Ibland är det viktigt att fylla på. Med ny kunskap alltså. De flestas arbetsvardag är intensiv, mötestung, mailtung och lämnar alltför lite tid för reflektion, analys och återhämtning. Och om man tänker och gör som man alltid har gjort, får man som bekant samma resultat och situationer som man alltid har fått.

I en ledande position har du i regel påverkanskraft på flera människor än bara dig själv. Därför är det viktigt att du är medveten om vilka föreställningar som du har om världen, om andra och om dig själv. Reflektera över om du tar med dessa föreställningar, tankar om hur saker ska vara, till jobbet och prackar dem på andra människor? Vilken världsbild har dina föreställningar gett dig och i förlängningen, vilka tankar, krav och känslor kommer med just dina föreställningar?

Människors beteende är nästan alltid rationellt. Bara man vet bakgrunden. Om mina föräldrar inte förmådde ge mig den uppmärksamhet och bekräftelse som jag behövde, kanske jag ägnar ett helt liv åt att söka den uteblivna bekräftelsen. Om jag blev häcklad som liten för att jag var blyg så kanske jag senare i livet, när jag tränat mig till att ta plats, blir provocerad av andra blyga människor eftersom det påminner mig om något inombords som jag inte vill veta av. Barnet vars pappa endast var närvarande när de lagade mat tillsammans, utvecklar ett mycket djupt intresse för restaurangkonsten. Kanske. Poängen är att du som ledare behöver medvetandegöra vilka förställningar som du själv har och även försöka fundera ut vilka förställningar, drivkrafter, rädslor och drömmar dina medarbetare har.

I stora delar av managementlitteraturen är utvecklingen av en verksamhet eller företag linjär och resultaten tickar in i jämna strömmar. I verkligheten är människors reaktioner och tankar cirkulära och därför blir det kanske inte så som det står i boken. Ni har sett bilden på en streckgubbe som visar på en lutande kurva uppåt mot målet, dvs den linjära utvecklingen. Nedanför finns dock bilden av verkligheten, och i den bilden får gubben både ro i en eka över öppet hav och klättra utan skyddsutrustning uppför ett berg. Slutpunkten är dock densamma – målet.

Mitt syfte med detta är att uppmuntra till vidareutbildning, förkovring, reflektion och att bli medveten om vilka förställningar, krav och tankar som just du styrs av. På så vis finns det en bra mycket större chans att du faktiskt kommer dit du vill – och dessutom kanske har roligare på vägen om du inte begränsar dig i onödan genom omedvetna föreställningar om hur saker och tinga SKA vara.

Allt väl,

Johanna Palmér
Vd ,Östsvenska Handelskammaren

För det gotländska företaget BRS Networks AB blev 2016 ett riktigt bra år, de blev som ett av de tio första företagen i Sverige certifierade enligt Robust Fiber. Robust Fiber är en guide framtagen av entreprenörer, operatörer, stadsnät samt Post- och Telestyrelsen som säkrar en branschstandard för att höja kvalitén på fibernätverken.

– Fiberinfrastrukturen har expanderat snabbt de senaste åren, och efterfrågan på fiberinstallatörer är stor. Det har gett ett resultat av varierad kvalitetsnivå, dels beroende på kunskapen hos fibernedläggaren inte varit tillräcklig, men även att förläggningsdjupet inte är tillräckligt. Med den nya guiden kommer det formuleras krav som gäller lika för alla, samt bättre och säkrare upphandlingar, berättar Henrik Ringbom, vd.

Förutom certifieringen blev BRS Networks utsedd till Årets Företagare 2016 något som Henrik inte alls var beredd på.

– Det var så otroligt duktiga företagare nominerade, så jag trodde inte att jag skulle få priset. Men det är oerhört hedrande. Vi har på något sätt lyckats bygga fibernät både på fastlandet och ute i Europa med hjälp av våra duktiga gotlänningar.

Nästa stora satsning för företaget är att drifta Svenska Spels nya datacenter på Gotland. Det kommer att bli ett unikt koncept som gör att de kan bygga ett bergrum ovan jord.

– I processen har vi ett samarbete med uppfinnaren Jack Gustafsson från Katrineholm, han har byggt bunkrar åt både Nato och Kinesiska staten, berättar Henrik.

Det kommer att bli ett datacenter med säkerhetsklass sex, övriga datacenter har en klassning på 0,5. Det blir nästan tolv gånger säkrare och kommer att kunna stå emot olika attacker och sabotage.

– Det blir 350 kvadratmeter stort och kommer att vara en energieffektiv byggnad, där vi kommer att kunna återanvända spillvärmen. Det finns en efterfrågan på just lokaler med hög säkerhetsklass och låg energiförbrukning från både myndigheter och företag. Nu finns det möjligheter att kunna hyra in sig i datacentret, säger Henrik.

År 2011 startades Portalen i Norrköping i syfte att få fler människor i jobb. Nu sex år senare lanseras #starkaretillsammans – ett upprop av Portalen, Kommunikationsbyrån Bulta, Kolmårdens Djurpark, IFK Norrköping, Norrköpings Dolphins, Vita Hästen och Östsvenska Handelskammaren med en gemensam vision att få fler företag, organisationer och enskilda Norrköpingsbor att samarbeta för ett mer inkluderande samhälle.

– Vi startade Portalen för att få fler människor i jobb och hjälpa människor att hjälpa sig själva, säger Tomas Lindqvist, initiativtagare och arbetar med stadsutveckling på Hyresbostäder i Norrköping. Men nu är det dags att ta nästa steg och få fler att engagera sig.

Nu lanseras #starkaretillsammans som är ett gemensamt upprop från företag, organisationer och föreningar i Norrköping för en snabbare integration. Handelskammaren är en av organisationerna bakom.

– Kompetensfrågan är en av våra medlemmars största utmaningar. Samtidigt som integrationen är en av samhällets största utmaningar. Därför känner vi att det är av största vikt att vi engagerar oss i dessa frågor – ingen kan göra allt men alla kan göra något, säger Johanna Palmér, VD på Östsvenska Handelskammaren. Vi startade Gränslös frukost för två år sedan i syfte att matcha våra medlemmar och nyanlända till fler jobb. Det har gett resultat och cirka 20 matchningar har genomförts, fortsätter Johanna.

#starkaretillsammans har funnits sedan i våras och det har redan gett lyckade resultat, exempelvis hos Kolmårdens Djurpark.

– För oss är social hållbarhet a och o – det genomsyrar hela vår verksamhet. Så vi vill bidra med det vi kan och vi började med att erbjuda fem praktikplatser. Det blev hur lyckat som helst och de har nu erbjudits tillsvidaretjänster. Nu söker vi fler praktikanter, säger Tilda, HR-generalist på Kolmården.

En annan aktör som står bakom är kommunikationsbyrån Bulta.

– Våra hjärtan bultar för hållbarhetsfrågor, integration och kommunikation. Och i #starkaretillsammans kombineras allt detta. Vi var med tidigt i processen kring satsningen och diskuterade vad vi kunde bistå med. Vi kommer finnas till för människorna i Portalen och vara mentorer, hjälpa dem bygga upp nätverk i Sverige och i sociala medier, säger Jonas Edström, webbstrateg på Bulta.

Portalen finns idag i Hageby och Navestad och målet med #starkaretillsammans är att engagera hela staden.

– Vi ska bli EN stad och då får vi inte ha stadsdelar som lämnas utanför. För då kommer det bli problem för staden – vi har ett ansvar tillsammans, säger Marco Briones, verksamhetsledare Portalen.

Hur påverkas vår hälsa via skrattet och hur stärks motivationen och engagemanget med hjälp av glädje? Karriärnätverket Bright East gästades av Cathrine Tibbling – populära föreläsaren och författaren som menar att glädjen påverkar vår prestation, hälsa, motivation och våra relationer mer än vad vi tror.  

– Har vi lite roligare hela tiden, presterar vi lite bättre, inledde Cathrine.

Ett 60-tal unga entreprenörer och ledare träffades på Kammarforum i Norrköping för att få lyssna till och bli inspirerade av Cathrine. Kvällen gav många aha-upplevelser, tips och skratt.

Att vara i nuet, fokusera på det och inte tänka i nästa steg är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för ett roligare liv menar Cathrine.

– Barn är ett lysande exempel här – de är bara här och nu. De skrattar 475 gånger per dag medan vi vuxna bara gör det 25 gånger. Skrattet minskar med åldern främst på grund av stress. För att minska stressen finns inget som är så effektivt som som fysisk aktivitet. Skratt är verkligen en fysisk aktivitet då man använder hela kroppen. Så man kan säga att det är vår inre löpning och vår naturligaste motionsform.

[osh-header title=”4 tips för att skapa ett roligare liv”]Nedan här kommer Cathrine Tibbling 4 tips för att skapa ett lite roligare liv.

1. Ha möten
Det finns inget bättre än ett fysiskt möte med en annan person. Att bli sedd, lyssnad och bekräftad mår vi bra av. Det ökar trivseln och får alla att må bättre. Fikapausen är ett utmärkt tillfälle för detta.

2. Hitta ljusglimtarna
Vilka är dina ljusglimtar – när mår du som bäst? När du hittat dem så gör dessa. De saker man verkligen vill göra frigör man tid för – och det behöver vi.

3. Vänd tanken
Välj att säga vill istället för måste. ”Nu vill jag ha en kopp kaffe” istället för att ”Nu måste jag ha en kopp kaffe”. Det gör större skillnad än vad man tror. Och det gör det för dig och för din omgivning.

4. Skapa en skämtanslagstavla
Skapa en plats på jobbet och i hemmet där ni kan sätta upp roliga serier, rubriker, historier och bilder. Det är en plats som kommer bli eftertraktad och man kommer att vilja gå dit.

Vi har ringt om varandra några gånger innan vi lyckades få kontakt för att boka en intervju. Det är full fart för Joacim Bergström som tillsammans med sin bror Niclas driver Djurgårdens Bygg & Miljö AB. Men vi hittade en tid och jag ska få höra mer om deras resa från ett småskaligt till ett heltäckande byggföretag med eget snickeri.

Året var 1999 och de båda bröderna Joacim och Niclas hade arbetat hos olika arbetsgivare. De kände att det var dags att göra något nytt och båda ville starta eget. Sagt och gjort så startade man efter några veckors övervägande Djurgårdens Bygg & Miljö AB.

– Vi började i liten skala hemifrån. Ända fram till 2005 så var vi bara tre personer, säger Joacim.

Det gick bra från början och jobben rullade på. Efter några år var man väletablerad på marknaden och allt fler började efterfråga deras tjänster.

– Förfrågan på våra tjänster var nu större än vad vi hade uppfattat och vi fick börja tacka nej till jobb. Vi förstod inte då hur stora vi kunde bli.

Så år 2005 beslutade sig Joacim och Niclas för att satsa och utveckla företaget vidare.

– Vi gick från att vara 3 anställda till att idag vara 45 och vår omsättning har ökat från 3 till 65 miljoner.

Joacim Bergström, delägare Djurgårdens Bygg AB

Idag utför företaget det mesta inom bygg, så som plattsättning, snickeri och rörmokeri.

– Vi såg ganska tidigt att det var många som inte kunde leverera helhetslösningar så det har blivit lite av vår nisch.

Vi vill vara en heltäckande samarbetspartner. Byggbranschen är en ojämn bransch gällande arbetsbelastning, dels över säsong men också konjunkturkänslig.

– Just nu har vi jättemycket, vi har en offertförfrågningsstock som motsvarar 10 gånger vår årsomsättning. Men det går upp och ner och det är alltid kort framförhållning. Vi arbetar med heltidsanställda som är anställda året runt – detta för att stärka lagkänslan i personalgruppen och visa att vi är en trygg och stabil arbetsgivare.

Det finns inom byggbranschen, likt många andra branscher, utmaningar att brottas med.

–Det är otroligt svårt att få tag på personal och det gäller inom samtliga våra yrkesområden. Vi kan inte bygga företaget på bara lärlingar men för att vi ska klara det byggtempo vi har idag står vi inför en jätteutmaning.

Vi pratar om framtiden och om hur han ser på företaget om några år.

– Under ganska många år har varumärkesarbetet stått i fokus. Vi är i dag lokala och arbetar i Mälardalsregionen, och om vi ska växa ytterligare och ta steget till att bli ett nationellt bolag vill vi fortfarande att den lokala känslan ska finnas kvar. Vi vill finnas på plats där vi verkar.

Men ni har anställt en VD på bolaget, det måste ändå vara i syfte att växa?

– Ja, det är det delvis. För att kunna ta bolaget till nästa nivå så behövde någon med nya ögon komma in och driva verksamheten. Så vi har anställt Jens som sedan ett år tillbaks ansvarar för det operativa arbetet.

Och det var ett bra beslut. Det frigör också tid för mig att fokusera på våra andra bolag. Idag driver Joacim och Niclas inte bara Djurgårdens Bygg & Miljö utan ytterligare ett par bolag.

