Trafikverkets generaldirektör, Roberto Maiorana, och Mattias Lundberg, uppdragsledare på Trafikverket, har nyligen presenterat inriktningsunderlaget för infrastrukturplaneringen för perioden 2026-2037. De framhäver behovet av att rusta, modernisera och effektivisera vår infrastruktur, med särskilt fokus på kostnadskontroll. Viktiga aspekter inkluderar ersättningen av föråldrade signalsystem och omprövning av ej påbörjade projekt vid signifikanta förändringar i nyttor, tid och kostnad. Och så en dimension man inte haft förut, om ett transportsystem som ska klara klimat, trafiksäkerhet och yttre hot.

Samtliga trafikslag omfattas av underlaget, väg, järnväg, sjöfart och flyg. De två sistnämna finansieras dock i huvudsak på annat sätt än via nationell plan.

”Det kommer inte att vara möjligt inom nuvarande ram att upprätthålla infrastrukturens funktionalitet, återta eftersatt underhåll och genomföra alla investeringarna i nuvarande plan”, konstaterade Roberto. Det fattas ungefär 150 miljarder för det.

Den ekonomiska ramen på 959 miljarder kronor, oförändrad från den nuvarande planen, ställer Trafikverket inför hårda prioriteringar. Speciellt underhållsaspekten betonas, där det framkommer att vägunderhållet har bättre förutsättningar att återställas jämfört med järnvägsunderhållet, som kräver längre planering och större resurser.

Läs mer om medlemskap i ESIC här

Rapporten som Trafikverket nu har lämnat till regeringen handlar i huvudsak om just ekonomiska ramar och övergripande prioriteringar. Men redan namngivna och påbörjade projekt kommer genomföras, utan omprövning. Dit hör exempelvis Ostlänken.

Några reflektioner jag tar med mig är att det från näringslivets perspektiv är ohållbart att långsiktiga investeringar inte längre kan betraktas som tillförlitliga. Det är bra att ha en tydlig kostnadsbild för nya projekt, men det är inte effektivt att omfattande utreda alla möjliga projekt för att sedan skjuta upp eller lägga ner dem. Det är för mig främmande om näringslivet inte får ha dialog utifrån sina förutsättningar, som faktiskt kan innehålla både brister och behov gällande infrastruktur.
Jag noterar att Trafikverket även fortsätter att uppmärksamma och varna för brist på samhällsbyggare, särskilt inom järnvägsbranschen. Därför uppmanar man regeringen att ge dem i uppdrag att starta ett nationellt kompetensförsörjningsråd. Det är något vi på Östsvenska Handelskammaren länge dragit en lans för.

Avslutningsvis hoppas jag att en klar och bred överenskommelse för Sveriges transportinfrastruktur tar form. Utan ytterligare medel och möjligheten till alternativ finansiering kommer vi inte att uppnå den infrastruktur som är nödvändig för vårt lands fortsatta utveckling och tillväxt.

Charlotta Elliot
projektledare ESIC och talesperson infrastruktur, Östsvenska Handelskammaren

Ett av julledighetens måsten brukar vara det avkopplande nöjet att läsa eller se på de årskrönikor som bjuds. Frågan är dock om 2023 års upplagor kan kallas varken avkopplande eller nöjsamma. Istället gav de mest återblickar om krig, eskalerande brottslighet, sviktande ekonomi, rekordtemperaturer kopplade till klimatförändringarna samt en än mer polariserad politisk debatt. Undantaget var väl egentligen en rad svenska idrottsframgångar.  

Förra året bjöd onekligen på en del mörker och kännbara utmaningar också här i vår region. Samtidigt har vi många styrkor och möjligheter att vända utvecklingen i en mer positiv riktning. Vår östsvenska region med ett brett näringsliv står för en viktig baskraft, regionalt som nationellt. Den 22 januari sänder vi ett webbinarium där vi presenterar vår halvårsrapport över det regionala näringslivets syn på konjunkturen. Antalet svarande är rekordhögt. I svaren utläser vi hur företag verkar lösningsorienterat och fortsatt har stark tro såväl på sina egna verksamheter som regionens konkurrenskraft i stort. 

I oroliga tider blir samlingskraften i Handelskammarens opinionsarbete än viktigare. Kammaren är enligt lag förbunden att verka för främjandet av näringslivet samt företräda era intressen i relation till det offentliga. Under 2024 kommer vi oförtrutet fortsätta göra just detta – med extra fokus på effektivare tillståndsprocesser för att snabba på den gröna omställningen, pålitlig energiförsörjning liksom ett stärkt väg- och järnvägsnät inom och till/från vår region.  

Den 9 juni går Sverige åter vill val, denna gång för att välja våra 21 representanter i Europaparlamentet.  Vi på Handelskammaren ser det som vår skyldighet att upplysa och skapa engagemang kring EU-frågorna. Kunskapen om och vilka möjligheter som unionssamarbetet kan ge det östsvenska näringslivet, behöver höjas. Under valåret ökar förhoppningsvis antalet ackrediterade svenska journalister i Bryssel, vilket tidigare legat under 10 – en siffra att jämföra med över 30 i Washington. 

Se mer: Kolla i vår kalender efter event och utbildningar som passar dig

Ofta målar vi i Sverige upp bilden av EU som ett regleringsmonster, vilket väl ibland har sina orsaker. Men vi får inte glömma i grunden är unionen ett fredsprojekt, sprunget ur frihandel över gränserna. Vi gör klokt i att lära mer och dra fördel av det europeiska samarbetet på de sätt vi kan – det är vår gemensamma och demokratiska uppgift. 

Jämte ovan nämnda frågor kommer företagens ekonomiska situation och villkor fortsatt vara på allas läppar – så även våra. Redan nu finns flera intressanta seminarier upplagda i vår kalender, allt från vad som händer med den svenska kronkursen till krisen inom byggbranschen och villkor för utrikeshandel. Trots utmaningar här och nu, måste vi orka se framåt och arbeta tillsammans. Ökad förståelse och mer samarbete över gränserna tror vi banar vägen.  

Vi ses på Kammaren!

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

SJ har under året lanserat konceptet Omtag svensk järnväg och initierar samtal, kunskapshöjande seminarier och framtagande av nya rapporter. Det tackar vi för! Onsdagens seminarium handlade om kända fakta, vi har kapacitetsbrist i järnvägssystemet och en ökande underhållsskuld.

SJ:s vd Monica Lingegård och Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana inledde dagens träff, när en ny och intressant rapport presenterades: Järnvägslyftet – kostnadseffektiva åtgärder med effekt inom 10 år. Underrubriken lyder ”40 quick fixes för järnvägen” och den är skriven av Fredrik Bergström, ekonomie doktor HHS och Tore Englén, senior advisor WSP. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsson sade att regeringen instämmer i de flesta av slutsatserna. Konkreta förslag för att minska underhållsskulden, punktinsatser och trimningsåtgärder i befintligt system menar han är på gång.

Läs mer om nätverket ESIC här

Gladast blir jag över insikten att näringslivets perspektiv måste få större genomslag. Starka företagsrepresentanter vittnade om egna investeringar och transportlösningar för att få fram sitt gods. Det är oacceptabelt med den korta framförhållning man får från Trafikverket om avstängning och driftsstopp när järnvägsunderhåll väl ska utföras. Eller att besöksnäringen ligger den där den ligger och är beroende av fungerande och goda persontransporter. Järnvägsunderhållet behöver vässas, effektiviseras och mer medel faktiskt tillföras. Lånefinansiering, förskottering eller medfinansiering är en outnyttjad möjlighet att ta till. En annan parameter som kan skynda på investeringarna, är behov av kris-och krigsberedskap för infrastrukturen. Där kan man också se synergieffekter för godstransporter.

Nu ska jag läsa rapporten – gör det du också! (Du hittar den på omtagsvenskjarnvag.se)

Charlotta Elliot
projektledare ESIC och talesperson infrastrukturfrågor

I slutet av augusti sammanstrålade vd:ar, näringspolitiska- samt kommunikationschefer för de svenska handelskamrarna i Malmö. Att träffas över gränserna ger inspiration, kunskap och sammansvetsar oss som handelskammare på ett sätt som inte riktigt gjorts förut. Visst skiljer vi oss åt på många vis – vi är och ska förbli regionala aktörer, kring det råder oinskränkt konsensus. Men som respektive regions starkaste näringspolitiska röst har vi också mycket gemensamt, utöver medlemsrekrytering och vårt myndighetsuppdrag med exportdokumentation.

Östsvenska Handelskammarens medlemmars viktigaste frågor – pålitlig energiförsörjning, infrastruktur, kompetens och konkurrenskraft – skiljer sig inte mycket från Värmlands, Mälardalens eller Norrbottens. Vad gäller energi, som ett exempel, är det prioriterat också i norra Sverige att de södra delarna får utbyggd produktion och överföringskapacitet – för att inte konkurrensen och priserna ska öka ännu mer. Det är ett område där vi kan stärka vår röst tillsammans. Att staten behöver satsa mer på infrastruktur generellt är, ett annat – även om vi kammare regionalt arbetar för förverkligandet av olika projekt.

Handelskammaren som varumärke och näringspolitisk kraft är stark, tillsammans representerar Sveriges elva kamrar över tiotusen bolag och hundra tusentals medarbetare över landet. Också internationellt är ”the Chamber of Commerce” en välkänd aktör. I Bryssel ligger huvudkontoret för Euro Chambers – de europeiska handelskamrarnas nätverk. Vid träffen i Malmö gästades vi av CEO Ben Butters, som gärna ser ett ökat engagemang i de europeiska frågorna från oss svenska kamrar. Eftersom Sveriges handelskammare, till skillnad från flera ute på kontinenten, är självständiga och inte har någon paraplyorganisation, välkomnade Butters engagemang från alla elva kamrar.

Nästa år stundar val till Europaparlamentet. Det ger oss extra anledning att lyfta frågor med bäring på EU-nivå – och de är många. Här kommer Östsvenska Handelskammaren lägga extra vikt under 2024, liksom förstås att uppmärksamma och bjuda in kandidater från de politiska partierna för att höra vilka frågor de kommer prioritera i parlamentet. Sveriges röst behövs i energifrågorna, hållbarhetsfrågorna, handelsvillkor och den fria rörligheten som EU vilar på. Har du synpunkter på aspekter vi bör belysa? Hör gärna av dig till oss. Vi finns för dig och ditt företag.

Simon Helmér, vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Så kom dagen jag och många andra väntat på, den när Trafikverket berättade om resultatet av regeringsuppdraget för Ostlänken. Här finns en del att oroa sig för, när projektet fortskrider. Kostnadsjakten har givit besparingsmöjligheter på 2,7 miljarder – men de kommer ätas upp av omtag som ser ut att förskjuta den formella processen med ett till två år. Det berör i huvudsak nya stationslösningar och färre spår för Linköping och Norrköping och kortare och förenklad bibaneutformning i Nyköping, samtliga justeringar som lär få negativ inverkan på tidplanen. Därutöver ska Trafikverket optimera tunnelutformningar och göra en översyn av ambitionsnivåerna, eftersom Ostlänken inte längre ingår i ett ihoplänkat system av nya stambanor.

Vår oro ligger i att förseningar betyder fördyringar och utebliven samhällsnytta. Om de formella processerna tar längre tid, är det inte osannolikt att även trafikstarten dröjer. Och att man inte bygger Ostlänken framtidssäkrat för ett större system är olyckligt. I norra Sverige och norra Europa investeras stora belopp på ny infrastruktur, mycket i form av järnväg. Fehmarn bältförbindelsen står klar redan 2029 och Götaland ser ut att fortsätta vara en flaskhals.

Nu beger jag mig till Almedalen, där infrastruktur är en av de viktiga frågor som kommer beröras (se seminariet live här). Jag ser mycket fram mot det, inte minst det rundabordssamtal kring Ostlänkens förutsättningar, som jag står värd för. Dit har Östsvenska Handelskammaren bjudit in vår regions riksdagsledamöter med plats i Trafikutskottet, Trafikverket samt några tjänstemän och politiker från regionerna och kommuner utmed Ostlänkenstråket. Åtta välrenommerade och initierade personer har tackat ja till samtalet. Samverkan och dialog känns angeläget att fortsätta med!

Charlotta Elliot, projektledare ESIC och talesperson infrastruktur

Läs mer: Charlotta Elliot om beskedet i SVT och SR P4

Förra året kortades veckan och i år är den dessutom tidigarelagd till vecka 26 (27 juni – 1 juli), justeringar som troligen kommer gynna såväl politikerveckan som Gotland i stort.

Den oftast soliga miljön och lediga klädkoden kan förvilla, det är ingen semester att engagera sig i Almedalen. Planeringen innan är minutiös och väl på plats är dagarna och kvällarna intensiva – åtminstone om man går in för att få ut det mesta de har att erbjuda. Och varför skulle man inte det? Ingen annanstans och ingen annan tid finns så fina möjligheter till kunskap, kontakter eller kompetens som i Almedalen. Ställ dig mitt på Donners plats och under en timme kommer du kunna se och höra fler ministrar, myndighetschefer, förbundsordförande, företagsledare och välkända journalister än på hela året.

Närheten är fantastisk. Samtidigt är den ifrågasatt, inte minst efter förra årets förfärande terrordåd på just Donners plats – i hjärtat av Visby. Ing-Marie Wieselgren, nationell samordnare i psykiatri, drabbades just för att hon trodde på och var en del av det Almedalen handlar om: öppenhet och dialog. Mordet har lett till en ökad diskussion om säkerhet kring veckan, också eftersom Sverige är ordförandeland i EU och har extra ögon och krav på sig just i år. Beredskapen är central för att människor och arrangörer ska känna sig trygga nog att bidra till denna demokratiska mötesplats.

Några av de hittills 1 400 anmälda programpunkterna står vi på Östsvenska Handelskammaren bakom. Tillsammans med våra kolleger på Sydsvenska-, Västsvenska- samt Handelskammaren i Jönköpings län anordnar vi en arena för södra Sveriges näringsliv. Vi inleder redan på tisdagskvällen med ett nätverksmingel med 100-listan och jämställda bolagsstyrelser i centrum. Detta följs upp med en fullspäckad onsdag med seminarier, rundabordssamtal och paneldebatter hela dagen för att avslutas med ett rejält näringslivsmingel där företagsrepresentanter, beslutsfattare och politiker träffas.

Almedalen är Sveriges största nationella plattform för opinion och därmed att lyfta frågor som är viktiga för Handelskammarens medlemmar. Energiförsörjning, kompetensattraktion, infrastruktur och näringspolitik är givna ämnen i vårt program. Fyra kamrar tillsammans ökar röststyrkan att tränga genom det härliga bruset som är Almedalen.

P.S. Ska du till Almedalen? Glöm inte att tala om det, på vår sajt finns en kontaktsida till fler härliga människor som finns på plats och är öppna för nya kontakter och utbyten. Vi kommer även att direktsända alla våra seminarier online.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

En resa full av inspiration, kunskapshöjning och en tidig flukt av vår. Det kan väl inte bli annat än energiboost? Och så känns det fortfarande, när jag reflekterar över Europakorridorens studieresa som gick av stapeln i månadsskiftet februari/mars till Tyskland och Danmark för att lära mer om järnväg. Ett 40-tal tjänstemän och politiker från i huvudsak södra och västra Sveriges kommuner och regioner deltog, däribland jag och två kollegor från systerhandelskamrarna Sydsvenska och Västsvenska.

När bussen anlände till Hamburg, flödade solen och mellan refugerna blommade krokus på spirande gräsplättar. Humörhöjande start! Vi promenerade förbi Hamburgs pampiga stadshus på vägen till Hamburgs Handelskammare, där vd Daniel Möck tog emot tillsammans Lübecks dito och Fehmarn Bält Business Council. Min skoltyska är inte använd på länge, så jag var glad att alla höll sig till engelska. Hamburg är Tysklands näststörsta stad, en logistisk hub med god tillgänglighet via sjö, järnväg, väg och flyg. Nu vill man bli världsmästare i hållbar mobilitet och järnvägen bidrar i rätt riktning.

Danmark tackar Sverige

Hamburgs järnvägsstation frekventeras av 550 000 personer varje dag, här korsar tre TEN-T korridorer (Skandinavien-Medelhavet, Nordsjön-Baltik, Orienten- Östra Medelhavet) och man är knutpunkt för hela norra Tyskland. Fehmarn Bält förbindelsen knyter an till Danmark, med en restid som kortas från fem timmar till drygt 2,5. Här bor närmare 11 miljoner människor, tänk vilken förbättrad arbetsmarknadsregion och etableringsmöjlighet! Utökar vi förbindelsen och kapaciteten i Sverige, blir det ännu bättre för norra Europa. Som en liten anekdot kan tilläggas att danskarna tackade Sverige för att tunneln blir av, vi ställde nämligen det som krav i förhandlingarna om Öresundsbron att man skulle bygga fast förbindelse över Fehrman Belt.

Andra dagen inleddes med studiebesök på DB Cargo rangergård i Maschen, den är näststörst i världen med sina 140 spår i bredd. 7 kilometer lång och 700 meter bred till ytan, där 4 000 vagnar passerar per dag. Bangården invigdes 7 juli 1977 (mycket sjuor här!) och har vuxit och moderniserats över tid. Idag sker den mesta logistiken digitalt och vagnarna dras i huvudsak av elektrifierade lok. Här ser man inga bekymmer med att hantera ännu mer gods, då Fehmarn Beltförbindelsen står klar.

Havsbotten återskapas ovanpå tunneln

Vi for vidare mot Fehmarn Infocenter i Rödby, ingen rast och ingen ro. Kunniga guider presenterade modeller, fakta och potential med Fehmarn Bält-tunneln, som från år 2029 ska förbinda sundet mellan Rödby-Puttgarden. Här pratar vi avancerad ingenjörskonst, den längsta sänketunnel som någonsin byggts, grävs ner under befintlig sjöbotten. På danska sidan har man konstruerat en site med unika fabriker som kommer gjuta 79 sektioner a 217 meter med en vikt om 73 500 ton styck. Plus 10 som är i mindre skala. Ungefär ett färdigt tunnelelement varannan vecka under 3,5 år blir det.
Utanför fabriken finns nykonstruerade hamndockor och med en teknik som jag inte klarar av att beskriva, ska man sedan sänka ner blocken och koppla ihop dem med millimeterprecision. Havsbotten återskapas med olika lager av naturmaterial och sten ovanpå tunneln. När allt är på plats ska artrikedomen ha det precis lika bra som tidigare – om inte bättre. Och man bygger inte bara en tunnel, man bygger ut Danmark också. Det blir cirka 300 hektar större än tidigare i och med att man lägger ut schaktmassorna. Här tillskapar man mer grönområden, sandstränder och badlandskap som redan visar tillväxt för besöksnäringen.

Siten var en upplevelse att besöka! Femern A/S är byggherre med Rambøll, Arup och TEC (RAT-konsortiet) som teknisk huvudrådgivare. Ett antal stora entreprenörer är kontrakterade för de olika momenten tunnel, pelare/ramper, arbetshamn/utgrävning och installationer. Det som imponerade mest på mig, är den fantastiska koordination och samverkan mellan inblandade parter, företagen, organisationer, myndigheter och kommuner. Här finns utländska stora aktörer – som behöver och anlitar danska företag. 70-80 procent underentreprenörer verkar vara inhemska, från Lolland eller längre bort. I projekten åtar sig företagen att ta emot totalt 500 lärlingar, det ger en otrolig kompetenstillväxt. Därtill har man sett till att bygga boende med fullservicenivå på siten, där arbetstagarna bor 14 dagar i stöten, sedan åker hem till sig för att återkomma någon vecka senare.
För de nästan 2000 personer som valt att bosätts sig i regionen för att arbeta med Fehmarn Bält-tunneln, har Danmark ordnat med en speciell skola för tillflyttandes familjer, med språkstöd och sociala aktiviteter för att främja kvarboende och tillväxt. Den danska regeringen står i begrepp att permanenta fabrikerna för betonggjutningen på siten, då det finns många kommande infrastrukturprojekt de kan användas till. Återanvändning av byggnader, material och dessutom know-how, hurra. Det känns faktiskt som att man anstränger sig för att bygga med omsorg om både människor, natur och miljö. Man har bjudit in boende i närmiljön på särskilda studiebesök och har regelbundna möten med de stora mediahusen för insyn i projektet. Siten går att följa i realtid via kameror och transponders i vattnet visar mätvärden på havsmiljön.

Ny flaskhals

Det blir mer ”än bara en tunnel” när det står klart 2029. Det är danskarna som bygger och bekostar tunnelbygget, i gengäld får man intäkterna från avgifterna i framtiden. I både Danmark och Tyskland bygger man ut järnvägsnätet med investeringar på motsvarande 1 350 miljarder kronor varav cirka 74 för tunneln. Den kommer spara 160 kilometer resväg för tåget och ta sju minuter över sundet. Idag går tio tåg om dagen, prognosen säger 100 med den nya förbindelsen. I södra Sverige har man länge lyft Fehmarnprojektet som viktigt även för vår nation och svensk konkurrenskraft. För att spetsa till det – 2029 blir södra Stambanan Europas nya flaskhals. Tror det ligger en hel del i det.

Både människor och gods får bättre förutsättningar att färdas på järnväg i norra Europa. Det är önskvärt att Sverige också kan ta emot och välkomnar det ökade flödet. Vår östsvenska region får Ostlänken på plats 2035 och är bra rustade för det – men systemet runt omkring oss saknas, vilket lär hämma vår konkurrenskraft. Då riskerar vi att inte få ut hela utväxlingen på Ostlänken. Infrastruktursatsningar tar tid och kostar pengar. Jag undrar stillsamt vad kostnaden för utebliven tillväxt och klimatomställning blir, om vi inte kopplar ihop systemen?

Charlotta Elliot
projektledare ESIC och talesperson infrastrukturfrågor Östsvenska Handelskammaren

Kortfakta Fehmarn Bält-tunneln

18 km lång
Ökar turism, export, bosättning och arbetstillfällen
Siten i Rödby motsvarar 182 fotbollsplaner i yta
Kostnad ca 74 miljarder SEK
Består av 89 tunnelelement
7 minuters tågresa
10 minuters bilresa
Hamburg-Köpenhamn på 2,5 timmar
Färdigställd 2029

Allt kretsar kring den gröna omställningen. Och för att vi ska klara den behövs pålitlig, fossilfri och konkurrenskraftig el. Energiförsörjningen är Svenskt Näringslivs högst prioriterade fråga – en ordning organisationen delar med Handelskammaren. För att Sverige ska vara konkurrenskraftigt på sikt behövs mer el, snabbhet i processen och samhällets samlade kraft för omställningen, menade Jacke.

Och näringslivet är redo. Det ser och märker vi i våra dagliga möten och samtal med er medlemmar. Men förutsättningarna måste komma på plats – det är bråttom. I början på veckan publicerade Dagens Industri en intervju med Naturvårdsverkets klimatchef Stefan Nyström som hävdade samma sak, samtidigt som han pekade på politiken att ge dessa förutsättningar – vilka stavas el. ”Svensk klimatpolitik måste sträcka sig över partigränser och mandatperioder, annars är näringslivets gröna omställning chanslös”, säger Nyström i intervjun.

Jan-Olof Jacke bedömde risken för att Sverige ska producera för mycket el som ganska exakt – noll. Mer fossilfri el är centralt för klimatmålen och svensk konkurrenskraft. Ingen diskussion. Näringslivs- och energiminister Ebba Busch (KD) påtalar också hur viktiga alla fossilfria energislag är – vatten, sol, vind och kärnkraft. Allt behövs.

Istället handlar det om processen för utbyggnad – den tar för lång tid. Något som också framkom vid Handelskammarens seminarium om elpriser och kapacitetsutmaningar i energisystemet den 17 mars. Tillståndsprocedurerna är förödande långa och Sverige sticker ut. Här behöver politiken ta ett samlat grepp, förstå komplexiteten och möjligheterna för förenklad, mer renodlad myndighetshantering. För det krävs förståelse, ledarskap och mod.

Handelskammaren kommer att ta en aktiv roll i den nödvändiga resan dit. Tillsammans med er medlemsföretags samlade kraft och kunskap arrangerar vi samtal, seminarier och opinionsbildning för att Sverige och vår region inte ska tappa mer fart utan istället speeda upp och stärka svensk konkurrenskraft.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

I slutet av förra året skickade vi ut en enkät till er, medlemsföretag. Resultatet låg till grund för vår första konjunkturbarometer. Den visade att ni sammantaget visserligen bedömer en något svagare ekonomisk utveckling kommande året, samtidigt är ni många som fortsatt behöver anställa ny personal och er tro på era företag samt regionen i stort är stark.

Nu är det snart dags att skicka ut en ny version av enkäten, vi vill regelbundet undersöka hur det regionala näringslivet mår – det är ju er röst vi ska representera i olika sammanhang. Denna gång kommer vi komplettera med några frågor rörande export, vilka ska redovisas i en exportbarometer – för att mäta trycket på den internationella handeln från vår region. Det är ett fokusområde vi kommer fördjupa under våren, främst genom vår kollega Emma Meijer.

Vi uppskattar stort er medverkan i våra enkätutskick, de ger som sagt ovärderligt underlag för Handelskammaren. Dessvärre befarar jag att bilden ni kommer delge under våren kommer vara lite mörkare än i höstas. Vi har sett en del konkurser, särskilt bygg- och transportbranschen har det tufft. Desto större anledning för Handelskammaren att arbeta vidare med och för det regionala näringslivets förutsättningar.

Vi inledde vårterminen med tre möten på tre dagar i tre städer på just tema bygg, närmare bestämt hur branschen tillsammans med offentliga beställare kan motverka en lågkonjunktur. Tillsammans med företrädare för bygg- och fastighetssektorn träffade jag och vd Simon Helmér kommunstyrelseordförande och vice kso i Linköping, Norrköping respektive Nyköping för ett konstruktivt samtal. Till grund för mötet låg sex förslagspunkter som vi redovisade i en debattartikel i lokalmedia några dagar före mötena. Det blev lyckade möten och bra exempel på hur Handelskammaren vill arbeta som plattform mellan företagen och offentliga aktörer.

Med full kraft fortsätter vi vårt fokus på en pålitlig elförsörjning, infrastruktur och kompetensförsörjning. Den 17 mars kommer representanter från bland annat Eon och riksdagen för att prata om kapacitetsutmaningar och elstöd. Den 23 mars bjuder ESIC-nätverket in till lunch i Nyköping för en statusuppdatering för Ostlänken och Skavstas utveckling. Och den 19 april drar vi igång en ny omgång med styrelseutbildning. Mer info finns självklart på vår hemsida.

Slutligen kan jag berätta att vi 2023 kommer försöka upprepa succén med ett gemensamt program för näringslivet i södra Sverige i Almedalen. Tillsammans med våra systerkamrar i Syd och Väst kommer vi arrangera seminarier och mingel på en egen arena i Visby onsdagen den 27 juni (med smygstart med ett mingel redan den 26 juni) – så håll utkik! Funderar du på vad politikerveckan har att erbjuda dig och ditt företag? Då rekommenderar jag dig att anmäla dig till vårt arrangemang Nyfiken på Almedalen den 14 mars där projektledaren från Region Gotland samt representanter från näringslivet och det offentliga berättar om sina goda erfarenheter.

Vi ses!

P.s. Missa heller inte vårt återkommande AW-koncept Spaning på kammaren med vassa gäster som ger visioner om framtiden. En favorit!

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef