Gotland Grand National är världens största endurotävling och har arrangerats oavbrutet i 33 år på Tofta skjutfält utanför Visby. Det är stort event som förra året lockade 3 200 tävlande från 12 olika nationer. För besöksnäringen på Gotland är det en stor tillgång, hela eventet landar på cirka 23 000 gästnätter och cirka 70-75 miljoner kronor spenderas på resa, äta, bo och shoppa.

– Fantastiska siffror för att vara i oktober och jag ser att det finns mer potential, men det svåra är att få tag på fler färjor och hotellnätter, berättar Conny Bohlin, vd för Nordic Sport & Event.

2013 tog de över drift och marknadsföring av Gotland Grand National, efter att det riskerades att läggas ner.
Conny Bohlin som arbetat för Gotland Promotion med besöksnäringen insåg att ett så viktigt event som Gotland Grand National inte fick läggas ner för att de lokala föreningarna inte hade kraft att driva projektet framåt och Nordic Sport & Event bildades.

– Under Gotland Grand National har vi ett samarbete med 15 föreningar på ön och cirka 800 personer som arbetar med eventet, vi tar hand om all marknadsföring, anmälningssidor och partners och ser till att föreningarna tjänar pengar på sitt arbete. De första tre åren gick vi med förlust men i år hoppas vi att även Nordic Sport & Event får ett positivt resultat.

Nordic Sport & Event är ett av få privata bolag i Sverige av sitt slag och det visade sig att det var ett lyckat koncept.

– Vi har fått förfrågningar om att driva fler event och idag hjälper vi bland annat Stångebroslaget, MTB Challenge i Motala och är på gång att starta ett Gotland Grand National i Vierumäki, Finland nästa år. Sedan har det tillkommit löpar-, cykel- och fyrhjulstävlingar (ATV) och en helg har blivit tre helger med event på Gotland, säger Conny Bohlin. Men vi hade aldrig lyckats genomföra eventen utan de lokala föreningarna, så vi jobbar tätt och nära de lokala aktörerna. Det är föreningarna som får anordna tävlingarna från riksidrottsförbunden och vår roll är att se till att föreningarna kan fortsätta genomföra tävlingar och samtidigt tjäna pengar på den tid de lägger ner.

Gotland Grand National i Vierumäki är första eventet utanför Sverige, men för Conny Bohlin är tanken att de ska kunna agera i fler länder.

– Vi fick ett samtal från Eritrea nyligen som önskade hjälp med en Roadracingtävling, men där är vi inte ännu. Vi måste växa långsamt och säkert och inte kasta oss över något för tidigt, men visst är det skoj när det blåser i rätt riktning, avslutar Conny Bohlin.

conny

Conny Bohlin, VD Nordic Sport & Event

Arbete i ogästvänliga miljöer kräver pålitlig teknik av hög kvalitet. Leine & Linde i Strängnäs tillverkar robusta pulsgivare som ofta hittas i de mest oväntade sammanhang.

Leine & Lindes pulsgivare sitter i allt från Panamakanalens portar till fiskodlingsmaskiner i nordnorge. Den största delen av företagets verksamhet vilar annars på fem ben: olja och gas, marin, papper och massa, stål samt vindkraft. alla har de gemensamt att utrustningen ofta används i tuffa miljöer.

– Vindkraftverk som står ute till havs är ett typexempel. De utsätts för alla möjliga påfrestningar, som skakningar och saltvatten, samtidigt som de aldrig får stanna. Det ställer krav på hög kvalitet och robusthet, säger Per Andréason, vd på Leine & Linde.

Att Leine & Linde håller hög kvalitet visar sig inte minst i att endast 1,4 promille av allt som levereras får något fel innan garantitiden löper ut. kunderna kan alltså lita på att grejerna håller, men också att de i tid får vad de behöver. enligt Per beror detta på en mycket välslipad organisation, som alltid håller vad den lovar.

– Vi kan leverera inom 24 timmar. Många kunder har inga egna reservdelslager, utan litar på att vi levererar snabbt. vår produktions- apparat gör att vi kan ta fram helt nya, kundanpassade produkter och få iväg dem på tio arbetsdagar.

Allt detta kan göras tack vare anställda med hög kompetens. Per framhåller att företaget har fantastisk personal på samtliga avdelningar, som alla är delaktiga i utvecklingen av produkterna och av företaget. ambitionen att upprätthålla den höga kompetensen gör att företaget alltid strävar efter att behålla sin personal, även i sämre tider. Man drar sig inte heller för att nyanställda när behov finns.

– Det gäller att behålla kunskapen i huset, så att vi inte får problem med kvaliteten. Saknas det kunskaper får vi antingen utbilda befintlig personal eller anställa ny, avslutar Per.

 

[osh-header title=”Fakta Leine & Linde AB”]
Grundat: 1967 av Per-Olof Leine och Henrik Linde.
Finns i: Strängnäs (huvudkontor). Har egna kontor i flera länder.
Verksamhet: Tillverkar robusta pulsgivare och systemelektronik f
ör industriella applikationer. Pulsgivare används till att mäta fysisk rörelse i olika maskiner, för att ge användaren information om bland annat hastighet och avstånd.
Nuvarande ägare: Ingår i Heiden- hain group, som ägs av Dr. Johan- nes Heidenhain gmbH.
Antal anställda: 168.
Oms
ättning: 354 miljoner Sek (2015).

LeineLinde_Per_Andreason
Per Andréason, VD Leine & Linde

Oavsett om du är en ung, gammal, nyinflyttad eller ingrodd här i regionen tror jag nog att du hört ett och annat om Ostlänken. Och det ska sägas, det är verkligen värt att lyssna på! Ostlänken är Sveriges genom tiderna största infrastrukturprojekt och den dras rakt igenom tillväxtstråket från Stockholm till Linköping. Och det kommer innebära jobb, mer jobb än vad vi har rätt utbildad personal till.

Vår kvalificerade gissning är att det behövs minst 25 000 årsarbeten under byggtiden för att förverkliga räls, broar, tunnlar, stationslägen och mycket mer. I de 25 000 finns även tjänstenäringen inkluderad, exempelvis hotell som redan har långväga arbetare boende hos sig och konsultbyråer som bistår i beräkningsarbetet. Så om ni inte förstått det redan, och oavsett tål det att upprepas, detta är århundradets tillväxtchans för vår region!

Men när man skriver just så, ”för vår region”, så blir det lätt oprecist. Vem är det som får den där tillväxten egentligen? Kommunen? Turerna har varit många och diskussionerna i media förs ofta av politiker till den grad att någon kanske börjar undra om det inte i första hand är ett politiskt projekt.

Så är det inte!

Grovt räknat finns en tredjedel av alla arbetstillfällen inom vård, skola, omsorg.  Resten finns inom näringslivet. Alltså landar två tredjedelar av tillväxteffekten rakt ned på byggföretaget, beräkningskonsulten, hotellet, restaurangen, frisören, biosalongen….  Det är företagen i vår region (och företag som kommer att komma utifrån, annars klarar vi det inte) som rätt navigerat har århundradets tillväxtchans framför sig.

Vi hör varje dag om företag som lagt in Ostlänkseffekter i sina budgetar framåt. Som tänker att de etablerar sig här nu innan hyrorna blir högre när fler inser tillväxtpotentialen. Som köper på sig mark för att det troligtvis är en bra investering. Som köper lastbilar eftersom bara schaktmassorna kopplat till Ostlänken kräver oerhörda mängder lastbilsflak.

Århundradets tillväxtchans har redan börjat. Vi befinner oss på basen av ett sysselsättningsberg! Du som driver ett företag kan bara fundera på vart dina tillväxteffekter kan tänkas uppstå?

johanna
Johanna Palmér

VD Östsvenska Handelskammaren
@palmerjohanna

Förnybara energikällor är framtiden – det är det nog inte många som tvivlar på. Utvecklingen går fort och intresset växer. Elproduktion via solceller är ett alternativ och idag står solelen för 5-10 % av elproduktionen i Sverige. Men det kan öka kraftigt menar Andreas Molin som 2011 startade företaget PPAM Solkraft AB.

Andreas Molin var forskare på Linköpings universitet och forskade på lågenergihus när han 2009 köpte sitt egna hus och monterade solceller på taket för att se om det skulle kunna förse huset med egenproducerad solel. Det fungerade utmärkt och det var startskottet till PPAM Solkraft.

– Jag tänkte att om jag kan försörja mitt hus med solel så borde fler vilja och kunna det. Det är både försvarbart ekonomiskt och miljömässigt, säger Andreas, VD för PPAM Solkraft. Om du dessutom producerar mer el än vad du gör av med så kan du sälja ut det på elnätet vilket gör att du tjänar pengar.

Företaget startade i liten skala vid sidan av forskningen men 2011 blev det Aktiebolag och tillsammans med sin fru Elin satsade man fullt ut. Nu, snart sex år senare, har företaget växt rejält och har idag 40 anställda med egna lokaler strax utanför Ljungsbro och driver egna forskningsprojekt.

Idag säljer och bygger man solkraftsanläggningar och idag säljer PPAM till hela världen.

– Vi säljer mestadels på den svenska marknaden men har kunder i Europa, Asien och Afrika. Vi har både privatpersoner, kommuner, landsting och företag som kunder, säger Andreas. 

Målsättning att växa internationellt

Solel står idag för 5-10 % av elproduktionen i Sverige och cirka 800 personer i Sverige jobbar med det. Men Andreas tror att det skulle kunna öka kraftigt. Elin, som är vice VD, forskar på hur dubbelsidiga solcellspaneler kan användas och bli mer effektiva vilket skulle göra att man på ett enkelt sätt kunde öka produktionen.

Att ha dubbelsidiga solpaneler ger oftast en boost på 10-30 % energi ifrån baksidan och det ger möjligheter att tänka nytt såsom att använda solpanelerna som staket, bullerskydd eller insynsskydd. För tillfället skissar vi på ett alternativ åt ett resecentra i Indien.

Företaget fortsätter att växa och målsättningen är att etablera företaget på den internationella marknaden.

– Mitt fokus just nu är att internationalisera PPAM. Och det inte bara för företagets fortsätta utveckling utan för att vi skulle kunna göra en humanitär insats. Solenergi skulle fungera så bra i så många länder, länder där man inte har el idag. Så vi skulle kunna hjälpa många av världens fattigaste människor att få el. Det är en mission jag har, avslutar Andreas.

[osh-header title=”Så fungerar solel”]
I en solcellsanläggning omvandlar solceller solljuset till elektricitet i form av likström. Likströmmen omvandlas till växelström i en växelriktare, för att elen ska kunna användas i fastigheten och matas ut på elnätet. Elen från solcellerna skickas via växelriktaren ut i fastighetens elnät och används i första hand i fastigheten. Om anläggningen producerar mer el än vad som för stunden behövs i fastigheten så skickas överskottet ut på elnätet. Fastighetsägaren sparar pengar genom att inte behöva köpa lika mycket el utifrån och kan även få betalt för den el som skickas ut på elnätet.

Med anledning av SVT Nyheter Östs nyhetsinslag kommer här ett förtydligande.

Inslaget kan lätt uppfattas som att första spadtaget för Ostlänken och Kardonbanan skjuts på framtiden. Detta är ett missförstånd. Efter att återigen ha kontrollerat uppgiften med Trafikverkets ansvariga i projektet  har vi fått bekräftat att tidplanen ligger fast. Det vill säga att förfrågningsunderlag inför upphandling avseende Kardonbanan går ut i februari 2017, att anbud ska ha inkommit i april 2017 och att byggstart är beräknad till sensommaren 2017 (juli).

Vad gäller den övergripande frågan kring Ostlänken-projektets vara eller icke-vara hänvisar vi till riksdagens beslut från den 13 december 2016. Med bred majoritet antog riksdagen en infrastrukturproposition för åren 2018 till 2029. Beslutet innebär att Ostlänken kommer att byggas som en ny höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Det första spadtaget och byggstart av Ostlänken utgörs av byggandet av Kardonbanan i Norrköping. Byggstarten för planlagt område för länken är fortsatt planerad till 2019/2020. År 2021 förväntas arbete med broar, tunnlar och räls ha inletts längs hela Ostlänkens sträckning.

[osh-header title=”För mer information kontakta vår näringspolitiska chef Anna Lövheim”]

Anna_l
Anna Lövheim
0766-33 69 23
anna.lovheim@east.cci.se

Med anledning av SVT Nyheter Östs nyhetsinslag kommer här ett förtydligande.

Inslaget kan lätt uppfattas som att första spadtaget för Ostlänken och Kardonbanan skjuts på framtiden. Detta är ett missförstånd. Efter att återigen ha kontrollerat uppgiften med Trafikverkets ansvariga i projektet  har vi fått bekräftat att tidplanen ligger fast. Det vill säga att förfrågningsunderlag inför upphandling avseende Kardonbanan går ut i februari 2017, att anbud ska ha inkommit i april 2017 och att byggstart är beräknad till sensommaren 2017 (juli).

Vad gäller den övergripande frågan kring Ostlänken-projektets vara eller icke-vara hänvisar vi till riksdagens beslut från den 13 december 2016. Med bred majoritet antog riksdagen en infrastrukturproposition för åren 2018 till 2029. Beslutet innebär att Ostlänken kommer att byggas som en ny höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Det första spadtaget och byggstart av Ostlänken utgörs av byggandet av Kardonbanan i Norrköping. Byggstarten för planlagt område för länken är fortsatt planerad till 2019/2020. År 2021 förväntas arbete med broar, tunnlar och räls ha inletts längs hela Ostlänkens sträckning.

[osh-header title=”För mer information kontakta vår näringspolitiska chef Anna Lövheim”]

Anna_l
Anna Lövheim
0766-33 69 23
anna.lovheim@east.cci.se

Vi vet att det finns fler kvinnor som platsar på listan och vi behöver din hjälp för att hitta dem! Nominera dig själv eller någon annan här.

Under januari månad kan du träffa fler utav 100-listans kvinnor på facebook.

>> Ladda ner rapport 3 här

>> Populärversion rapport 3

Här kan du ladda ner de två tidigare rapporterna:

Rapport 2
>> Kompetensbehov för byggande av infrastruktur längs Ostlänken

Rapport 1
>> Kompetensbehovsanalys i samband med byggandet av Ostlänken

 

Ostlänken böjar byggas i år i Norrköping. Tidigare har undersökningar visat att det krävs 19 000 årsarbeten för att klara bygget. Det genom byggandet av själva järnvägen samt resecentra i städerna längs sträckningen. Under onsdagen presenterades en tredje rapport, som East Sweden Infra Cluster tagit fram, och den visar på ytterligare 6000 årsarbeten och det i kringliggande branscher såsom handel och restaurang.

Under ett möte på onsdagen presenterades rapporten som visar att Ostlänken kommer generera totalt cirka 25 000 årsarbeten, ytterligare 6000 mot vad de tidigare rapporterna visat, vilket skulle innebära en ökning av den östgötska och sörmländska arbetsmarknaden med 1%.

– Vi har i de tidigare rapporterna sett att Ostlänken betyder mycket för vår region och framförallt för de branscher som direkt berörs, såsom byggbranschen. I den här rapporten ser vi att Ostlänken även kommer att betyda mycket för kringliggande branscher, säger Anna Lövheim näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren. Projektet kommer också leda till ett totalt sett större bostadsbestånd och ökat inflyttande till regionen.

Ostlänken, som börjar byggas i år genom flytt av godsbangården och bygget av Kardonbanan i Norrköping, är en viktig fråga för regionen.

– Ostlänken är här och nu. Det är inte något som kanske händer i framtiden. Så det gäller att vi tillsammans i regionen mobiliserar och kraftsamlar för att klara den här utmaningen och möjligheten, fortsätter Anna. Det här är århundradets tillväxtchans för våra företag.

Ladda ner rapporten här.

Se filmer från eventet här.

Frågor besvaras av
Anna Lövheim
anna.lovheim@east.cci.se 
011 – 28 50 37

>> Livesändning ”Rapportsläpp ”Ostlänkens tillväxteffekter”

Programmet startar kl. 09.30.