Det var fullt i lokalen när Östsvenska Handelskammaren och ESIC bjöd in till lunch i Näringslivets hus i Nyköping den 20 maj. Utanför bjöd vårdagen på sol och lite kyla i luften. Inne i lokalen märktes ett engagerat surr från företagare, kommun, myndighet och projektaktörer.

Träffen var årets tredje ESIC-lunch. Den samlade företagare från Nyköping, Trosa och närliggande kommuner, tillsammans med representanter från Infrakraft, Trafikverket och Nyköpings kommun. Temat var Ostlänken i Nyköping, som del av sträckningen genom Sörmland. Fokus låg på Skavstaträckan, kommande upphandlingar och hur satsningen kan skapa värde för näringslivet i regionen.

Ostlänken i Nyköping skapar affärer här och nu

Under lunchen berättade Christian Holm från Infrakraft om bolagets roll i arbetet med Ostlänken. Han beskrev också joint venture-samarbetet med franska Bouygues kring entreprenaden vid Skavsta. Thomas Nygård från Trafikverket gav en uppdatering om entreprenaderna runt Nyköping, bibanan och kommande upphandlingar för sträckan Ålberga.

Charlotta Elliot, Östsvenska Handelskammaren och ESIC, gav också en bild av arbetet med Nationell plan och näringslivets tydliga perspektiv på Ostlänkens genomförande. För att få ut hela nyttan av investeringen behöver Ostlänken byggas som ett sammanhållet stråk hela vägen in till Linköping. Annars riskerar effekterna för arbetsmarknad, transporter, kompetensförsörjning och regional utveckling att inte tas tillvara fullt ut.

Ostlänken är en av Sveriges viktigaste infrastruktursatsningar och en avgörande fråga för Sörmland, Östergötland och hela det östsvenska tillväxtstråket. För näringslivet handlar projektet om tillgänglighet, arbetsmarknad, transporter och långsiktig utvecklingskraft. När byggandet går vidare i och runt Nyköping växer också behovet av lokal och regional kompetens, starka underentreprenörer och nya samarbeten.

– En viktig sak som framkom i dag är att affärsmöjligheterna kopplade till Ostlänken inte ligger långt fram i tiden. De händer här och nu, och de kommer att pågå under lång tid. Infrakraft är här för att stanna och kommer att behöva både lokal och regional kompetens. Det skapar möjligheter för företag i vårt nätverk att bygga relationer, förstå behoven och göra affärer medan utvecklingen tar fart, säger Charlotta Elliot.

Infrastruktur som stärker Nyköping och hela stråket

Björn-Emil Tunebäck från Nyköpings kommun lyfte kommunens perspektiv på Ostlänken och den utveckling som följer i spåren av en starkare järnvägsinfrastruktur. Ett av hans budskap var att Nyköpingsbanan kommer att vara omkring 120 år gammal när Ostlänken invigs, och att behovet av ny kapacitet därför är stort. Han återkom också till att byggtiden kommer att märkas, men att såväl processen som slutresultatet stärker Nyköpings möjligheter.

– Det kommer bli lite stökigt, men det kommer bli bra, återkom Björn-Emil Tunebäck till flera gånger.

Den poängen fångar väl vad Ostlänken betyder i praktiken. Infrastruktur är ett medel för utveckling, inte bara för en enskild plats utan för ett större tillväxtstråk. När människor enklare kan pendla, företag lättare kan rekrytera och regionen får bättre kopplingar till större arbetsmarknader, stärks förutsättningarna för tillväxt, investeringar och ökad attraktivitet.

För Nyköping innebär Ostlänken nya möjligheter för stadsutveckling, etableringar och näringsliv. För Sörmland, Östergötland och hela den östsvenska regionen innebär den starkare samband mellan kommuner, arbetsmarknader och företag. Därför är frågan viktig långt utanför den direkta byggsträckan, och därför behöver Ostlänken fullföljas hela vägen in till Linköping.

Ostlänken i Norrköping fortsätter att vara en av de viktigaste framtidsfrågorna för stadens och regionens utveckling. När ESIC samlades den 28 april låg fokus på både järnvägen, stationsläget i Butängen och hur Norrköping stärker sin attraktivitet som plats att bo, verka och investera i.

Josef Erixon från Norrköpings kommun gav en aktuell bild av arbetet med Ostlänken genom Norrköping och stadsutvecklingen i Butängen. Budskapet var tydligt: byggandet av Ostlänken fortsätter och projektet är fortsatt ett viktigt lyft för Norrköping och hela regionen. Samtidigt kräver ökade kostnader en ny planeringsinriktning där kommunen och Trafikverket arbetar vidare tillsammans.

Infrastruktur och attraktivitet hänger ihop

Under lunchen medverkade också Pascal Tshibanda och Eva Hanzén från Norrköpings kommun, som lyfte platsvarumärke och arbetet med en strategisk kulturplan. Deras perspektiv breddade samtalet från spår, station och byggnation till frågan om vad som gör Norrköping attraktivt över tid.

För Östsvenska Handelskammaren är kopplingen central. En stark region behöver fungerande infrastruktur, men också platser där människor vill leva, arbeta, starta företag och växa. När Ostlänken, Butängen och Norrköpings attraktionskraft diskuteras tillsammans blir det tydligt hur samhällsbyggnad, näringsliv och långsiktig konkurrenskraft hänger ihop.

ESIC, East Sweden Infra Cluster, är Östsvenska Handelskammarens nätverk för företag med intresse för Ostlänken, infrastruktur och stadsutveckling.

I en ny videointervju från vårt samtal med Anna af Sillén, Fredrik Olovsson, Henric Thorsen och Nils Grunditz lyfter vi behovet av mer energiproduktion, starkare överföringskapacitet och långsiktiga spelregler som gör att näringslivet kan planera framåt.

Läs också artikeln från eventet om östsvensk energiförsörjning inför val 2026.

Det blev en kväll fylld av möten, samtal och viktiga perspektiv på näringslivets utveckling när Handelskammaren höll sitt årsmöte. Här har vi samlat några ögonblick från kvällen. Kanske fastnade du, en kollega eller någon du känner på bild? Se bildspelet här.

Se bilderna från årsmötet här:

– En något ökad efterfrågan på varor och tjänster samt ett kraftigt behov att anställa, är beskedet från de östsvenska företagen, säger Maria Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef på Handelskammaren. 

På kort sikt ser drygt 40 procent en ökad efterfrågan, och inom ett år bedöms den öka till nära 60 procent. På personalsidan behöver nästan hälften av bolagen som deltagit i undersökningen anställa, och rekryteringsbehovet syns inom flera branscher och storlekar på bolag. Energi- och hållbarhetssektorn, restaurang/konferens samt IT och teknik har störst behov av ny personal. 

– Det är förstås positivt att så många bolag i vår region vill anställa. Samtidigt vet vi att kompetensförsörjningen upplevs som ett hinder för tillväxt, då det är svårt att få tag i rätt utbildad personal. Kompetensfrågan fortsätter således vara ett viktigt fokus för oss som Handelskammare och näringslivets röst.

En något ljusare syn på ekonomin framåt anas i rapporten, och tron på det egna bolagets framtid liksom regionens står sig alltjämt stark.

– Ytterligare spännande inslag är att vi den här gången frågat medlemmarna vilken fråga de tycker är viktigast inför stundande valrörelse liksom vilka förväntningar de har på politiken efter den 13 september. Det är rekommenderad läsning, avslutar Maria Hummelgren.

>> Läs rapporten i sin helhet här <<

– Det är ett mycket olyckligt besked om Ostlänken och jag är djupt besviken, kommenterar Charlotta Elliot, talesperson för infrastrukturfrågor på Östsvenska Handelskammaren. 

Det handlar om regeringens och Sverigedemokraternas beslut inom ramen för ny Nationell plan för transportinfrastruktur 2026-2037, där Ostlänken inte kommer nå ända in till Linköping C. Istället ska nu spåren avslutas i Tallboda, norr om Linköping. 

– Det här går tvärtemot det som vår region och svensk järnväg behöver. Linköping kommer bli en än större flaskhals och arbetsmarknadsförstoringen mellan regionens största städer stoppas nu helt. 

Beskedet innebär också att det befintliga stationsläget i Linköping behålls och den långtgående stadsplaneringen kring en ny station slängs i papperskorgen. 

