Indelningskommittén har ritat en karta över Sveriges nya regioner, denna skär itu ett av Sveriges mest spännande tillväxtstråk –från Stockholm till Östergötland. Näringslivet i den östsvenska regionen vill uppmana politiker och beslutsfattare att tänka om och sätta funktion framför administrativ gräns.

Sverige har ett primärt tillväxtcentrum med potential till internationell lyskraft – den utvidgade Stockholmsregionen. Tillväxtstråket söderut från Stockholm, genom östra Sörmland och Östergötland, är ett pärlband av växande, välmående städer. Stråket vi kallar East Sweden attraherar angränsande kommuner. Med Ostlänken på plats ökar potentialen, även söderut. I Sörmland finns två funktionella centra, där västra och östra delen drar åt olika håll. Näringslivet i östra Sörmland vinner föga på att tillhöra en storregion som sträcker sig mot Dalarna och Gävle. Näringslivet i Östergötland vill inte se en region mellan sig och Stockholm.

I förslaget delas East Sweden på mitten. Östsvenska Handelskammaren, med 850 medlemsföretag omfattande 45 000 anställda, anser att nya regioner måste utgå ifrån funktionella stråk – sammanhängande geografier där människor, företag och investerare naturligt rör sig och samverkar. Kommuner, inte län, bör användas som byggklossar. Vi saknar tillväxtfokus i indelningsprocessen och vilja eller förmåga att tänka nytt när fyrahundra år gamla gränser ritas om. Kommunerna i östra Sörmland bör tillåtas ingå i samma region som Norrköping och Linköping, och övriga Sörmland bör ingå i region med Västerås och Uppsala.

Vi är övertygade om att besluten i regionfrågan bör ha som utgångspunkt att ge näringslivet bästa möjliga förutsättningar att driva och utveckla verksamheter och attrahera talanger. Det är avgörande att politiken redan nu prioriterar ett tätt samarbete över region- och kommungränser så att utbyten och flöden kan utvecklas och skapas. Mälardalsrådets beslut om ett storregionalt pendlarkort är ett gott exempel, men mycket mer av den varan behövs.

Regionprocessen har kommit långt. Ställda inför detta faktum efterfrågar vi, om inte gränser utifrån funktion, så åtminstone en riktigt vass plan för hur de offentliga ska säkerställa att rörelserna över regiongränserna för jobb, utbildning och fritid blir sömlösa – så att tillväxten värnas!

Erik Zetterlund,
Ordförande Östsvenska Handelskammaren

Johanna Palmér,
Vd Östsvenska Handelskammaren

Sverige är ett litet land, men även små länder är indelade i mindre enheter. I Sveriges fall förhåller vi oss till områden som landskap, län, regioner, kommuner, tätorter städer, församlingar och byar. Gränser och områden där vi människor, olika organisationer, företag och myndigheter styckar Sverige på olika sätt.

För snart ett år sedan fick den sk indelningskommittén uppdraget att se över nuvarande uppdelning i län och landsting och istället komma med förslag på en ny regionindelning som skulle bestå av väsentligt färre och därmed också större enheter. De har under våren haft delredovisningar och också presenterat ett förslag på ny indelning som istället för nuvarande 21 delar består av 6. Syftet är ju att större enheter ska bli effektivare och innebära besparingar och högre tillväxt genom ökat samarbete och samordning. So far so good…

Men hur ska gränserna dras? Vad ska ligga till grund för uppdelningen? Ja vem är det som bestämmer hur kartan ska se ut? Från näringslivets sida har vi i hela Sverige (genom bland annat Sveriges Handelskammare) varit tydliga med att indelningen ska utgå ifrån funktionella stråk, dvs hur människor och kapital rör sig, arbetar och pendlar. Tyvärr konstaterar vi att detta inte har hörsammats utan istället är det i stort sett sjukvårdsregionerna som blivit avgörande i det liggande förslaget.

Diskussionen som pågår ser olika ut i olika delar av landet där det är en icke-fråga på vissa håll och en mycket het potatis i andra delar. Den ”heta potatisen” för oss handlar om huruvida hela Sörmland ska ingå ”Svealandsregionen” eller om östra Sörmland ska ingå tillsammans med Östergötland och Småland där vi förespråkar det senare. Det gör vi för att behålla tillväxtstråket Östergötland mot Stockholm intakt. Här finns tillväxtmöjligheter och viktig funktionalitet.

Det är tydligt att frågan är ytterst känslig och att det inte uppskattas av alla att Handelskammaren är med i debatten. Och det är ju precis just det som är Handelskammarens uppdrag – att vara näringslivets röst och arbeta för lyskraft i framtidsregionen East Sweden. Ingen kan stoppa oss i att framföra vad våra medlemmar tycker och vi är övertygade om att det är viktigt att låta alla komma till tals och säkerställa att beslutet kring regionindelning fattas på rätt premisser.

