Så kom dagen jag och många andra väntat på, den när Trafikverket berättade om resultatet av regeringsuppdraget för Ostlänken. Här finns en del att oroa sig för, när projektet fortskrider. Kostnadsjakten har givit besparingsmöjligheter på 2,7 miljarder – men de kommer ätas upp av omtag som ser ut att förskjuta den formella processen med ett till två år. Det berör i huvudsak nya stationslösningar och färre spår för Linköping och Norrköping och kortare och förenklad bibaneutformning i Nyköping, samtliga justeringar som lär få negativ inverkan på tidplanen. Därutöver ska Trafikverket optimera tunnelutformningar och göra en översyn av ambitionsnivåerna, eftersom Ostlänken inte längre ingår i ett ihoplänkat system av nya stambanor.

Vår oro ligger i att förseningar betyder fördyringar och utebliven samhällsnytta. Om de formella processerna tar längre tid, är det inte osannolikt att även trafikstarten dröjer. Och att man inte bygger Ostlänken framtidssäkrat för ett större system är olyckligt. I norra Sverige och norra Europa investeras stora belopp på ny infrastruktur, mycket i form av järnväg. Fehmarn bältförbindelsen står klar redan 2029 och Götaland ser ut att fortsätta vara en flaskhals.

Nu beger jag mig till Almedalen, där infrastruktur är en av de viktiga frågor som kommer beröras (se seminariet live här). Jag ser mycket fram mot det, inte minst det rundabordssamtal kring Ostlänkens förutsättningar, som jag står värd för. Dit har Östsvenska Handelskammaren bjudit in vår regions riksdagsledamöter med plats i Trafikutskottet, Trafikverket samt några tjänstemän och politiker från regionerna och kommuner utmed Ostlänkenstråket. Åtta välrenommerade och initierade personer har tackat ja till samtalet. Samverkan och dialog känns angeläget att fortsätta med!

Charlotta Elliot, projektledare ESIC och talesperson infrastruktur

Läs mer: Charlotta Elliot om beskedet i SVT och SR P4

Förra året kortades veckan och i år är den dessutom tidigarelagd till vecka 26 (27 juni – 1 juli), justeringar som troligen kommer gynna såväl politikerveckan som Gotland i stort.

Den oftast soliga miljön och lediga klädkoden kan förvilla, det är ingen semester att engagera sig i Almedalen. Planeringen innan är minutiös och väl på plats är dagarna och kvällarna intensiva – åtminstone om man går in för att få ut det mesta de har att erbjuda. Och varför skulle man inte det? Ingen annanstans och ingen annan tid finns så fina möjligheter till kunskap, kontakter eller kompetens som i Almedalen. Ställ dig mitt på Donners plats och under en timme kommer du kunna se och höra fler ministrar, myndighetschefer, förbundsordförande, företagsledare och välkända journalister än på hela året.

Närheten är fantastisk. Samtidigt är den ifrågasatt, inte minst efter förra årets förfärande terrordåd på just Donners plats – i hjärtat av Visby. Ing-Marie Wieselgren, nationell samordnare i psykiatri, drabbades just för att hon trodde på och var en del av det Almedalen handlar om: öppenhet och dialog. Mordet har lett till en ökad diskussion om säkerhet kring veckan, också eftersom Sverige är ordförandeland i EU och har extra ögon och krav på sig just i år. Beredskapen är central för att människor och arrangörer ska känna sig trygga nog att bidra till denna demokratiska mötesplats.

Några av de hittills 1 400 anmälda programpunkterna står vi på Östsvenska Handelskammaren bakom. Tillsammans med våra kolleger på Sydsvenska-, Västsvenska- samt Handelskammaren i Jönköpings län anordnar vi en arena för södra Sveriges näringsliv. Vi inleder redan på tisdagskvällen med ett nätverksmingel med 100-listan och jämställda bolagsstyrelser i centrum. Detta följs upp med en fullspäckad onsdag med seminarier, rundabordssamtal och paneldebatter hela dagen för att avslutas med ett rejält näringslivsmingel där företagsrepresentanter, beslutsfattare och politiker träffas.

Almedalen är Sveriges största nationella plattform för opinion och därmed att lyfta frågor som är viktiga för Handelskammarens medlemmar. Energiförsörjning, kompetensattraktion, infrastruktur och näringspolitik är givna ämnen i vårt program. Fyra kamrar tillsammans ökar röststyrkan att tränga genom det härliga bruset som är Almedalen.