– Många av näringslivets investeringar förlorar som genom ett trollslag allt värde. Det handlar dessutom om flera års kostsamt planeringsarbete från både kommunen, Trafikverket och andra aktörer som går förlorat, fortsätter Charlotta Elliot. Det företag behöver mest av allt är stabila och långsiktiga förutsättningar sin tillväxt och regionens konkurrenskraft. Regeringens och SD:s besked ger raka motsatsen och det är som ett hån mot vår region. 

Idag välkomnade Östsvenska Handelskammarens praktikanter Ebba Blomqvist och Tilda Johansson Filippa Svensson från Sydsvenska Handelskammaren till Linköping för ett praktikantutbyte mellan handelskammare med fokus på erfarenhetsutbyte och nätverkande. Dagen föregicks av ett digitalt möte där de fick möjlighet att lära känna varandra och utbyta första intryck.

Under besöket fick praktikanterna en inblick i hur de båda handelskammarna är organiserade utifrån medlemsföretagens behov. Trots olika arbetssätt och upplägg finns ett gemensamt mål: att skapa värde för näringslivet.

– Det har varit superkul och intressant! Vi har verkligen fått inblick i att respektive Handelskammare är strukturerad på olika sätt utifrån medlemsföretagens behov. Uppläggen och arbetssätten skiljer sig, men har ändå samma mål, säger Ebba.

Samtliga tre praktikanter läser, eller har läst, Politices kandidatprogrammet, men vid olika universitet. Även det blev en intressant del av mötet.

– Det var verkligen intressant att se hur lika men ändå olika våra utbildningar och handelskamrar är. Utbytet gav oss verkligen stor förståelse för hur givande det kan vara att dela erfarenheter med varandra, säger Tilda.

Praktik och möten mellan studenter, arbetsgivare och organisationer är en viktig del av arbetet med framtidens kompetensförsörjning. Den här typen av praktikantutbyte mellan handelskammare ligger också i linje med Östsvenska Handelskammarens Praktikupprop för framtidens kompetens, som lyfter behovet av fler praktikplatser och starkare samverkan mellan utbildning och arbetsliv.

Östsvenska Handelskammaren bildades 1913. Samma år bildade bröderna Birger och Fredrik Ljungström STAL, Svenska Turbinfabriks AB Ljungström, och köpte de tidigare artilleriverkstäderna i Finspång. Grunden till det som idag är Siemens Energy var lagd. Att åren sammanfaller är knappast ett sammanträffande. Det är i början av 1900-talet som handelskamrar uppstår runt om i Sverige. Industrialismen hade fått fäste, företag skapades och såg ett behov av att organisera sig och sina gemensamma frågor och utmaningar i regionala handelskamrar. 

Att kamrarna uppstod i hamnstäder ser vi arv efter idag, över 100 år senare. Norrköpings hamn är till exempel skäl för att regionens näst största arbetsgivare Siemens Energy med drygt 4 000 medarbetare alltjämt ligger i Finspång. Den korta och goda förbindelsen mellan produktion och skeppning ut i världen – över 95 procent av tillverkningen går på export – är avgörande för företagets fortsatta tillväxt i vår region. 

När Norrköpings stadskärna nu utvecklas (mycket på grund av Ostlänkens dragning) och hamnverksamheten alltmer flyttas till Händelö, är det alltså kritiskt att en robust och säker väg dit säkras som klarar laster av turbinernas mått och vikt. Det är en fråga som vi på Handelskammaren tillsammans med bolaget, berörda kommuner och Regionen driver på.  

I dagarna arrangerades spadtag för Siemens Energys expansion i Finspång. Verkstadsytorna ska byggas ut och stora investeringar görs i såväl lokaler som maskiner. Tusen nya medarbetare ska adderas inom ett par år och produktionskapaciteten utökas rejält. En av dem som höll i spadarna var bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), som betonade vikten av ett öppnat exportkreditsystem, kortade tillståndsprocesser och frihandelsavtal över hela världen – även dessa frågor som Handelskammaren står och verkar för.  

Med en tillväxttakt på 50-60 nyanställda i månaden, är det inspirerande att det stora industri- och teknikbolaget når framgångar även gällande jämställdhet. Nyligen tilldelades Siemens Energy Industrins jämställdhetspris 2025 för sin inkluderande arbetsplats där 30 procent av cheferna är kvinnor, en siffra som dessutom fortsätter att öka. I tider av tuff konkurrens om arbetskraften är det förstås viktigt att ta vara på all kompetens och på så sätt också öka sin egen attraktionskraft för fler anställningar.  