Att rita en karta är inte så enkelt!

Anna Axelsson
Verksamhetschef Östsvenska Handelskammaren
@anheax

Studsvik har mer än 65 års erfarenhet av kärnteknik och tjänster för kärntekniska miljöer. De arbetar internationellt med kärnkraftsindustri inom avfallshantering, konsulttjänster samt bränsle och materialteknik.

För ungefär 30 år sedan var det cirka 1 300 personer som arbetade på Studsvik, idag är det cirka 400 personer. Nu vill man fylla anläggningen med fler företag och nya möjligheter genom konceptet Studsvik Technology Park.

– Det är en fantastisk anläggning för företag som söker test-och demoytor, säger Thomas Lithner, projektledare för Studsvik Technology Park. Det finns en fullt fungerande infrastruktur och vi ligger långt från tätorten. Helt perfekt för ett testföretag, ytan som finns är lika stor som Monaco och säkerheten är hög.

Studsvik har tillgång till en hamn, vilket även kan locka marina testföretag att lokalisera sig till Studsvik Technology Park. Andra företag som kan lockas är företag inom kärnteknik och energi-, miljö och materialteknik.

– Konceptet bygger på att vi ska attrahera andra företag att etablera sig i parken, och på det sättet växa utan att påverka det vi gör idag. Fördelarna är så oerhört många med Studsvik, dels att själva anläggningen redan finns och är ett känt namn som borgar för kvalité, dels kan jag inte nog slå ett slag för en fungerande infrastruktur. Tanken med parken är att binda ihop företag från olika branscher med likartade arbetsuppgifter för nya synergier. Studsvik är helt enkelt för bra för att inte ha fler företag i parken, säger Thomas Lithner.

Vad har Medelhavsmuseet i Stockholm, British Museum i London, Biblioteket i Alexandria, The Field Museum i Chicago och Singapore Science Center gemensamt? Jo, de använder sig av visualiseringsteknik från det Norrköpingsbaserade företaget Interspectral.

Företaget Interspectral med Thomas Rydell i spetsen bildades för ett år sedan med fokus på att utveckla nya marknader och möjligheter för 3D-digitalisering och visualisering.

– Hittills har ju 3D-digitalisering till stor del handlat om att fånga in ett objekts yta, nästa steg är att även fånga in insidan. Det öppnar stora möjligheter för industrin. Det finns hur många tillämpningar som helst, säger Thomas Rydell.

För den som följt utvecklingen vet att 3D-digitaliseringen gjort succé på museum, både för besökare och pedagoger. Utan att behöva röra de dyrbara och oersättliga museiföremålen har man röntgat och kunnat återskapa föremålen, både visuellt och med verklig form och färg Bland annat en mumies väl gömda smycke.

– Vi röntgade mumien i 3D, tog ut de bilder som visade smycket, förde över dem till en 3D-printer och skrev ut. Nu har museerna exakta kopior av smycket att visa upp och sälja till besökare.

Thomas Rydell tycker att tekniken bara är ett steg, lika viktigt är att förenkla gränssnitten så långt att barn klarar av den.

– Vi tog något som var förbehållet forskare och radiologer på stora sjukhus – tolkning av datortomografibilder och satte ihop dem till en helhet som är så enkel att en sjuåring kan använda den, säger Thomas Rydell.

Enligt Thomas Rydell är användarupplevelse och god design underskattade som konkurrensmedel.

– Den allt snabbare utvecklingen på konsumentsidan med smarta, väldesignade och allt mer kraftfulla appar, ställer helt plötsligt nya krav på professionella IT-verktyg, nu räcker det inte med att bara ha en bra teknisk specifikation, det skall vara enkelt, kul och snyggt också.

Som medlem i Handelskammaren är du med och påverkar utvecklingen av vår gemensamma tillväxtregion – East Sweden. Tillsammans tar vi aktiv ställning för regionens attraktivitet och framtid. Under våren har 41 drivna företag inom mängder av branscher valt att bli medlem i Handelskammaren med ett gemensamt fokus på tillväxt.

