Vad är det mest centrala för en fungerande skola?
Häromdagen var jag med min äldste son i skolan. Han går i fjärde klass och mellanstadieläraren har uppmuntrat oss föräldrar att hälsa på ”medan vi fortfarande är välkomna”. Av våra barn, vill säga. Snart kommer det inte vara lika populärt att ha mamma eller pappa bredvid sig i bänken.
Min son tycker jättemycket om sin lärare. Han sprider lugn kombinerat med ständiga påminnelser om vikten av långsiktig kunskap. Kraven är höga, samtidigt som hänsyn tas till individens förutsättningar. Och eleverna gör framsteg.
Vilka är det man minns mest genom hela livet, näst familj och närstående? Sina lärare! Jag tror med bestämdhet att jag kommer ihåg namnet på minst 90 procent av mina lärare genom åren – för- och efternamn. Och det oavsett om jag gillade deras metoder eller inte. Få personer har så stor inverkan i livet som våra lärare.
Jag har nära vänner som är lärare, och jag avundas och sympatiserar med dem på samma gång. Det är inte ett enkelt yrke alla gånger, samtidigt som det är fantastiskt på flera sätt. Det lockade mig att själv försöka, jag läste pedagogik i en halv termin och fick – lyckligtvis – komma ut på praktik omgående. Där blev jag påmind om den snåla ransonen tålamod naturen skänkt mig, och fick skyndsamt välja en annan bana.
Nyligen presenterades den internationella Pisa-undersökningen, som mäter 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Glädjande nog har de svenska resultaten vänt uppåt igen, efter några oroväckande svaga år. ”Svensk skola är på rätt väg”, kommenterade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson (SVT 3/12). Låt oss hoppas det.
Svensk skola har alltjämt svårigheter. Ojämlikheten mellan elever på grund av hemförhållanden och bakgrund är en. Segregationen mellan skolor en annan. För att utvecklingen ska gå i rätt riktning spelar skickliga lärare förstås huvudrollen. Och det behövs förståndiga rektorer och skolledningar som förstår att skapa rätt förutsättningar för desamma.
Min son hyllar sin lärare för hans förmåga att skapa studiero i klassrummet, A och O på vilken arbetsplats som helst. Skolan finns alltid med på topplistan över de mest politiskt debatterade ämnena. Med 17 000 niondeklassare per år utan gymnasiebehörighet, kombinerat med en brist på kompetens i arbetslivet och talanger på universiteten (inte minst lärarutbildningarna), är det inte konstigt. Samtidigt måste även skolan tillåtas arbetsro från nyckfull reformiver och de skickliga lärarna få ta den plats de förtjänar.
