Vi hoppas att våra medlemmar på 100-listan sparar något av nedslående datum för att ta del av vår nya rapport om jämställdheten i regionens bolagsstyrelser.

12 september Norrköping

 

I samarbete med Länsförsäkringar Östgöta bjuder vi in till en eftermiddag som startar med en drink i deras nya lokaler på Hospitalsgatan. Därefter får vi lyssna på inspirerande föreläsare Ulrika Sedell som skrivit boken ”Bortom glastaket”. Det blir mingel, mat och så klart presentation av rapporten.

Anmäl dig här >>

13 september Eskilstuna

 

Lunch på På Munktell Science Park i samarbete med Näringslivskontoret, Region Sörmland, Almi, Eskilstuna Kommun, StyrelseAkademien Mälardalen och Företagarna Eskilstuna-Torshälla.

Vid lunchen presenterar vi Sörmlands 100-listankvinnor, minglar och redovisar resultatet av undersökningen.

Anmäl dig här >>

14 september Visby

I anslutning till seminariet ”Women in business” som hålls av Almi och LRF Konsult bjuder vi på lunch
kl 12.30 – 14.00 och presenterar Gotlands 100-listankvinnor samt resultatet av undersökningen.

Anmäl dig här >>

Efter lunchen följer en inspirerande eftermiddag med föreläsningar, mingel och avslutande middag. Läs och mer och anmäl dig till eftermiddagen här.

 

Eva Jaldeland, Q-gruppen och
Anna Axelsson, Östsvenska Handelskammaren

 

I framtiden kan det bli möjligt att flytta in i en helt ny stad i vår region. En smartare stad än de vi bor i idag.

”Är det smartare att bygga helt nya städer än att göra gamla städer smarta?” Under den rubriken samlades man i East Sweden Arena i Visby på måndagen.

Centralt i seminariet blev bostadsbristen i Sverige som självfallet lett fram till diskussionen om att det behöver byggas helt nya städer.

Johan Edstrand, statlig samordnare, menar att det byggs mycket i landet idag men att man skulle behöva producera i samma takt i ett decennie för att ”bygga bort bostadsbristen”.

31 augusti kommer han på uppdrag av Sveriges regering att presenterar var nya tätorter kan komma att ligga i Sverige.

Moderator Claes de Faire som växt upp i Motala vill veta om det blir någon ny stad i länet.

– Det är inte är omöjligt med ny stad i Östergötland, säger Johan Edstrand som inte vill säga mer förrän presentationen av hans utredning blir offentlig 31 augusti.

Han har haft kontakt med cirka 40 kommuner i landet som är intresserade av att bygga nya städer och områden.

– Grundförutsättning är att det finns en politisk vilja att bygga bostäder. Det ska också finnas en kommersiell vilja. Det vill säga företag ska vilja bygga på platserna, säger Johan Edstrand.

– Nästan alla har haft spännande förslag.

Johan Edstrand och Claas de Faire i East Sweden Arena

 

Universitetslektor Malin Granath har skrivit en avhandling om smarta städer och talade en hel del om att man lägger in olika betydelser i begreppet. I grund och botten säger hon så här om en smart stad.

-Det handlar om resurseffektivitet och att staden är teknikdriven.

Moderator Claes de Faire påtalar att helt nya områden kan vara lite själslösa.

– Det viktiga är att inte göra antaganden om vad folk vill ha utan fråga vad de vill ha ,säger Malin Granath.

Hon påpekar också att om man bygger nya städer är digitaliseringen och tekniken central, samtidigt som det gör en stad sårbar om den helt är uppbyggd kring en viss nutida teknik.

Politiska företrädare och privata aktörer för bostadsprojekten Vallastaden i Linköping och Inre Hamnen i Norrköping berättade om sina pågående omfattande projekt. Vallastaden är ett område som byggs helt nytt till motsats från Inre Hamnen där det idag finns befintlig bebyggelse som ska ersättas med bostadshus.

Träffen kom att handla en del om hur man gör en ny stad attraktiv. Flera deltagare påpekade att det är viktigt att det blir en stad där man vill leva och uppleva saker i, inte bara en yta med bostäder att sova i, där man sedan färdas iväg för att arbeta, uppleva kultur med mera.

 

Deltog i seminariet gjorde:

 

 

Tips! I höst håller Östvenska Handelskammaren i events där du får veta mer om spännande bostadsprojekt samt om infrastrukturprojektet Ostlänken. Här kan du läsa mer om våra events och håll utkik, mer kommer!

 

Kunderna som shoppar online har höga krav, och det är kunderna som gör att många företag kommer att flytta tillbaka sina lager till Sverige.

Panelen som talade om global handel på Almedalsveckans första dag var slående överens. E-handeln kommer bara att växa och kunderna vill ha varorna allt snabbare.

– Kundernas tålamod blir allt kortare. När vi startade med e-handel kunde vi leverera på fyra dagar. Det var bra då men idag är det en lång leveranstid. Man har två tillfällen att imponera på en kund. På sidan när kunden handlar och sedan när de får hem paket. Snyggt paket och tydlig information . Har man inte allt så kanske kunden väljer någon annan nästa gång, säger Johan Olsson ägare av Garden Girl.

Två av tre svenskar handlar någon gång per månad på nätet och e-handeln utvecklas konstant. Det ändrade kundbeteendet har fört fram nya logistiska lösningar men ännu kan mycket göras på det området.

Samtalet i East Sweden Arena kom att handla en hel del om transporter. Hur gör man det effektivare och mer hållbart för miljön? Flera framhöll samleveranser av varor och tjänster. Att sophämtaren även kan hämta paket, kom upp som ett exempel.

Någon måste verka för dessa samarbeten. Flera i panelen önskar att regionerna på olika vis ska hjälpa till med nätverkande så att företagen kan hitta partners att samleverera med.

Inte allt för långt fram, ser Martin Rantzed vd SICS East AB,  att autonoma fordon kommer att användas mer vid transporter.

– Det kan köra konvojer av lastbilar där mindre enheter sedan kan kopplas lösa och köra vidare själva. Och el blir vanligare som drivkraft, säger han.

Man diskuterade också andra tekniska lösningar.

-Smarta lås tror jag blir en grej som blir större. Man kan till och med få maten levererad till kylskåpet, säger Anna Gissler vd för Invest Stockholm.

När nya bostadsområden byggs är det ett alternativ för effektivare utlämning av paket. Exempelvis kan det bli utlämningsställen i bostadsområden där kunderna kan hämta sina paket i ett rum i bostadshuset med smart lås .

Anna Gissler nämner också att hon tror på fler e-handelslösningar som är kombinerade med fysisk butik i framtiden.

 

 

Mitt under flyktingkrisen kom Parmis, 35, som asylsökande från Iran till Sverige och Norrköping. Efter sex månader i Sverige besökte hon Gränslös frukost – det ledde till praktikplats på IT-företaget Gaia Systems. Men sen avslog Migrationsverket hennes ansökan – nu söker hon nya vägar.

Hon var en av tusentals asyslsökande som kom till Sverige under hösten 2015. Tillsammans med sin man lämnade de Iran för att ta sig till Sverige.

– Jag jobbade som IT-ingenjör med känslig information i Iran och jag kunde helt enkelt inte stanna, säger Parmis.

Flykten gick via smugglare till Sverige för att slutligen landa i Norrköping.

– Vi kom först till Göteborg och sen till Norrköping och alla var väldigt snälla och trevliga, säger hon.

Men första tiden var ändå svår och hon hade svårt att träffa nya människor och komma in i samhället – då fick hon höra talas om Gränslös frukost.

– Det var genom en vän som kände en som sa att Gränslös Frukost borde vara någonting för mig. Så i mars 2016 var jag på min första frukost.

