Förnybara energikällor är framtiden – det är det nog inte många som tvivlar på. Utvecklingen går fort och intresset växer. Elproduktion via solceller är ett alternativ och idag står solelen för 5-10 % av elproduktionen i Sverige. Men det kan öka kraftigt menar Andreas Molin som 2011 startade företaget PPAM Solkraft AB.

Andreas Molin var forskare på Linköpings universitet och forskade på lågenergihus när han 2009 köpte sitt egna hus och monterade solceller på taket för att se om det skulle kunna förse huset med egenproducerad solel. Det fungerade utmärkt och det var startskottet till PPAM Solkraft.

– Jag tänkte att om jag kan försörja mitt hus med solel så borde fler vilja och kunna det. Det är både försvarbart ekonomiskt och miljömässigt, säger Andreas, VD för PPAM Solkraft. Om du dessutom producerar mer el än vad du gör av med så kan du sälja ut det på elnätet vilket gör att du tjänar pengar.

Företaget startade i liten skala vid sidan av forskningen men 2011 blev det Aktiebolag och tillsammans med sin fru Elin satsade man fullt ut. Nu, snart sex år senare, har företaget växt rejält och har idag 40 anställda med egna lokaler strax utanför Ljungsbro och driver egna forskningsprojekt.

Idag säljer och bygger man solkraftsanläggningar och idag säljer PPAM till hela världen.

– Vi säljer mestadels på den svenska marknaden men har kunder i Europa, Asien och Afrika. Vi har både privatpersoner, kommuner, landsting och företag som kunder, säger Andreas. 

Målsättning att växa internationellt

Solel står idag för 5-10 % av elproduktionen i Sverige och cirka 800 personer i Sverige jobbar med det. Men Andreas tror att det skulle kunna öka kraftigt. Elin, som är vice VD, forskar på hur dubbelsidiga solcellspaneler kan användas och bli mer effektiva vilket skulle göra att man på ett enkelt sätt kunde öka produktionen.

– Att ha dubbelsidiga solpaneler ger oftast en boost på 10-30 % energi ifrån baksidan och det ger möjligheter att tänka nytt såsom att använda solpanelerna som staket, bullerskydd eller insynsskydd. För tillfället skissar vi på ett alternativ åt ett resecentra i Indien.

Företaget fortsätter att växa och målsättningen är att etablera företaget på den internationella marknaden.

– Mitt fokus just nu är att internationalisera PPAM. Och det inte bara för företagets fortsätta utveckling utan för att vi skulle kunna göra en humanitär insats. Solenergi skulle fungera så bra i så många länder, länder där man inte har el idag. Så vi skulle kunna hjälpa många av världens fattigaste människor att få el. Det är en mission jag har, avslutar Andreas.

[osh-header title=”Så fungerar solel”]
I en solcellsanläggning omvandlar solceller solljuset till elektricitet i form av likström. Likströmmen omvandlas till växelström i en växelriktare, för att elen ska kunna användas i fastigheten och matas ut på elnätet. Elen från solcellerna skickas via växelriktaren ut i fastighetens elnät och används i första hand i fastigheten. Om anläggningen producerar mer el än vad som för stunden behövs i fastigheten så skickas överskottet ut på elnätet. Fastighetsägaren sparar pengar genom att inte behöva köpa lika mycket el utifrån och kan även få betalt för den el som skickas ut på elnätet.

Med anledning av SVT Nyheter Östs nyhetsinslag kommer här ett förtydligande.

Inslaget kan lätt uppfattas som att första spadtaget för Ostlänken och Kardonbanan skjuts på framtiden. Detta är ett missförstånd. Efter att återigen ha kontrollerat uppgiften med Trafikverkets ansvariga i projektet  har vi fått bekräftat att tidplanen ligger fast. Det vill säga att förfrågningsunderlag inför upphandling avseende Kardonbanan går ut i februari 2017, att anbud ska ha inkommit i april 2017 och att byggstart är beräknad till sensommaren 2017 (juli).