Med Siemens Energy som gott exempel ser vi de gemensamma nämnarna mellan industrin/näringslivet och Handelskammaren. Mycket har förändrats på drygt 110 år, men regional konkurrenskraft som grundas i hållbar energiutveckling, pålitlig infrastruktur och god kompetensförsörjning är fortfarande grunduppgiften för Handelskammaren – till gagn för samtliga våra medlemsföretag.  

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Syftet med workshopen i elektrifieringen av Ostlänken var att bygga kunskap och öka systemförståelsen, snarare än att förbereda en upphandling. Utifrån tidiga antaganden diskuterades vilka elektrifierade maskiner som redan finns, vilka som kommer att behövas och hur energiförsörjningen kan organiseras i ett projekt av den här storleken.

Planering och laddning avgör elektrifieringen av Ostlänken

En tydlig slutsats från dagen var att elektrifieringen av Ostlänken inte främst handlar om enskilda maskiner, utan om hur hela produktionen planeras. Det behövs laddinfrastruktur nära arbetsplatsen, men också nya lösningar för energilogistik, till exempel en elektrifierad logistikhubb för omlastning, laddning och samordning av transporter.

Deltagarna lyfte också behovet av att använda effektuttaget från elnätet smartare. Skiftgång, batterilagring och bättre produktionsplanering pekades ut som viktiga delar för att en elektrifierad entreprenad ska fungera i praktiken.

Elektrifieringen av Ostlänken måste bygga på realistiska steg

Samtalen visade att utvecklingen går snabbt och att mycket teknik redan finns på marknaden. Samtidigt varierar mognaden mellan olika arbetsmoment. Vissa delar av entreprenaden kan elektrifieras redan i dag, medan andra, särskilt i de tyngre segmenten, fortfarande har tydliga begränsningar.

Det gäller inte minst rivnings och anläggningsarbeten, där tillgången på tunga elmaskiner över 25 ton fortfarande är begränsad. Därför återkom flera grupper till samma slutsats: omställningen behöver vara stegvis och realistisk, med fokus på de delar där tekniken är mogen här och nu.

Tydliga spelregler behövs för investeringar

En annan viktig insikt var att elektrifieringen kräver långsiktighet. Entreprenörer och leverantörer behöver våga investera i dyrare maskiner, laddlösningar och service. Då krävs tydliga förutsättningar från beställarsidan och en kravställning som gör investeringarna möjliga att räkna hem.

Det fördes också resonemang om praktiska lösningar som kan underlätta omställningen, till exempel viktbonusar för batterier och anpassade regler för kör och vilotider vid laddning. Sådana justeringar kan bli viktiga för att skapa rimliga villkor i ett läge där tekniken finns, men där systemen runt omkring ännu inte har anpassats fullt ut.

Nya arbetssätt öppnar för förbättrad resursanvändning och stärker konkurrenskraften

Workshopen handlade inte bara om teknik och infrastruktur, utan också om ett nytt sätt att se på bygg och anläggningsprocessen. Ett exempel var att begreppet rivning med fördel kan ersättas av demontering, vilket bättre speglar ett modernt fokus på cirkulär masshantering, återvinning och bättre resursutnyttjande.

Elektrifiering handlar alltså inte bara om att byta drivmedel. Det speglar en bredare förändring i branschen, där nya arbetssätt, smartare logistik och mer strukturerad produktion blir avgörande.

Under workshopen identifierade deltagarna flera möjliga vinster med elektrifieringen, bland annat lägre buller, bättre arbetsmiljö, minskad klimatpåverkan och starkare konkurrenskraft över tid. Det stora engagemanget i regionen blev också tydligt under dagen.

– Det finns ingen återvändo. Samtidigt ser vi ett stort engagemang och mycket kunskap, inte minst i den här regionen. Det finns en tydlig lust att vara med, sa Ylva Gustafsson Höjer, enhetschef för strategisk programsamordning på Trafikverket, efter workshopen.

Med rätt planering, tydliga spelregler och långsiktiga förutsättningar kan elektrifieringen gå från vision till ny standard.

– För Ostlänken betyder det att elektrifiering inte bara är en framtidsfråga. Det är en möjlig riktning redan nu, om planeringen börjar i tid och rätt aktörer fortsätter att bygga kunskap tillsammans, sa Charlotta.