På frukostmötet träffades ett tjugotal asylsökande och Handelskammarens medlemsföretag.

– Jag fick presentera mig, vem jag är, var jag kommer ifrån och vad min utbildning och erfarenhet är. Jag var så rädd och nervös. Jag kunde knappt någon svenska och då stå inför så många människor och presentera mig var hemskt.

Men under det mötet träffade Parmis Åke Rolf på Gaia Systems.

– Jag blev jätteglad när Åke kom fram och pratade med mig. Det samtalet gjorde att jag sedan fick en praktikplats på Gaia.

Men det var inte så lätt i början. I fyra månader ansökte Gaia tillsammans med Parmis hos Migrationsverket för att hon skulle kunna få denna praktikplats. Men till slut blev allt klart och i augusti 2016 började hon sin praktik.

– Det har betytt jättemycket för mig. Innan jag började på Gaia vågade jag inte prata med svenskar, säger Parmis. Under min praktikperiod har jag lärt mig svenska, svensk affärskultur, lärt mig mer om mitt yrke, fått större kontaktnät, blivit mer social och jag vet hur det fungerar i Sverige.

Men praktiken fick ett snöpligt slut efter fyra månader då Migrationsverket inte kunde förlänga.

– Både jag och Gaia ville fortsätta men Migrationsverket sa att de inte kunde hantera den här frågan längre, det föll helt enkelt mellan stolarna.

Nu har Parmis fått avslag på sin asylansökan och hon vet inte vad som nu kommer hända.

– Jag vill bidra i Sverige, vill vara till nytta. Jag har en utbildning som efterfrågas och det finns företag som behöver den kompetens jag har, så jag ska kämpa vidare.

[osh-header title=”Skrivet av”]

Robin Almqvist
robin.almqvist@east.cci.se
@almqvistrobin

Fler väljer att övernatta i Nyköping. Samtidigt tror hotellcheferna på fler övernattningar när Ostlänken byggs.

– Beläggningen har ökat under de senaste åren. Vi har nu nått en beläggningsnivå som ger oss möjlighet att bygga till hotellet med 45 rum, berättar Tell Mellander som är hotelldirektör på Scandic Stora Hotellet.

På Sunlight Hotel Conference and spa ser man också en positiv trend och menar att det dels beror på internt arbete men också på en gynnsam konjunktur.

På båda hotellen märker man redan nu en diskret effekt av Ostlänken som komma skall men väntar sig att den blir viktig för framtiden.

– Förhoppningsvis kan Ostlänken påverka mycket, vi ser en tendens till en ökad efterfrågan från byggbolag som arbetar med etableringen av Ostlänken och framförallt att dessa företag bokar för längre tidsperioder, säger Sarah Böhlmark hotellchef på Sunlight Hotel.

Rum på Sunlight Hotell.

 

Scandic Stora Hotellet satsar på fler rum i en tillbyggnad.
– Ostlänken är en av flera anledningar till expansionen som även omfattar mötes och festlokaler , säger Tell Mellander på Scandic.

Scandic Stora Hotellets kommande tillbyggnad.

 

Visste du?
Enligt tillväxtverket fortsätter övernattningar på svenska vandrarhem och hotell att öka, även om ökningen var något svagare under 2016 än året innan. Många av turisterna som övernattar är från Norge, Finland och Danmark. Men de flesta övernattningar är ändå inhemska. 75 procent av alla hotellnätter står svenskar själva för ,enligt Svensk Handel. 

Vi har träffat Lennart Foss, VD på mediehuset NTM, för att få höra lite mer om deras styrelsearbete och varför de tycker 100-listan är viktig.

Varför tycker du jämställda styrelser är bra?
Att arbeta med styrelsearbete handlar om att sätta företagets strategier och långsiktiga mål för en hållbar utveckling. För att klara det krävs det olika kompetenser med olika bakgrund och erfarenhet för att kunna se saker från olika perspektiv.  Där är jämställdhet tillika alla typer av mångfald en viktig del och en självklarhet.