Välkomna säger vi till:

ICTM i Linköping AB
Pyrrha of Sweden AB
Sunfleet Carsharing AB
Temagruppen Sverige AB
Be Good Sweden AB
Jobbavitt AB
RSM&CO AB
ULAN Konsult AB
Nuvia Nordic
Camfil Svenska AB
Svensk Licens Svetsning AB
Yova AB
EWG/Miljöbolaget
Swepress Media AB
Kaffebönan
Wiot AB
Sterner Media
Ekonomibryggan i Norrköping AB
Opera Software Sweden
Jeanette Lindström Consulting
NGL Vatten & Energiteknik AB
MTT Sweden AB
UMS Skeldar Sweden AB
Sempre Consulting AB
Thorell Revision AB
Heimstaden Förvaltnings AB
Byggentreprenören Entreprenad AB
Brightline AB
SEFAB Bygg AB
Destinera Destinationsutveckling AB
Assistera i Sverige AB
Akademiska Hus AB, region Öst
Arkitektkopia i Norrköping
B Kubik Entreprenad AB
Nordic Sport & Event AB
GoldWare Lankonsult AB
Företagsbostäder Sverige AB
Profilservice
LRF Konsult region öst
Corvara Industri- Och Skadeservice AB
SJ AB

Se alla våra medlemmar här.

Det har hänt mycket i projekt Ostlänken den senaste tiden. Trafikverket har presenterat en uppdaterad kostnadsanalys för höghastighetsjärnväg och en utredning på befintliga stambanor. De senaste veckorna har också Sverigeförhandlingen gjort en överenskommelse med berörda kommuner längs Ostlänkens sträckning – vilket visar på ytterligare steg mot att Ostlänken blir verklighet.

Planerna för nya stationer och stadsdelar fortskrider i de olika kommunerna längs sträckningen. Ostlänken mellan Södertälje och Linköping är fortsatt tänkt som en del av höghastighetsbanan, men står samtidigt på egna ben då det ingår i den nationella planen och medel redan finns avsatta för projektet.

Gällande Ostlänken ligger kostnaderna fortsatt fast på 55 mdkr. Den uppdaterade kostnadsanalysen för hela höghastighetsjärnvägen uppgår till 230 mdkr +/- 30 miljarder. I de nya beräkningarna har hänsyn tagits till den sträckningen och de stationsorter som Sverigeförhandlingen presenterade i februari 2016. Trafikverket har vidare analyserat en rad kostnadsdrivande faktorer och identifierat ett antal nya tekniska lösningar såsom masshantering, tunnlar, broar, viadukter och bullerskyddsåtgärder. När det gäller de Södra och Västra stambanorna har Trafikverket två alternativ av uppgradering. Beräkningarna visar att kostnaderna för uppgradering till max 200 km/h uppgår till 90 mdkr +/- 15 mdkr och för uppgradering till max 250 km/h uppgår kostnaderna till 130 mdkr +/-  20 mdkr.

En second opinion för höghastighetsbanorna har genomförts av en extern part på uppdrag av Sverigeförhandlingen och beräkningen bekräftar de tidigare kalkyler som Trafikverket presenterade i december 2015 med då rådande förutsättningar.

De nu presenterade kostnadsbedömningarna som genomförts av Trafikverket för  höghastighetsjärnväg kommer att kompletteras med s.k. nyttoanalyser. Under denna månad presenteras den första samhällsekonomiska kalkylen vilken då inte kommer att inkludera samtliga nyttor. Under augusti tillkommer känslighetsanalyser för förseningar/robusthet, överflyttning från flyg samt utlandsresande. Till hösten presenteras en samlad effektbedömning (SEB) där samtliga nyttor är inkluderade.

[ansvarig medarbetare=”Sofia Wallberg”]

Här kan du läsa den senaste informationen från respektive Ostlänk-kommun.

>> Linköping

>> Norrköping

>> Nyköping

>> Södertälje / Trosa

När Henrik Jakobsson blev varslad från Flextronics tog entreprenörsdrömmen fart. Istället för att flytta från Gotland för att få jobb så såg Henrik till att folk flyttade till Gotland för att jobba med honom stället. Gotland blev det nya navet för snustillverkning.

– Det började hemma i köket, men efter att ha blivit utslängd från köket med den för femhundra kronor inhandlade begagnade degblandaren som snusfabrik, sålde jag min motorbåt och startade på allvar, berättar Henrik Jakobsson, vd och grundare av Gotlandssnus. Snustillverkningen lyckades och nu har de växt ur sina lokaler, för åttonde gången.

– Nu hoppas jag att vi blir kvar en stund, vi bygger om en befintlig lokal i Roma Sockerbruk, två mil från Visby.

I lokalerna tillverkas det snus som går att hitta långt utanför ön i hela Sverige, USA, Ryssland, Finland och
Färöarna. Det görs portionssnus med och utan nikotin och smaksatt snus efter säsong.

– Vi har tagit in snuset i finrummet. Trots att snusanvändarna är en väldigt konservativ grupp så har vi lyckats otroligt bra med de smaksatta sorterna. Vi har en vision att en snus inte bara är en snus, utan en upplevelse. Oavsett om det är en traditionell snus eller en smaksatt, så ska det förnimmas en igenkännande doft eller smak. Precis som i vilken finkultur som helst, säger Henrik Jakobsson.

[osh-header title=”Fakta Gotlandssnus”]

Etableringsår: 2002
Antal anställda: 28
Omsättning: 31 miljoner
Kuriosa: Utsedd till Årets gasell 2013 och Årets företagare 2011

På uppdrag av Vision East Sweden har WSP tagit fram en rapport i syfte att kartlägga East Swedens regionala styrkor. Resultaten av rapporten presenterades under ett event den 1 juni.

–  Rapporten fokuserar på de styrkor som Östergötland och Södermanland delar och där visar rapporten tre huvudstyrkeområden. Det är närhet och tillgänglighet genom vårt gynnsamma geografiska läge med bra kommunikationsmöjligheter. Växande företagsamhet och innovationsförmåga där vi har bra näringslivsförutsättningar och världsledande forskning. Och till slut livskvalitet och valmöjligheter med prisvärda, sjönära och attraktiva boendemiljöer, säger Anna Axelsson verksamhetschef på Östsvenska Handelskammaren.

I förhållande till riket har region East Sweden spetskompetens inom flera branscher, så som samhällstjänster, fastighets- och byggverksamhet samt tillverkning inom livsmedel och transportmedel. Branscher som dessutom är på stark tillväxt i Sverige.

– Vi har många områden där vi är starkare än riket men det som också är intressant att läsa i rapporten är vad som inte är fördelar för vår region idag, men som kan bli.  Där hittar vi bland annat växande kunskapsintensiva tjänsteverksamheter, hotell och restaurang samt kultur och nöje, säger Anna.

Efter presentationen av rapporten fick vi lyssna till Sofia Kacim om hur man attraherar Generation Y, 90-talisterna.

– För att attrahera oss 90-talister så ska företagen vara öppna, transparenta och ha ett tydligt framtidsfokus. Och våga testa och våga misslyckas, berättade Sofia.

Förmiddagen avslutades med en paneldiskussion mellan Landshövding Elisabeth Nilsson, Pia Carlgren Länsförsäkringar Östgöta, Jörgen Hultmark NCC, Erik Zetterlund Oxelösunds Hamn, Anita Jernberger ordförande regionutvecklingsnämnden, Anna af Sillén, moderat oppositionsråd Nyköping  och Andreas Capilla, regionutvecklingsdirektör Region Östergötland.

– Paneldeltagarna uttryckte en förhoppning om ett fortsatt starkt samarbete mellan offentlig och privat sektor i den gemensamma strävan mot funktionella arbetsmarknadsregioner, säger Anna Lövheim som modererade diskussionen. 

>> Pressmeddelande: East Sweden är närhet, växande företagsamhet och livskvalitet

>> Rapporten Samhällsanalys av potentialen för regionen East Sweden

De orden kommer från Sofia Kacim som under onsdagens toppmöte pratade om hur man attraherar framtidens unga talanger, generation Y som 90-talisterna kallas. Sofia presenterade fyra olika områden

– framtidsfokus
– jämlikhet
– transparens
– personlig utveckling.

– Vill man attrahera oss 90-talister är det viktigt att företaget är öppet och transparent med goda värderingar. För att vi ska bli intresserade måste företaget lyssna på oss. Då lyssnar vi tillbaka – feedback är vårt bränsle, sa Sofia. Arbetsmarknaden är på lika villkor, arbetsgivare och arbetstagare måste gilla varandra. 

Sofia påvisade också att det är vanligt att många unga idag inte har en fast tjänst utan jobbar som konsulter för att ha fler projekt igång samtidigt.  Eller att de driver ett företag vid sidan om sin tjänst. Detta för att personlig utveckling är något som 90-talisterna värdesätter högt.

– För oss är det viktigt att man vågar testa och att man vågar misslyckas.

Vidare pratade Sofia om vikten av sociala medier och att ha rätt ton i sin digitala kommunikation.

– Man måste ha personer som brinner för att vara i sociala medier – man ska finnas där för att lyssna och prata. Men man ska prata det språket som är på nätet. Skippa det fluffiga, rosa managementsnacket – det fungerar inte.

Sofia kom också in på vikten av att ha en strategi för sociala medier.

– Man måste ha en strategi för vad, hur och när man säger saker i sociala medier. För vad händer annars när alla på företaget blir talespersoner? Man kan inte sätta en praktikant och säga ”du är ung – du kan ta hand om våra sociala medier”. Det kommer inte fungera – man måste ha en tydlig strategi.