Det blev en kväll fylld av möten, samtal och viktiga perspektiv på näringslivets utveckling när Handelskammaren höll sitt årsmöte. Här har vi samlat några ögonblick från kvällen. Kanske fastnade du, en kollega eller någon du känner på bild? Se bildspelet här.

Se bilderna från årsmötet här:

– En något ökad efterfrågan på varor och tjänster samt ett kraftigt behov att anställa, är beskedet från de östsvenska företagen, säger Maria Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef på Handelskammaren. 

På kort sikt ser drygt 40 procent en ökad efterfrågan, och inom ett år bedöms den öka till nära 60 procent. På personalsidan behöver nästan hälften av bolagen som deltagit i undersökningen anställa, och rekryteringsbehovet syns inom flera branscher och storlekar på bolag. Energi- och hållbarhetssektorn, restaurang/konferens samt IT och teknik har störst behov av ny personal. 

– Det är förstås positivt att så många bolag i vår region vill anställa. Samtidigt vet vi att kompetensförsörjningen upplevs som ett hinder för tillväxt, då det är svårt att få tag i rätt utbildad personal. Kompetensfrågan fortsätter således vara ett viktigt fokus för oss som Handelskammare och näringslivets röst.

En något ljusare syn på ekonomin framåt anas i rapporten, och tron på det egna bolagets framtid liksom regionens står sig alltjämt stark.

– Ytterligare spännande inslag är att vi den här gången frågat medlemmarna vilken fråga de tycker är viktigast inför stundande valrörelse liksom vilka förväntningar de har på politiken efter den 13 september. Det är rekommenderad läsning, avslutar Maria Hummelgren.

>> Läs rapporten i sin helhet här <<

– Det är ett mycket olyckligt besked om Ostlänken och jag är djupt besviken, kommenterar Charlotta Elliot, talesperson för infrastrukturfrågor på Östsvenska Handelskammaren. 

Det handlar om regeringens och Sverigedemokraternas beslut inom ramen för ny Nationell plan för transportinfrastruktur 2026-2037, där Ostlänken inte kommer nå ända in till Linköping C. Istället ska nu spåren avslutas i Tallboda, norr om Linköping. 

– Det här går tvärtemot det som vår region och svensk järnväg behöver. Linköping kommer bli en än större flaskhals och arbetsmarknadsförstoringen mellan regionens största städer stoppas nu helt. 

Beskedet innebär också att det befintliga stationsläget i Linköping behålls och den långtgående stadsplaneringen kring en ny station slängs i papperskorgen. 

– Många av näringslivets investeringar förlorar som genom ett trollslag allt värde. Det handlar dessutom om flera års kostsamt planeringsarbete från både kommunen, Trafikverket och andra aktörer som går förlorat, fortsätter Charlotta Elliot. Det företag behöver mest av allt är stabila och långsiktiga förutsättningar sin tillväxt och regionens konkurrenskraft. Regeringens och SD:s besked ger raka motsatsen och det är som ett hån mot vår region. 

Idag välkomnade Östsvenska Handelskammarens praktikanter Ebba Blomqvist och Tilda Johansson Filippa Svensson från Sydsvenska Handelskammaren till Linköping för ett praktikantutbyte mellan handelskammare med fokus på erfarenhetsutbyte och nätverkande. Dagen föregicks av ett digitalt möte där de fick möjlighet att lära känna varandra och utbyta första intryck.

Under besöket fick praktikanterna en inblick i hur de båda handelskammarna är organiserade utifrån medlemsföretagens behov. Trots olika arbetssätt och upplägg finns ett gemensamt mål: att skapa värde för näringslivet.

– Det har varit superkul och intressant! Vi har verkligen fått inblick i att respektive Handelskammare är strukturerad på olika sätt utifrån medlemsföretagens behov. Uppläggen och arbetssätten skiljer sig, men har ändå samma mål, säger Ebba.

Samtliga tre praktikanter läser, eller har läst, Politices kandidatprogrammet, men vid olika universitet. Även det blev en intressant del av mötet.

– Det var verkligen intressant att se hur lika men ändå olika våra utbildningar och handelskamrar är. Utbytet gav oss verkligen stor förståelse för hur givande det kan vara att dela erfarenheter med varandra, säger Tilda.

Praktik och möten mellan studenter, arbetsgivare och organisationer är en viktig del av arbetet med framtidens kompetensförsörjning. Den här typen av praktikantutbyte mellan handelskammare ligger också i linje med Östsvenska Handelskammarens Praktikupprop för framtidens kompetens, som lyfter behovet av fler praktikplatser och starkare samverkan mellan utbildning och arbetsliv.

Östsvenska Handelskammaren bildades 1913. Samma år bildade bröderna Birger och Fredrik Ljungström STAL, Svenska Turbinfabriks AB Ljungström, och köpte de tidigare artilleriverkstäderna i Finspång. Grunden till det som idag är Siemens Energy var lagd. Att åren sammanfaller är knappast ett sammanträffande. Det är i början av 1900-talet som handelskamrar uppstår runt om i Sverige. Industrialismen hade fått fäste, företag skapades och såg ett behov av att organisera sig och sina gemensamma frågor och utmaningar i regionala handelskamrar. 

Att kamrarna uppstod i hamnstäder ser vi arv efter idag, över 100 år senare. Norrköpings hamn är till exempel skäl för att regionens näst största arbetsgivare Siemens Energy med drygt 4 000 medarbetare alltjämt ligger i Finspång. Den korta och goda förbindelsen mellan produktion och skeppning ut i världen – över 95 procent av tillverkningen går på export – är avgörande för företagets fortsatta tillväxt i vår region. 

När Norrköpings stadskärna nu utvecklas (mycket på grund av Ostlänkens dragning) och hamnverksamheten alltmer flyttas till Händelö, är det alltså kritiskt att en robust och säker väg dit säkras som klarar laster av turbinernas mått och vikt. Det är en fråga som vi på Handelskammaren tillsammans med bolaget, berörda kommuner och Regionen driver på.  

I dagarna arrangerades spadtag för Siemens Energys expansion i Finspång. Verkstadsytorna ska byggas ut och stora investeringar görs i såväl lokaler som maskiner. Tusen nya medarbetare ska adderas inom ett par år och produktionskapaciteten utökas rejält. En av dem som höll i spadarna var bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), som betonade vikten av ett öppnat exportkreditsystem, kortade tillståndsprocesser och frihandelsavtal över hela världen – även dessa frågor som Handelskammaren står och verkar för.  

Med en tillväxttakt på 50-60 nyanställda i månaden, är det inspirerande att det stora industri- och teknikbolaget når framgångar även gällande jämställdhet. Nyligen tilldelades Siemens Energy Industrins jämställdhetspris 2025 för sin inkluderande arbetsplats där 30 procent av cheferna är kvinnor, en siffra som dessutom fortsätter att öka. I tider av tuff konkurrens om arbetskraften är det förstås viktigt att ta vara på all kompetens och på så sätt också öka sin egen attraktionskraft för fler anställningar.  

Med Siemens Energy som gott exempel ser vi de gemensamma nämnarna mellan industrin/näringslivet och Handelskammaren. Mycket har förändrats på drygt 110 år, men regional konkurrenskraft som grundas i hållbar energiutveckling, pålitlig infrastruktur och god kompetensförsörjning är fortfarande grunduppgiften för Handelskammaren – till gagn för samtliga våra medlemsföretag.  

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Syftet med workshopen i elektrifieringen av Ostlänken var att bygga kunskap och öka systemförståelsen, snarare än att förbereda en upphandling. Utifrån tidiga antaganden diskuterades vilka elektrifierade maskiner som redan finns, vilka som kommer att behövas och hur energiförsörjningen kan organiseras i ett projekt av den här storleken.

Planering och laddning avgör elektrifieringen av Ostlänken

En tydlig slutsats från dagen var att elektrifieringen av Ostlänken inte främst handlar om enskilda maskiner, utan om hur hela produktionen planeras. Det behövs laddinfrastruktur nära arbetsplatsen, men också nya lösningar för energilogistik, till exempel en elektrifierad logistikhubb för omlastning, laddning och samordning av transporter.

Deltagarna lyfte också behovet av att använda effektuttaget från elnätet smartare. Skiftgång, batterilagring och bättre produktionsplanering pekades ut som viktiga delar för att en elektrifierad entreprenad ska fungera i praktiken.

Elektrifieringen av Ostlänken måste bygga på realistiska steg

Samtalen visade att utvecklingen går snabbt och att mycket teknik redan finns på marknaden. Samtidigt varierar mognaden mellan olika arbetsmoment. Vissa delar av entreprenaden kan elektrifieras redan i dag, medan andra, särskilt i de tyngre segmenten, fortfarande har tydliga begränsningar.

Det gäller inte minst rivnings och anläggningsarbeten, där tillgången på tunga elmaskiner över 25 ton fortfarande är begränsad. Därför återkom flera grupper till samma slutsats: omställningen behöver vara stegvis och realistisk, med fokus på de delar där tekniken är mogen här och nu.

Tydliga spelregler behövs för investeringar

En annan viktig insikt var att elektrifieringen kräver långsiktighet. Entreprenörer och leverantörer behöver våga investera i dyrare maskiner, laddlösningar och service. Då krävs tydliga förutsättningar från beställarsidan och en kravställning som gör investeringarna möjliga att räkna hem.

Det fördes också resonemang om praktiska lösningar som kan underlätta omställningen, till exempel viktbonusar för batterier och anpassade regler för kör och vilotider vid laddning. Sådana justeringar kan bli viktiga för att skapa rimliga villkor i ett läge där tekniken finns, men där systemen runt omkring ännu inte har anpassats fullt ut.

Nya arbetssätt öppnar för förbättrad resursanvändning och stärker konkurrenskraften

Workshopen handlade inte bara om teknik och infrastruktur, utan också om ett nytt sätt att se på bygg och anläggningsprocessen. Ett exempel var att begreppet rivning med fördel kan ersättas av demontering, vilket bättre speglar ett modernt fokus på cirkulär masshantering, återvinning och bättre resursutnyttjande.

Elektrifiering handlar alltså inte bara om att byta drivmedel. Det speglar en bredare förändring i branschen, där nya arbetssätt, smartare logistik och mer strukturerad produktion blir avgörande.

Under workshopen identifierade deltagarna flera möjliga vinster med elektrifieringen, bland annat lägre buller, bättre arbetsmiljö, minskad klimatpåverkan och starkare konkurrenskraft över tid. Det stora engagemanget i regionen blev också tydligt under dagen.

– Det finns ingen återvändo. Samtidigt ser vi ett stort engagemang och mycket kunskap, inte minst i den här regionen. Det finns en tydlig lust att vara med, sa Ylva Gustafsson Höjer, enhetschef för strategisk programsamordning på Trafikverket, efter workshopen.

Med rätt planering, tydliga spelregler och långsiktiga förutsättningar kan elektrifieringen gå från vision till ny standard.

– För Ostlänken betyder det att elektrifiering inte bara är en framtidsfråga. Det är en möjlig riktning redan nu, om planeringen börjar i tid och rätt aktörer fortsätter att bygga kunskap tillsammans, sa Charlotta.

Siemens Energy tog i veckan första spadtaget för sin expansion i Finspång. Enligt Norrköpings Tidningar deltog bland andra Siemens Energys vd Gunnar Wik, landshövding Gunilla Svantorp, bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) samt Vanessa Bauch, SVP Gas Services Distributed.
Siemens Energy är medlem i Östsvenska Handelskammaren. För Handelskammaren är satsningen ett tydligt exempel på den styrka som finns i det östsvenska näringslivet och på Finspångs betydelse för svensk industri.

Helmér lyfter historia och kompetensförsörjning

I ett inlägg på Linkedin beskriver Simon Helmér dagen som ännu ett viktigt kapitel i den svenska industrins födelseort. Han lyfter Finspångs industriella rötter från 1600-talet och hur dagens expansion bygger vidare på en lång tradition av tekniskt kunnande, från metallbearbetning till turbiner och energiteknik.

