Magnus Lindahls krönika
Morgonen den 24 juni 2016 vaknade jag extra tidigt för att tjuvkika på nyhetsflödet i mobilen. Det tog en stund innan det jag läste sjönk in och någon mer sömn blev det definitivt inte den morgonen. Storbritannien hade röstat för Brexit. Istället började sökande på nätet och en konversation med kamrater i London för att försöka förstå vad som hade hänt och varför.
Det var dock inte mycket till svar som kom tillbaka utan mer en känsla av osäkerhet, förvåning, ilska och samma frågeställningar som man hade själv – Hur kunde detta hända och vilka konsekvenser kommer det att få?
Det ha nu gått ett drygt år och häromdagen avslutades, utan några stora framsteg, den 3:e förhandlingsrundan mellan EU och Storbritannien om villkoren för Brexit – och där är vi idag. Vare sig vi talar hård eller mjuk Brexit så kommer det att ha mer eller mindre negativa och kostsamma konsekvenser för både privatpersoner och företag.
Med anledning av detta och att tiden rusar mot den 30 mars 2019 så vill jag elaborera lite i och kring detta okända territorium i ett par krönikor. I denna den första så funderar jag lite kring historien och direkta konsekvenser av Brexit.
Storbritannien och EU – en skeptisk historia
Storbritannien har alltid haft ett kluvet förhållande till EU. Det började 1957, då man ställer sig utanför Rom-fördraget dvs när EG bildades. 1961 och 1967 ansöker landet om medlemskap men stoppas av Frankrikes president De Gaulle som fruktar ett ökat amerikanskt inflytande. 1973 går det dock bättre och landet blir medlem i EG den 1 januari tillsammans med Irland och Danmark. Ett par år senare hålls en folkomröstning om medlemskapet vilken ger att folket vill stanna kvar. Så 2016 hålls ytterligare en som resulterar i Brexit 2019 efter 44 års integration och samarbete med motivet är att ”ta tillbaka kontroll” framförallt gällande frågor som invandring och Europadomstolen. Omröstningen är ett resultat av en katastrofal missbedömning av fd premiärministern David Cameron och hans vilja att för lång tid framöver tysta det konservativa partiets EU-kritiska röster med ett ja-resultat- men det går ju som vi alla vet inte riktigt som han tänkt sig…
… och tiden går… snabbt…
De nu pågående Brexit-förhandlingarna innehåller bl a frågor om hur mycket som skall betalas vid utträdet, status för EU-medborgare i Storbritannien (3.5 milj) och britter i EU (1.5 milj), gränsen Nordirland/Irland. EU vill först att dessa skall lösas innan samtal om framtida handel inleds.
Syftet med förhandlingarna är att få till en lösning som innehålls- och tidsmässigt gynnar alla parter för att mildra effekterna av utträdet. Effekter som annars riskerar bli förödande för handeln från och med den 30 mars 2019 då tullformaliteter återinförs i mellan EU och Storbritannien.
Vem vet, inte jag…
Ingen vet vad de ekonomiska konsekvenserna av Brexit kommer bli. Det enda vi vet är att det kommer att bli en period av osäkerhet innan en ny ordning är på plats. Under tiden är det viktigt att stödja företag med information om hur processerna fortlöper samt att få till en bra övergångslösning.
Mycket viktig handels- och politisk partner
50% av Storbritanniens export går till EU och relationen är viktig för båda parter. Brexit är en stor utmaning utan vinnare då relationerna kommer att bli mer komplicerade och mer kostsamma vare sig man är privatperson som bor i landet eller är ett företag som har kommersiella relationer med marknaden.
För oss i Sverige är inte landet vilket som helst utan vår 1:a marknad för tjänsteimport, den 3:e marknaden för tjänsteexport, den 5:e för varuimport och den 6:e för varuexport. Så, en mycket viktig partner för vår ekonomi och våra företag. En handelspartners som nu hamnar utanför den gemensamma marknaden vilket reser en mängd frågor.
Utöver det rent ekonomiska så förlorar Sverige vi en politisk partner gällande handel och liberala värderingar inom EU vilket inte är bra i tider av t ex protektionism.
Brexit = dyrare, svårare och sämre
Gällande handeln så ser jag endast att det kommer det att bli sämre än idag då landet är utanför EU:s tullområde med tullhantering och krångelfaktorer. Generella konsekvenser blir bl a: krav på föranmälan, anmälan av transportmedel, tulldeklaration, tillstånd, licenser, intyg. Att tullar återinförs, att insatsvaror från Storbritannien inte längre har EU-ursprung.
En gräns skall passeras, vi kommer ha osäkerhet i processer pga brist på prejudikat, förutsägbarhet minskar, nya och ökade administrativa krav samt regelverk som upphör att vara enhetliga och utvecklas åt olika håll. Allt detta leder till bl a dyrare import och export, ökade behov av system och kompetens, ökande ärendevolymer tullen, brist på infrastruktur för varor som väntar på att bli förtullade, kompetensutmaningar för SME-företag.
För tjänsteexporten är det svårare att säga hur den kommer att påverkas. Men det handlar om frågor som t ex rörlighet, etablering, överstatlighet dvs att hävda sina rättigheter enligt EU-rätten, konkurrensrätt/statsstöd, offentlig upphandling, hantering- och överföring av data. En stor utmaning kommer att bli informationshantering. Något som blir allt viktigare för många företag som är starkt beroende av att samla in, bearbeta och föra vidare information över en framtida gräns.
Följ processen och business as usual
Jag är personligen övertygad om att det kommer att ta tid innan en ny ordning är på plats då förhandlingar om handelsavtal ofta är långa processer!
Det lämnar mig med slutsatserna att en bra övergångslösning är nyckeln för fortsatt goda handelsrelationer. För den enskilde företagaren i vår region gäller det att inte glömma bort att arbeta på som vanligt men att samtidigt följa och förstå vad Brexit kan komma att innebära för just mitt företag och min verksamhet och successivt anpassa sig och vidta åtgärder i tid för att vara rätt positionerad för en post-Brexit handel. Storbritannien är ju ändå en stor marknad som kommer finnas kvar även framöver.
Läs även Magnus förra krönika: ”Stark konjunktur med moln på horisonten”
Magnus Lindahl
Ansvarig Sörmland, Gotland och Internationell handel
Östsvenska Handelskammaren
