I slutet av oktober träffades företrädare för samtliga elva svenska handelskamrar i Stockholm, för att bland annat diskutera ömsesidiga ståndpunkter inför den kommande valrörelsen. Det var inga svårigheter att hitta gemensamma nämnare. Samtliga handelskamrar driver frågor inom infrastruktur, energi och kompetensförsörjning och vi verkar alla för stärkt konkurrenskraft i våra respektive regioner.
En utmaning vi kamrar delar är kampen mot de långa svenska tillståndsprocesserna – en hämsko för näringslivets tillväxt och omställning. Det kostar tid, kraft och pengar och dessutom ofta utan garanti för förutsägbarhet och progressivitet gällande utfall. Näringsdepartementet har arbetat med frågan under mandatperioden.
I Tidöavtalet, som reglerar samarbetet regeringen och Sverigedemokraterna, står att miljötillståndsprocesserna ska förenklas och förkortas. Förutsättningarna för industri och transporter att ställa om ska förbättras och ske ”genom en effektivisering av styrmedel och stöd, färre administrativa hinder och satsningar på ny teknik”. Med ett år kvar till valet kan vi konstatera att målet inte är nått – och att svensk tillväxttakt är på tok för långsam. Bland de lägsta i EU, faktiskt.
Statsminister Ulf Kristersson (M) tog upp saken när han besökte Östsvenska Handelskammaren för ett par veckor sedan. Ökad tillväxt är prioriterat för regeringen. Statsministern skrädde inte orden med att Sverige, generellt sett, är alldeles för mån om processer – till och med mer än om utfallet! Om resultatet är åt skogen tycks ovidkommande bara processerna har gått riktigt till, beskrev statsministern.
Läs mer om statsminister Ulf Kristerssons besök här
Igenkänning på den? Kan den svenska affektionen för processer gått för långt? Självfallet måste vi värna om att lagstiftning följs, rättssäkerhet och likabehandling. I det sistnämnda finns exempel på att så inte alltid är fallet. Risken därtill när processvurmandet går för långt, är att tjänstepersoner blir så rädda för att göra fel att de inte längre vågar göra rätt. Att ingen tog mod till sig, gick utanför sitt eget ansvarsområde och såg till resultatet snarare än processen, tros exempelvis vara en orsak till kaoset på E22 vintern 2024. Ändamålet helgar inte alltid medlen, men inte heller bör medlen helt ersätta målet. Infrastrukturprojekt måste färdigställas, energiförsörjningen säkras. Etcetera.
Tisdag den 4 november går EPE, European Parliament of Enterprises, av stapeln. Frågorna som behandlas handlar om hållbar tillväxt, en tillgänglig inre marknad och EU:s handelsstrategi i en föränderlig värld. Det är viktigt att Sverige har en stark röst i unionen samtidigt som vi låter bli att överimplementera regelverken som klubbas i Bryssel. Östsvenska Handelskammaren finns på plats för att tillsammans med utvalda medlemsbolag bevaka och driva på i frågorna. Det är Handelskammaren som är näringslivets röst – från den regionala till den internationella nivån.
Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef
