ÖHK vill lämna följande synpunkter:
Näringslivet har fundamental betydelse för regionens utveckling och tillväxt. Som näringslivets röst ser ÖHK det som viktigt att regionala utvecklingsfrågor bidrar till att skapa affärsmöjligheter, jobb och marknader genom att integrera klimat och miljöperspektivet i omställningen till en klimatneutral ekonomi.
”Ett klimatneutralt Södermanland 2045” är en ambitiös strategiplan och ur den regionala klimat- och energistrategin för 2020-2030 vill ÖHK lyfta synpunkter på några av de sju fokusområden som dokumentet utpekar har störst klimatpåverkan i länet.
Samhällsplaneringen
Den regionala attraktiviteten ökar när kommuner visar sin styrka tillsammans. Om kommuner och näringsliv har fokus på att få talanger och kapital till regionen, snarare än till sin egen kommun, så kommer de positiva effekterna spilla över i hela regionen. Länsstyrelsen kan bidra och stötta till samverkan i samhällsplaneringsfrågor, även om det är kommunerna som har planmonopol. Vi uppskattar ambitionen att se förbi de administrativa gränserna och uppmuntrar att avstamp tas utifrån funktionella stråk, arbetsmarknadsregion och det faktiska, samt troliga, arbetspendlandet mellan kommuner och regioner. Byggnader och infrastruktur är något som finns kvar under lång tid. Förbättrad samverkan kring fysisk stadsplanering måste inbegripa både bebyggelse, infrastruktur samt energifrågan också ur företagsperspektiv.
T ex blir rekrytering, nyetableringar eller expansion omöjliga utan tillgång till el eller god infrastruktur.
Hållbara energisystem
“El är en särskilt värdefull form av energi, då den kan användas för att ersätta fossila bränslen, men med ett större elbehov följer också risk för effektbrist.” Handelskammaren delar analysen och vill poängtera hur viktig en stabil och pålitlig elförsörjning är för näringslivet – såväl befintligt som kommande. Ska vi lyckas få nya etableringar och investeringar i Sörmland, så är energiförsörjningen en nyckelfaktor. Minst lika viktig som bra övrig infrastruktur i vägnät, tågräls och fiberutbyggnad. Att kapacitetsbristen hämmar egenproducerad el från att säljas, är ytterligare en dimension av problemet som motverkar utvecklingen åt rätt håll.
Samverkan mellan länets – och landets – aktörer är mycket viktigt för att möta kapacitetsproblemet i elnätet. Handelskammaren delar åsikten att det behövs tydligt ansvarstagande, roller och samverkan kopplat till utmaningen.
Företag och industrier
Energieffektivisering inom industrin är ett kontinuerligt arbete, eftersom processerna ständigt utvecklas och energi är en stor kostnadspost i verksamheten. Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen kan dock leda till ökad energianvändning. Däri ligger konflikten att samtidigt som vi vill minska vår energianvändning, behöver vi mer el för att reducera användningen av fossila bränslen. SSAB:s satsning Hybrit är ett utmärkt exempel på det. I SSAB:s fall men även mindre bolag vill Handelskammaren trycka på vikten av dialog med företagen och öppenhet för regionen att se sig själv som möjliggörare för att näringslivet ska lyckas i sin omställning. Inte sällan går företagen före och ligger i framkant gällande grön utveckling och då är det förstås ytterst viktigt att den offentliga inte bromsar eller försenar utvecklingen på grund av okunskap eller andra orsaker.
Ofta landar omställningen för företag om stora och kostsamma investeringar, som ska ge såväl ekonomisk som miljömässig nytta. Därför behövs affärsmässiga lösningar och ekonomiska incitament för att förverkliga planerna. Tydliga politiska riktlinjer är, precis som strategin säger, helt centralt och här arbetar Handelskammaren och andra opinionsbildare med att påverka politiken. Regionen kan förstås göra detsamma så att spelreglerna hänger med utvecklingen och som sagt främjar, inte hämmar, en god utveckling miljömässigt och tillväxtvänligt. Dessa två måste gå hand i hand.
Byggnader
Många inom fastighetsbranschen har kommit långt i energieffektiviseringen, Sverige har näst in till fossilfri energi för uppvärmning, framförallt i flerfamiljshus och kommersiella byggnader. När det gäller byggnation och minskat byggavfall, rekommenderar vi att ta del av andras goda exempel, såsom Östergötland bygger klimatneutralt, ÖBKN. Detta är en klimatsamverkan mellan olika privata och offentliga aktörer inom bygg- och fastighetssektorn i Östergötland. Målsättningen är halverad klimatpåverkan för hela bygg- och fastighetssektorns värdekedja år 2030 och en klimatneutral värdekedja i bygg- och fastighetssektorn senast år 2045.
Resor och transporter
Fakta säger att inrikesresor står för drygt 30% av Sveriges total utsläpp av växthusgaser. Vårt flygande står enligt uppgift för lika stora utsläpp som all bilkörning i Sverige. Sammantaget står inrikes- och utrikestransporter som passerar Sörmland (inklusive flyg och sjöfart) för 40 % av Sörmlands utsläpp. Eller kanske ska vi idag, i pandemitider, konstatera att det i varje fall var så tills helt nyligen.
Projekt Ostlänken är det största järnvägsbygget i modern tid i Sverige. Näringslivet sätter stort värde på detta. Satsningen visar tro på en utveckling och till viss del nytt sätt att se på järnvägen och dess betydelse, som vi uppskattar och anser är viktig.
Vi värdesätter att målbilden lyfter den ökade tillgängligheten och möjliggöra positiva effekter på resande, tillväxt och regionförstoring, med Ostlänken som bas. En del i detta är satsningen för skapande av nya resecentrum i Nyköping, Skavsta och Vagnhärad som ska bidra till att öka tillgängligheten och nyttjandegraden av den nya järnvägsinfrastrukturen, såväl för de nämnda kommunerna som för övriga delar av regionen. Hur den typen av satsningar planeras och utformas kommer att ha avgörande betydelse för hur stora och regionala tillväxt- och utvecklingseffekter Ostlänken kommer att ge.
Det pågår en förändring i människors beteende och nya tekniksprång görs. ÖHK tror, till skillnad från vad som uttrycks strategidokumentet, starkt på innovationer och att innovationer inom hållbarhetsfrågor som genererar teknisk utveckling av fordon och drivmedel ur klimatperspektiv kommer ske exponentiellt. Detta parallellt med människors attitydförändringar gällande resvanor och transporter. Delvis är det självklart kopplat till pandemin och Covid 19-anpassningar. Delvis företagens och människornas sätt att anpassa sig till klimatsmart resande och digitaliseringens möjligheter. (som förstås kan ställa högre krav på eltillgång) För företagen är det fortsatt verksamhetscentralt med god och klimatsmart infrastruktur. För människor tror vi att tillgängligheten är avgörande vid val av resandeform. Fler och förbättrade uppställningsplatser och väl utbyggd, koordinerad kollektivtrafik och god infrastruktur för cyklister, gångtrafikanter och bilister bidra till att fler väljer klimatsmarta kollektiva transporter.
ÖHK är tacksamma för möjligheten att inkomma med remissvar. Yttrandet har beretts av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef och Charlotta Elliot, talesperson för infrastrukturfrågor.
Pia Carlgren, tf vd Östsvenska Handelskammaren