– Ja, vi driver 3 andra bolag. Dels ett fastighetsbolag och sen ett företag som arbetar med fuktsensorer och vi har även agenturen för Sluta Gräv markskruv. Det känns extra kul att kunna lägga mer energi och tid på de bolagen samtidigt som Djurgårdens Bygg & Miljö utvecklas med Jens.

Text: Robin Almqvist
Foto: Djurgårdens Bygg AB

Lantmännen Agroetanol är Nordens största producent av etanol med en omsättning på 2 miljarder, där 80 lastbilar dagligen levererar råvaror till bioraffinaderiet på Händelö i Norrköping. Men det är inte bara etanol som produceras här utan även proteinfoder till djur. Dessutom fångas den gröna koldioxid som bildas i fermenteringen och omvandlas till kolsyra för bland annat dryckesindustrin. Vi har besökt deras bioraffinaderi och träffat Martin Engström, affärschef, för att få veta mer om företaget, deras utveckling och om etanolens krokiga resa.

Året är 2001 på Händelö i Norrköping och Lantmännen har precis invigt sin första etanolfabrik i Sverige.

– Man ville från statens sida minska Sveriges oljeberoende och öka andelen biodrivmedel. Där såg vi på Lantmännen med vårt stora nätverk av ägare och medlemmar att vi kunde bidra och göra skillnad, säger Martin Engström affärschef och som jobbat på företaget i åtta år.

Under ett par års tid hade diskussionerna om Sveriges oljeberoende och hur det kan minskas förts på nationell nivå. Politiken var överens. Transportsektorn stod, och står fortfarande, för en stor del av Sveriges utsläpp så att hitta andra drivmedel var av prioritet. Etanol blev svaret och då etanol kan produceras av olika råvaror som Lantmännens ägare och medlemmar tillhandahöll såg de en möjlighet att kunna bli producent av det nya drivmedlet.

– Vi hade redan 2001 ett stort överskott av spannmål, så vi investerade 1 miljard kronor och byggde Sveriges första etanolfabrik på Händelö i Norrköping. År 2035 räknar man med att vi kommer ha 900 000 hektar åkermark i som ligger i träda. Så det skulle vara ett enormt slöseri om det inte kom till användning.

Att fabriken byggdes i Norrköping och på Händelö var ingen slump utan väl övervägt.

– På Händelö finns Eons kraftvärmeverk, varifrån vi får all vår energi. Här finns dessutom närheten till hamnen för utskeppning. Sist men inte minst är Östergötland väldigt bördigt och det finns många producenter här med bra råvaror.

Etanol och etanolbilar etablerade sig snabbt och växte på den svenska marknaden under början av 2000-talet. På tre år var 50% av de nytillverkade Volvobilarna utrustade med etanolmotorer.

– Eftersom efterfrågan på etanolbilar blev stor blev efterfrågan på våra produkter, främst E85 (etanol 85%, bensin 5%) också stor och 2006 beslutade vi att bygga en tre gånger så stor fabrik. Den stod klar 2008.

Samtidigt som fabriken stod klar började löpsedel efter löpsedel dyka upp om att etanol inte alls var bra. Exempel som lyftes upp var att man skövlade regnskog eller tog mat från svältande barn för att tillverka etanolen som vi använde här i Sverige.

– Man lyfte upp enskilda skräckexempel, alla saker går att göra på bra och dåliga sätt. Inget av det där är sant för de biodrivmedel som säljs i Europa – tack vare en EU-gemensam lagstiftning som ställer krav på tillverkning och klimatprestanda. Den etanol som kommer från oss tillverkas i huvudsak från spannmål från svenska gårdar. Men den går också att göra på gammalt bröd eller cellulosa. Etanol är bra på många sätt och ett av huvudskälen är att vi kan tillverka den av många olika råvaror. Martin Engström, affärschef Lantmännen Agroetanol.

Martin Engström, affärschef.

Men efterfrågan på etanolbilar sjönk snabbt. Och det gjorde då även efterfrågan på Agroetanols produkter. Då det nu var svårt att sälja i Sverige började man blicka ut mot Europa.

–Egentligen kan man säga att vi var för tidiga i Sverige med etanol, marknaden var inte redo. Etanol som drivmedel börjar först nu bli stort i Europa och det mesta vi tillverkar idag går på export.

Lantmännen började även undersöka vad man kunde hitta för andra användningsområden och vilka nya produkter man kunde börja framställa.

– Vi började med att titta i närbesläktade områden till drivmedlet. Exempelvis att man kan göra spolarvätska av det. Men vi har också gått utanför etanolområdet och fångar nu in den koldioxid som bildas i fermenteringen och omvandlar den till kolsyra. Framöver vill vi expandera vårt bioraffinaderi och kanske är nästa stora satsning bioplast, där vi kommer kunna göra miljövänliga förpackningar. Vårt namn idag är egentligen inte rättvisande – vi gör så mycket mer än bara etanol redan idag.

För att klara klimatutmaningen och de högt uppsatta klimatmålen som är satta för Sverige och världen krävs det att vi så fort som möjligt frångår de fossila bränslena.

– Vi vet att vi kommer kunna tjäna pengar på hållbarhet – bioekonomin kommer. Det gäller att det är fler som inser att man både kan arbeta hållbart och tjäna pengar. Vi har den bästa etanolen i världen och vi ser idag våra produkter främst som hållbarhetsbärare. Vårt bioraffinaderi kan framställa en rad olika produkter men gemensamt för alla kommer vara hållbarhet.

Idag står biodrivmedel för endast cirka 5% av den Europeiska marknaden och för att lyckas ersätta fossila bränslen menar Martin att det krävs samarbete.

– Vi ska tillsammans upp till 100%. Tillsammans med Biogas, el och andra alternativ. Vi måste agera tillsammans mot fossil olja.

Lantmännen Agroetanol har 100 anställda och man sysselsätter indirekt ytterligare 500 personer i form av lantbrukare, lastbilschaufförer, konsulter med flera.

Fabriken på Händelö i Norrköping.

Tiden flyger iväg när vi sitter och diskuterar i deras fräscha konferensrum om allt från hur etanol framställs, till de miljöutmaningar som finns och hur Agroetanol ser på framtiden. Jag ska få gå en rundvandring på anläggningen och vi klär på oss och går ut. Jag ser lastbilar rulla in och de enorma cisternerna som lagrar råvarorna. Martin frågar mig hur många dagar en full stor cistern med råvaror räcker för att producera etanol. Jag tittar på dem. De är stora. Jag funderar ett tag men vågar inte ens ge mig på en gissning. ”Fem dagar” säger Martin. Då förstår jag vilken enorm omsättning det är på den här fabriken. Vi fortsätter rundvandringen och vi kommer in på och pratar om utmaningar.

–En stor utmaning är kompetensfrågan. Vi har svårt att hitta människor inom många områden, bland annat operatörer, mekaniker, ingenjörer, elektriker, säljare och kemister. Andra utmaningar är att tillståndsmyndigheterna ibland tar lite för god tid på sig. Kommer vi på en idé kan det ta flera år innan vi kan sjösätta den på grund av långa tillståndsprocesser.

Under de 17 åren företaget varit verksamt har man varit med om en otroligt snabb uppgång men också många motgångar. Idag har man hittat en långsiktig och stabil strategi och nya användningsområden för sina produkter och framtiden ser ljus ut.

– Många tror att det inte går bra för oss eftersom etanolbilsförsäljningen nästan har försvunnit, men det är tvärtom. Det går bra och vi har hittat flera nya användningsområden och fler nya produkter.

Och om Lantmännens roll i regionen svarar Martin så här:

– Med rätt politiska villkor planerar vi att vi att expandera i Norrköping de närmaste åren. Vi har hittills varit ganska osynliga här men för att vi ska kunna växa och attrahera rätt kompetens krävs det att vi blir en tydligare spelare i regionen.

Text: Robin Almqvist
Foto: Lantmännen Agroetanol

Välkommen till Handelskammaren säger vi till Ulrika Andåker som är ny kommunikatör hos oss. Ulrika är journalisten, reportern och bloggaren som drömmer om en röd sommarstuga med växthus där årets viktigaste högtid; kräftskivepremiären ska avnjutas. Vill ni lära känna Ulrika mer så ska ni fortsätta läsa den här artikeln.

Välkommen till jobbet Ulrika, hur känns det?
– Det känns jättebra och jag ser fram emot att sätta mig in i allt som Handelskammaren gör och komma igång på riktigt.

Vad var det som lockade med tjänsten som kommunikatör på Handelskammaren?
– Jag har under hela min karriär varit intresserad av företagande, näringsliv och regionsutveckling. Frågorna som Handelskammaren driver är sådana som engagerar mig personligen så att få möjligheten att arbeta proaktivt för regionen gjorde att den här tjänsten kändes helt perfekt. Att dessutom få göra det i kombination med det jag är bäst på; journalistik och kommunikation gör att det passar ännu mer.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?
– Jag kommer arbeta med Handelskammarens kommunikation högt och lågt. Både vad gäller att sprida handelskammaren och våra medlemmars budskap externt till att fungera som en intern resurs åt kollegorna.

Vad ser du mest fram emot?
– Att få kombinera mina stora intressen med det jag är bäst på i ett jobb är helt fantastiskt. Som jag sa tidigare har jag alltid varit intresserad av företagande och regionsutveckling och få kombinera det med att skriva, fota och filma känns helt fantastiskt. Dessutom älskar jag människor och i hela min karriär träffat och intervjuat spännande människor, så att få fortsätta med sådana möten och träffa engagerade personer ser jag verkligen fram emot.

Vad har du gjort tidigare i ditt liv?
– Jag har jobbat som journalist och reporter inom NT-koncernen i många år. Både vad gäller papperstidningen, webben och nu senast på 24NT. På senare år har jag mestadels jobbat som videoreporter.

Hur är ditt liv utanför arbetet?
– Jag har min fina familj, man och två små knasiga döttrar. Vi bor i en 20-talsvilla i Norrköping, ett hus vi köpte för den underbara trädgården skull. Annars har jag ett stort intresse för mode och inredning och jag driver en blogg inom det området.

Ulrika Andåker

Bor: Villa i Norrköping
Familj: Man och två döttrar
Intressen: Trädgård, mode och inredning
Detta visste ni inte om Ulrika: Har intervjuat en spice girl

På Östsvenska Handelskammarens årsmöte valdes Karin Ljungmark Malmström, vd och ägare Identx Kommunikation, till ny ordförande för Östsvenska Handelskammaren. Karin valdes in i Handelskammarens styrelse 2013 och efterträder nu Erik Zetterlund som varit ordförande de senaste fyra åren.

– Det är både hedrande och roligt att, få representera en organisation, som tillsammans med övriga aktörer arbetar med tillväxtfrågorna i East Sweden. I styrelsen har vi en bra representation vad gäller geografi, branscher, verksamheter och kompetens. Vi kommer nu fortsätta att driva viktiga frågor, skapa spännande mötesplatser och utveckla relevanta nätverk – säger Karin.

Årsmötet utsåg även nyval för Annica Åkerblad, Elite Stadshotellet Eskilstuna, Elisabeth Glanzelius-Sundvall, Volvo Eskilstuna, Nils Ringborg, Holmen Paper Norrköping, Carina Swartz, RS Biokosmetik Valdemarsvik och Petra Maison, Garden Girl Linköping.

Handelskammarens Styrelse:

Karin Ljungmark-Malmström, IdentX, Linköping
Jerry Ericsson, JBM Advisors, Nyköping
Henrik Johansson-Casimiro, EON Sverige, Norrköping
Lennart Foss, NTM Östgöta Media AB, Norrköping
Mats Rosander, Siemens, Finspång
Håkan Krantz, Billerud-Korsnäs, Skärblacka
Jan Germundsson, SAAB, Linköping
Jacob Sandberg, SSAB, Oxelösund
Leif Birch-Jensen, SKF Mekan, Katrineholm
Marie Loob, Svenska Spel, Gotland
Johannes Walfridsson, Prodelox, Linköping
Göran Andersson, Econova, Norrköping
Matthias Trygg, Lärande i Sverige AB, Norrköping
Håkan Johansson, Rederi AB Gotland, Gotland
Timo Haavisto, Sparbanken Rekarne, Eskilstuna
Kola De Luca, Topstäd, Norrköping
Andreea Bernicu, Yellow Tandem, Linköping
Annica Åkerblad, Elit Statshotellet Eskilstuna
Elisabeth Glanzelius-Sundvall, Volvo Eskilstuna
Nils Ringborg, Holmen Paper, Norrköping
Carina Swartz, RS Biokosmetik, Valdemarsvik
Petra Maison, Garden Girl, Norrköping

[ansvarig medarbetare=”Johanna Palmér”]

Vi ses klockan 14 på Nyköpings Hus, Vallgatan, Nyköping. Buss avgår från Linköping (resecentrum, fjärrbuss) kl. 12.00 och från Norrköping kl 12.45 (resecentrum, hållplats C3).

Årsmöteshandlingar hittar du här. 

Den 3 maj är det Östsvenska Handelskammarens årsmöte i Nyköping. Vi stänger därför kontoret i Eskilstuna kl 12.00.