– Se det här som en kickstart på ett långsiktigt och framåtblickande arbete för bättre förutsättningar för företagen i vår region att utvecklas och bidra till den gröna omställningen, uppmanade Simon Helmér, vd Handelskammaren.

– Vi har en historik i att göra bra saker och kraftsamla i viktiga frågor, tillade Johan Rydberg, vd Cleantech, och syftade på Handelskammaren. Organisationerna samarbetar ofta på olika teman, inte minst på hållbarhetsområdet.

Länsråd Ann Holmlid kompletterade:

– Det här handlar om miljö, klimat, säkerhet och konkurrenskraft – ja till syvende och sist om demokrati och kommande generationer. Vi har höga ambitioner och vi vill förklara – men inte försvara – varför tillståndsprocesser i dagsläget tar så lång tid.

Innan länsstyrelsen förklarade tågordningen i dessa processer, inledde utredare för regeringens pågående utredning om effektivare tillståndsprocesser, Rebecca Wennberg. Uppdraget är att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Syftet är att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning, som bidrar till att klimat- och miljömålen kan nås.

Utredningen ska vara klar i december 2024, så nu finns ett fönster för påverkan – och det mesta ska upp på bordet.

– Under hösten har vi mest fokuserat på problem, nu i vår ska vi börja titta på lösningar, berättade Wennberg, och välkomnar företag och näringslivsorganisationer att inkomma med förslag.

Medverkade under seminariet fick även Norrköpings hamns vd Henrik Åkerström och Mattias Brodén, Head of Business support functions på Holmen Paper, några frågor om vad de tar med sig från dagen. Att det finns mycket som företagen kan förbereda bättre för att förenkla och snabba på sina egna tillstånd, blev ett svar.

Arrangörerna avslutade seminariet med en uppmaning till åhörarna: hur ska organisationerna gå vidare i processen med att påverka utredningen – och i förlängningen bidra till en mer flexibel, effektiv och förutsägbar tillståndsprocess?

Konjunkturrapporten uppmärksammades i SVT, Folkbladet och SR P4.

I mitten av november skickade Handelskammaren ut en enkät till våra medlemsföretag där vi frågade hur de planerar den närmaste tiden beträffande efterfrågan, personalförändringar, konjunkturläge, företagets framtid samt regionens utveckling. Baserat på svaren har sammanställt en konjunkturrapport samt en enkel konjunkturbarometer, för att illustrera trycket i ekonomin just nu.

Måndagen den 22 januari bjöds medlemmarna in till rapportsläpp – denna gång helt digitalt för att så många som möjligt runt om i vår region skulle ha möjlighet att ta del av rapporten som nära 30 procent av medlemsföretagen bidragit till att ta fram. Faktum är att senhöstens enkätundersökning besvarades av rekordmånga 249 företag. Då Handelskammarens är näringslivets regionala röst och företräder våra medlemmar i många olika sammanhang i privat, offentlig eller medial regi, är de förstås vår ovärderliga källa till kunskap. Rapporten presenterades av vd Simon Helmér och näringspolitisk chef, Maria Björk Hummelgren. För att bredda den ekonomiska bilden i vår region bidrog även Oskar Stark, kontorschef Danske Bank, och Fia Blixt, företagsrådgivare på Arbetsförmedlingen.

På efterfrågesidan spår nästan hälften av de svarande en minskning kommande tre månader, medan cirka 20 procent ser en ökning. På tolv månaders sikt är det dock nära 40 procent som förväntar sig ökad efterfrågan. Förändringar på personalsidan brukar vara ett tydligt tecken på hur företagen går. I senhöstens undersökning uppger 16 procent av företagen att de behöver säga upp medarbetare, siffran ändras inte på ett års tid. På kort sikt behöver 19 procent anställa – en andel som ökar till över 30 procent på tolv månader. Det rör sig om ett 40-tal bolag som avvaktar lite på kort sikt men som inom en lite längre tidshorisont tar klivet och anställer fler.

Sammanfattningsvis ger det här ett tryck på 2,7 av 5 i konjunkturbarometern. En lite svagare utveckling, som samtidigt ser ut att vända mot en lite mer uppåtgående trend mot slutet av året. Tron på den egna verksamheten är mycket stark i de östsvenska bolagen, 85 procent ser positivt på framtiden. Gällande den regionala utvecklingen generellt sett är tron på den också stark, 70 procent anger att de är positiva medan 20 procent är negativa. Jämfört med den förra mätningen är stödet inte riktigt lika gediget.

Förbättringspotential hittas inom samverkan över gränserna, såväl över kommungränser som mellan det privata och offentliga. Byggbranschens svaga utveckling lyfts också särskilt fram som oroväckande. Positiva faktorer som lyfts fram är regionens diversifierade näringsliv, stark industri, högt kunskapsläge och ryktbart universitet. Många bolag lyfter även Ostlänken och de affärsmöjligheter som infrastrukturprojektet kommer att ge.

Rapporten i sin helhet finns här.

Trafikverkets generaldirektör, Roberto Maiorana, och Mattias Lundberg, uppdragsledare på Trafikverket, har nyligen presenterat inriktningsunderlaget för infrastrukturplaneringen för perioden 2026-2037. De framhäver behovet av att rusta, modernisera och effektivisera vår infrastruktur, med särskilt fokus på kostnadskontroll. Viktiga aspekter inkluderar ersättningen av föråldrade signalsystem och omprövning av ej påbörjade projekt vid signifikanta förändringar i nyttor, tid och kostnad. Och så en dimension man inte haft förut, om ett transportsystem som ska klara klimat, trafiksäkerhet och yttre hot.

Samtliga trafikslag omfattas av underlaget, väg, järnväg, sjöfart och flyg. De två sistnämna finansieras dock i huvudsak på annat sätt än via nationell plan.

”Det kommer inte att vara möjligt inom nuvarande ram att upprätthålla infrastrukturens funktionalitet, återta eftersatt underhåll och genomföra alla investeringarna i nuvarande plan”, konstaterade Roberto. Det fattas ungefär 150 miljarder för det.

Den ekonomiska ramen på 959 miljarder kronor, oförändrad från den nuvarande planen, ställer Trafikverket inför hårda prioriteringar. Speciellt underhållsaspekten betonas, där det framkommer att vägunderhållet har bättre förutsättningar att återställas jämfört med järnvägsunderhållet, som kräver längre planering och större resurser.

Läs mer om medlemskap i ESIC här

Rapporten som Trafikverket nu har lämnat till regeringen handlar i huvudsak om just ekonomiska ramar och övergripande prioriteringar. Men redan namngivna och påbörjade projekt kommer genomföras, utan omprövning. Dit hör exempelvis Ostlänken.

Några reflektioner jag tar med mig är att det från näringslivets perspektiv är ohållbart att långsiktiga investeringar inte längre kan betraktas som tillförlitliga. Det är bra att ha en tydlig kostnadsbild för nya projekt, men det är inte effektivt att omfattande utreda alla möjliga projekt för att sedan skjuta upp eller lägga ner dem. Det är för mig främmande om näringslivet inte får ha dialog utifrån sina förutsättningar, som faktiskt kan innehålla både brister och behov gällande infrastruktur.
Jag noterar att Trafikverket även fortsätter att uppmärksamma och varna för brist på samhällsbyggare, särskilt inom järnvägsbranschen. Därför uppmanar man regeringen att ge dem i uppdrag att starta ett nationellt kompetensförsörjningsråd. Det är något vi på Östsvenska Handelskammaren länge dragit en lans för.

Avslutningsvis hoppas jag att en klar och bred överenskommelse för Sveriges transportinfrastruktur tar form. Utan ytterligare medel och möjligheten till alternativ finansiering kommer vi inte att uppnå den infrastruktur som är nödvändig för vårt lands fortsatta utveckling och tillväxt.

Charlotta Elliot
projektledare ESIC och talesperson infrastruktur, Östsvenska Handelskammaren

Ett av julledighetens måsten brukar vara det avkopplande nöjet att läsa eller se på de årskrönikor som bjuds. Frågan är dock om 2023 års upplagor kan kallas varken avkopplande eller nöjsamma. Istället gav de mest återblickar om krig, eskalerande brottslighet, sviktande ekonomi, rekordtemperaturer kopplade till klimatförändringarna samt en än mer polariserad politisk debatt. Undantaget var väl egentligen en rad svenska idrottsframgångar.  