På Linkedin pekar Simon Helmér också ut kompetensförsörjningen som en avgörande fråga för fortsatt tillväxt. Han lyfter att omkring 90 nationaliteter i dag arbetar på Siemens Energy i Finspång, ett exempel på den internationella kompetens som krävs för innovation och produktion i världsklass.

Läs mer om spadtaget i Simons inlägg på Linkedin och i Norrköpings Tidningar:s rapportering. För ett bredare perspektiv på vad satsningen betyder för industrin i regionen, läs också Maria B Hummelgrens krönika om industrins tillväxt och Handelskammarens uppdrag.

I intervjun pekar Maria B Hummelgren på att många företag i dag är bättre rustade än tidigare, efter år präglade av pandemi, kriget i Ukraina och andra störningar i omvärlden. Samtidigt är läget bekymmersamt. Om olje- och gaspriserna stiger kan det slå direkt mot transporter, energikostnader och konsumenternas köpkraft.

Att oron är påtaglig syns också i Handelskammarens egna mätningar. Där uppger medlemsföretagen att global oro och osäkerhet nu är det största hindret för tillväxt, före kompetensförsörjning som tidigare låg högst. I EFN-artikeln intervjuas också Emma Meijer, projektledare för internationell handel, som beskriver hur företagen ser på omvärldsläget.

Läs hela artikeln hos EFN.

EFN Ekonomikanalen drivs av en oberoende redaktion och ägs av Handelsbanken.

Under tisdagsmorgonen samlades ett 90-tal medlemsföretag hos Östsvenska Handelskammaren på LINK Business Center i Linköping för att lyssna till Benjamin Dousa om frihandel och Sveriges väg framåt i en tid präglad av tullar, växande osäkerhet och förändrade globala spelregler. Stämningen präglades av nyfikenhet och ett stort engagemang.

Ett tydligt tema under samtalet var hur Sverige kan stärka sin konkurrenskraft och göra handeln enklare, både inom Europa och med andra delar av världen. Det är frågor som är särskilt viktiga för östsvenska företag med internationella leverantörskedjor, exportaffärer och behov av förutsägbara spelregler. Benjamin Dousa lyfte också, i linje med budskap han tidigare fört fram hos Östsvenska Handelskammaren, vikten av att öppna fler dörrar för handel i en mer osäker omvärld. Samtalet fick också en mer personlig ton när han i vissa frågor resonerade kring sina egna uppfattningar och regeringens vägval. 

En central del av träffen handlade om varför Benjamin Dousa ser frihandel som avgörande för svensk och östsvensk konkurrenskraft. Han beskrev att det finns en växande positivitet i Europa kring frihandel, även om synen inte delas av alla. För att avtal ska fungera krävs lösningar som gynnar alla parter och en vilja att samarbeta. Han betonade också att frihandel i teorin inte alltid är samma sak som frihandel i praktiken. Ett avtal kan omfatta varor men inte tjänster, vilket innebär att frihandeln inte alltid fungerar fullt ut för företagen. Avtal kan vara så komplicerade att företag tvingas lägga tid och resurser på att tolka regler i stället för att utveckla sin verksamhet. För många östsvenska företag är just regelförenklingar och minskad byråkrati avgörande för att handel ska fungera i vardagen. I det sammanhanget betonade Benjamin Dousa också att Sverige och Europa behöver handla mer med fler länder för att minska beroendet av USA och Kina.  

– När vi har sett det som har hänt i USA måste vi snabbt få på plats nya frihandelsavtal. Det finns flera sådana som är nära mållinjen nu. Det finns Mercosur som omfattar stora delar av Sydamerika, det finns Indien, Indonesien, Filippinerna och Thailand som också närmar sig, sade Benjamin Dousa. 

Han betonade också den konkreta betydelsen för det regionala näringslivet. 

– Vi jobbar dag och natt för att teckna nya frihandelsavtal så att Linköpings och östgötska företag får nya marknader att kunna exportera till, sade han. 

När samtalet rundades av stod det klart att intresset för handelspolitik är stort, inte minst bland östsvenska företag. Det märktes också i den efterföljande frågestunden, där många deltagare tog chansen att ställa frågor.