En jämställd styrelse definieras av en procentuell fördelning mellan kvinnor och män inom intervallet 40/60. Siffrorna kommer från stiftelsen AllBright som kartlägger jämställdhetsfrågor inom det svenska näringslivet. Rapporten gör 2024 till ett historiskt år då svenska storbolag uppnådde jämställda styrelser utan lagstadgad kvotering. AllBright började mäta andelen kvinnor i styrelserummen år 2012, då andelen kvinnor i storbolagens styrelser låg på 25 procent. 

– Jämställda börsnoterade storbolag får ses som ett delmål i det stora arbetet, där målet är att alla former av bolagsstyrelser ska uppnå jämställdhet. Med det sagt är resultatet ett bevis på att det är möjligt att nå jämställda styrelser genom kompetens och utbildning, i stället för genom lagstiftande kvotering. Det är en viktig markör som bevisar att det går att förena en fri äganderätt för bolagen, där ägarna väljer sin styrelse fritt, samtidigt som de tar ansvar och väljer in kvinnor som rekryteras med anledning av sin kompetens, säger Lihvia Söderdahl, projektledare för 100-listan.

Bolagens snitt dras ner av de minsta bolagen

Börsbolagens sammantagna procentuella andel kvinnor i styrelserna hamnar på 37 procent. Motsvarande siffra för de en procents största bolagen i Östsverige ligger på 25 procent . Börsbolagens snitt dras ner av de minsta bolagen som faktiskt backar i andelen kvinnor från föregående mätning på 31 procent år 2023, till 30 procent år 2024. De medelstora företagen är nära att räknas som jämställda med sina 37 procent kvinnor i styrelserna. Medelstora bolag startade även de på 25 procent kvinnor i styrelserna år 2012 men har inte ökat i riktigt samma takt som de större bolagen. 

Lihvia förklarar att det är svårt att säga varför förändringen skett långsammare i mindre bolag, men att större bolag har en företagskultur av ett mer aktivt styrelsearbete kan vara en förklaring.

– Ytterligare orsak kan ligga i EU- direktivet om könskvotering i börsnoterade storbolagsstyrelser, något som dock inte kommer att omfatta Sverige. Det nya EU-direktivet kommer dock med villkor om Sveriges undantagande: att vi ständigt jobbar med frågan om jämställda bolagsstyrelser. Direktivet kan på så sätt inspirera de större bolagen att tänka om i frågan och jobba aktivt med sin styrelse, säger hon.

Rapporten visar även att 76 procent av ledamöterna med erfarenhet inom hållbarhet är kvinnor, ett intressant resultat med hänsyn till den omställning bolagen står inför. Med EU:s nya krav på ökad hållbarhetsrapportering kommer sannolikt erfarenhet inom just hållbarhet att vara en viktig kompetens som efterfrågas i styrelserna. Det bådar gott för fortsatt positiv utveckling av kvinnliga ledamöter, skriver AllBrights vd Amanda Lundeteg.

Gotland gott exempel

AllBright mäter även andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper, en siffra som uppgår till trettio procent. Däremot är endast sjutton procent av linjepositionerna tillsatta av kvinnor. 

– Med bakgrund av AllBrights uppgifter att det i högre grad är kvinnor i ledande positioner som jobbar med klimat och sociala hållbarhetsområden, så finns det ett värde i att tillsätta fler kvinnor i just linjepositionerna för att öka chanserna att nå och fortsätta jobba mot såväl företagens som mot samhällets hållbarhetsmål, säger Lihvia och fortsätter:

– Det som är positivt för vår region är att Gotland hamnar på en andraplats bland alla Sveriges län när det kommer till andelen kvinnor på chefsposition med 34 procent. Det är extra kul då Gotland är ett undantag i den annars så storstadstunga toppen på listan. 

Förra året hade de östsvenska bolagen och AllBrights mätning av de börsnoterade bolagen samma andel kvinnor på vd-posten, nämligen tolv procent. 2024 sjunker andelen kvinnor som vd i börsnoterade bolag från tolv procent år 2023 till elva procent år 2024. 

– I vår undersökning ser vi att styrelsens jämställdhetsnivå verkar hänga ihop med hur jämställda de olika delarna är i organisationen. Har bolaget en kvinnlig vd så ser vi att det är större chans att bolaget har en jämställd styrelse. Det är därmed av vikt att andelen kvinnliga vd-poster i företagen följer en positiv utveckling framåt, berättar Lihvia.