P.S. Ska du till Almedalen? Glöm inte att tala om det, på vår sajt finns en kontaktsida till fler härliga människor som finns på plats och är öppna för nya kontakter och utbyten. Vi kommer även att direktsända alla våra seminarier online.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

En resa full av inspiration, kunskapshöjning och en tidig flukt av vår. Det kan väl inte bli annat än energiboost? Och så känns det fortfarande, när jag reflekterar över Europakorridorens studieresa som gick av stapeln i månadsskiftet februari/mars till Tyskland och Danmark för att lära mer om järnväg. Ett 40-tal tjänstemän och politiker från i huvudsak södra och västra Sveriges kommuner och regioner deltog, däribland jag och två kollegor från systerhandelskamrarna Sydsvenska och Västsvenska.

När bussen anlände till Hamburg, flödade solen och mellan refugerna blommade krokus på spirande gräsplättar. Humörhöjande start! Vi promenerade förbi Hamburgs pampiga stadshus på vägen till Hamburgs Handelskammare, där vd Daniel Möck tog emot tillsammans Lübecks dito och Fehmarn Bält Business Council. Min skoltyska är inte använd på länge, så jag var glad att alla höll sig till engelska. Hamburg är Tysklands näststörsta stad, en logistisk hub med god tillgänglighet via sjö, järnväg, väg och flyg. Nu vill man bli världsmästare i hållbar mobilitet och järnvägen bidrar i rätt riktning.

Danmark tackar Sverige

Hamburgs järnvägsstation frekventeras av 550 000 personer varje dag, här korsar tre TEN-T korridorer (Skandinavien-Medelhavet, Nordsjön-Baltik, Orienten- Östra Medelhavet) och man är knutpunkt för hela norra Tyskland. Fehmarn Bält förbindelsen knyter an till Danmark, med en restid som kortas från fem timmar till drygt 2,5. Här bor närmare 11 miljoner människor, tänk vilken förbättrad arbetsmarknadsregion och etableringsmöjlighet! Utökar vi förbindelsen och kapaciteten i Sverige, blir det ännu bättre för norra Europa. Som en liten anekdot kan tilläggas att danskarna tackade Sverige för att tunneln blir av, vi ställde nämligen det som krav i förhandlingarna om Öresundsbron att man skulle bygga fast förbindelse över Fehrman Belt.

Andra dagen inleddes med studiebesök på DB Cargo rangergård i Maschen, den är näststörst i världen med sina 140 spår i bredd. 7 kilometer lång och 700 meter bred till ytan, där 4 000 vagnar passerar per dag. Bangården invigdes 7 juli 1977 (mycket sjuor här!) och har vuxit och moderniserats över tid. Idag sker den mesta logistiken digitalt och vagnarna dras i huvudsak av elektrifierade lok. Här ser man inga bekymmer med att hantera ännu mer gods, då Fehmarn Beltförbindelsen står klar.

Havsbotten återskapas ovanpå tunneln

Vi for vidare mot Fehmarn Infocenter i Rödby, ingen rast och ingen ro. Kunniga guider presenterade modeller, fakta och potential med Fehmarn Bält-tunneln, som från år 2029 ska förbinda sundet mellan Rödby-Puttgarden. Här pratar vi avancerad ingenjörskonst, den längsta sänketunnel som någonsin byggts, grävs ner under befintlig sjöbotten. På danska sidan har man konstruerat en site med unika fabriker som kommer gjuta 79 sektioner a 217 meter med en vikt om 73 500 ton styck. Plus 10 som är i mindre skala. Ungefär ett färdigt tunnelelement varannan vecka under 3,5 år blir det.
Utanför fabriken finns nykonstruerade hamndockor och med en teknik som jag inte klarar av att beskriva, ska man sedan sänka ner blocken och koppla ihop dem med millimeterprecision. Havsbotten återskapas med olika lager av naturmaterial och sten ovanpå tunneln. När allt är på plats ska artrikedomen ha det precis lika bra som tidigare – om inte bättre. Och man bygger inte bara en tunnel, man bygger ut Danmark också. Det blir cirka 300 hektar större än tidigare i och med att man lägger ut schaktmassorna. Här tillskapar man mer grönområden, sandstränder och badlandskap som redan visar tillväxt för besöksnäringen.

Siten var en upplevelse att besöka! Femern A/S är byggherre med Rambøll, Arup och TEC (RAT-konsortiet) som teknisk huvudrådgivare. Ett antal stora entreprenörer är kontrakterade för de olika momenten tunnel, pelare/ramper, arbetshamn/utgrävning och installationer. Det som imponerade mest på mig, är den fantastiska koordination och samverkan mellan inblandade parter, företagen, organisationer, myndigheter och kommuner. Här finns utländska stora aktörer – som behöver och anlitar danska företag. 70-80 procent underentreprenörer verkar vara inhemska, från Lolland eller längre bort. I projekten åtar sig företagen att ta emot totalt 500 lärlingar, det ger en otrolig kompetenstillväxt. Därtill har man sett till att bygga boende med fullservicenivå på siten, där arbetstagarna bor 14 dagar i stöten, sedan åker hem till sig för att återkomma någon vecka senare.
För de nästan 2000 personer som valt att bosätts sig i regionen för att arbeta med Fehmarn Bält-tunneln, har Danmark ordnat med en speciell skola för tillflyttandes familjer, med språkstöd och sociala aktiviteter för att främja kvarboende och tillväxt. Den danska regeringen står i begrepp att permanenta fabrikerna för betonggjutningen på siten, då det finns många kommande infrastrukturprojekt de kan användas till. Återanvändning av byggnader, material och dessutom know-how, hurra. Det känns faktiskt som att man anstränger sig för att bygga med omsorg om både människor, natur och miljö. Man har bjudit in boende i närmiljön på särskilda studiebesök och har regelbundna möten med de stora mediahusen för insyn i projektet. Siten går att följa i realtid via kameror och transponders i vattnet visar mätvärden på havsmiljön.

Ny flaskhals

Det blir mer ”än bara en tunnel” när det står klart 2029. Det är danskarna som bygger och bekostar tunnelbygget, i gengäld får man intäkterna från avgifterna i framtiden. I både Danmark och Tyskland bygger man ut järnvägsnätet med investeringar på motsvarande 1 350 miljarder kronor varav cirka 74 för tunneln. Den kommer spara 160 kilometer resväg för tåget och ta sju minuter över sundet. Idag går tio tåg om dagen, prognosen säger 100 med den nya förbindelsen. I södra Sverige har man länge lyft Fehmarnprojektet som viktigt även för vår nation och svensk konkurrenskraft. För att spetsa till det – 2029 blir södra Stambanan Europas nya flaskhals. Tror det ligger en hel del i det.

Både människor och gods får bättre förutsättningar att färdas på järnväg i norra Europa. Det är önskvärt att Sverige också kan ta emot och välkomnar det ökade flödet. Vår östsvenska region får Ostlänken på plats 2035 och är bra rustade för det – men systemet runt omkring oss saknas, vilket lär hämma vår konkurrenskraft. Då riskerar vi att inte få ut hela utväxlingen på Ostlänken. Infrastruktursatsningar tar tid och kostar pengar. Jag undrar stillsamt vad kostnaden för utebliven tillväxt och klimatomställning blir, om vi inte kopplar ihop systemen?

Charlotta Elliot
projektledare ESIC och talesperson infrastrukturfrågor Östsvenska Handelskammaren

Kortfakta Fehmarn Bält-tunneln

18 km lång
Ökar turism, export, bosättning och arbetstillfällen
Siten i Rödby motsvarar 182 fotbollsplaner i yta
Kostnad ca 74 miljarder SEK
Består av 89 tunnelelement
7 minuters tågresa
10 minuters bilresa
Hamburg-Köpenhamn på 2,5 timmar
Färdigställd 2029

Allt kretsar kring den gröna omställningen. Och för att vi ska klara den behövs pålitlig, fossilfri och konkurrenskraftig el. Energiförsörjningen är Svenskt Näringslivs högst prioriterade fråga – en ordning organisationen delar med Handelskammaren. För att Sverige ska vara konkurrenskraftigt på sikt behövs mer el, snabbhet i processen och samhällets samlade kraft för omställningen, menade Jacke.

Och näringslivet är redo. Det ser och märker vi i våra dagliga möten och samtal med er medlemmar. Men förutsättningarna måste komma på plats – det är bråttom. I början på veckan publicerade Dagens Industri en intervju med Naturvårdsverkets klimatchef Stefan Nyström som hävdade samma sak, samtidigt som han pekade på politiken att ge dessa förutsättningar – vilka stavas el. ”Svensk klimatpolitik måste sträcka sig över partigränser och mandatperioder, annars är näringslivets gröna omställning chanslös”, säger Nyström i intervjun.

Jan-Olof Jacke bedömde risken för att Sverige ska producera för mycket el som ganska exakt – noll. Mer fossilfri el är centralt för klimatmålen och svensk konkurrenskraft. Ingen diskussion. Näringslivs- och energiminister Ebba Busch (KD) påtalar också hur viktiga alla fossilfria energislag är – vatten, sol, vind och kärnkraft. Allt behövs.

Istället handlar det om processen för utbyggnad – den tar för lång tid. Något som också framkom vid Handelskammarens seminarium om elpriser och kapacitetsutmaningar i energisystemet den 17 mars. Tillståndsprocedurerna är förödande långa och Sverige sticker ut. Här behöver politiken ta ett samlat grepp, förstå komplexiteten och möjligheterna för förenklad, mer renodlad myndighetshantering. För det krävs förståelse, ledarskap och mod.

Handelskammaren kommer att ta en aktiv roll i den nödvändiga resan dit. Tillsammans med er medlemsföretags samlade kraft och kunskap arrangerar vi samtal, seminarier och opinionsbildning för att Sverige och vår region inte ska tappa mer fart utan istället speeda upp och stärka svensk konkurrenskraft.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

I slutet av förra året skickade vi ut en enkät till er, medlemsföretag. Resultatet låg till grund för vår första konjunkturbarometer. Den visade att ni sammantaget visserligen bedömer en något svagare ekonomisk utveckling kommande året, samtidigt är ni många som fortsatt behöver anställa ny personal och er tro på era företag samt regionen i stort är stark.

Nu är det snart dags att skicka ut en ny version av enkäten, vi vill regelbundet undersöka hur det regionala näringslivet mår – det är ju er röst vi ska representera i olika sammanhang. Denna gång kommer vi komplettera med några frågor rörande export, vilka ska redovisas i en exportbarometer – för att mäta trycket på den internationella handeln från vår region. Det är ett fokusområde vi kommer fördjupa under våren, främst genom vår kollega Emma Meijer.

Vi uppskattar stort er medverkan i våra enkätutskick, de ger som sagt ovärderligt underlag för Handelskammaren. Dessvärre befarar jag att bilden ni kommer delge under våren kommer vara lite mörkare än i höstas. Vi har sett en del konkurser, särskilt bygg- och transportbranschen har det tufft. Desto större anledning för Handelskammaren att arbeta vidare med och för det regionala näringslivets förutsättningar.

Vi inledde vårterminen med tre möten på tre dagar i tre städer på just tema bygg, närmare bestämt hur branschen tillsammans med offentliga beställare kan motverka en lågkonjunktur. Tillsammans med företrädare för bygg- och fastighetssektorn träffade jag och vd Simon Helmér kommunstyrelseordförande och vice kso i Linköping, Norrköping respektive Nyköping för ett konstruktivt samtal. Till grund för mötet låg sex förslagspunkter som vi redovisade i en debattartikel i lokalmedia några dagar före mötena. Det blev lyckade möten och bra exempel på hur Handelskammaren vill arbeta som plattform mellan företagen och offentliga aktörer.

Med full kraft fortsätter vi vårt fokus på en pålitlig elförsörjning, infrastruktur och kompetensförsörjning. Den 17 mars kommer representanter från bland annat Eon och riksdagen för att prata om kapacitetsutmaningar och elstöd. Den 23 mars bjuder ESIC-nätverket in till lunch i Nyköping för en statusuppdatering för Ostlänken och Skavstas utveckling. Och den 19 april drar vi igång en ny omgång med styrelseutbildning. Mer info finns självklart på vår hemsida.

Slutligen kan jag berätta att vi 2023 kommer försöka upprepa succén med ett gemensamt program för näringslivet i södra Sverige i Almedalen. Tillsammans med våra systerkamrar i Syd och Väst kommer vi arrangera seminarier och mingel på en egen arena i Visby onsdagen den 27 juni (med smygstart med ett mingel redan den 26 juni) – så håll utkik! Funderar du på vad politikerveckan har att erbjuda dig och ditt företag? Då rekommenderar jag dig att anmäla dig till vårt arrangemang Nyfiken på Almedalen den 14 mars där projektledaren från Region Gotland samt representanter från näringslivet och det offentliga berättar om sina goda erfarenheter.

Vi ses!

P.s. Missa heller inte vårt återkommande AW-koncept Spaning på kammaren med vassa gäster som ger visioner om framtiden. En favorit!

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Resan till Bryssel var en tjänsteresa, då jag och vd Simon Helmér tillsammans med representanter från Sydsvenska respektive Värmlands Handelskammare gjorde några studiebesök i syfte att fördjupa kunskapen om vårt europeiska samarbete. Euro Chambres är ett nätverk för handelskamrar inom EU och kandidatländerna till unionen. Vi fick tillfälle att träffa såväl vd som ordförande och prata gemensamma frågor för svenska och europeiska företag och handel. Kriget i Ukraina, energipriser, politisk påverkan och kompetensförsörjning var några av ämnena på agendan och det blev än mer uppenbart att Europas sak är Sveriges – och tvärtom. Efter nyår förstärks detta faktum än mer då Sverige går in som ordförandeland för unionen. Som företrädare för handelskamrarna fick vi ett exklusivt möte med Sveriges ständiga representation i EU, som har bråda dagar med samordning och förberedelser. Under det halvårslånga ordförandeskapet ska Sverige stå värd för cirka 3 000 sammanträden.

Den internationella arenan är aktuell på flera sätt. Häromdagen sattes bollen för det hårt kritiserade fotbolls-VM i Qatar i rullning, där mänskliga rättigheter och utnyttjandet av utländsk arbetskraft med rätta tagit stor del av strålkastarljuset från det sportsliga innehållet.

Nyligen avslutades också FN:s klimatmöte COP27 i Sharm el-Sheikh i Egypten, som enligt experter bjöd på både fram- och motgångar. Att 1,5-gradersmålet ligger fast och att en fond upprättas för ersättning av skador och förluster orsakade av klimatförändringar, uppges tillhöra de positiva utgångarna. Att någon skrivelse om utfasning av fossila bränslen inte klubbades, mycket på grund av oljeproducerande länders inflytande, har kritiserats hårt. Ännu är världens länder inte överens om vare sig hur omfattande problemet är, än mindre hur det ska tacklas.

Detta faktum blev också tydligt när Östsvenska Handelskammaren stod värd för Trade Talks (se bild längst upp), en serie digitala seminarier som inriktar sig på särskilda marknader utomlands. Fokus denna gång var USA, och deltagarna fick veta mer om hur svensk-amerikanska Handelskammaren i New York, Business Sweden och svenska ambassaden i Washington kan bistå företag som vill in på den amerikanska marknaden. ”Over there” har vare sig företag, myndigheter eller allmänhet kommit närmelsevis lika långt i sin kunskap eller agerande för den nödvändiga gröna omställningen. Här finns stort utrymme för innovativa svenska företag att påverka och göra affärer. Påverkanskraft börjar som bekant i det lilla.

Handelskammaren är först och främst en regional röst och aktör, östsvenska företags förutsättningar och villkor är vår främsta prioritet. Men dessa påverkas i allra högsta grad av nationella och internationella marknader och regler. Vi vill fortsätta vara den självklara regionala näringslivsaktören med kraft och kunskap som sträcker sig över gränserna.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

I valrörelsen steg temperaturen i frågan i takt med priserna. En stabil och säker tillgång på el är en förutsättning för de flesta företag som vill driva och utveckla verksamhet.

Östsvenska Handelskammarens medlemmar är verksamma i elområde SE3, innebärande de näst högsta elpriserna i landet. Under slutet av september och början av oktober har Handelskammaren undersökt hur företagen mår och agerar utifrån rådande situation. Det är viktigt för att få en bred bild av näringslivet, vilket är avgörande för vår information och påverkan gentemot myndigheter, beslutsfattare och media – som hör av sig till Handelskammaren för att få en uppfattning av läget.

Stor oro bland företagen

Cirka 200 företag har svarat på vår enkät, och 63 procent av dem funderar över tillgången på el. På frågan om hur oroliga bolagen är över elprisutvecklingen svarar 83 procent att de är oroliga varav 46 procent är mycket oroliga. Bara 5 procent, motsvarande 10 bolag, uppger att de inte alls är oroliga.

Man oroas över hur man ska kunna täcka elkostnaderna. Priserna till kund går inte att höja så mycket, för då riskerar man tappa dem. Flera företag anger att deras elräkningar ökat med 400-500 procent eller ännu mer. En del är mindre oroliga för egen del men oroas generellt för läget, eller hos sina kunder som kan minska sina inköp på grund av prisökningarna.

Det skiljer sig en del mellan branscher, förstås. Inom industri och tillverkning är oron utbredd, här svarar 84 procent att man funderar över eltillgången och 90 procent är oroliga över prisutvecklingen. 58 procent av tillverkningsindustriföretagen som svarat på enkäten har också påverkats av priserna, samtidigt som över 60 procent ser att deras behov av el kommer att öka framåt.

Hos knappt hälften av de svarande har verksamheten påverkats av elpriserna. Medel som skulle gått till investeringar, eller annan utveckling av verksamheten nu istället behöver gå till elräkningar. Några anger att deras verksamhet, till exempel inom bygg, kan bli olönsamma under kalla vinterhalvåret och några varnar till och med för att verksamheten kan behöva läggas ner.
Flera har energieffektiviserat och dragit ner på olika kostnader. Andra har helt stoppat sin produktion och/eller sagt upp personal. Många har förstås höjt sina priser gentemot kund.

Vad ser företagen framåt?

Hur ser företagens behov av el ut i framtiden? Ungefär hälften uppger att de kommer behöva mer el. Med tanke på digitalisering och automatisering är det inte förvånande. Elektrifiering har även pekats ut som en nyckel till klimatomställningen, men när priserna på el är så höga är det lätt att bli pessimistisk om utvecklingen.

LÄS MER: Rekordhöga energipriser – så minskar du dina elkostnader

På frågan om vilka åtgärder som företagen ser behöver prioriteras på nationell nivå, anser 84 procent av de svarande att infrastrukturen för el och elöverföring behöver ses över och säkras. Två tredjedelar anser att det behöver satsas mer på såväl kärnkraft som sol- och vindkraft. Och cirka hälften tycker att processerna för tillstånd och effektbeställning behöver kortas ner. Att energieffektivisera är också en åtgärd som många anger.

Hållbarhet är fortsatt mycket viktig för merparten av de svarande företagen. Blott 10 procent tycker inte att den aspekten är så viktig när det kommer till det egna bolagets elförsörjning.

Missnöje med myndigheterna

Hur anser då företagen att politik och myndigheter hittills hanterar frågan om elförsörjningen? En tredjedel anser att skötseln har varit mycket dålig och 41 procent ganska dålig. Bara 4 procent tycker att det offentliga skött sig ganska bra.

Företagen som svarat på vår enkät

Cirka 200 företag i Östergötland, Sörmland och Gotland
Branschtillhörighet bland de svarande medlemsföretagen:

Antal anställda:

Den fråga som våra medlemsföretag anser är viktigast att vi på Östsvenska Handelskammaren driver är den om näringslivsklimatet.

Det gör vi genom att vara en tydlig röst för näringslivet i vår region, och en konstruktiv med- och motpart till det offentliga. Vi har löpande dialog med politiker och tjänstemän bjuder in dem att träffa våra medlemmar på olika tema och samtal.

Handelskammaren finns representerad i flera kommunala näringslivsråd, där frågan om näringslivsklimat är ständigt aktuell. Extra viktigt anser vi på Handelskammaren är att klimatet är gynnsamt i våra största kommuner, som agerar draglok i arbetsmarknadsregionen.

Varje år mäter Svenskt Näringsliv företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Resultatet presenterades sent i våras och nu har det sammanställts i 2022 års ranking. Det finns flera framsteg i vår region att glädjas åt, samtidigt som vi konstaterar att några kommuner tappat mark och att andra har en hel del kvar att arbeta med för komma uppåt på listan.

Sörmland

Främsta framgångssagan står Trosa för, som placerar sig som nummer 5 av Sveriges 290 kommuner. Sedan 2013 har kommunen prenumererat på topp 10-placeringar. Även Oxelösund får fira. Kommunen hela 91 placeringar till plats 122 (213), och kanske vågar man anta att förra årets blygsamma position var en tillfällig dipp och att trenden nu pekar mot topp 100?

Även grannkommunen Nyköping gör en uppryckning och landar på plats 159 (185). Efter att Katrineholm mellan åren 2013 och 2017 gjorde en resa från plats 196 till 59 har kommunen legat relativt stabilt och landar i årets mätning på 66.

Östergötland

Bland de östgötska kommunerna finns också framgångar att uppmärksamma. Linköping stiger i rankingen till plats 112 (132), Ödeshög vänder uppåt igen till en mer hemmastadd plats 72 (118) och Ydre, som är van vid topp 50-placeringar landar i årets ranking på fina 32 (40).

Mjölbys segertrend har brutits, efter flera års framsteg, men hamnar ändå på en fin 45:e plats (28). Lite sämre i årets mätning har det gått för Söderköping som sjunker från 159 till 194 på årets ranking, och Motala hamnar återigen under 200-strecket på 205 (172). Årets rankingplacering lämnar dessvärre fortfarande en del att önska för Norrköping som ligger kvar på plats 263.

Trosa är klassens ljus som åter tar sig in på topp 5 på Svenskt Näringslivs ranking över kommunernas företagsklimat. Extra imponerande är att kommunen lyckats hålla i sitt goda klimat över tid, under tio år har Trosa placerat sig på nionde plats som sämst, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.
Det är glädjande att Linköping och Nyköping förbättrar sina resultat, även om det finns mer att önska från dessa regionens draglok. Norrköping arbetar hårt med att förbättra sin låga placering. Än har det inte gett synbara resultat i rankingen. Men attityder och uppfattningar, vilket Svenskt Näringslivs undersökning mycket bygger på, tar tid att förändra.

Listan över kommunerna i Östsvenska Handelskammarens region (förra årets placering):

Trosa 5 (9)
Ydre 32 (40)
Mjölby 45 (28)
Katrineholm 66 (79)
Ödeshög 72 (118)
Vadstena 74 (63)
Linköping 112 (132)
Vingåker 116 (144)
Oxelösund 122 (213)
Gnesta 128 (82)
Åtvidaberg 145 (130)
Nyköping 159 (185)
Söderköping 194 (159)
Motala 205 (172)
Boxholm 212 (200)
Flen 215 (174)
Kinda 228 (276)
Gotland 251 (236)
Finspång 262 (251)
Norrköping 263 (263)
Valdemarsvik 269 (272)

LÄS MER: Ta del av hela listan på Svenskt Näringslivs hemsida (extern länk)

Östsvenska Handelskammaren driver ett långsiktigt näringspolitiskt arbete. Vi träffar regelbundet företrädare för riksdagen, regioner och kommuner för att belysa och påverka näringslivets villkor. Under ett valår intensifieras det arbetet, bland annat genom att tydliggöra vilka frågor som är viktigast för våra medlemsföretag att politiken fångar upp. Vid årsskiftet tydliggjorde Handelskammaren 2022 års valfrågor – en lista som toppades av energiförsörjningen. Så här åtta månader senare, på upploppet, kan vi konstatera att frågan inte tappat i angelägenhet eller sprängkraft.

Fokus under våren har legat på kunskapshöjande seminarier, bland annat om elpriserna men också till exempel om Sveriges Nato-ansökan och hur kriget i Ukraina påverkar östsvenska företag. Vi har träffat och fört samtal med flertalet politiker och representanter för de olika partierna, ofta tillsammans med er medlemmar. Konceptet med rundabordssamtal ger kvalitet i utbytet mellan företrädare för näringslivet respektive det offentliga. Såsom det med nytillträdda regionpolischefen, där frågor som cyberbrottslighet och gängkriminalitetens negativa påverkan på våra städers attraktionskraft låg på bordet.

Vårt näringspolitiska påverkansarbete pågår ”ända in i kaklet”– och givetvis även efter den 11 september, då de nya regerings- och fullmäktigekonstellationer behöver påminnas om näringslivets betydelse och behov. Hur dessa styren kommer se ut är fortfarande högst oklart, enligt tätt duggande opinionsmätningar. Om några kan förutse valutgången, så är det de politiska redaktörerna på våra lokaltidningar. Två dagar innan valet kommer tre av dem – Olof Jonmyren från Södermanlands Nyheter, Margareta Barabash på Corren och Widar Andersson, Folkbladet – till Kammarforum och ger sina spaningar om valet. Det vill ni inte missa. Självklart bjuds det också på trevligt mingel och bubbel, i sann Handelskammaranda.

Vi ses!

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef