Enligt en rapport från stiftelsen Diversify har 600 personer i Sverige antingen nekats förlängning av sina arbetstillstånd eller sitter fast i beslutsprocessen. Den genomsnittliga väntetiden för en visumansökan är idag 15 månader – en oändligt lång tid för ett företag som behöver rekrytera.
Möjligheten att rekrytera globalt är central för svenska företags konkurrenskraft. Den hotas om det uppfattas som otryggt och osäkert att jobba i Sverige och att framtidsutsikterna plötsligt kan dras undan på grund av ett enkelt misstag. Kompetensutvisningarna har i många fall berott på i sammanhanget bagatellartade misstag.
Ett fall i vår region som tidningen Entreprenör nyligen skrivit om är det om företagaren Morgon Holmström och hans familj.
Trots framgångsrika företag har Morgan Holmström i flera år kämpat för att bevisa för Migrationsverket att han kan försörja sig och sin familj. Till slut fick han rätt i domstol, men frun avvisas i alla fall. Under tiden har de fått en liten dotter och nu är framtiden oviss för den lilla familjen. Morgan menar att företagare särbehandlas i Sverige, på ett negativt sätt.
Läs hela artikeln här, det är en uppvisning i hur stela strukturer kan fälla goda intentioner.
Vårt land skriker efter kompetens. Kompetensbrist är nummer ett, två och tre på listan av svåraste tillväxthindren för näringslivet. Nästan ingen bransch går skonad. Demografi och en arbetsmarknadens referensramar som passar 1970-talet bättre än 2020-talet, har tagit oss hit. Nu verkar systemfelen så många och överlappande att få hittar ut.
Kompetensutvisningarna kan inte ensamt skyllas på Migrationsverket, de följer de lagar och regler de fått uppifrån. Men lagstiftaren, riksdagen, borde snabbt se till att regelverket inte fäller den kompetens vi behöver och att spelreglerna blir förutsägbara framåt.
Sverige är ett litet och ett exportberoende land. Vi har ett betydande beroende av vår omvärld och deltar aktivt i den alltmer globaliserade arbetsmarknaden. Det kommer inte att ändras. Tvärtom, det kommer sannolikt att öka. Att då sätta kompetens vi behöver i kylboxen i ett och ett halvt år (somliga upp till 35 månader!) är inte att ge näringslivet de bästa förutsättningarna. Det är att göra det onödigt krångligt. Skattekakan som den offentliga verksamheten i Sverige lever av kommer i mångt och mycket från näringslivet. Varför såga på den gren som man sitter på?
Johanna Palmér,
vd Östsvenska Handelskammaren
