I intervjun berättar Magnus Wallerå, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, hur YH fungerar och vilken roll utbildningsformen kan spela för företagens kompetensförsörjning. Se honom svara på tre frågor i videon nedan.

Inför USA mellanårsval den 3 november intervjuade vi Taimaz Ghaffari, expert på amerikansk politik och personen bakom LoungePodden.

Taimaz gav sin bild av stämningen i USA och vad valet kunde innebära för Trump, Sverige och svenska företag. Han resonerade också om demokraternas möjligheter att vinna majoritet i senaten och om den ökade politiska konkurrensen i traditionellt republikanska delstater som Texas och Alaska.

I videointervjun ställde vi följande frågor:

  1. Vilket parti ser ut att vara mest populärt bland väljarna och vilka effekter kan det ha? 

  2. Hur kan mellanårsvalet påverka Trump och den sittande administrationens möjligheter att genomföra sin politik?

  3. Hur kan mellanårsvalet påverka USA:s relationer med Sverige och andra länder?

  4. Vilka politiska frågor och beslut bör man följa efter valet för att förstå hur USA:s politik kan utvecklas framöver?

  5. Har du något sista medskick till våra medlemsföretag? 

Se hela videointervjun här nedan.

Östsvenska Handelskammarens årliga kartläggning omfattar 425 av de omsättningsmässigt största företagen i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Resultatet visar att framstegen är små och att jämställdheten i styrelserummen fortfarande är långt borta.

Fler styrelseplatser till kvinnor, men utvecklingen går trögt

Kvinnor innehar nu 26 procent av styrelseplatserna, en ökning med en procentenhet från förra året. Samtidigt har andelen företag med minst en kvinna i styrelsen minskat för andra året i rad, från 62 procent 2024 till 58 procent i år. Det innebär att 42 procent av de granskade bolagen helt saknar kvinnliga styrelseledamöter.

Bara 20 procent av bolagen når upp till en jämställd fördelning, där kvinnor och män vardera innehar mellan 40 och 60 procent av styrelseplatserna. Det är visserligen en förbättring från fjolårets 19 procent, men fortfarande sämre än 2024 års nivå på 23 procent.

– En liten uppgång i statistiken får inte skymma det stora problemet. När så många företag fortfarande saknar kvinnliga ledamöter behöver vi ifrågasätta hur styrelser sätts samman. Det handlar om att tillvarata kompetens som annars riskerar att gå förlorad, säger Jonna Drougge, projektledare näringspolitik på Östsvenska Handelskammaren.

Rekord för kvinnliga vd, men färre ordförande

På vd-posterna syns en tydligare förbättring. Andelen kvinnor har ökat från 12 till 15 procent, den högsta noteringen sedan mätningarna inleddes 2018. Samtidigt har andelen kvinnliga styrelseordförande sjunkit från 12 till 10 procent.

Kartläggningen visar också ett samband mellan könsfördelningen i företagens ledning och styrelse. I bolag med en kvinnlig vd är 48 procent av styrelseledamöterna kvinnor, jämfört med 22 procent i bolag med en manlig vd.

De regionala skillnaderna är tydliga. Gotland har högst andel kvinnliga styrelseledamöter med 30 procent, medan Sörmland har störst andel jämställda styrelser, 26 procent.

Kompetensen finns, nu behöver fler företag bredda sökandet

För Östsvenska Handelskammaren är jämställdhet i styrelserna också en fråga om företagens långsiktiga konkurrenskraft. Genom satsningen 100-listan, som drivits sedan 2014, synliggör Handelskammaren kvalificerade kvinnor för styrelseuppdrag.

– Kompetens ska alltid stå i centrum när en styrelse rekryteras. Men då måste företagen också vara beredda att söka utanför sina invanda nätverk. Vi vet att det finns många kvalificerade kvinnor som kan bidra med värdefull erfarenhet och nya perspektiv. Nu behöver fler företag ta vara på den möjligheten, säger Jonna Drougge.

Läs hela rapporten: Jämställdhet i näringslivet 2026 (PDF).

Intervjuer och mer information

Rapportenpresenteras den 21 oktober kl 9.30 i samband med Styrelsedagen i Linköping hos Östsvenska Handeölskammaren på LINK Business Center. Projektledare Jonna Drougge finns tillgänglig för intervjuer digitalt eller på plats i samband med att rapporten släpps.

För intervjubokning och ytterligare information, kontakta Östsvenska Handelskammarens kommunikationschef Rickard.widgren@ostsvenskahandelskammaren.se

Hur väl rustade är egentligen svenska företag för en allvarlig kris eller ett krig? I ett förändrat säkerhetsläge behöver beredskap bli en självklar fråga på företagsledningens agenda. Det handlar inte bara om att hantera risker, utan om att säkra verksamheten och bidra till ett samhälle som fortsätter fungera även under svåra förhållanden. 

Det var utgångspunkten när Östsvenska Handelskammaren samlade ett 50-tal deltagare på LINK Business Center för att lyssna till Olle Ytterberg, Senior Advisor Strategy & Public Affairs på Combitech. 

Ett starkt näringsliv bygger ett starkt samhälle 

Sambandet mellan näringsliv och försvar är inget nytt. Olle Ytterberg blickar tillbaka på 1930-talet, då Sverige satsade på att stärka sin försvarsförmåga genom inhemsk industri. 

– När Per Albin Hansson på 1930-talet talade om att Sverige behövde bygga sina egna vapen lade det grunden för en industri som både stärkte vår försvarsförmåga och bidrog till att bygga folkhemmet, säger Olle Ytterberg. 

Poängen är lika relevant idag: Ett starkt näringsliv bidrar till ett starkt samhälle. Företagens förmåga att producera, leverera och upprätthålla viktiga funktioner stärker hela landets motståndskraft. 

Totalförsvaret omfattar både militärt och civilt försvar. När samhället utsätts för stora påfrestningar måste allt från transporter och energiförsörjning till produktion och handel fortsätta fungera. Här har företagen en nyckelroll, menade Ytterberg. 

– Vi är globalister och ska förbli det. Att hålla igång handeln och företagens verksamhet är en viktig del av vår gemensamma motståndskraft, konstaterade Olle Ytterberg under förmiddagens seminarium. 

För den östsvenska regionen, med ett starkt industri- och exportberoende näringsliv, är förmågan att hålla igång leveranskedjor och internationella affärer särskilt viktig. 

Hur förberett är ditt företag? 

Beredskap börjar med att förstå den egna verksamhetens sårbarheter. Olle uppmanar företagsledare att ställa tre grundläggande frågor: Vad förväntas vi leverera vid höjd beredskap? Vilka andra aktörer och system är vi beroende av? Och har vi en plan om något slutar fungera? 

En kris eller ett krig kan snabbt förändra förutsättningarna. Krigsplacerade medarbetare kan behöva lämna sina ordinarie arbetsuppgifter, elbrist kan kräva ändrade arbetstider och digitala störningar kan slå ut viktiga funktioner. Det kräver också ledarskap. När informationen är bristfällig och förutsättningarna förändras snabbt måste företagsledningar kunna fatta beslut även under stor osäkerhet. Olle uppmuntrar därför företag att identifiera sina risker, skapa alternativ och planera för hur verksamheten ska fortsätta. 

Motståndskraft bygger vi tillsammans 

Inget företag verkar isolerat. Leverantörer, kunder, myndigheter och samhällsviktiga funktioner är beroende av varandra. Därför behöver beredskapsarbetet också bygga på samverkan och en gemensam förståelse för vilka funktioner som måste fungera. 

Seminariet väcker både frågor och samtal. Flera deltagare stannar kvar efteråt för att diskutera hur företagen kan stärka sin beredskap. 

Ytterberg kommunicerar ett tydligt budskap: Beredskap kan inte vänta tills krisen är ett faktum. Genom att kartlägga beroenden, planera för störningar och stärka samarbetet med andra kan företagen bidra till ett mer robust samhälle. Och samtidigt stå bättre rustade för framtidens utmaningar. 

Kunskap som stärker företagens internationella affärer

Det föränderliga världsläget har satt tullfrågorna högt på företagens agendor. Rätt kunskap om varors ursprung, klassificering och tullvärde kan bidra till både lägre kostnader och minskade risker.

I samband med Östsvenska Handelskammarens utbildning Effektiv tullhantering samtalar Henrik Lund, vikarierande projektledare för internationell handel, med kursledaren och tullexperten Kristian Sördell-Halse från Simplicus.

Vilka tullfrågor är mest aktuella just nu? Varför är varors ursprung så viktigt? Och hur kan företag arbeta mer kostnadseffektivt med tullhantering?

Klicka på filmklippet för att se intervjun och ta del av Kristians råd och reflektioner.

SeaPattern skänker pengarna till Svenskt centrum för hållbar vattenkraft. Centret samlar universitet, näringsliv och myndigheter kring forskning som ska bidra till en säker, effektiv och mer hållbar vattenkraft. Forskningen omfattar bland annat turbiner och generatorer, vattenbyggnad samt frågor om miljö och samhälle. 

Valet ligger nära SeaPatterns egen verksamhet. Bolaget ser vattenkraften som en viktig del av både energiomställningen och ett robust energisystem och vill genom donationen bidra till fortsatt forskning och utveckling inom området. 

Mer el ur befintliga vattenflöden 

SeaPattern utvecklar teknik för att öka elproduktionen i befintliga vattenkraftverk. Efter att vattnet passerat kraftverkets ordinarie turbiner finns rörelseenergi kvar i flödet. Med flytande turbiner i utloppskanalen nedströms kraftverket vill bolaget ta till vara en del av den energin. 

Affärsidén bygger på att öka produktionen av förnybar el genom att använda vattenflöden och infrastruktur som redan finns. Lösningen kräver inga nya dammar och turbinerna kan enligt SeaPattern tas bort utan permanenta ingrepp. 

Hållbarhet är därmed nära kopplad till både tekniken och bolagets affärsstrategi. SeaPattern framhåller också att utmärkelsen har varit betydelsefull för ett växande bolag. Erkännandet stärker trovärdigheten kring verksamheten och ger ytterligare kraft i arbetet med att utveckla tekniken och nå fler aktörer på marknaden. 

Energi och hållbar tillväxt 

East Sweden Sustainability Award uppmärksammar företag och personer som bidrar till långsiktig hållbar utveckling. För Östsvenska Handelskammaren förenar SeaPatterns arbete två frågor som är centrala för regionens konkurrenskraft: trygg energiförsörjning och hållbar tillväxt. 

Tillgången till pålitlig och fossilfri energi är avgörande för näringslivets utveckling och elektrifiering. Samtidigt behöver omställningen skapa förutsättningar för innovation, investeringar och växande företag i regionen. 

Svenskt centrum för hållbar vattenkraft

Svenskt centrum för hållbar vattenkraft, SVC, är ett kompetenscentrum som driver forskning och utveckling för att stärka vattenkraftens roll i framtidens hållbara energisystem. Inom arbetspaketen Miljö och samhälle, Vattenbyggnader samt Turbiner och generatorer, möjliggör SVC gemensamma forskningssatsningar som skulle vara kostsamma och omfattande för aktörer att bedriva på egen hand. Centret finansieras av 35 myndigheter, universitet, högskolor och företag inom branschen.

Klimat- och energiomställningen är en av vår tids stora samhällsutmaningar, och behovet av forskning och innovation för ett hållbart energisystem är större än någonsin. Vi är därför mycket tacksamma för donationen från SeaPattern. Bidraget stärker möjligheterna att driva forskning och kunskapsutveckling som kan bidra till framtidens hållbara energiförsörjning.

Under lunchträffen den 8 september mötte Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, medlemsföretag för samtal om svensk ekonomi, tillväxt och företagens långsiktiga förutsättningar.

– Det viktigaste är att vi får en ekonomi som växer, säger Mikael Damberg och lyfter tillväxten som avgörande för företagens möjligheter att expandera, exportera och anställa.

Damberg pekade också på behovet av långsiktiga spelregler för energi och infrastruktur. Se hela den korta intervjun i videon nedan.

På söndag är det dags – Sverige går till val. När folket sagt sitt börjar sedan arbetet ute i kommuner, regioner och riksdag för att fördela mandaten och formera nya (eller nygamla) styren. Det blir spännande och kan leda till en lång väntan. Vi minns tidigare talmansrundor när Andreas Norlén fått bjuda på såväl kakor som hemodlade tomater för att komma vidare i regeringsbildningen. Men det kan också gå undan, beroende på resultat och partiernas samarbetsvilja.  

Om Liberalerna klarar sig och Tidöregeringen styr vidare, bör det gå ganska snabbt. Några ministerportföljer som byter händer, nya som skapas och andra slås ihop, men klart inom rimlig tid. Når L inte riksdagsspärren och/eller Tidö inte samlar ihop tillräckligt många mandat, ja, då är det mer ovisst. Särskilt som oppositionsblocket inte är något block; både S och C har visat vilja att samla den politiska mitten. Vad nu det innebär, , men sannolikt fordrar det att något eller några partier korsar ”blockgränsen”. Några högst kvalificerade spaningar om utfallet får vi den 11 september. Sedan får vi se. 

Från Handelskammarens sida har vi i olika sammanhang påtalat, bland annat i en debattartikel, att oavsett valresultat förväntar vi oss långsiktighet och fokus på frågor avgörande för näringslivets framgång. Ett centralt budskap, vilket vi kommer följa upp när vi efter valet träffar nyvalda ledamöter på lokal, regional och nationell nivå.  

Även om Handelskammaren varit högst aktiv i valrörelsen genom debatter, politikerträffar och samtal, kan man på sätt och vis hävda att det är först efter valet som vårt opinionsarbete börjar på allvar.  

Förutom förutsägbara förutsättningar för företagande, kommer vi lägga stor vikt vid regional sammanhållning och konkurrenskraft. Här är Handelskammaren den starkaste rösten för att få näringsliv, politik, förvaltning och akademi att sträva mot samma mål. Jobbar vi inte tillsammans, blir vi omsprungna och förbisedda. Debaclet med Ostlänksbeskedet i Linköping, är ett smärtsamt exempel på det. Så när kampanjledare och kandidater den 14 september pustar ut, kavlar vi upp ärmarna inför en intensiv höst i de östsvenska företagens tjänst.  

Maria Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef

Inför en fullsatt lokal framträdde klara skillnader mellan partiernas prioriteringar. Debatten påvisade hur synen går isär kring Linköpings framtida utveckling, kommunens behov av verksamhetsmark och jordbruksmarkens betydelse för livsmedelsproduktion och beredskap.

I filmen nedan summerar Östsvenska Handelskammarens vice vd och näringspolitiska chef Maria Hummelgren och Correns chefredaktör Christer Kustvik sina viktigaste intryck från debatten och varför det är viktigt att hålla samhällssamtalet levande inför valet. Du kan även ta del av hela debatten på Correns hemsida. Corren är en del av mediekoncernen NTM.

Debattartikel publicerad i Corren, Norrköpings Tidningar, Södermanlands Nyheter och Motala Vadstena Tidning

I en valrörelse är det rimligt att konfliktlinjer och skillnader mellan politiska partier och kandidater tydliggörs. Efter valdagen, när väljarna sagt sitt, bör dock politiken skyndsamt skifta fokus från kortsiktig konflikt till långsiktiga lösningar och handlingskraft. Hos östsvenska företag finns en tydlig förväntan på kommande styren lokalt, regionalt och nationellt att ta sikte på framtiden.
Det tillhör företagens vardag att hantera hård konkurrens, förändrade marknader och teknisk utveckling. Betydligt besvärligare är att anpassa sig efter tvära politiska kast och kortsiktiga beslut. Östsvenska Handelskammarens medlemsundersökning inför valet visar att en tredjedel av de östsvenska företagen efterfrågar breda politiska överenskommelser som håller över flera mandatperioder, eftersom det minskar osäkerheten i affärsplaneringen. Ett ger ett tydligt budskap till politiken är därför: Vi kräver långsiktighet i frågor som är avgörande för näringslivets investeringar och tillväxt.

Högst på kravlistan står energiförsörjningen. Vart tredje företag pekar på tillgång, konkurrenskraftiga priser och en välfungerande marknad för energi som helt avgörande för tillväxten. För att näringslivet ska kunna möta kraven på ökad produktivitet och omställning på den internationella marknaden behöver Sverige, och inte minst vår region, såväl ökad elproduktion som utbyggt elnät. Det handlar om mycket stora investeringar över tidshorisonter som sträcker sig långt efter nästa mandatperiod. För att lyckas krävs en uthållig energipolitik, som levererar förutsägbara processer och reformer. Vår bedömning är att politisk insikt om dessa förutsättningar finns, nu fordras handling. Ska företagen leverera, måste också politiken göra det.

Andra valfrågor som rankas högt av östsvenska företag är förbättrat företagsklimat, minskad regelbörda samt förbättrat försvar och höjd beredskap. I tider av hårdare global konkurrens och stor geopolitisk osäkerhet, ska Sverige ligga i framkant och utveckla vår potential – inte fastna i partipolitiskt käbbel. Politiken måste bättre beakta hur beslut (eller brist på desamma) påverkar företagens möjligheter att investera, anställa och utvecklas. Reformer som stärker tillväxt, omställning och framtidstro måste prioriteras.

Vi inser att alla politiska beslut varken kan eller bör göras upp i konsensus, men Sverige har inte råd med fyraårsperspektiv i frågor som avgör näringslivets förutsättningar. Pålitlig energiförsörjning, välutvecklad infrastruktur och fördelaktiga villkor för omställning kan inte fortsatt vara föremål för politiska nycker. Så låt oss få en nervkittlande valrörelse, men därefter bör nyvalda politiker borsta av sig dammet och axla ansvaret som handlar om mer än att vinna debatten. Det östsvenska näringslivet förväntar sig inte fler löften, utan långsiktig och förutsägbar politisk leverans.

Simon Helmér, vd
Maria Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef