Debattartikel publicerad i Altinget 1/4 -26
Ostlänken är en nödvändighet för regional utveckling och stärkt konkurrenskraft i Stockholm-Mälarregionen. De nya dubbelspåren mellan Linköping och Södertälje byggs nu och färdigställandet behöver ske senast år 2035.
Redan i dag pendlar 19 000 människor mellan kommunerna Södertälje-Trosa-Nyköping-Norrköping-Linköping för att komma till jobbet. Utöver dessa tillkommer tusentals pendlare till och från kommuner både norr- och söderifrån som reser i stråket.
Men nuvarande järnvägssträckning är full och fler persontåg får inte plats på spåren. Det drabbar dessutom näringslivets behov av att öka godstrafiken.
En investering för hela landet
Ostlänken ger ökad kapacitet i järnvägsnätet som räcker för ökad arbetspendling och gods på en sträcka som i dag är rödmarkerad i kapacitet. Järnvägen kommer skapa nationell tillgänglighet, vidgad lokal och regional arbetsmarknad samt konkurrenskraftiga och klimatsmarta transporter för industrin och övriga näringslivet.
Ostlänken byggs sedan några år på flera platser. Efter det har upphandlingar för de stora entreprenaderna inletts och vissa redan gått i lås, nu senast för Vagnhärad och Skavsta. Ostlänken har länge varit en del av företagens kalkyler.
Det är inte för intet som Ostlänken kallas för århundradets tillväxtchans. Redan under byggtiden, men framför allt när rälsen är färdig, kommer jobb, investeringar och attraktionskraft genereras i vår region – med en spill over-effekt på hela landet.
Växande flöden från kontinenten hotar kapaciteten
I dag är spåren fulla och överbelastningen på befintlig järnväg kommer dessutom öka när Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Tyskland och Danmark står klar och flödena in i Sverige växer.
Efterfrågan på mer järnvägsgods bedöms öka, både längs Södra och Västra stambanan som pekas ut som en flaskhals. Sveriges spårkapacitet är i dag en begränsning för norra Europas gods- och persontransporter.
Ostlänken kommer inte bara möjliggöra fler transporter mellan Linköping, Norrköping, Nyköping, Trosa och Södertälje. De nya spåren kommer medföra ökad kapacitet på övriga spår i Mälardalen, Sörmland och Östergötland.
Ja, från Arlanda genom Stockholm och långt ner i Småland kommer stora positiva effekter av den nya järnvägen.
Enighet måste leda till handling
En framgångsfaktor för Ostlänken är den enighet som rått kring dess färdigställande – över parti-, kommun- och regiongränser och oavsett politiskt styre.
Det gemensamma målet har hela tiden väglett, för att det handlar om mer än infrastruktur.
Det handlar om arbetsmarknadsförstoring, näringslivets utveckling och svensk robusthet, både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt.
Ett framtidssäkrat Sverige kräver Ostlänken. Därför behövs nu fler positiva krafter som driver projektet framåt – inte ytterligare omtag eller förseningar.
Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Kristina Edlund (S), kommunstyrelseordförande Linköping
Olle Vikmång (S), kommunstyrelseordförande Norrköping
Urban Granström (S), kommunstyrelseordförande Nyköpings kommun
Daniel Portnoff (M), kommunstyrelseordförande Trosa
Boel Godner (S), kommunstyrelseordförande Södertälje
En Bättre Sits styrgrupp, Mälarsdalsrådet:
Kristoffer Tamsons (M), ordförande, Region Stockholm
Monica Johansson (S), vice ordförande, Region Sörmland
Jens Sjöström (S), vice ordförande, Region Stockholm
Jakop Dalunde (MP), Region Stockholm
Christoffer Öqvist (M), Region Sörmland
Cecilia Linder (M), Region Uppsala
Jenny Landernäs (M), Region Västmanland
Kenneth Östberg (S), Region Västmanland
Nina Höijer (S), Region Örebro län
Sebastian Cehlin (M), Region Örebro län
Jan Owe-Larsson (M), Region Östergötland
Annsofi Ramevik (S), Region Östergötland
Meit Fohlin (S), Region Gotland
Johan Malmros (C), Region Gotland
