delar som är viktiga för att kunna förädla järn, säger Caesar.

I början var huvudprodukten som tillverkades stångjärn som man använde för att göra kanoner och i mitten av 1700-talet var Virå ett av de största järnbruken i Sörmland.

–Under glansperioden byggdes här skola, mejeri, lanthandel med mera och det gick bra för Virå. Men i början av 1800-talet minskade efterfrågan av stångjärn, samtidigt som man drabbades av nunnefjärilen som förstörde stora delar av skogen. Likaså hade man satsat stora pengar på ett järnvägsbygge ner till Bråviken, vilket gjorde att bruket mer eller mindre gick i konkurs.

Från mitten av 1800-talet blev skogen och skogsbruket den viktigaste näringen på bruket. 1924 köpte Ernst Johansson Virå som under 1900-talet fortsatte att driva det som skogsbruk.

– Ernst Johansson var min farfars far och jag tog över 1986 och är fjärde generationen som driver bruket, säger Caesar.

När Caesar tog över var sex personer anställda inom skogsbruket.

– Idag är det en person som sköter skogsbruket men vi är totalt 15 anställda.

Bruket har alltså växt från 6 till 15 anställda på trettio år och det var år 2010 som man ändrade i inriktningen av verksamheten.

– Jag insåg att det hänt en del inom skogsbruksbranschen. Att ha sex man gå med motorsågar i skogen var inte lönsamt längre. Så tillsammans med min son diskuterade jag om och hur vi skulle kunna utveckla bruket vidare.

Så år 2010 byggdes Sveriges första inomhusskjutbana för riktiga vapen med riktiga skott och i augusti 2010 så invigdes den.

– Vi hade sett liknande i Danmark och Tyskland och tänkte att det här borde vara intressant för våra jägare i Sverige. Min son blev projektledare från start till mål. Hur jag nu kunde låta min då 21-årige son projektleda en sådan här miljonsatsning, men det gick mer än bra, skrattar Caesar.

Nästan direkt började det komma folk från olika delar av regionen och det var början på det som idag är en unik konferensanläggning. 2011 invigdes en jaktaffär, året därpå restaurangen med möjlighet till teambuilding genom matlagning. Det var nu man inledde satsningen på konferenser.

– Det började med jägare kom hit och ville skjuta. Sen ville de äta någonting. I början lagade vi maten hemma i mitt kök, men det blev ohållbart. Så då byggde vi till den här delen vi sitter i och startade viltköket. Men när de ätit och druckit gott ville de ju ha någonstans att bo. 2014 renoverade vi en jaktcamp med jaktstuga och just nu håller vi på att renovera ytterligare en byggnad. Så nu är vi nästan kompletta och kan ta sällskap som vill bo, konferera och äta med upp till 40 personer.

Idag är både företag och privatpersoner målgruppen och jägarna som kommer till Virå är i minoritet. Man erbjuder olika paket där hållbarhet, närproducerat och ekologiskt står  i fokus.

– Vi vill hålla det småskaligt, 10- 20 personer är vår optimala grupp. Allt kött vi äter är skjutet på vår gård och mycket av grödorna kommer från närområdet.

Ju mer Caesar berättar, ju mer imponerad blir jag. Han har byggt upp det här stället med mjuka värden. Han fortsätter att berätta om deras olika koncept med olika teman.

– Det kan handla om allt från hjortsafari, till att jaga hjort, flå den, stycka den för att sedan laga den i köket tillsammans för att slutligen avnjuta den som middag. Vi kommer även att satsa mer på temakvällar för privatpersoner.

Tiden går fort och vi har suttit och pratat jakt, historia och framtid i över en timme. Caesar frågar, ödmjuk som han är, om jag vill följa med på en rundvandring – och självklart vill jag det. Vi går ut från restaurangen och ner på grusvägen mot en stor byggnad som ser ut som en modern ladugård. Där är jaktbutiken och skjutbiografen.

–  Här skjuter man med riktiga vapen. Du kan ha med ditt eget gevär om du vill. Sen visas det upp mer, olika jaktsekvenser, filmade från gården. När det kommer djur gående så skjuter man på dem. Där kulan går in i duken visas en röd prick. Det är där du har träffat djuret, förklarar Caesar.

När vi kommer in i biografen är precis en grupp klar. Caesar frågar instruktören Björn om han har några minuter över och om jag kan få möjligheten att prova skjuta. Jag känner direkt att pulsen går upp. Björn har tid och jag svarar att jag gärna provar att skjuta. Har du skjutit förut? frågar Björn.

Om luftgevär och lerduvor räknas så har jag svarar jag. Jag får en säkerhetsinstruktion över vad jag ska tänka på och sen får jag börja skjuta. Jag skjuter fyra skott och tre träffar bra. Jag känner mig mycket nöjd med min insats och känner att pulsen börjar gå ner. Det var roligt.

När vi kommer ut från biografen är det dags att börja runda av intervjun. Jag ska även få se stugorna man bor i. De ligger ett par kilometer bort och Caesar ska åka iväg så jag ställer en sista fråga innan vi skiljs åt och det är om vad är på gång nu.

– Vi har hittat vår stil. Vi vill vara personliga och inte bli för stora och alltid göra det bästa för gästerna. Rent miljömässigt vill vi behålla den genuinitet som finns och det enda vi ska göra är att bygga ut med ett konferensrum till, bygga ett modernare slakthus och slutföra boendet nere vid sjön. Sen känner vi att vi har fått den miljö och den anläggning vi vill driva och verka i.

[osh-header title=”Skrivet av”]

Robin Almqvist
robin.almqvist@east.cci.se
@almqvistrobin

Gå gärna in och granska Trafikverkets uppdaterade webbkartan för Ostlänken, tryck här: Webbkarta Ostlänken

I webbkartan kan du zooma in och välja olika filter, till exempel kulturmiljö eller friluftsområden, för att få en bättre bild över olika faktorer som vi behöver ta hänsyn till i det pågående planeringsarbetet.

Hör gärna av er om ni har frågor eller funderingar, sofia.wallberg@east.cci.se

Clustera Sverige är ett bemannings- och omställningsföretag som för 12 år sedan startade på Gotland. Idag finns företaget över hela Sverige med sju kontor och 2015 utsågs de till årets Gasell. Vi har träffat Jonas Landén som är chef över region Östergötland.

– Det går bra och har gått bra för oss. Vi har vuxit långsamt men stabilt, säger Jonas Landén, Regionansvarig Östergötland och partner som kom in i företaget 2012.

Clustera är idag ett rikstäckande bemannings- och omställningsföretag och omsätter 23 miljoner.

– Vi rekryterar, hyr ut personal och coachar arbetssökande. Vi är en auktoriserad aktör med en gedigen rekryteringsprocess.

Att det är brist på kompetens idag är många eniga om och många arbetar på att hitta olika lösningar på problemet.

– Många branscher skriker idag efter kompetens. Vi arbetar för att tillgodose deras behov. Hittar vi inte kompetensen i Sverige söker vi efter arbetskraften i andra länder. Vi har exempelvis rekryterare i Polen och Rumänien som hittar rätt kompetens till de svenska bolagen.

Clustera är inte specialiserade på vissa branscher utan arbetar brett inom många olika områden. Men det är några branscher som har mer akut behov av personal.

– De branscher som vi arbetar mycket med nu är bygg- och verkstadsbranschen. Där är efterfrågan stor på kompetens.

När Ostlänken nu kommer byggas de närmaste åren ser Clustera att behovet av arbetskraft kommer bli stort.

– Ostlänken är ett så pass stort projekt – så även om vi lyckas med att utbilda våra ungdomar till yrken kopplat till byggbranschen kommer behovet av utländsk arbetskraft att finnas. Och där kommer vi kunna hjälpa till.

Och 2015 blev ni utsedda till årets Gasell?
– Ja. Det var ett kvitto på att vi är rätt ute. Vi behövs för att säkra Sveriges tillväxt och vi ska fortsätta med att göra det vi gör bra idag ännu bättre och växa ännu mer.

[osh-header title=”Clustera Sverige AB”]
Huvudkontor: Visby
Omsättning: 23 miljoner SEK 2016
Antal anställda: 25

[osh-header title=”Skrivet av”]

Robin Almqvist
robin.almqvist@east.cci.se
@almqvistrobin