Mia Stuhre är verksamhetsledare för Almedalsveckan på Region Gotland. Med lång erfarenhet av att utveckla Sveriges största demokratiska mötesplats ser hon hur Almedalsveckans demokratiska kraft stärks av ett växande engagemang under valåret och av samtal över samhällsgränserna.

Hur tycker du att valåret märks av i Almedalen? 

– Vi märker väldigt tydligt att det är valår. Det senaste valåret, 2022, var ett speciellt år eftersom pandemin skapade stor osäkerhet kring om veckan kunde bli av. Därför ser jag snarare 2018 som den senaste verkliga jämförelsepunkten, då vi hade över 4 300 evenemang i det officiella programmet. Detta valår ser vi ut att nå liknande nivåer omräknat till att Almedalsveckan nu är fem dagar istället för åtta som det var 2018. Samtidigt handlar Almedalsveckan inte om kvantitet utan om kvalitet, det är mötena och samtalen som är det viktiga. 

Hur mår demokratin och vilken roll spelar Almedalen? 

– Jag tror att vi aldrig blir färdiga med demokratin. Det är inget område där man kan sätta en bock i kanten och sedan gå vidare. Demokratin behöver ständigt utvecklas och försvaras. Vi lever i en omvärld där alla inte delar synen på ett öppet demokratiskt samhälle. Till följd av detta blir mötesplatser som Almedalsveckan allt viktigare. Efter pandemin upplever jag att veckan har blivit mer relevant. Människor kommer inte främst hit för att synas, utan för att mötas. Ett sätt att värna demokratin är att samtala om det som fungerar och det som behöver förbättras. Vi behöver mötas över gränser och lyssna på varandra. Det är en viktig del av den svenska traditionen och något vi måste fortsätta värna. 

Hur ser ni till att fler röster får plats i Almedalen? 

– Vi arbetar på flera sätt. Ett exempel är Almedalsveckans demokratiskola som ska hjälpa unga att förstå hur demokratin fungerar i praktiken och vilka möjligheter som finns att påverka. Vi driver också initiativet Alla röster ska höras, där vi erbjuder ideella organisationer och andra aktörer en scen och förutsättningar för att kunna delta. Organisationerna ansvarar för innehållet medan vi står för det praktiska. När årets vecka är genomförd har vi skapat möjligheter för närmare 120 organisationer att delta genom satsningen sedan 2022, det är vi väldigt stolta över! 

Varför ska företag och organisationer vara på plats i Almedalen? 

– Almedalsveckan är inte främst en plats för att marknadsföra produkter eller tjänster. Däremot är det en plats där företag kan bidra till viktiga samhällssamtal. Gränserna mellan det offentligas och det privatas ansvar blir allt mindre tydliga. Företag, politik, akademi och civilsamhälle behöver samarbeta mer för att lösa samhällsutmaningar. Under Almedalsveckan möts dessa grupper på ett naturligt sätt. Här kan man lyfta sina frågor, bygga nätverk och utveckla sin kompetens. Det är en av de stora styrkorna med veckan. 

Vad får man inte missa på Almedalsveckan tycker du? 

– De politiska talen är en självklar del av Almedalsveckans identitet och historia. Jag tycker också att den nya kommun- och regionarenan är väl värd ett besök för den som vill möta företrädare från hela landet. Partitorget är också en viktig plats, särskilt under ett valår, där det finns möjlighet att prata direkt med politiker. Men kanske viktigast av allt är de spontana mötena. Våga sätta dig bredvid någon du inte känner och börja prata. Det är ofta de oväntade samtalen som ger mest. 

För näringslivet är Almedalsveckan en unik möjlighet att möta beslutsfattare, organisationer och experter från hela landet. När människor samlas för att diskutera framtidens samhällsfrågor skapas nya perspektiv, samarbeten och idéer. Det är också därför Almedalsveckans demokratiska kraft fortsätter att göra veckan till en av Sveriges viktigaste mötesplatser för demokrati och utveckling. Ta del av Almedalsprogrammet och Handelskammarens program för att planera din vecka och hitta de samtal som är mest relevanta för dig.

Handelskammarens arena i Almedalen samlar i år alla svenska handelskamrar på samma plats under Almedalsveckan. För att få veta mer om årets arena och vad besökare kan förvänta sig har vi pratat med Erik Nellmark, ägare och projektledare på Exponordia, som ansvarar för utformningen av miljön. 

I år samlas alla svenska handelskamrar på en arena. Hur har du tänkt när du utformat årets arena? 

– För det första är platsen väldigt bra. Det är en centralt belägen innergård i Visby med en fantastisk inramning. Vi fortsätter att utveckla samma koncept som fungerat väl tidigare år. Det blir ett stort tält, en professionell scen, kameror som streamar seminarierna samt ljud och ljus av hög kvalitet. Vi kommer också att ha en servering med kaffe, te och vatten för besökarna. Framför allt erbjuder innergården en lugn miljö där människor kan träffas för spontana samtal och möten. En trappa upp finns dessutom Hyllan, där medlemsföretag kan boka möten i en avskild miljö med en fantastisk utsikt över Visby. 

Vad är nytt på Handelskammarens arena i år? 

– Upplägget liknar tidigare år, men vi fortsätter att utveckla arenan utifrån erfarenheter och lärdomar. Handelskamrarna är väldigt skickliga på att skapa seminarieinnehåll som lockar besökare. Det är innehållet som står i fokus. 

Vad kan besökarna förvänta sig av årets arena? 

– Besökarna kan förvänta sig intressanta personer på scenen och möjligheten att ta del av näringslivets röst i Almedalen. Handelskamrarna representerar en egen arena samtidigt som företag och organisationer bjuds in att delta i seminarier och andra aktiviteter. Arenan ska fungera som en plattform för möten och samtal. Det handlar inte bara om att sända budskap från scenen, utan också om att skapa möjligheter för människor att mötas. 

Vad krävs för att en arena ska lyckas i Almedalen i dag? 

– Innehållet är a och o. Utan ett starkt innehåll spelar det ingen roll hur väl arenan är byggd eller hur snygg den är. Det krävs seminarier som lockar publik och ämnen som engagerar. Samtidigt måste tekniken fungera. Mikrofoner, ljud och sändningar får inte störa upplevelsen. Säkerheten är också avgörande, både när det gäller utrymning och inrymning. Dessutom gäller det att ta vara på Visbys unika miljöer och skapa en välkomnande känsla som passar Almedalsveckan. 

Vilka är dina tre bästa tips till den som vill besöka Almedalsveckan i år? 

1. Sätt upp tydliga mål 
   – Fundera på vad du vill få ut av veckan innan du åker. Det händer väldigt mycket samtidigt och det är lätt att tappa fokus om man inte har en plan. 
   
2. Planera seminarier i förväg 
   – Titta igenom programmet i god tid och välj ut vilka seminarier du vill prioritera. 
   
3. Boka möten innan veckan börjar 
   – Om det finns personer du vill träffa är det klokt att ta kontakt i förväg. Kalendrarna fylls snabbt under Almedalsveckan och det kan vara svårt att få till spontana möten. 

När alla svenska handelskamrar samlas på samma arena skapas en naturlig mötesplats för dialog, kunskapsutbyte och nya kontakter. För regionens näringsliv innebär det en möjlighet att ta plats i nationella samtal och bidra med perspektiv som stärker Sveriges konkurrenskraft. Ta del av Almedalsprogrammet och Handelskammarens program för att planera din vecka och hitta de samtal som är mest relevanta för dig.

Å-minglet arrangerades av Företagarna Linköping, Lundbergs Fastigheter, Östgöta Kök Smak & Tak och Östsvenska Handelskammaren. Tillsammans skapade arrangörerna en kväll där företagande, entreprenörskap och relationer fick stå i centrum.

I bildspelet finns glimtar från minglet, samtalen och stämningen på takterrassen. Se om du hittar dig själv eller någon du känner bland bilderna från kvällen!

Foto: Juliana Fälldin/Östgöta Kök

Ordet kompetensförsörjning är nog svenskans bästa ord för att få igång en konversation. Släng fram temat på vilket konferensbord som helst och diskussionen är ett faktum. Alla har ett ingångsvärde i frågan, vilket gör den en angelägenhet för de flesta – samtidigt är perspektiven lika många. Därför är den också en svårknäckt nöt, någon entydig lösning finns inte.

Länge har tillgången till rätt kompetens varit näringslivets största hinder för tillväxt. Nu i hård konkurrens med det instabila världsläget och den geo- och handelspolitiska turbulensen, vilket framgår tydligt i Östsvenska Handelskammarens senaste konjunkturrapport. Likväl kommer kompetensförsörjningen bestå som utmaning, alldeles oavsett om det blir fred på jorden och världsledarna faller i armarna på varandra.

Vi blir ju inte fler heller. Färre barn sätts till världen, trots att befolkningsgruppen i barnafödande ålder (30-39 år) är Sveriges största. Om detta, och vilka ekonomiska problem det skapar, pratade Susanne Spector, chefekonom på Danske Bank, när hon besökte Handelskammaren i början av maj. Många är också förstagångsväljarna i årets val, och om deras gunst tävlar såväl politik som näringsliv.

Och kampen lär bli tuffare om de yngre och anställningsbara. Universiteten är dragplåster och tillväxtmotorer, men det gäller också att få studenterna att stanna kvar i regionen efter examen. Alla som pluggat vidare vet att Campus är en härlig, liten bubbla att befinna sig i, men den är också kortvarig. Har man som student dålig koll på möjligheterna utanför är risken stor att man tar sitt pick och pack och lämnar efter tre, fyra år.

För att råda bot på det drar Linköpings universitet nu igång ett pilotprojekt – i Norrköping: Karriärlöftet. Sedan tidigare finns Bostadslöftet, där alla studenter garanteras ett förstahandskontrakt på en bostad efter avklarade studier. Karriärlöftet är en liknande satsning där studenter, förutsatt att de uppfyller kraven, garanteras en arbetsintervju hos en etablerad arbetsgivare. Lanseringen av Karriärlöftet skedde nyligen på Handelskammaren, i samarbete med LiU, Kårservice och Norrköpings Science Park.

Målet är att fler studenter ska välja att bygga sitt liv och karriär i regionen. För det krävs tydligare koppling mellan studenterna och arbetslivet under hela studietiden. Ett mycket spännande och generöst initiativ av såväl universitetet som arbetsgivare, som förstås ser vinning i det att överkomma utmaningen med sin egen kompetensförsörjning.

Vår region har så mycket att erbjuda både vad gäller utmanande arbetstillfällen och attraktiva boendemiljöer, men också när det kommer till kultur, fritid och annat som ger livet kvalitet. Det måste vi bli bättre på att visa upp – för kampen om kompetensen kommer hårdna.

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Debattartikel publicerad i Dagens Industri 1/6 -26

Sveriges välstånd bygger på handel. Varje dag skapas jobb, investeringar och tillväxt genom att lastbilar från Södertälje och Skövde, transformatorer från Ludvika, stål från Luleå, vodka från Åhus eller Spotifyprenumerationer från Stockholm säljs långt utanför våra gränser.

Svensk export av varor och tjänster står för över 50 procent av Sveriges BNP. Sverige har varit framgångsrikt på att hitta och utveckla produkter som resten av världen efterfrågar. Det är förstås bara positivt, men det gör oss också mer sårbara när läget på världsmarknaden förändras.

Precis det händer nu. Protektionismen ökar på många håll i världen, ”industripolitiken” som i praktiken är konkurrensförstörande statsstöd blir vanligare och gemensamma spelregler urholkas. För svenska företag är det dåliga nyheter som försämrar vår konkurrenssituation genom längre ledtider, högre risker och minskad förutsägbarhet. Det ställer inte bara högre krav på näringslivet utan också på klok politik som stärker företagens möjligheter att konkurrera internationellt.

Våra medlemsföretag konkurrerar varje dag på en global marknad där det inte räcker att vara lagom bra. Sverige måste erbjuda bättre villkor än jämförbara länder för att företagen ska kunna växa och investera här.

Därför är valrörelsen 2026 så viktig. Nästa regerings beslut kan avgöra om vi ska fortsätta vara framgångsrika eller om vi ska backa. Inför valet har alla partier därför ett stort ansvar att besvara frågan hur Sverige stärker sin konkurrenskraft i en mer fragmenterad global ekonomi.

Sverige måste fortsatt vara en tydlig röst för fri och rättvis handel i EU. Den inre marknaden, kronjuvelen i EU-bygget, är i behov av en rejäl putsning. Handelshinder, regelverk som ser olika ut och administrativa kostnader gör att företagen inte kan växa. Harmonisering och regelförenkling kanske är tråkiga ord, men de är två av de mest effektiva tillväxtåtgärderna som EU kan genomföra.

Handelsfrågor avgörs ofta på EU-nivå. Men det finns också en hel del som politiker i Sverige kan göra. Vi måste fortsätta att få till fler och mer ambitiösa frihandelsavtal. Varje nytt avtal ger svenska företag tillgång till växande marknader och minskar sårbarheten när världshandeln blir mer osäker.

Det måste gå mycket fortare att få tillstånd att bygga ut energi och infrastruktur.