Varför är hundralistan viktig för er?
Det här är en samhällsviktig fråga för fortsatt välgång för företagandet. Både i egenskap av VD och koncernchef för NTM så är det här en mycket viktig fråga för vår framtida utveckling och attraktivitet.

Hur arbetar är ni för en mer jämställd styrelse?
Inom NTM har vi en uttalad strategi för jämställdhet. Det gäller såväl när vi ska anställa personal som när nya styrelseledamöter ska tillsättas.

Lennart Foss, vd NTM

[osh-header title=”Kort bakgrund”]Trafikverket och kommunen har under det senaste sex månaderna fört förhandlingar om Ostlänkens dragning och tågstopp i Nyköping och på Skavsta flygplats. Trafikverkets nuvarande förslag planeras gå ut på remiss senare denna vecka, men Nyköpings kommun kallade (igår) den 20 juni till presskonferens för att offentliggöra sin ståndpunkt i förhållande till det förslaget.

[osh-header title=”Parternas ståndpunkter”]Trafikverkets förslag är att bygga en s.k. bibana som viker av från Ostlänken för att gå igenom centrala Nyköping och vidare till Skavsta flygplats. Söder om Skavsta ansluter bibanan återigen till Ostlänken. Trafikverket argument för en sådan lösning är att det skulle öppna för tätare trafik till och från Skavsta flygplats och centrala Nyköping, samt även däremellan. Lösningen med bibana skulle bidra bättre till den kapacitetsökning och regionförstoring som projekt Ostlänken är tänkt att skapa, jämfört med om Ostlänken hade ett eget stopp vid Skavsta flygplats.

Nyköpings kommun motsätter sig förslaget och anser istället att Ostlänkens dragning ska utformas så att man kan göra ett höghastighetstågstopp vid Skavsta flygplats och att det byggs en bibana för att trafikera centrala Nyköping. Kommunen anför att Trafikverkets förslag innebär en försämrad möjlighet till utveckling för staden och Skavsta flygplats. Detta på grund av en sådan bibana innebär att alla regionala tåg måste passera såväl innerstaden som flygplatsen, vilket skulle minska tidsvinster och effektivitet i pendling och för resande till och från Skavsta. Dessutom skulle Ostlänkens egen dragning hamna mellan staden och flygplatsen och därigenom skapa en barriär och hinder för fortsatt utveckling och expansion.

[osh-header title=”Vad händer nu i förhandlingen?”]Trafikverkets förslag väntas gå ut på remiss under de kommande dagarna för att sedan lämnas in för tillåtlighetsprövning till regeringen. Trafikverket kommer att hålla ytterligare ett samråd med berörda parter i frågan i augusti månad. Kommunen förväntas använda bland annat sin rådighet över marken som ett sätt motsätta sig förslaget. Det finns fortfarande utrymme för parterna att förhandla sig fram till en gemensam lösning.

[osh-header title=”Östsvenska Handelskammarens kommentar”]Som den östsvenska regionens näringslivsröst driver Handelskammaren dagligen frågor som handlar om Ostlänken och trycker på för att projektet ska genomföras så att näringsliv och övriga aktörer kan fånga tillväxtchansen som projektet innebär. Centrala faktorer är att Ostlänken byggs i tid och enligt plan och på ett sätt så att varje kommun längs sträckningen kan ta tillvara dess fulla potential för utveckling och tillväxt. En viktig del i det är att stationerna längs sträckningen får en placering som bidrar till målen om kapacitetsförstärkning för bättre pendling och tillgänglighet i och till hela regionen. Då kan den regionförstoring som är ett av projektets syften faktiskt bli verklighet.
[ansvarig medarbetare=”Anna Lövheim”]

De kommer inte att får några problem med att hitta jobb, de nyexaminerade byggledarna som idag diplomerades av East Sweden Business School. Nästan alla har faktiskt redan jobb.

Idag diplomerade ESBS sina byggledare i Kammarforum i Norrköping.

– Det känns bra, kanske lite nervöst idag när vi får diplom, säger Emil Radjabov. Jag är före detta plåtslagare och hoppade på utbildningen för att komma vidare.

Nu jobbar han på Forsen som projektledare. Det började han med redan första året på byggledarutbildningen som är på två år. Just nu håller han och kollegorna på med ett projekt i Gnesta med byggandet av 36 lägenheter.

Varje år delas en guldhammare ut till den som fått högst genomsnittligt betyg på kurserna. Den här gången fick Therese Tolff känna tyngden av hammaren. Hon är en av få kvinnor på utbildningen. ESBS hoppas att fler kvinnor ska söka i framtiden och i flera av talen idag nämndes det stora behovet av kvinnor i byggbranschen.

– Jag ville byta bransch, säger Therese Tolff. Jag jobbade på bank innan och ville ha en ny utmaning. Jag jobbar redan nu på NCC som entreprenadingenjör. Då har man ekonomiskt ansvar för projektet ihop med platschefen.

Hur ska du fira?

– Jag ska jobba, haha. Firade gjorde jag redan när jag fick ny tjänst vid årsskiftet.

 

Missa inte att läsa vår näringspolitiska chefs krönika om vikten av byggutbildningar.

/

Ulrika Andåker ,kommunikatör, Östsvenska Handelskammaren

ulrika.andaker@east.cci.se

 

 

 

Det behövs fler utbildningar och dessutom fler som söker utbildningarna, menar Anna Lövheim näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

Glädjen står högt i tak idag på Handelskammarens mötesplats Kammarforum i Norrköping.  Gladast är nog de personer som diplomeras som byggledare och därmed kan få ett jobb de utbildat sig för. Skolan, ESBS i detta fall, är glada för att kunna leverera kvalificerade medarbetare till regionens aktuella och kommande byggprojekt – och det finns det många av.

På Handelskammaren arbetar vi dagligen med företag och aktörer som är involverade i projekt Ostlänken på olika sätt. Det är allt från små firmor inom tjänstesektorn och stora tillverkande bolag till kommuner, utbildningsaktörer och politiska företrädare på flera nivåer. Vi ser ett stort behov av utbildningar som matchar behoven i och kring Ostlänken, det är närmare 19 000 årsarbeten knutna till bygg- och anläggningsbranschen som ska åstadkomma det största infrastrukturprojektet i moderna tid. Vilken möjlighet, eller hur?

Ändå ser vi moln på den annars så blå sommarhimlen. Trots det stora behovet och trots att utbildningsanordnare ansöker om att få starta passande utbildningar, är det alltför få som faktiskt genomförs. Dels för att myndigheten för Yrkeshögskolan beviljar för få utbildningar i förhållande till behoven, dels på grund av att personer som idag står utanför arbetsmarknaden eller som ska söka högre utbildning inte lockas i tillräckligt hög grad av denna typ av yrken.

På Handelskammaren är vi alltid glada att ta emot gäster och arrangera fina tillställningar med en positiv känsla. Men för att få vår glädje att verkligen slå i taket skulle vi vilja se minst en lika stor diplomering varje vår i varje stad längs Ostlänkens sträckning under flera år framåt. Då skulle vi bättre kunna ta tillvara århundradets tillväxtchans och på en gång ”bygga en del av Sverige”!

 

Glad sommar!

/Anna Lövheim

näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

 

Utmaningar. Det finns små. Och så finns det stora. Det som Patrik Sjögren och Johan Gustafsson gör får definitivt räknas till det senare. Året är 2007 och Gustafsson & Sjögren (GoS) Watches grundas i Linköping – de har startat ett nytt exklusivt klockvarumärke. Nu tio år senare är man inte bara en välkänd utan också erkänd tillverkare av exklusiva klockor. Och när tidningen Revolutions amerikanske chefredaktör (världens största klockmagasin) fick frågan vad han önskade sig i julklapp, var svaret en GoS Sarek. Det här är historien om ett svenskt genuint och elegant hantverk.