Förra året bjöd onekligen på en del mörker och kännbara utmaningar också här i vår region. Samtidigt har vi många styrkor och möjligheter att vända utvecklingen i en mer positiv riktning. Vår östsvenska region med ett brett näringsliv står för en viktig baskraft, regionalt som nationellt. Den 22 januari sänder vi ett webbinarium där vi presenterar vår halvårsrapport över det regionala näringslivets syn på konjunkturen. Antalet svarande är rekordhögt. I svaren utläser vi hur företag verkar lösningsorienterat och fortsatt har stark tro såväl på sina egna verksamheter som regionens konkurrenskraft i stort. 

I oroliga tider blir samlingskraften i Handelskammarens opinionsarbete än viktigare. Kammaren är enligt lag förbunden att verka för främjandet av näringslivet samt företräda era intressen i relation till det offentliga. Under 2024 kommer vi oförtrutet fortsätta göra just detta – med extra fokus på effektivare tillståndsprocesser för att snabba på den gröna omställningen, pålitlig energiförsörjning liksom ett stärkt väg- och järnvägsnät inom och till/från vår region.  

Den 9 juni går Sverige åter vill val, denna gång för att välja våra 21 representanter i Europaparlamentet.  Vi på Handelskammaren ser det som vår skyldighet att upplysa och skapa engagemang kring EU-frågorna. Kunskapen om och vilka möjligheter som unionssamarbetet kan ge det östsvenska näringslivet, behöver höjas. Under valåret ökar förhoppningsvis antalet ackrediterade svenska journalister i Bryssel, vilket tidigare legat under 10 – en siffra att jämföra med över 30 i Washington. 

Se mer: Kolla i vår kalender efter event och utbildningar som passar dig

Ofta målar vi i Sverige upp bilden av EU som ett regleringsmonster, vilket väl ibland har sina orsaker. Men vi får inte glömma i grunden är unionen ett fredsprojekt, sprunget ur frihandel över gränserna. Vi gör klokt i att lära mer och dra fördel av det europeiska samarbetet på de sätt vi kan – det är vår gemensamma och demokratiska uppgift. 

Jämte ovan nämnda frågor kommer företagens ekonomiska situation och villkor fortsatt vara på allas läppar – så även våra. Redan nu finns flera intressanta seminarier upplagda i vår kalender, allt från vad som händer med den svenska kronkursen till krisen inom byggbranschen och villkor för utrikeshandel. Trots utmaningar här och nu, måste vi orka se framåt och arbeta tillsammans. Ökad förståelse och mer samarbete över gränserna tror vi banar vägen.  

Vi ses på Kammaren!

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

En vision för vår region var temat för Spaning Special på Kammarforum i under årets första decemberdag. Handelskammarens vd Simon Helmér och näringspolitiska chef Maria Björk Hummelgren inledde luncheventet med att konstatera att mycket i vår omvärld just nu är ganska mörkt:

Sverige har lägst tillväxt i EU och den svenska kronan har sett starkare dagar. Bilden av vårt land skadas av ökad otrygghet kopplad till utbredd organiserad brottslighet och samhällspolarisering. Såväl privat som offentliga verksamheter kämpar med ekonomiska bekymmer. Dessutom pågår två förfärande krig i Mellanöstern och i Ukraina, och vi ser få tecken på eldupphör.

I tider som dessa är det lätt att sänka blicken och titta neråt, inåt. Dra ner på det framåtsyftande och fokusera på det nödvändigaste inom sin egen närhet.

– Vi på Handelskammaren menar att vi måste försöka hålla två saker i huvudet samtidigt, både lösningar för dagens utmaningar men också höja blicken över nästa budget eller mandatperiod. Utan en utstakad väg framåt – vart är vi då på väg? sa Maria Björk Hummelgren.

Brist på långsiktighet och framförhållning bär en stor del av skulden för de problem vi ser idag.

– Som regional näringslivsaktör vill vi vara en positiv kraft som bidrar till en framåtlutad position för vår östsvenska region. I den andan har vi bjudit in till Spaning Special: Vision för vår region, sa Simon Helmér.

Många går uppenbarligen i samma tankar, för eventet blev snabbt fullsatt. Över 80 personer fick lyssna till fyra spaningar om vår regions framtid utifrån olika perspektiv.

– Hur modern tids främsta infrastrukturprojekt som landar i vår region kommer gynna oss, om vi bara tar vara på möjligheterna, spanade Maria Karlsson, chef för fastighetsförädling på Explore Skavsta – flygplatsen med ett stationsläge på Ostlänken och fortsatte:

– Vi behöver kunskapshöja kring men också förbereda oss för att ta emot denna århundradets tillväxtchans, som också är ett ypperligt prov på hur regional samverkan och tillförsikt ger resultat.

”Kaxigare och visa upp våra Oscarstayetter”

Regionens näst största privata arbetsgivare Siemens Energy, över 80 nationaliteter verksamma, finns i Finspång mycket på grund av närheten till Norrköpings hamn. Bolagets hållbarhetschef Åsa Lyckström spanade:

– Hur kommer framtidens energisystem se ut och vilka åtgärder gör vi för att lösa utmaningen, som hänger så tätt samma med hur vi elektrifierar vårt samhälle och räddar klimatet?

För att klara framtidens behov måste vi se utbildning som ett lärande genom hela livet och därmed skapa vår kompetenskraft.

– Vi behöver bli kaxigare och visa upp såväl våra Oscarstayetter som den världsledande forskning bland annat inom AI som sker i vår region, uppmanade Martin Rantzer, prefekt och Campusråd i Norrköping för Linköpings universitet.

Vikten av samverkan över gränserna

Avslutningsvis sammanfattade Handelskammarens ordförande Johan Palsgård, med lång erfarenhet inom utrikesdepartementet och diplomati, läget i världen. Splittring och söndringen ökar, men insikter om att samverkan på internationellt och regionalt plan kommer:

– Det är den enda vägen framåt och där kan Handelskammaren spela en viktig roll som plattform för avgörande samtal.

Vilket gav en bra övergång till Spaningens efterföljande mingel där kontakter knöts och tankar utbyttes. Precis som var syftet – liksom att gå in i adventshelgen med känslan av framtidstro för vår region.

Debattartikel publicerad i NT, Corren, MVT och SödermanlandsNyheter.

Regeringens budget saknar svar på hur Sverige ska lyfta som ett attraktivt land för innovation och investeringar.

När finansminister Elisabeth Svantesson förra tisdagen lade fram regeringens budget presenterade hon den som återhållsam. Det var ingen överdrift. Sverige befinner sig i ett svårare ekonomiskt läge än på många år, vikande konjunktur, förhöjd inflation med höjda räntor som följd samt en mycket svag kronkurs.

Att finansministern då inte vill sätta på sig de allra vidaste spenderarbyxorna, är till viss del förståeligt. Men vi som representerar det regionala näringslivet, anser att de finanspolitiska ambitionerna för Sverige är för blygsamma och att det finns goda möjligheter att investera sig ur lågkonjunkturen samtidigt som man rustar Sverige starkare framåt.

Vi presenterar här fem punkter där vi skulle vilja se en tydligare reformagenda:

• Säkra elförsörjningen. Stabil och pålitlig tillgång till el är en hygienfaktor för bolag som vill verka här. Regeringen behöver höja sig över politiseringen mellan olika kraftslag och fastställa att en mix av energislag är vägen framåt. Därtill behöver man undanröja hinder för elproduktion i framför allt södra Sverige. Därför är det positivt att regeringen ser över regelförenklingar och kortade miljöprocesser, men mer måste till.

• Satsa på infrastruktur. Det är ett styrkebesked för vår region att Ostlänken blir av. Men med tanke på byggsektorns avstannande samt det överbelastade och eftersatta väg- och järnvägsunderhållet i Sverige, skulle regeringen behöva avsätta betydligt större medel till infrastruktur. Här finns EU-medel att söka, men för det krävs en tydlig och långsiktig politik på området.

• Få fart på byggsektorn. I ett läge där bostadsbyggandet helt har avstannat och investerare tvekar, räcker dessvärre ett utökat rot-avdrag inte långt. Framför allt skulle offentliga renoveringsbehov samt planerade infrastrukturprojekt behöva tidigareläggas. Det skulle ge skjuts åt en tyngd sektor, behålla kompetensen i branschen och ge skjuts åt hela ekonomin. Därtill välkomnar vi regeringens satsning på yrkesutbildningar och förbättrade möjligheter för omställning via utbildning. Vi ser att behoven kommer öka.

• Höj klimatambitionerna. De aviserade skattesänkningarna på fossila bränslen, den kapade reduktionsplikt och beskedet att Sverige inte kommer klara de uppsatta klimatmålen 2030 vittnar om en flathet inför särintressen och en oförståelse kring hur allvarligt läget med jordens uppvärmning är. Näringslivet vill se skarpare politiskt ledarskap på området.

• Stärk bilden av Sverige. Om inte den svenska regeringen har en vision för svensk innovations- och attraktionskraft – vem ska då ha det? Hur ska vi locka utländska företag, investerare, ingenjörer, studenter eller forskare hit för att utveckla sig själva och Sverige som land? Här behövs tydligare incitament och strategier.

Dagens anspråkslösa finanspolitik oroar oss som företräder det regionala näringslivet. Att nå inflationsmålet är inte en tillräcklig vision för Sverige. Ambitionerna och reformerna för svensk tillväxt och konkurrenskraft behöver skärpas.

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

– Utifrån det som finansministern och Tidöpartierna läckt om budgeten de senaste veckorna är det inte förvånande att den beskrivs som återhållsam. Med ett icke fungerande energisystem, skenande våldsvåg, eftersatt infrastruktur och en allt svagare krona, är frågan ändå relevant om regeringen är för försiktig, säger Simon Helmér, vd för Östsvenska Handelskammaren.

– Vi anser att den här regeringen, likt den förra, saknar en tydlig vision och ambition för Sverige. Det finns ljusglimtar i budgeten, men i det här läget när bilden av Sverige och svensk konkurrenskraft försvagas är vi bekymrade över passiviteten, tillägger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.

Handelskammaren ser positivt på regeringens tillskott på 16 miljarder kronor för att stärka välfärden och behövs framför allt för att öka tryggheten och kvaliteten i skolan. Men också för att säkra offentliga infrastruktursatsningar. 

– Vi är oroliga över effekterna av den avstannade bostadsbyggnationen. Vår region står inför omfattande infrastrukturprojekt med Ostlänken i spetsen, och vi har inte råd att tappa kompetens i byggsektorn likt det som hände på 1990-talet. Vi välkomnar satsningen på yrkesutbildning och omställningsbidraget, men vi efterlyser fler satsningar för att rädda såväl infrastrukturen som byggkompetensen, säger Simon Helmér.

Därtill saknar Handelskammaren handlingskraft gällande klimat- och energipolitiken. 

– Det vi framför allt är kritiska mot är bristen på stringens  och konsekvensanalys. Regeringen säger sig vilja bidra till EU:s Fit for 55 och minska svensk klimatpåverkan – samtidigt sänker man skatten på bensin, diesel och kapar reduktionsplikten. Det vittnar om saknad insikt om hur allvarligt läget är och drabbar hårt de framsynta företag inom exempelvis transportbranschen som gjort stora investeringar i att klimatanpassa sin verksamhet, säger Maria Björk Hummelgren.

– Det är bra att man ser över hur miljö- och tillståndsprocesser kan kortas. Men att i det här kritiska läget med en vinter runt hörnet och företag som redan har det tufft, ser det som tillräckligt att samordna energiplaneringen är oroande. Vi vill se mer handlingskraft gällande elproduktion i södra Sverige, säger Simon Helmér, vd. 

Läs mer: Budgeten för 2024 på fem minuter (extern länk till regeringen.se)

Pressbilder: Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef och Simon Helmér, vd

Foto på Elisabeth Svantesson (M): Ninni Andersson/Regeringskansliet

I slutet av augusti sammanstrålade vd:ar, näringspolitiska- samt kommunikationschefer för de svenska handelskamrarna i Malmö. Att träffas över gränserna ger inspiration, kunskap och sammansvetsar oss som handelskammare på ett sätt som inte riktigt gjorts förut. Visst skiljer vi oss åt på många vis – vi är och ska förbli regionala aktörer, kring det råder oinskränkt konsensus. Men som respektive regions starkaste näringspolitiska röst har vi också mycket gemensamt, utöver medlemsrekrytering och vårt myndighetsuppdrag med exportdokumentation.

Östsvenska Handelskammarens medlemmars viktigaste frågor – pålitlig energiförsörjning, infrastruktur, kompetens och konkurrenskraft – skiljer sig inte mycket från Värmlands, Mälardalens eller Norrbottens. Vad gäller energi, som ett exempel, är det prioriterat också i norra Sverige att de södra delarna får utbyggd produktion och överföringskapacitet – för att inte konkurrensen och priserna ska öka ännu mer. Det är ett område där vi kan stärka vår röst tillsammans. Att staten behöver satsa mer på infrastruktur generellt är, ett annat – även om vi kammare regionalt arbetar för förverkligandet av olika projekt.

Handelskammaren som varumärke och näringspolitisk kraft är stark, tillsammans representerar Sveriges elva kamrar över tiotusen bolag och hundra tusentals medarbetare över landet. Också internationellt är ”the Chamber of Commerce” en välkänd aktör. I Bryssel ligger huvudkontoret för Euro Chambers – de europeiska handelskamrarnas nätverk. Vid träffen i Malmö gästades vi av CEO Ben Butters, som gärna ser ett ökat engagemang i de europeiska frågorna från oss svenska kamrar. Eftersom Sveriges handelskammare, till skillnad från flera ute på kontinenten, är självständiga och inte har någon paraplyorganisation, välkomnade Butters engagemang från alla elva kamrar.

Nästa år stundar val till Europaparlamentet. Det ger oss extra anledning att lyfta frågor med bäring på EU-nivå – och de är många. Här kommer Östsvenska Handelskammaren lägga extra vikt under 2024, liksom förstås att uppmärksamma och bjuda in kandidater från de politiska partierna för att höra vilka frågor de kommer prioritera i parlamentet. Sveriges röst behövs i energifrågorna, hållbarhetsfrågorna, handelsvillkor och den fria rörligheten som EU vilar på. Har du synpunkter på aspekter vi bör belysa? Hör gärna av dig till oss. Vi finns för dig och ditt företag.

Simon Helmér, vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Så kom dagen jag och många andra väntat på, den när Trafikverket berättade om resultatet av regeringsuppdraget för Ostlänken. Här finns en del att oroa sig för, när projektet fortskrider. Kostnadsjakten har givit besparingsmöjligheter på 2,7 miljarder – men de kommer ätas upp av omtag som ser ut att förskjuta den formella processen med ett till två år. Det berör i huvudsak nya stationslösningar och färre spår för Linköping och Norrköping och kortare och förenklad bibaneutformning i Nyköping, samtliga justeringar som lär få negativ inverkan på tidplanen. Därutöver ska Trafikverket optimera tunnelutformningar och göra en översyn av ambitionsnivåerna, eftersom Ostlänken inte längre ingår i ett ihoplänkat system av nya stambanor.

Vår oro ligger i att förseningar betyder fördyringar och utebliven samhällsnytta. Om de formella processerna tar längre tid, är det inte osannolikt att även trafikstarten dröjer. Och att man inte bygger Ostlänken framtidssäkrat för ett större system är olyckligt. I norra Sverige och norra Europa investeras stora belopp på ny infrastruktur, mycket i form av järnväg. Fehmarn bältförbindelsen står klar redan 2029 och Götaland ser ut att fortsätta vara en flaskhals.

Nu beger jag mig till Almedalen, där infrastruktur är en av de viktiga frågor som kommer beröras (se seminariet live här). Jag ser mycket fram mot det, inte minst det rundabordssamtal kring Ostlänkens förutsättningar, som jag står värd för. Dit har Östsvenska Handelskammaren bjudit in vår regions riksdagsledamöter med plats i Trafikutskottet, Trafikverket samt några tjänstemän och politiker från regionerna och kommuner utmed Ostlänkenstråket. Åtta välrenommerade och initierade personer har tackat ja till samtalet. Samverkan och dialog känns angeläget att fortsätta med!

Charlotta Elliot, projektledare ESIC och talesperson infrastruktur

Läs mer: Charlotta Elliot om beskedet i SVT och SR P4