Det är orimligt att det för 25 år sedan gick snabbare att bygga Öresundsbron och våra kärnkraftsreaktorer än vad det i dag tar att få tillstånd för en enda kraftledning. Tillståndsprocesserna för energi och infrastruktur måste kortas kraftigt. Samtidigt behöver vägar och järnvägar byggas ut i takt med näringslivets behov, så att svenska exportföretag kan transportera varor effektivt och konkurrera på den globala marknaden. Trots hög arbetslöshet i vissa delar av Sverige har många företag svårt att hitta rätt kompetens. Utbildningssystemet måste bättre matcha näringslivets behov och villkoren för arbetskraftsinvandring förbättras. 

Allt det här tillsammans: rätt kompetens, bra infrastruktur och stabila regler som inte är onödigt krångliga, är det som bygger upp Sverige. Därför ska de inte behandlas var och en för sig som smala näringspolitiska frågor, utan måste vara en huvuduppgift för nästa regering.

Henrik Dahlström, vd Handelskammaren Jönköpings län
Roza Güclü Hedin, tf. vd Mellansvenska Handelskammaren
Oliver Dogo, vd, Handelskammaren Mittsverige
Rickhard Voigt tf. vd Handelskammaren Mälardalen
Linda Nilsson, vd Norrbottens Handelskammare
Daniella Waldfogel, VD Stockholms Handelskammare
Johan Eklund, vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Sofia Strindholm, vd Handelskammaren Värmland
Åsa Andersson, vd Västerbottens Handelskammare
Charlotte Ljunggren, vd Västsvenska Handelskammaren
Simon Helmér, VD Östsvenska Handelskammaren

Det var fullt i lokalen när Östsvenska Handelskammaren och ESIC bjöd in till lunch i Näringslivets hus i Nyköping den 20 maj. Utanför bjöd vårdagen på sol och lite kyla i luften. Inne i lokalen märktes ett engagerat surr från företagare, kommun, myndighet och projektaktörer.

Träffen var årets tredje ESIC-lunch. Den samlade företagare från Nyköping, Trosa och närliggande kommuner, tillsammans med representanter från Infrakraft, Trafikverket och Nyköpings kommun. Temat var Ostlänken i Nyköping, som del av sträckningen genom Sörmland. Fokus låg på Skavstaträckan, kommande upphandlingar och hur satsningen kan skapa värde för näringslivet i regionen.

Ostlänken i Nyköping skapar affärer här och nu

Under lunchen berättade Christian Holm från Infrakraft om bolagets roll i arbetet med Ostlänken. Han beskrev också joint venture-samarbetet med franska Bouygues kring entreprenaden vid Skavsta. Thomas Nygård från Trafikverket gav en uppdatering om entreprenaderna runt Nyköping, bibanan och kommande upphandlingar för sträckan Ålberga.

Charlotta Elliot, Östsvenska Handelskammaren och ESIC, gav också en bild av arbetet med Nationell plan och näringslivets tydliga perspektiv på Ostlänkens genomförande. För att få ut hela nyttan av investeringen behöver Ostlänken byggas som ett sammanhållet stråk hela vägen in till Linköping. Annars riskerar effekterna för arbetsmarknad, transporter, kompetensförsörjning och regional utveckling att inte tas tillvara fullt ut.

Ostlänken är en av Sveriges viktigaste infrastruktursatsningar och en avgörande fråga för Sörmland, Östergötland och hela det östsvenska tillväxtstråket. För näringslivet handlar projektet om tillgänglighet, arbetsmarknad, transporter och långsiktig utvecklingskraft. När byggandet går vidare i och runt Nyköping växer också behovet av lokal och regional kompetens, starka underentreprenörer och nya samarbeten.

– En viktig sak som framkom i dag är att affärsmöjligheterna kopplade till Ostlänken inte ligger långt fram i tiden. De händer här och nu, och de kommer att pågå under lång tid. Infrakraft är här för att stanna och kommer att behöva både lokal och regional kompetens. Det skapar möjligheter för företag i vårt nätverk att bygga relationer, förstå behoven och göra affärer medan utvecklingen tar fart, säger Charlotta Elliot.

Infrastruktur som stärker Nyköping och hela stråket

Björn-Emil Tunebäck från Nyköpings kommun lyfte kommunens perspektiv på Ostlänken och den utveckling som följer i spåren av en starkare järnvägsinfrastruktur. Ett av hans budskap var att Nyköpingsbanan kommer att vara omkring 120 år gammal när Ostlänken invigs, och att behovet av ny kapacitet därför är stort. Han återkom också till att byggtiden kommer att märkas, men att såväl processen som slutresultatet stärker Nyköpings möjligheter.

– Det kommer bli lite stökigt, men det kommer bli bra, återkom Björn-Emil Tunebäck till flera gånger.

Den poängen fångar väl vad Ostlänken betyder i praktiken. Infrastruktur är ett medel för utveckling, inte bara för en enskild plats utan för ett större tillväxtstråk. När människor enklare kan pendla, företag lättare kan rekrytera och regionen får bättre kopplingar till större arbetsmarknader, stärks förutsättningarna för tillväxt, investeringar och ökad attraktivitet.

För Nyköping innebär Ostlänken nya möjligheter för stadsutveckling, etableringar och näringsliv. För Sörmland, Östergötland och hela den östsvenska regionen innebär den starkare samband mellan kommuner, arbetsmarknader och företag. Därför är frågan viktig långt utanför den direkta byggsträckan, och därför behöver Ostlänken fullföljas hela vägen in till Linköping.

Ostlänken i Norrköping fortsätter att vara en av de viktigaste framtidsfrågorna för stadens och regionens utveckling. När ESIC samlades den 28 april låg fokus på både järnvägen, stationsläget i Butängen och hur Norrköping stärker sin attraktivitet som plats att bo, verka och investera i.

Josef Erixon från Norrköpings kommun gav en aktuell bild av arbetet med Ostlänken genom Norrköping och stadsutvecklingen i Butängen. Budskapet var tydligt: byggandet av Ostlänken fortsätter och projektet är fortsatt ett viktigt lyft för Norrköping och hela regionen. Samtidigt kräver ökade kostnader en ny planeringsinriktning där kommunen och Trafikverket arbetar vidare tillsammans.

Infrastruktur och attraktivitet hänger ihop

Under lunchen medverkade också Pascal Tshibanda och Eva Hanzén från Norrköpings kommun, som lyfte platsvarumärke och arbetet med en strategisk kulturplan. Deras perspektiv breddade samtalet från spår, station och byggnation till frågan om vad som gör Norrköping attraktivt över tid.

För Östsvenska Handelskammaren är kopplingen central. En stark region behöver fungerande infrastruktur, men också platser där människor vill leva, arbeta, starta företag och växa. När Ostlänken, Butängen och Norrköpings attraktionskraft diskuteras tillsammans blir det tydligt hur samhällsbyggnad, näringsliv och långsiktig konkurrenskraft hänger ihop.

ESIC, East Sweden Infra Cluster, är Östsvenska Handelskammarens nätverk för företag med intresse för Ostlänken, infrastruktur och stadsutveckling.

I en ny videointervju från vårt samtal med Anna af Sillén, Fredrik Olovsson, Henric Thorsen och Nils Grunditz lyfter vi behovet av mer energiproduktion, starkare överföringskapacitet och långsiktiga spelregler som gör att näringslivet kan planera framåt.

Läs också artikeln från eventet om östsvensk energiförsörjning inför val 2026.

Det blev en kväll fylld av möten, samtal och viktiga perspektiv på näringslivets utveckling när Handelskammaren höll sitt årsmöte. Här har vi samlat några ögonblick från kvällen. Kanske fastnade du, en kollega eller någon du känner på bild? Se bildspelet här.

Se bilderna från årsmötet här:

– En något ökad efterfrågan på varor och tjänster samt ett kraftigt behov att anställa, är beskedet från de östsvenska företagen, säger Maria Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef på Handelskammaren. 

På kort sikt ser drygt 40 procent en ökad efterfrågan, och inom ett år bedöms den öka till nära 60 procent. På personalsidan behöver nästan hälften av bolagen som deltagit i undersökningen anställa, och rekryteringsbehovet syns inom flera branscher och storlekar på bolag. Energi- och hållbarhetssektorn, restaurang/konferens samt IT och teknik har störst behov av ny personal. 

– Det är förstås positivt att så många bolag i vår region vill anställa. Samtidigt vet vi att kompetensförsörjningen upplevs som ett hinder för tillväxt, då det är svårt att få tag i rätt utbildad personal. Kompetensfrågan fortsätter således vara ett viktigt fokus för oss som Handelskammare och näringslivets röst.

En något ljusare syn på ekonomin framåt anas i rapporten, och tron på det egna bolagets framtid liksom regionens står sig alltjämt stark.

– Ytterligare spännande inslag är att vi den här gången frågat medlemmarna vilken fråga de tycker är viktigast inför stundande valrörelse liksom vilka förväntningar de har på politiken efter den 13 september. Det är rekommenderad läsning, avslutar Maria Hummelgren.

>> Läs rapporten i sin helhet här <<