Mitt i Linköping, en trappa ovanför restaurangen Överste Mörner, anonymt med ingång på en tvärgata ligger det lilla urmakeriet. Patrik Sjögren, en av ägarna och grundarna, möter upp mig och välkomnar mig in till deras verkstad. På det lilla bordet som omsluts av några fåtöljer ligger New York Times uppslagen med en halvsida om deras senaste klocka. Vi slår oss ner och börjar prata och min första fråga blir naturligt; varför ger man sig in i en sådan här bransch?

– Det undrar vi också, skrattar Patrik. Det är kärleken till hantverket, den svenska naturen och ett genuint intresse som gjorde att vi startade.

Men vi backar bandet och tar det från början, vem är du Patrik?

– Jag är inflyttad östgöte sedan 30 år och utbildad civilingenjör vid Linköpings universitet. Jag jobbade inom yrket i tio år men kände att det inte riktigt var det jag ville göra. Jag kände att hjärtat fanns någon annanstans och att jag ville hitta tillbaka till mina intressen jag hade som ung; hantverk och klockor, säger Patrik.

Så år 2004 sökte Patrik tjänstledigt från sitt ingenjörsjobb när han blev antagen som en av 12 elever till urmakarskolan.

– Jag såg en reklam ”Bli urmakare för en vecka eller ett helt liv” någon gång 2003. Så jag sökte först till den, kom in och kände att jag hittat hem och sökte därefter in på urmakarutbildningen. Jag fick tillbaka känslan och glädjen som jag hade som liten. Jag minns hur jag som barn gillade mer att meka med mina leksaker än att leka med dem.

Urmakarutbildningen, som är en treårig utbildning, gjorde att Patrik kände att han hittat rätt. Han ville utforska branschen och sitt intresse än mer och startade egna projekt utöver de ordinarie studierna.

– Jag trivdes verkligen på utbildningen, men kände att jag kunde ge mer, jag ville bredda mig. Jag började därför lägga ner mer jobb på skolarbeten än vad som egentligen krävdes och tyckte om att serva antika klockor. Jag startade även en webbutik där jag importerade kända, men för Sverige okända, klockor. Och det gick bra.

Slumpen förde Patrik Sjögren ihop med Johan Gustafsson 
När Patrik var klar med sin utbildning började han jobba som urmakare och renoverade klockor samtidigt som han fortsatte att driva sin webbutik. Men sen en dag ringde telefonen.

– Det var min gamla lärare från urmakarskolan. Han sa att knivbladssmeden Johan Gustafsson hört av sig till skolan och ville ha kontakt med en urmakare. Då tänkte  läraren på mig och gav mina uppgifter till Johan.

Johan Gustafsson, som är en internationellt erkänd knivsmed och vunnit flera utmärkelser, ville börja hitta nya användningsområden för sitt stål och utveckla sin kreativitet vidare. Och det var klockor han var som mest intresserad av.

Johan Gustafsson och Patrik Sjögren


– Vi bestämde tid för att ses och vi klickade direkt. Vi är väldigt olika som personer men kompletterar varandra perfekt. Vi har samma värderingar, formspråk och ser kreativitet på samma sätt, säger Patrik.    

Det var startskottet på det som kom att bli Gustafsson o Sjögren. Redan efter första mötet började Patrik och Johan skissa på de första klockorna.

Smideskonst av Johan Gustafsson.

 

– Det var inte svårt, vi visste vad vi ville göra. Vi ville sticka ut, bryta konventioner och tillverka exklusiva klockor. Och då vi hade samma känsla för form och hur vi ville de skulle se ut gick det fort att komma igång.

Redan när de första klockorna var på skiss-stadiet startade man 2007 företaget.

– Det här är essensen av svenskt hantverk samlat i ett armbandsur. Det är svensk natur, historia och hantverk. Armbanden är i älgskinn, tillverkat av Sveriges bästa garvare. Askarna görs av träkonstnären Kanevad i Gamla Linköping. Allting är egen design, i början tillverkade vi till och med allt själva, boetter, glas och kronor. Men det var lite väl ambitiöst. Idag samarbetar vi med duktiga leverantörer och exempelvis kommer urverken från Schweiz.

 

I verkstaden.

 

Att det är ett verkligt hantverk förstår jag när Patrik visar mig runt i verkstan, jag ser alla små kronhjul, visare och boetter som är under bearbetning på olika stationer.

– En klocka tar ungefär en månad att göra. Och när man beställt en klocka kan man följa hela processen då vi dokumenterar allt och har tät dialog med köparen.

Vårvintern 2008 såldes de två första klockorna.

– Han som köpte våra två första var en knivsamlare i Holland. Idag säljer vi 20-25 stycken per år och 80% går på export utanför EU där USA och Kina är de största marknaderna. Den typiska kunden motsvarar Connoisseurs läsare.

De första tre åren var tuffa för företaget men sedan tre år tillbaka är företaget lönsamt.

– Det är en av utmaningarna med att tillverka och sälja exklusiva klockor. Vi vill sälja fler för att öka lönsamheten, men samtidigt kan vi inte göra det för att vi ska behålla exklusiviteten och mystiken med klockorna. Men vi har utvecklat ett formspråk som skulle kunna användas inom andra närliggande områden, som pennor, manschettknappar och armband.   

Men att nå ut och få varumärket mer känt är en av företagets största utmaningar.

– Som svensk, småskalig klocktillverkare med liten marknadsföringsbudget är det svårt att nå ut till en bredare målgrupp. Vi har nu etablerat oss och är kända i branschen och de största klockskribenterna har uppmärksammat oss – men vi vill nå ut bredare.

Att de största klockskribenterna uppmärksammat GoS går inte att ta miste på. På bordet ligger New York Times där ett reportage om företaget ligger uppslaget. På en hylla finns en urklippt artikel där klockmagasinet Revolutions amerikanske chefredaktör önskar sig en GoS i julklapp.

– De största inom klockbranschen har uppmärksammat oss och gillar det vi gör. Det är verkligen ett kvitto på att det vi gör verkligen är rätt.

Sarek – GoS första damklocka
En GoS-klocka har hittills kostat mellan 130 000 och 300 000 kronor men steg i att bredda verksamheten har man nu lanserat en ny modell – Sarek.

– Vi har satt priserna på våra klockor utifrån produktions- och materialkostnaden. Det är samma sak med Sarek. Den tillverkas på samma sätt med samma genuina hantverk, men vi har lyckats pressa våra kostnader och kan idag sälja den för 85 000 kronor. Vi har även lanserat Sarek som dammodell och den första vi sålde gick till Östergötland, vilket är extra roligt.

GoS Sarek dammodell.

 

Idag är GoS den enda svenska klocktillverkaren som själva tillverkar och handfinisherar delar till sina klockor och framtiden ser ljus ut.

– Vi kommer fortsätta att utveckla våra klockor, öka exklusiviteten och bredda vårt utbud. Både Johan och jag vill fortsätta att utveckla vårt formspråk, vår kreativitet men behålla det genuina och exklusiva i det vi gör. Vi kommer aldrig bli en massproducent – det är inte meningen. Vi vill fortsätta med det vi älskar att göra och vara stora i vår litenhet, avslutar Patrik.

[osh-header title=”Fakta Gustafsson o Sjögren”]

Grundat: 2007
Ort: Linköping
Ägare: Patrik Sjögren och Johan Gustafsson 

[osh-header title=”Fakta Patrik Sjögren”]

Ålder: 50 år
Bor: Radhus i Linköping
Familj: Fru och en utflugen son

[osh-header title=”Skrivet av”]

Robin Almqvist
robin.almqvist@east.cci.se
@almqvistrobin