Under företagardagen på Gotland delades det ut priser i sammanlagt åtta kategorier. ”Årets exportpris 2016” gick till Gotlandssnus.

Efter en heldag full av inspiration och möten med fokus på att utveckla Gotlands näringsliv på Företagardagen gick priset ”Årets Exportpris” till Gotlandssnus. Motiveringen löd:

Mottot ”Ingenting är omöjligt- det krävs bara mod” har tagit företaget från köket ut i världen och en plats bland jättar på en hårt reglerad och konkurrensutsatt marknad. Långsiktighet och innovation präglar företagets utveckling. Väl förankrat i den gotländska kalkstenen är företaget idag en viktig investerare, arbetsgivare och aktör som ständigt bryter ny mark nationellt och internationellt.

– Vi är jätteglada och stolta över att få det här priset. Vi har hållit på med både nationell och internationell export sedan 2005 och vi hoppas att vi kan sporra andra duktiga företagare på Gotland. Det här priset ska delas med alla medarbetare på Gotlandssnus för alla har varit delaktiga i den här fantastiska utvecklingen. Otroligt kul, säger Markus Wahlgren, marknadschef på Gotlandssnus.

Om Exportpriset
Exportpriset uppmärksammar gotländska företag som tagit sig ut på den internationella marknaden med varor, tjänster eller upplevelser. Priset ska också inspirera andra att vilja växa utanför Gotland, oavsett om affärerna görs med Oskarshamn eller Osaka, Nynäshamn eller Nairobi. Framgångsrik internationalisering utvecklar den lokala ekonomin och skapar arbetstillfällen och tillväxt.

Källa: gotlandssnus.se

Fleximark AB i Nyköping har mer än 35 års erfarenhet av att utveckla och tillverka märksystem för  kabel, ledare och komponenter.

Idag säljer man till hela världen och deras produkter finns i bland annat operahuset i Oslo, Mall of Scandinavia, Emporia, Karolinska universitetssjukhuset, på broar och järnväg.

Företaget startade 1978 i Lund då man såg ett behov av att märka kablar vid olika byggprojekt, idag är företaget etablerat med huvudkontor och produktion i Nyköping.

– Grunden i företaget och konceptet bygger på, likväl nu som när företaget startade, kvalitativ kabelmärkning, säger Claes Johansson, platschef på Fleximark AB. I de flesta byggprojekt krävs märkning av olika slag och det är där vi hjälper till fortsätter Claes.

Företaget ligger vackert beläget i närheten av Nyköpings hamn med utsikt över vattnet och idag arbetar 15 anställda i i produktion och på kontoret.

– Vi tillhör en stor koncern men vi är ändå ett litet företag. Vid arbetstoppar stödjer vi varandras funktioner, som en kvalitetssäkring för att vi alltid ska kunna leverera.

Fleximark tillhör sedan 20 år tillbaka den tyska koncernen Lapp Group, som är en av världens ledande leverantörer av kabel och kabeltillbehör.

– Lapp Group är ett familjeägt företag med 100 internationella bolag och 40 säljkontor med över 3000 anställda över hela världen.

Fleximark omsatte 2015 27 miljoner kronor där 44% av försäljningen sker på den svenska marknaden. Resten går på export.

– Gällande vår export så säljer vi nästan uteslutande till olika ”lappbolag” (bolag inom Lapp Group) i olika länder som i sin tur säljer vidare till slutkund.

Fleximarks produkter finns bland annat i operahuset i Oslo, Mall of Scandinavia och Emporia.

– Våra produkter syns oftast inte men finns lite överallt, avslutar Claes.

Välkommen säger vi till Alexander Widén som under hösten kommer stärka Handelskammaren. Alexander studerar vid affärsjuridiska programmet på Linköpings universitet. Vem är Alexander då? Svaren får ni i den här intervjun.

Beskriv dig själv med tre ord.
Jag är glad, driven och envis.

Vad lockade dig att göra din praktik på Handelskammaren?
Det som lockade mig till Handelskammaren var framförallt bredden. Handelskammaren är en organisation som är engagerad, aktiv och gör ett stort påverkansarbete i många viktiga frågor – frågor som jag själv tycker är viktiga. Såklart är det ett ställe jag vill göra praktik på!

Vad har du för förväntningar på din praktik?
Mina förväntningar är framförallt att lära mig mer om Handelskammarens arbete och hur de arbetar. Jag förväntar mig även att ha en riktigt rolig och lärorik termin, som ger mig inspiration och ännu mer motivation att fortsätta min master.

Vad ska du göra under din praktik?
Jag kommer främst hänga med Anna Axelsson i Linköping och följa med henne i hennes jobbvardag, som är en väldigt varierande och spännande vardag! Mina andra uppgifter kommer vara att utföra flera undersökningar, utredningar och bistå Handelskammarens anställda med all den hjälp jag kan erbjuda!

Drömjobb i framtiden?
Jag vill jobba med internationell handelsrätt och gärna jobba mot Europa.

Vad gör du på fritiden?
På min fritid umgås jag gärna med vänner och familj, tränar eller reser. Jag är även föreningsaktiv i en internationell förening för juriststudenter, vilket är en stor del av min fritid.

Det här visste ni inte om mig?
Ett riktigt Game of Thrones fan!

Fakta Alex:

Ålder: 22 år
Bor: Linköping
Studerar: Affärsjuridiska programmet med Europainriktning, Linköpings Universitet.

I tisdags startade namninsamlingen för folkinitiativet ”Rösta för Sörmland” med ett uppstartsmöte i Nyköping. Och starten blev en succé med en uppslutningen bättre än vad någon kunnat förutse.

Just nu pågår ett försök att tvinga in Sörmland i Svealandsregionen utan att invånarna får säga sitt. Besluten forceras fram utan folklig förankring och planen är att den nya regionen ska vara på plats redan till nästa val. Därför har folkinitiativet ”Rösta för Sörmland” startats där vi kräver att det hålls en folkomröstning om Sörmland ska ingå i Svealandsregionen.

För att skriva under ska du ladda ned och skriv ut blanketten. Tyvärr går det inte att skriva under digitalt. Blanketten måste fyllas i på papper, och alla uppgifter (inklusive hela personnumret XXXXXX-ZZZZ) måste fyllas i.

>> Ladda ner blanketten här.

Ifyllda blanketter kan lämnas in på följande platser (listan kommer uppdateras):

• Nyköping: Scandic Hotel
• Oxelösund: ICA Kvantum

eller postas till

Rösta för Sörmland
c/o Östsvenska Handelskammaren
Portgatan 3
633 42 Eskilstuna

Informationsmöten kommer också hållas i Eskilstuna och Katrineholm den 20 oktober.

Vi kommer att behöva både ideellt arbete och ekonomiskt stöd för att kunna bearbeta hela länet och uppnå målet som krävs för att få till en folkomröstning varför vi ber om ett stöd till föreningen Rösta för Sörmland. Du kan Swisha ditt bidrag till mobilnummer. 123-143 29 70 eller använda vårt BG 5153-1853.  Vill du som företagare ha en faktura skicka ett mejl till Catarina Hagstrand föreningens kassör  catarina@oxelosundsvarv.se  och ange belopp så mejlar hon en faktura.

[osh-header title=”Läs mer på”]

www.rostaforsormland.nu

Följ Rösta för Sörmland på Facebook

Fler nyheter >>

På ett halvår hinner det hända mycket i det lilla, men inte så mycket i det stora. Sedan vi sågs sist har jag bytt tusen blöjor och burit sju ton bebis, beräknat på fem timmars musikaldansande vyssande per dag. Ryggen tog stryk så jag har också lagt ett antal timmar hos kiropraktorn för att mjuka upp den. Senaste tiden har hundratals barnmatsburkar inhandlats och hälften av innehållet kastats. Yngsta fröken Palmér vill inte äta sånt som serveras ur burk utan det som vi andra äter. Vilket blir otroligt kladdigt och leder mig till antalet tvättmaskiner som jag kört sedan vi sågs sist …

Men nu är jag tillbaka på min stol hos Handelskammaren! Eller i min skrubb rättare sagt. Vår verksamhet utökas så jag har ingen egen kontorsplats längre. Vilket turligt nog är modernt och kallas aktivitetsbaserad kontorsinredning, eller något liknande.

Hur har det gått för er? Vad har hänt? Som jag uppfattar de breda penseldragen så vågar vi tro att Ostlänksarbetet drar igång 2017. Det är glädjande för regionens näringsliv som kan dra nytta av alla de kontrakt som följer med Sveriges genom tiderna största infrastrukturprojekt. Jag förstår också att regionen får två nya näringslivschefer, i både Linköping och Norrköping. Viktiga poster, viktiga rekryteringar! Det känns upplyftande att både länet och rikets styrelser, om trenden fortsätter, kommer ha helt jämställda styrelser om 9 år, år 2025.

Hur går det med den regionala attraktiviteten då? Är vi mer attraktiva för företag, inflyttare, besökare och investerare nu än för ett halvår sedan? Jag har själv svårt att svara på det men kanske kan du som läsare hjälpa mig? Maila mig dina bästa spaningar! Östgötamorgon i Stockholm, som lockar tillbaka de kompetenta men stressade storstads-smitarna med löfte om bättre livsbalans, är ett fint exempel på att med små medel öka attraktiviteten. Extra roligt att det är ett samarbetsprojekt mellan alla kommuner och initierat av Östergötlands egna sjöstad, Motala.

Handelskammaren vill gärna veta och sprida allt som är positivt för näringslivet och den regionala utvecklingen. Så om du har tid över, skicka mig gärna några rader! Då gör du också en god gärning genom att snabba på min återetablering i regionens tjänst.

Ser fram emot att ses igen,

Johanna Palmér
Vd, Östsvenska Handelskammaren

Fler nyheter >>

Förra ett par veckor sedan kom det årliga rankingresultatet från Svenskt Näringsliv kring de svenska städernas näringslivsklimat, nedslående läsning för ganska många av länets kommuner. Åtminstone om man tillhör de större av dem i länet eller landet. I princip alla större kommuner i Sverige gick bakåt i årets ranking, så även i vår region. Linköping rasade från sin höga position, Norrköping låg still på en blygsam placering och Eskilstuna tappade från ett redan lågt läge. Ett fåtal mindre kommuner gick framåt, bland annat Finspång, Katrineholm och Strängnäs. Även lilla Söderköping klättrade ett par steg uppåt.

Någon klok person sade att man aldrig ska kritisera ett resultat på grundval av den mätmetod som använts, det ses då lätt som en slags bortförklaring. Nej, självklart måste man alltid ta ett resultat på allvar, det visar faktiskt en bild av verkligheten. Frågan är bara hur den bilden kommit till och vilka andra saker som kan påverka bilden i ett större perspektiv. Just denna enkät bygger på svar från företag som är medlemmar i Svenskt Näringsliv, oberoende av om de varit i kontakt med kommunen eller inte. Det är också så att många faktorer som påverkar känslan av ett gott företagsklimat inte ryms i enkäten, naturligt nog. Exempelvis synen på svenska företags konkurrenskraft nu och på längre sikt är inte föremål för enkätens frågor, men kan mycket väl påverka resultatet. Det vore inte alls konstigt om svaren – med dagens stora utmaningar på arbetsmarknaden i Sverige och ett oroligt politiskt omvärldsläge – blir negativt påverkade av enskilda företagares oro inför framtiden.

Många som läser rankingen reagerar på att den inte stämmer med deras bild av hur näringslivet vibrerar och lever i just deras stad. De kreativa miljöer som ofta fångar upp och stimulerar till nya företag i framtidsbranscher, kanske inte är så berörda av kommunen och dess service till företag. Man har inte behov av mark, serveringstillstånd eller bygglov, utan det som är centrala faktorer för att mäta näringslivsklimatet för dessa blir snarare hur benägna företagen i staden är när det gäller att nätverka, klustra ihop sig och skapa affärsnytta för sig och sin bransch. Hur får man den typen av dynamik att avspeglas i en mätning?

Handelskammaren sitter med i näringslivsråd i regionens olika kommuner och vet att det både finns ambition och vilja som sedan omsätts i konkret arbete – både bland de kommuner som klättrat i rankingen och de som dalat. Det inbjuder till ytterligare reflektion kring hur vi kan använda rankingen ännu bättre. Ett står klart – det är en ögonblicksbild som ska tas på allvar, men mer som en av flera bitar i ett större pussel än sanningen svart på vitt. För en ranking har inget egenvärde, det är först när vi riktigt tydligt kan läsa ut vilka faktorer som behöver förbättras i en kommuns arbete med och för näringslivet som den blir ett riktigt vasst verktyg!

Anna Lövheim
Näringspolitisk chef

Visst har du någon gång undrat varför vissa människor verkar så otroligt lyckliga? Författaren Gregory Ciotti har studerat ämnet och på u99. com delar han med sig av sina observationer. Vad som är lycka definieras olika av varje individ men Ciotti har funnit några gemensamma nämnare.

1. Var sysselsatt men inte jäktad
Forskning visar att ”jäktad” snabbt leder till att du blir olycklig. Å andra sidan indikerar många studier att sysslolöshet också kan vara slitsamt. Dåliga nyheter för dem som längtar efter drömmen från Office Space om att inte göra någonting. Du bör utöka din komfortzon men inte så mycket att du känner dig överväldigad.

2. Ha fem nära relationer
Att ha ett par nära relationer gör människor lyckligare när de är unga och det har även visat sig hjälpa oss leva längre och med en högre livskvalitet. Riktiga vänner är verkligen värda sin vikt i guld. Siffran är inte det viktiga här, det viktiga är den ansträngning du lägger in i dina förhållanden.

3. Knyt inte din lycka till yttre händelser
Ödmjukhet är inte att tänka mindre om sig själv, utan att tänka mindre på sig själv. – C.S. Lewis Självkänsla kan vara knepigt. Det är absolut bra för självförtroendet, men mycket forskning tyder på att självkänsla som är knuten till yttre lycka kan vara mycket obeständig.

4. Träning
Oavsett hur mycket du hatar träning kommer träning att få dig att må bättre om du håller fast vid den. Så gör det till en av dina regelbundna vanor. Det gör ingen skillnad vilken aktivitet du väljer. Det måste finnas minst en fysisk aktivitet som du kan stå ut med.

5. Välkomna obehag för att behärska en förmåga
Lyckliga människor har generellt sett något som kan kallas deras ”signaturstyrka” – minst en sak de har blivit skickliga på även om inlärningsprocessen innebar obehag. Ett känt citat från den tecknade tv-serien Adventure Time säger ”Att vara superusel på något är det första steget till att vara ganska bra på något”, och det är sant.

6. Lägg mer pengar på upplevelser
Verkligt lyckliga människor är mycket försiktiga med att lägga pengar på föremål och väljer istället att lägga pengar på upplevelser. Köp av upplevelser har en tendens att göra oss lyckligare, i alla fall enligt forskning. Faktum är att en mängd forskning visar att de flesta människor är mycket lyckligare när de köper upplevelser än när de köper materiella varor.

7. Ignorera inte dina drömmar
Denna punkt är mer anekdotisk än vetenskaplig, men kanske den viktigaste. När tidningen The Guardian frågade en sköterska från ett vårdhem för obotligt sjuka om de fem saker döende personer ångrar mest var ett av de vanligaste svaren att folk ångrade att de inte följt sina drömmar. Som ordspråket säger, det finns sju dagar i veckan och ”någon dag” är inte en av dem.

Källa: Global utsikt, Nr 3, 2016 (99u.com)

Vid regeringens presentation av infrastrukturpropositionen blev det klart att regeringen säger ja till höghastighetståg. Byggandet av ny höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö kommer att ske etappvis och i den takt som ekonomin tillåter menar infrastrukturministern Anna Johansson. Ostlänken kommer att byggas som första etapp med byggstart 2017. Regeringen vill under kommande planperiod satsa över 100 miljarder kronor på infrastruktur och höjer därmed anslagen för drift och underhåll för järnvägen med 47 procent. Planen för byggandet av höghastighetsjärnvägen sträcker sig fram till 2029 men det är inte regeringens ambition att hela höghastighetssystemet ska vara färdigbyggt 2029 eftersom ekonomin inte tillåter att man bygger allt på en gång. Regeringens mål med nya stambanor för höghastighetståg är att tillföra ökad kapacitet, knyta samman Stockholm, Göteborg och Malmö, stärka de regionala sambanden och arbetspendlingen samt en etappvis utbyggnad i en takt som ekonomin tillåter. Regeringen betonar samtidigt vikten av att bygga järnvägen på ett smart sätt så att höghastighetsprojektet inte undantränger andra infrastrukturprojekt.

Anna Johansson hade gärna sett en bredare överenskommelse mellan de politiska partierna gällande satsningen men moderaterna sa under torsdagen nej till en satsning på höghastighetståg. Moderaternas Jessica Rosencrantz (trafikpolitisk talesperson) betonade samtidigt att moderaterna säger ja till byggandet av Ostlänken men att partiet inte ställer sig bakom byggandet av höghastighetståg utan istället vill satsa på underhåll och upprustning av befintlig järnväg.

ESIC ser mycket positivt på beskedet från regeringen idag. I och med beslutet är det klart att järnvägen mellan Järna och Linköping kommer att byggas och vi ser fram emot när första spadtaget tas i Norrköping 2017 då byggandet av Kardonbanan inleds.

Rätt investeringar i transportinfrastrukturen bygger Sverige starkt och hållbart för framtiden

Trafikverkets samlade effektbedömningar

Trafikverket presenterade den 23 september sina samlade effektbedömningar (SEB) för utbyggnad av järnväg i södra Sverige. Av SEB framgår att höghastighetsbanor ökar den regionala tillgängligheten mer än utbyggda stambanor och möjliggör nya resemönster. I SEB värderas de effekter som inte kan åsättas ett pris, såsom åtgärdernas fördelningseffekter och hur de motsvarar Sveriges transportpolitiska mål. Till skillnad från tidigare kalkyler som publicerades i maj och juni tidigare i år innebär SEB kvalitativa bedömningar. Utöver det som beaktas i SEB kan det finnas andra politiska aspekter som man vill beakta, exempelvis effekter via tillkomsten av nya bostäder, internationella företagsetableringar i dynamiska regioner med mera. För närvarande görs en oberoende forskningsorganisation (TÖI) en så kallad second opinion av Trafikverkets samhällsekonomiska analyser. Trafikverket fortsätter samtidigt att analysera effekterna av utbyggd järnväg bland annat gällande möjlig trafikering.

Läs mer här:

Trafikverket – Samlad effektbedömning gjord för utbyggd järnväg

Sverigeförhandlingen – Nu finns en samlad effektbedömning för utbyggd järnväg

>> Ladda ner blanketten här.

Maria Daréus är Kammarforums nya ansikte i Norrköping. Maria kommer se till att ni som gäster kommer få den bästa servicen, det godaste kaffet och verkligen trivas hos oss. Dessutom kommer hon se till att det blir fredagsfika på kontoret! Välkommen Maria – du är efterlängtad.

Vad var det som lockade med tjänsten som receptionist på Kammarforum?
Jag var sugen att anta nya utmaningar. Och när det här dök upp så kändes det som ett intressant och spännande jobb.

Jag har jobbat länge inom servicebranschen och här fick jag möjligheten att fortsätta med det men även kombinera med administrativa tjänster och hantering av handelsdokument vilket kändes intressant och utmanande.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?
Min viktigaste uppgift är att ta hand om våra gäster på Kammarforum så att de känner sig väl omhändertagna och trivs hos oss.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya arbete?
Jag ser fram emot att bli expert på handelsdokument!

Och såklart att möta alla medlemmar och trevliga gäster och tillgodose deras behov. Jag har varit här nu drygt en månad och det är så trevligt att prata med våra medlemmar, både business och annat.

Hur är ditt liv utanför arbetet?
Jag umgås med min härliga familj. Jag har en man och två barn som jag gärna tillbringar så mycket tid jag kan med. Annars gillar jag att resa, shoppa och äta god mat.

Det visste ni inte om mig?
Jag älskar att baka. Tårtor, desserter och bakverk! Så nu kommer det bli fredagsfika på Handelskammaren – det ska jag se till!

[osh-header title=”Fakta Maria”]

Ålder: 28
Bor: Villa i Åby
Familj: Man och två barn
Yrkesbakgrund: Arbetat inom service och restaurang hela min karriär. Bland annat på Brasserie Bagarstugan och nu senast på Villa Flora, Billbäcks trädgårdscafé.