Resultatet av AllBrights undersökning visar trots allt att de börsnoterade storbolagen är jämställda, och att det går att uppnå utan lagstiftad könskvotering. Nu hoppas vi att samtliga bolag tar efter de goda exempel som ryms bakom siffrorna. 

AllBrights rapport går att läsa här (extern länk). 

Markus Torgeby är en van föreläsare och eftertraktad av företag landet över. Detta på grund av hans unika erfarenheter och perspektiv, samt starka övertygelse om att självutmaning är nödvändigt för välmående och sinnesro. När Markus besökte Östsvenska Handelskammaren var det dock inte för att föreläsa, utan för ett djupare samtal om sina tankar och idéer. Samtalet leddes av Handelskammarens kommunikationschef Rickard Widgren.

Tidigt i samtalet etablerar Markus att varje människa redan har sina styrkor men att man ibland måste söka sig till utmaningar för att uppnå sin sanna potential och psykiskt välmående:

– Man kan bygga ett hus med bara en yxa. Det finns en frihet i den tanken. Allt du behöver finns i din egen kropp. Kroppen mår bra av att vara belastad. Det finns så mycket njutning i att uppfylla basbehoven och att skapa minnen som inte bara sitter i huvudet, utan i hela kroppen.

”En bra ledare vågar att bli ifrågasatt”

Att utmana sig själv kan hjälpa varje människa att hitta komma åt sina tankar och att finna sinnesro, menar Markus Torgeby. För hans egen del innebär det att vistas i naturen – oavsett årstid och tid på dygnet. Att göra saker svårare för sig själv är också ett sätt att skaffa nya perspektiv. Som exempel nämnde Markus den seglingsresa till Irland han planerat att utföra alldeles själv:

– Ofta vill man underlätta för sig själv men ibland kan man göra saker svårare, för att lära sig något. Det handlar om att identifiera hinder, ta bort dem, eller ta sig runt dem. Du kanske behöver tänka lite annorlunda: Stora båtar, stora problem – små båtar, små problem.

En bra ledare vågar bli ifrågasatt

När han fick frågan om sin syn på ledarskap svarade Markus med en anekdot:

– När jag var yngre hade jag en löptränare som inte såg efter hur jag mådde, och som gav mig instruktionen att springa lite fortare varje träningspass. Det gjorde att jag grämde mig inför varje träning – utan vila mellan passen skulle jag aldrig kunna springa snabbare. Jag springer ju inte med benen utan med huvudet.

Han fortsätter:

– En bra ledare pekar inte med hela handen utan kan ta ett steg tillbaka, kan ställa frågor och vågar att bli ifrågasatt. Det är viktigt att träna men ibland måste man ställa sig frågan ”Varför gör vi det här?”. Så skapar man en bredare motivation vilket är jätteviktig för framgång i det långa loppet.

Ett bevis på detta, menade Markus, är den etiopiska långdistanslöparen Haile Gebrselassie, som mellan 1993 och 2003 bland annat vann två OS-guld och fyra VM-guld, buren av sin kärlek till att löpa.

Efter samtalet fick de nöjda lyssnarna möjlighet att prata direkt med Markus, som sålde böcker och ställde upp på en och annan selfie. När han fick frågan om vad han har på gång framöver svarade han följande:

– Jag ska få göra en serie på SVT. Det blir typ en blandning mellan Jills veranda och Den stora älgvandringen.

I början av veckan träffades Handelskammarens skeppningsnätverk för fjärde gången i år. På agendan var ett studiebesök hos en av regionens logistiska kärnor – Norrköpings hamn. Dagen inleddes med en dragning av Magnus Grimhed, hamnens marknads- och försäljningschef. I sin presentation berättade Magnus om hamnens roll som knytpunkt för import och export, och att man ser positivt på kommande infrastruktursatsningar i närområdet och regionen.

Efter presentationen följde en bussresa in på hamnområdet, där terminalchef Mikael Malzoff agerade reseledare. Första sevärdhet var det väldiga containerfartyget MSC Maria Pia, vars gods lossades för fullt. Här fick sällskapet kliva av bussen för att ta bilder och ställa frågor till Mikael, som bland annat förklarade att en av Norrköpings hamns främsta styrkor är dess flexibilitet.

Susanne Mannerstam, marknadsansvarig på Norrköpings Hamn, och medlem i Skeppningsnätverket beskriver hamnens funktion:

– Det är ju inte bara Norrköpings hamn, utan hela regionens hamn. Vi är en stor nod för regionens export och import. Hamnen är en viktig samhällsfunktion och över 90 procent av de varor som kommer till Sverige kommer via våra hamnar. Alla som jobbar här känner ett stort ansvar.

Likt Magnus Grimhed ser Susanne mycket positivt på de infrastrukturella förändringarna som gör att hamnen flyttar längre bort från Norrköping stad.

– Att hamnen flyttar längre bort är inte en utmaning utan en fördel. Det har inneburit stora satsningar på infrastrukturen som ger oss möjlighet till ökad kapacitet och effektivare logistik för våra kunder. Stadsborna slipper dessutom störas av hamnens verksamhet. Alla vinner på det! säger hon.

”Ett lysande exempel på regionens starka logistiska förutsättningar”

Senare under bussresan fick sällskapet se lossning av ved, noggrann hantering av papper samt virke redo att skeppas till USA och Egypten. Dagens sista stopp gjordes vid en av hamnens nya expansionsytor – något som var extra intressant för nätverksdeltagaren Johan Carlgren, Senior Trade & Transport Manager på Billerud:

– Som kund till hamnen vill vi växa tillsammans med dem, så det var riktigt spännande att se de nya ytorna. Att komma hit ger alltid nya idéer och insikter.

Även Carl Bäckström var nöjd med besöket, och framhäver Norrköpings hamn som ett lysande exempel på regionens starka logistiska förutsättningar. Hamnen har stor kapacitet som måste utnyttjas av regionens företag, menar han.

När besöket skulle summeras sa Emma Meijer, en av tre representanter från Handelskammaren, att hamnen är en häftig verksamhet att få uppleva på plats:

– Det är kul att vara där det händer på riktigt! Spännande att det är så stora volymer som går in och ut. Det tänker man inte på varje dag. Det var också intressant att höra om utmaningar och möjligheter för regionens hamn.

Studiebesök som detta är en av anledningarna till att Skeppningsnätverket är attraktivt att delta i, förklarar Emma: 

– Förutom studiebesök träffas nätverket ett par gånger per år för att diskutera aktuella frågor. Nätverket är till för alla som arbetar med internationell handel och varje möte är ett perfekt tillfälle för att dela erfarenheter med andra deltagare.

Om du vill gå med Skeppningsnätverket, eller helt enkelt veta mer, kan du hitta mer info här på hemsidan eller kontakta Emma Meijer eller Anneli Forsman.

Om Norrköpings hamn

Norrköpings Hamn AB är helägt av Norrköpings kommun genom moderbolaget Norrköping Rådhus AB. På företaget är cirka 160 personer årsanställda. Med ett arrendeområde på 1 030 000 kvm, och en hamnplan på 50 hektar, tar hamnen emot cirka 1000 fartyg och fyra miljoner ton gods per år. Hamnens geografiska läge gör den populär för aktörer som vill nå länder inom Östersjöområdet. Då anslutningar finns till E4, E22, flera riksvägar samt Södra stambanan använder också många inhemska företag Norrköpings hamn för export ut i världen. Fler anslutningslösningar är dessutom under utveckling.

Källa: Norrköpings hamn

Regeringen kan börja fokusera på hushållens köpkraft och ökad investeringstakt, framför allt i bostäder. Storbankerna delar regeringens syn på läget i svensk ekonomi och att ljusare tider tycks vänta. Riksbanken sänkte nyligen styrräntan med förväntningar på fler kommande sänkningar. Kronan är alltjämt ganska svag inte minst gentemot euron, vilket påverkar svensk köpkraft utomlands men kan samtidigt ge exportföretagen fortsatt skjuts. Gällande exportföretagens utsikter släppte Handelskammaren nyligen en rapport på hur våra medlemmar på den internationella marknaden ser på den närmaste framtiden. En intressant aspekt här är att över hälften av företagen är positiva till införandet av euron i Sverige och bara 16 procent är negativa.  

Hur ser då de östsvenska företagen på tillvaron den närmaste tiden? Strax före semestern genomförde Handelskammaren en mindre konjunkturundersökning där drygt 120 medlemsbolag från en bredd av branscher medverkade. 40 procent av dessa såg fram emot en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster under sommarmånaderna. Under det kommande året ser hela 65 procent att efterfrågan skulle öka. Bara en dryg tiondel av bolagen förutspådde minskad efterfrågan kommande året. Bland dessa fanns framför andra bygg/anläggning/arkitektur, PR/kommunikations- samt transport- och logistikföretag representerade. 

Utvecklingen på arbetsmarknaden är dämpad. Arbetslösheten har stigit under det senaste året, men även här spår finansdepartementet en ljusning i inledningen på 2025. Trots detta har kompetensförsörjning länge varit ett tillväxthinder för svenska företag. Det handlar om att hitta människor med rätt kompetens och utbildning, vilket fortsatt inte är lätt. Hela ett av fyra rekryteringsförsök misslyckas! De nationella siffrorna rimmar med våra regionala. Nära hälften av företagen som deltog i Handelskammarens konjunkturmätning uppger att de behöver anställa under kommande tolv månader, medan färre än tio uppger att de behöver säga upp personal, vilket är färre än vid samma tidpunkt förra året. Företagen håller hårt i sina medarbetare – och söker efter nya.  

Knappt hälften av de tillfrågade företagen i vår region tror på en god konjunkturutveckling kommande år, och hela 93 procent ser positivt på framtiden för sitt eget företag. Även tron på den östsvenska regionen är fortsatt stark. Satsningar på infrastruktur – Ostlänken i synnerhet – lyfts fram som hoppingivande. Negativa aspekter är kompetensbrist och reducerade insatser för näringslivet från kommunalt håll. Den allmänna oron i världen och Rysslands krig mot Ukraina, påverkar också regionalt.  

Höst betyder också budgettider. Den 19 september överlämnas regeringens höstbudget till riksdagen, redan nu och fram till dess kommer nyheter ur den att läckas ut. Handelskammaren är på tårna för att ta del och analysera betydelsen för våra medlemsföretag. Trots att höstmörkret kryper närmare, pekar mycket på att vi går mot ljusare tider – i alla fall ekonomiskt. Vårt engagemang för östsvenskt näringsliv är långsiktigt, i såväl bättre som sämre tider verkar vi mer av det förra och goda förutsättningar för företag att växa här. 

Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Innan sommaren genomförde Östsvenska Handelskammaren en omfattande konjunkturenkät där medlemsföretagen fick ge sin syn på den rådande ekonomiska situationen och dess påverkan på deras verksamheter. Särskilt fokus lades på exportföretagen i regionen, med frågor om framtidsutsikter, valutasituation och den politiska utvecklingen i Europa. Enkäten ger en bild av en exportmarknad som står och väger, där företag just nu visar en avvaktande inställning till framtiden.

Försiktighet hos bolagen

35 procent av de svarande medlemsföretagen exporterar varor eller tjänster till utländska marknader, där majoriteten har sina viktigaste affärer inom EU. Hälften av de svarande företagen planerar att bibehålla sin nuvarande exportförsäljning under det kommande halvåret. Den andra hälften avser att expandera inom sina befintliga marknader. Att det är en försvinnande liten andel av bolagen som vill utöka sin försäljning kan tyda på en försiktighet hos bolagen.

En annan faktor som påverkar företagens framtidsplaner är det osäkra omvärldsläget, där exempelvis kriget i Ukraina lyfts fram som en dubbelverkande faktor – negativ på grund av den politiska osäkerheten och ökade råvarupriser, men som kan skapa möjligheter vid återuppbyggnaden av Ukraina. Många av de svarande företagen anser också att Sveriges inträde i Nato kan bidra positivt till affärerna.

Även höga energipriser i Europa och västvärldens politiska utveckling förväntas påverka bolagens kommande affärer. Ett av de svarande bolagen lyfter också den förändrade Sverigebilden med mycket uppmärksamhet kring koranbränningar och desinformation om Sverige som en negativ påverkan på dess affärer. Det är tydligt att osäkerhetsfaktorn är betydande i bolagens exporterande verksamhet.

EU-valet kan påverka

En klar majoritet av de svarande bolagen (86 procent) bedömer inte att EU-valets utgång har betydelse för verksamheten. Av de svarande bolag som anser att utgången trots allt har betydelse för sin verksamhet anges snarare en oro för att Sverige ska följa den högerextrema trenden som finns i EU-politiken, en politik som bolaget menar gör marknaden osäker på grund av dess instabilitet. Frågan om utländsk arbetskraft är ett påverkansområde för bolagen, vilket kan komma att påverkas av utgången av EU-valet och dess efterföljande politik. Europeisk konkurrenskraft och hur den förhåller sig till marknader som Kina, Indien och USA påverkas av EU:s politiska inriktning, anger ett bolag i enkäten.

Positiv inställning till euron

Frågan om ett införande av euron som valuta i Sverige mottogs över lag positivt bland de svarande företagen. Många ser det som en möjlighet att minska valutarisken och öka stabiliteten i handel inom EU, vilket skulle kunna vara en fördel för svenska exportörer.

Alla seminarier från den 26 juni

• 8.00-8.45:ㅤMer väg och järnväg behövs nu – men hur?
• 9.00-9.45:ㅤSå kan näringslivet leda yrkesutbildningarnas expansion
• 10.00-10.45:ㅤVilken finanspolitik behöver svenskt bostadsbyggande?
• 13.00-13.45:ㅤSamverkan akademi och näringsliv – nyckeln till tillväxt
• 14.00-14.45:ㅤSå kan näringslivet bidra till Sveriges nationella säkerhet
• 15.00-15.45:ㅤSå bygger vi framtidens energisystem

• Från 17.00:ㅤBILDSPEL: Näringslivsmingel

ㅤMer väg och järnväg behövs nu – men hur?

Sändes: 08.00-08-.45

Sverige behöver mer robust och pålitlig infrastruktur, men i dagsläget når inte ens befintliga väg- och järnvägsnät upp till standard. Samtidigt kräver näringslivets tillväxt och konkurrenskraft liksom svensk försvarsberedskap fler spår och vägar över hela landet. Hur ska de finansieras och av vem?

Medverkande:
Fredrik Bergström, Ekonomie doktor, vd, Wikinarium
Magnus Persson, vd, Skanska Sverige
Ellen Dahl, moderator och regionchef policy, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Annika Winsth, chefekonom, Nordea
Linda Snecker (V), ledamot, riksdagens trafikutskott
Ida Drougge (M), ledamot, riksdagens finansutskott

Ellen Dahl och Charlotta Elliot Sammanfattar:

Se bilderna från seminariet:

Se hela seminariet här:

ㅤSå kan näringslivet leda yrkesutbildningarnas expansion

Sändes: 09.00-09.45

Yrkesutbildningarna i Sverige genomgår stora förändringar de kommande åren och samtidigt måste arbetsgivarnas behov stå i centrum så att utbildningarna leder till den kompetens som behövs mest. Hur kan vi hjälpas åt för att förändringen av yrkesutbildningarna blir lyckad?

Medverkande:
Magnus Wallerå, Generaldirektör, Myndigheten för yrkeshögskolan
Christina Ramm-Ericson, Näringslivspolitisk chef/Chefsekonom, TechSverige
Magnus Hildström, Verksamhetsledare, Göteborgs Tekniska College
Lotta Sätterlund, HR-direktör, Uniper

Se bilderna från seminariet:

Se hela seminariet här:

ㅤVilken finanspolitik behöver svenskt bostadsbyggande?

Sändes: 10.00-10.45

Stiltjen på bostadsmarknaden påverkar företagens möjligheter att rekrytera. Tvärniten i bostadsbyggandet sätter käppar i hjulet på tillväxtregioner och gör det ännu svårare för människor att hitta lämpliga bostäder. När räntan steg föll bostadsbyggandet i Sverige.

Medverkande:
Niklas Wykman, Finansmarknadsminister, (M)
Shoka Åhrman, Sparekonom, SPP
Johan Löfstrand, vice gruppledare i riksdagen samt ordförande, Sveriges Allmännytta (S)
Marie Passburg, Sverigechef, BoKlok
Simon Helmér, Moderator, vd, Östsvenska Handelskammaren
Christina Heikel, Moderator, Stadsutvecklingsansvarig, Västsvenska Handelskammaren

Se bilderna från seminariet här:

Se hela seminariet här:

ㅤSamverkan akademi och näringsliv – nyckeln till tillväxt

Sändes: 13.00-13.45

Universitet och högre utbildning har visat sig vara nyckel till att svenska städer och samhällen växer. Genom att locka till sig både studenter och företag har universitet och högskolor blivit motorer för regional utveckling. Hur ska universiteten klara tillgodose företagens kompetensbehov framåt?

Medverkande:
Henrik Dahlström, Moderator och vd, Handelskammaren i Jönköpings län
Lena Miranda, vd, Linköping Science Park
Måns Svensson, rektor, Jönköping University
Peter Engberg, Vice President and Head of Strategy and Portfolio, CSO, Saab
Per Orestig, Director Shared R&D, Husqvarna Group
Ahmad Eid, kommunalråd, Nyköpings kommun (M)
Niklas Sigvardsson, riksdagsledamot, utbildningsutskottet (S)

Se bilderna från seminariet här:

Se hela seminariet här:

ㅤSå kan näringslivet bidra till Sveriges nationella säkerhet

Sändes: 14.00-14.45

Utöver försvarsindustrin, hur kan svenska företags bidra till den nationella säkerheten? Vilka krav ställs? Och vilka affärsmöjligheter kopplat till försvarsförmåga och motståndskraft uppkommer?

Medverkande:
Beatrice Ask, landshövding, Sörmlands län
Anna Karin Hatt, vd och koncernchef, LRF, Lantbrukarnas Riksförbund
Simon Binder, senior säkerhetsarkitekt och talesperson IT-säkerhetsfrågor, Telia
Maria Björk Hummelgren, moderator, vice vd och näringspolitisk chef, Östsvenska Handelskammaren
Annika Emgart, chef avdelningen för krisberedskap och civilt försvar, MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Catharina Sandberg, vd LEAD och ledamot, Regeringens försvarsinnovationsråd
Johan Trouvé, vd, Västsvenska Handelskammaren

Maria Björk Hummelgren och Catharina Sandberg sammanfattar:

Se bilderna från seminariet här:

Se hela seminariet här:

ㅤSå bygger vi framtidens energisystem

Sändes: 15.00-15.45

Elektrifieringen är en förutsättning för att klara klimatmålen. Men morgondagens utmaningar går inte att lösa med gårdagens teknik. Den nödvändiga gröna omställningen kräver mer än dubbelt så stor fossilfri elproduktion samt smartare system för kapacitet och lagring.

Medverkande:
Henric Thorsén, Business Developer Director, Siemens Energy
Malin Strand, Projektledare, Fossilfritt Sverige
Mats Green (M), Energipolitisk talesperson, Sveriges riksdag
Per Tryding, Moderator, vice vd och policychef, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Roger Strandahl, VP Corp Comm & Gov Affairs, Uniper Sverige
Per-Anders Gustafsson, vd, Göteborg Energi

Se bilderna från seminariet här:

Se hela seminariet här:

Se bildspelet från minglet

Vi avslutade dagen med ett stort näringslivsmingel med cirka 300 deltagare från södra Sverige.

För tredje året i rad arrangerar vi seminarier och rundabordssamtal på en arena tillsammans med Västsvenska, Sydsvenska samt Handelskammaren i Jönköpings län: Arenan för södra Sveriges näringsliv. På agendan den 26 juni står bland annat finansiering av mer järnväg, finanspolitik för ökat bostadsbyggande, samverkan mellan akademi och näringsliv och företagens roll för svensk säkerhet. Flera regionala företrädare för såväl medlemsbolag som offentlig verksamhet medverkar. Har du inte möjlighet att vara på plats? Vi livesänder samtliga seminarier samt gör dem tillgängliga på hemsidan efteråt. All information finns på vår sajt.

Kanske beror det på den långa vintern för i år har engagemanget för veckan låtit vänta lite på sig. Men liksom sommaren plötsligt exploderade över oss, har även intresset för Almedalen detonerat. Aldrig har vi varit med om så många förfrågningar och anmälningar om att medverka i våra seminarier som i år. Och nu börjar även Handelskammarens hemsida för nätverkande i Almedalen fyllas på. Har du inte skrivit upp dig än? Gör det genast för att öka möjligheterna för kontakter och inbjudningar på plats.

På grund av det ekonomiska läget har många offentliga aktörer dragit ner på sin medverkan, framför allt beträffande egna arrangemang. Men att beslutsfattare och tjänstepersoner är på plats för rundabordssamtal och paneldiskussioner – och inte minst spontana möten – är minst lika viktigt. Det är så kontakter tas och samarbeten skapas.

Trenden visar att vi går mot fler mindre, inofficiella sammankomster. Vissa menar att det är negativt, för det minskar möjligheten för allmänheten att ta del av det som sägs och därmed påverkas den demokratiska aspekten av Almedalen. Samtidigt, under årets vecka (tisdag – fredag) finns hittills nära 2 000 öppna, kostnadsfria arrangemang om allt från vårdköer och vindkraft till USA:s relationer med Kina. Så besökare lär inte lida brist på kunskapshöjande event.

Alla de livliga samtalen på scener och trädgårdar runt om i Visby tillsammans med partiledartalen i parken, myllret på Visbys gator och de förtroliga mötena på kaféer och parkbänkar skapar magin i Almedalen. Låt oss hoppas på ett säkert och tryggt arrangemang som ökar vår kompetens och stärker vår demokratiska handlingskraft att påverka vår region, Sverige och världen till det bättre. Det behövs.

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Keep calm and focus on the result. En tavla med det omgjorda brittiska budskapet från kriget (Keep calm and carry on) hänger på väggen på Marknadsbyrån i Skandinavien AB.  

– Det är det viktigaste, att fokusera på resultatet så att det blir långsiktigt bra och hållbart. Visst kan man göra snabba, enkla och lönsamma affärer men de är ofta inte långsiktiga och därmed inte intressanta för oss, förklarar Johan Aronsson, vd för Marknadsbyrån.

För några veckor sedan fick Johan motta Östsvenska Handelskammaren hållbarhetspris East Sweden Sustainability Award. Motiveringen var omfattande och personlig, mycket inspirerad av nomineringen – som kom från en av Johans medarbetare.  

”Med sitt ledarskap och affärsinriktning på att alltid sätta hållbarheten först, inspirerar Johan Aronsson, vd Marknadsbyrån i Skandinavien AB, sina medarbetare, kunder och andra att göra detsamma. Med sitt intresse, kunskap och engagemang driver han bolaget att arbeta genuint och fokuserat i en alltmer hållbar riktning. Genom medvetna val och att leva som han lär, påverkar han alla i sin omgivning att göra betydande strategiska val för såväl ekonomisk, social som ekologisk hållbarhet. För sitt mod, tillförsikt och strävan mot en mer hållbar bransch och företagande i stort tilldelas Johan Aronsson Östsvenska Handelskammarens hållbarhetspris East Sweden Sustainability Award 2024.”

– Min kära kollega Carolina sa att hon hade gjort något fuffens, men det var ju något väldigt, väldigt fint. Det blir ju extra rörande när man lyckats inspirera på det här sättet så det leder till en nominering. Det är bara ett stort jättetack!

Att Johan inspirerar andra, både internt sina medarbetare och externt sina kunder, är tydligt. Men går det att sätta hållbarhet först i alla lägen, till och med före intäkterna? 

– Pengarna är ett superviktigt medel för att vara ett vettigt företag, men vi behöver också en omvärld och en miljö för att kunna vara ett vettigt företag, säger Johan. Grundtanken i Marknadsbyrån är att vi är lite ärliga mot oss själva och våra kunder i vår leverans av stark kommunikation. Vi är bra på det vi gör och det är uppsidan av vår affär.

– Baksidan, fortsätter Johan, är vårt negativa avtryck på omvärlden när vi producerar och använder vissa kemikalier eller transporterar grejer. Ett starkt resultat är att avtrycket som vi gör ska vara så litet som möjligt och absolut vägas upp av nyttan.

I praktiken innebär det att byrån vill sälja högre kvalitet med längre hållbarhet. Det innebär färre produkter samtidigt som kundens budget kan användas på ett annat sätt. Materialen som används ska vara så återvinningsbara som möjligt och kunskap om leverantörerna, hur de producerar och arbetsförhållandena på plats är viktiga.

– Det är jättestort och komplext och här tror jag att många företag har en spännande process framför sig. För det är få branscher idag som inte gör ett negativt avtryck.

Märker då Marknadsbyrån att de mer hållbara affärerna – det vill säga inte mest utan bäst för pengarna – lättare accepteras av kunderna?

– Absolut. Det var tungt att driva hållbarhet 2016, en klapp på axeln och ”vad duktiga ni är”. Men det var inte affärsnytta. Idag vet alla kunder att de måste förhålla sig till hållbarhet.

Samtidigt finns mycket kunskapshöjande arbete kvar att göra inom näringslivet, menar Johan, som den inspiratör han är.

– Det har blivit mycket bättre och världen är väl någonstans på väg åt rätt håll, men det är en lång resa kvar och det bör man vara ödmjuk inför.

Årets hållbarhetsprismottagare är både uppdaterad och mån om att göra ett så litet klimatavtryck som möjligt i sina affärer. Ändå är det inte allt. Marknadsbyråns arbetssätt inspirerar även med sitt interna arbetsmiljöarbete. Vd Johan Aronsson exemplifierar: 

– Vi hittade en grym tjej som vi verkligen ville anställa, men hon bodde i en annan del av landet. Då fick vi fundera på hur vi skulle få det att funka. Det svåra är den sociala delen, bygga ledarskapet och gemenskapen på distans.

– Vi satte upp kravet på oss själva att det ska finnas ett co-workingspace på orten man jobbar från, för alla ska ha en arbetsplats att gå till. Alla som har barn vet att det inte är så lätt alla gånger att arbeta hemifrån och det kan finnas annat som också distraherar.

Dagliga videouppföljningar och träffar, där man inte bara pratar jobb utan ”bara hänger tillsammans”, sattes upp i verktyget Slack. Kompletterat med fysiska träffar i Linköping alternativt i Stockholm eller på annan plats dit alla medarbetare kan ta sig, fungerar det.

– Det coola är att vi faktiskt inte märker någon skillnad i teamet, vare sig man jobbar här på kontoret eller någon annanstans. Vi är stolta över att vi fått det att funka så bra för då finns det hopp om att det faktiskt går att få balans i livet mellan jobb och privatliv, säger Johan.

Som inspiratör och motor för en mer hållbar marknadsföring och kommunikation, vilka är Johans bästa tips? 

– Flytta fokus från enbart synlighet till kvalitativa produkter som ger en doft eller känsla när man tar på dem. Vi är duktiga på att beskriva de mjuka värdena i en produkt.

Få företag, menar Johan, vill bygga ett varumärke kring att bara uppfattas som billig, de flesta strävar mot en annan profil och då behöver även produktmedia tala samma språk. Visst kan man massproducera knallrosa solglasögon i plast till ett event, eller så kan man göra något som faktiskt är tilltalande för mottagaren.

– Vi vill jobba med sobra färger och en tydlig stil mot din målgrupp. Bygger vi attraktiva produkter med dessa adderade värden är det mycket lättare att vara hållbar. Men är det priset, och så många, billiga produkter som möjligt att strössla ut som är syftet, ja, då är det svårare att hitta en hållbar lösning.

– När jag går och handlar och ser någon bära en jacka med ett visst varumärke på, som jag tillverkade för fem år sedan, då känner jag stolthet. Det händer rätt ofta faktiskt.

Avslutningsvis innebär hållbarhetspriset även att mottagaren får skänka 10 000 kronor till valfri organisation.

– Vi hade mycket diskussion här på kontoret och till slut landade vi i Naturskyddsföreningen, en stor och seriös organisation med högt förtroende som gör mycket för den svenska naturen. Den är otroligt viktig att bevara men har sina utmaningar, som Östersjön till exempel. Det vore kul att ha fisk havet i framtiden. Kan vi bidra till det och att stärka en röst för sundare miljö, vill vi det.

Lunch med kammaren

Förmingel till Å-minglet

Å-minglet

Bright East - Sommarmingel på M/S Kind

Studiebesök med Skeppningsnätverket på Linköping City Airport

Ebba Busch besökte Linköping

Politikerbesök i maj

Varför äger och driver så få kvinnor företag?

ESIC-lunch i Linköping

Vi har under våren gjort en rad aktiviteter rörande EU-valet genom att bjuda in både politiker och experter för att diskutera viktiga frågor som påverkar regionens företag.

Snabbfakta om EU: Friska upp dina kunskaper om Europeiska unionen här.

Nyligen besökte Europaparlamentariker Arba Kokalari (M) Handelskammaren för att dela med sig av sina insikter om AI och framtidens teknik. Medlemsföretagen fick en djupdykning i hur EU kan reglera och samtidigt skydda medborgare i en alltmer digitaliserad värld. Dagen avslutades med en fascinerande 3D-visning på Visualiseringscenter C, ledd av prefekt Martin Rantzer och professor Anders Ynnerman från Campus Norrköping, Linköpings Universitet.

Energi- och näringsminister samt vice statsminister Ebba Busch (KD) var också på plats hos oss för att diskutera innovation, konkurrenskraft och EU:s roll för Sveriges framtid. Vi valde att lägga besöket på Linköping Science Park, som firade 40 år dagen till ära, där hon mötte ledamöter i studentstyrelsen och besökte vår medlem Ericsson. Besöket bevakades av både SVT Nyheter och P4 Östergötland. Vi fick också en pratstund med statsrådet:

Anna Maria Corazza Bildt (L), som är en erfaren europaparlamentariker, siktar på comeback i Bryssel och betonade vikten av att Sverige omfamnar sitt medlemskap i EU för att främja fred, säkerhet och frihandel. Europaparlamentariker Jörgen Warborn (M) deltog i ett frukostmöte på Handelskammaren, där han pratade om EU:s betydelse för näringslivet. Han fick tre snabba frågor av oss. Se svaren nedan:

Med flera välbesökta evenemang och engagerade deltagare, vill vi på Östsvenska Handelskammaren visa att EU-frågor är av stor vikt för regionens framtid.