Vad gäller den övergripande frågan kring Ostlänken-projektets vara eller icke-vara hänvisar vi till riksdagens beslut från den 13 december 2016. Med bred majoritet antog riksdagen en infrastrukturproposition för åren 2018 till 2029. Beslutet innebär att Ostlänken kommer att byggas som en ny höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Det första spadtaget och byggstart av Ostlänken utgörs av byggandet av Kardonbanan i Norrköping. Byggstarten för planlagt område för länken är fortsatt planerad till 2019/2020. År 2021 förväntas arbete med broar, tunnlar och räls ha inletts längs hela Ostlänkens sträckning.

[osh-header title=”För mer information kontakta vår näringspolitiska chef Anna Lövheim”]

Anna Lövheim
0766-33 69 23
anna.lovheim@east.cci.se

Med anledning av SVT Nyheter Östs nyhetsinslag kommer här ett förtydligande.

Inslaget kan lätt uppfattas som att första spadtaget för Ostlänken och Kardonbanan skjuts på framtiden. Detta är ett missförstånd. Efter att återigen ha kontrollerat uppgiften med Trafikverkets ansvariga i projektet  har vi fått bekräftat att tidplanen ligger fast. Det vill säga att förfrågningsunderlag inför upphandling avseende Kardonbanan går ut i februari 2017, att anbud ska ha inkommit i april 2017 och att byggstart är beräknad till sensommaren 2017 (juli).

Vad gäller den övergripande frågan kring Ostlänken-projektets vara eller icke-vara hänvisar vi till riksdagens beslut från den 13 december 2016. Med bred majoritet antog riksdagen en infrastrukturproposition för åren 2018 till 2029. Beslutet innebär att Ostlänken kommer att byggas som en ny höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Det första spadtaget och byggstart av Ostlänken utgörs av byggandet av Kardonbanan i Norrköping. Byggstarten för planlagt område för länken är fortsatt planerad till 2019/2020. År 2021 förväntas arbete med broar, tunnlar och räls ha inletts längs hela Ostlänkens sträckning.

[osh-header title=”För mer information kontakta vår näringspolitiska chef Anna Lövheim”]

Anna Lövheim
0766-33 69 23
anna.lovheim@east.cci.se

Vi vet att det finns fler kvinnor som platsar på listan och vi behöver din hjälp för att hitta dem! Nominera dig själv eller någon annan här.

Under januari månad kan du träffa fler utav 100-listans kvinnor på facebook.

>> Ladda ner rapport 3 här

>> Populärversion rapport 3

Här kan du ladda ner de två tidigare rapporterna:

Rapport 2
>> Kompetensbehov för byggande av infrastruktur längs Ostlänken

Rapport 1
>> Kompetensbehovsanalys i samband med byggandet av Ostlänken

Ostlänken böjar byggas i år i Norrköping. Tidigare har undersökningar visat att det krävs 19 000 årsarbeten för att klara bygget. Det genom byggandet av själva järnvägen samt resecentra i städerna längs sträckningen. Under onsdagen presenterades en tredje rapport, som East Sweden Infra Cluster tagit fram, och den visar på ytterligare 6000 årsarbeten och det i kringliggande branscher såsom handel och restaurang.

Under ett möte på onsdagen presenterades rapporten som visar att Ostlänken kommer generera totalt cirka 25 000 årsarbeten, ytterligare 6000 mot vad de tidigare rapporterna visat, vilket skulle innebära en ökning av den östgötska och sörmländska arbetsmarknaden med 1%.

– Vi har i de tidigare rapporterna sett att Ostlänken betyder mycket för vår region och framförallt för de branscher som direkt berörs, såsom byggbranschen. I den här rapporten ser vi att Ostlänken även kommer att betyda mycket för kringliggande branscher, säger Anna Lövheim näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren. Projektet kommer också leda till ett totalt sett större bostadsbestånd och ökat inflyttande till regionen.

Ostlänken, som börjar byggas i år genom flytt av godsbangården och bygget av Kardonbanan i Norrköping, är en viktig fråga för regionen.

– Ostlänken är här och nu. Det är inte något som kanske händer i framtiden. Så det gäller att vi tillsammans i regionen mobiliserar och kraftsamlar för att klara den här utmaningen och möjligheten, fortsätter Anna. Det här är århundradets tillväxtchans för våra företag.

Ladda ner rapporten här.

Se filmer från eventet här.

Frågor besvaras av
Anna Lövheim
anna.lovheim@east.cci.se 
011 – 28 50 37

>> Livesändning ”Rapportsläpp ”Ostlänkens tillväxteffekter”

Programmet startar kl. 09.30.

Styrelsen är företagets viktigaste resurs. Det är styrelsen som ska styra företaget mot framtiden, fatta de avgörande strategiska besluten och säkra bolagets fortsatta framgång. Omvärldens snabba utveckling ställer nya krav på ledamöterna när det gäller digitalisering, teknik och snabbt skiftande beteendemönster, något som landets valberedningar har att fundera på nu när säsongen för bolagstämmor närmar sig. Mångfald i styrelser ger fler perspektiv och bättre förmåga att analysera omvärlden, visar forskningen. En viktig del i mångfalden är jämställdheten.

Vi gläds därför åt att balansen män och kvinnor i styrelserummen blir allt jämnare. Idag innehas nästan 3 av 10 styrelsestolar av kvinnor, både nationellt och i vår region. Det kan såklart bli ännu bättre balans, men med den utvecklingstakt vi har nu får vi jämvikt inom 10 år. Åtminstone i börsbolagen och de statliga bolagen.

Ordförandeposten däremot, den är fortfarande till 95 procent befolkad av män. Inte ens 1 av 10 ordförandestolar innehas av en kvinna. Samma snedfördelning gäller för VD-posten i landets företag. Här finns med andra ord stor förändringspotential!

Inför vårens bolagsstämmor ökar nu aktiviteten i landets valberedningar. Vilka ledamöter har avsagt sig omval? Vilka nya har vi i åtanke? Och den viktiga frågan, vilka av våra befintliga styrelseledamöter saknar tillräcklig kompetens för att delta framöver?

Vi vill uppmana regionens valberedningar att grundligt reflektera över vilken viktig påverkanskraft valberedningen har för utvecklingen av jämställda styrelser. Vi vill också uppmana alla styrelsekvinnor att anmäla sig till 100-listan så att ingen valberedning kan säga att det inte går att hitta tillräckligt många kompetenta och erfarna kvinnor i styrelsesammanhang! På så vis hoppas vi skynda på utvecklingen mot en bättre balans i bolagsstyrelserna, från suppleant till ordförande.

Johanna Palmér, Vd Östsvenska Handelskammaren

Vill du nominera till 100-listan? Klicka här.

Ostlänkens byggstart 2017 ligger fast

På uppkommen anledning av SVT Öst nyhetsinslag där Ostlänkens byggstart har missförståtts som försenad kommer här ett förtydligande.

Den 13 december 2016 fattade riksdagen beslutet att anta infrastrukturpropositionen för åren 2018 till 2029. Beslutet innebär att Ostlänken kommer att byggas som en ny höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Det första spadtaget och byggstart av Ostlänken ligger fortsatt fast 2017, när byggandet av Kardonbanan inleds i Norrköping. Byggstarten för planlagt område är fortsatt planerad till 2019/2020.

Anna är en del av 100-listan – en kompetensbank för regionens erfarna och kompetenta kvinnor som är redo att skapa värde i fler styrelser.

Vi vet att det finns fler kvinnor som platsar på listan och vi behöver din hjälp för att hitta dem! Nominera dig själv eller någon annan här.

Under januari månad kan du träffa fler utav 100-listans kvinnor på facebook.