Debattartikel publicerad i NT, Corren, MVT och SödermanlandsNyheter.

Regeringens budget saknar svar på hur Sverige ska lyfta som ett attraktivt land för innovation och investeringar.

När finansminister Elisabeth Svantesson förra tisdagen lade fram regeringens budget presenterade hon den som återhållsam. Det var ingen överdrift. Sverige befinner sig i ett svårare ekonomiskt läge än på många år, vikande konjunktur, förhöjd inflation med höjda räntor som följd samt en mycket svag kronkurs.

Att finansministern då inte vill sätta på sig de allra vidaste spenderarbyxorna, är till viss del förståeligt. Men vi som representerar det regionala näringslivet, anser att de finanspolitiska ambitionerna för Sverige är för blygsamma och att det finns goda möjligheter att investera sig ur lågkonjunkturen samtidigt som man rustar Sverige starkare framåt.

Vi presenterar här fem punkter där vi skulle vilja se en tydligare reformagenda:

• Säkra elförsörjningen. Stabil och pålitlig tillgång till el är en hygienfaktor för bolag som vill verka här. Regeringen behöver höja sig över politiseringen mellan olika kraftslag och fastställa att en mix av energislag är vägen framåt. Därtill behöver man undanröja hinder för elproduktion i framför allt södra Sverige. Därför är det positivt att regeringen ser över regelförenklingar och kortade miljöprocesser, men mer måste till.

• Satsa på infrastruktur. Det är ett styrkebesked för vår region att Ostlänken blir av. Men med tanke på byggsektorns avstannande samt det överbelastade och eftersatta väg- och järnvägsunderhållet i Sverige, skulle regeringen behöva avsätta betydligt större medel till infrastruktur. Här finns EU-medel att söka, men för det krävs en tydlig och långsiktig politik på området.

• Få fart på byggsektorn. I ett läge där bostadsbyggandet helt har avstannat och investerare tvekar, räcker dessvärre ett utökat rot-avdrag inte långt. Framför allt skulle offentliga renoveringsbehov samt planerade infrastrukturprojekt behöva tidigareläggas. Det skulle ge skjuts åt en tyngd sektor, behålla kompetensen i branschen och ge skjuts åt hela ekonomin. Därtill välkomnar vi regeringens satsning på yrkesutbildningar och förbättrade möjligheter för omställning via utbildning. Vi ser att behoven kommer öka.

• Höj klimatambitionerna. De aviserade skattesänkningarna på fossila bränslen, den kapade reduktionsplikt och beskedet att Sverige inte kommer klara de uppsatta klimatmålen 2030 vittnar om en flathet inför särintressen och en oförståelse kring hur allvarligt läget med jordens uppvärmning är. Näringslivet vill se skarpare politiskt ledarskap på området.

• Stärk bilden av Sverige. Om inte den svenska regeringen har en vision för svensk innovations- och attraktionskraft – vem ska då ha det? Hur ska vi locka utländska företag, investerare, ingenjörer, studenter eller forskare hit för att utveckla sig själva och Sverige som land? Här behövs tydligare incitament och strategier.

Dagens anspråkslösa finanspolitik oroar oss som företräder det regionala näringslivet. Att nå inflationsmålet är inte en tillräcklig vision för Sverige. Ambitionerna och reformerna för svensk tillväxt och konkurrenskraft behöver skärpas.

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

– Utifrån det som finansministern och Tidöpartierna läckt om budgeten de senaste veckorna är det inte förvånande att den beskrivs som återhållsam. Med ett icke fungerande energisystem, skenande våldsvåg, eftersatt infrastruktur och en allt svagare krona, är frågan ändå relevant om regeringen är för försiktig, säger Simon Helmér, vd för Östsvenska Handelskammaren.

– Vi anser att den här regeringen, likt den förra, saknar en tydlig vision och ambition för Sverige. Det finns ljusglimtar i budgeten, men i det här läget när bilden av Sverige och svensk konkurrenskraft försvagas är vi bekymrade över passiviteten, tillägger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.

Handelskammaren ser positivt på regeringens tillskott på 16 miljarder kronor för att stärka välfärden och behövs framför allt för att öka tryggheten och kvaliteten i skolan. Men också för att säkra offentliga infrastruktursatsningar. 

– Vi är oroliga över effekterna av den avstannade bostadsbyggnationen. Vår region står inför omfattande infrastrukturprojekt med Ostlänken i spetsen, och vi har inte råd att tappa kompetens i byggsektorn likt det som hände på 1990-talet. Vi välkomnar satsningen på yrkesutbildning och omställningsbidraget, men vi efterlyser fler satsningar för att rädda såväl infrastrukturen som byggkompetensen, säger Simon Helmér.

Därtill saknar Handelskammaren handlingskraft gällande klimat- och energipolitiken. 

– Det vi framför allt är kritiska mot är bristen på stringens  och konsekvensanalys. Regeringen säger sig vilja bidra till EU:s Fit for 55 och minska svensk klimatpåverkan – samtidigt sänker man skatten på bensin, diesel och kapar reduktionsplikten. Det vittnar om saknad insikt om hur allvarligt läget är och drabbar hårt de framsynta företag inom exempelvis transportbranschen som gjort stora investeringar i att klimatanpassa sin verksamhet, säger Maria Björk Hummelgren.

– Det är bra att man ser över hur miljö- och tillståndsprocesser kan kortas. Men att i det här kritiska läget med en vinter runt hörnet och företag som redan har det tufft, ser det som tillräckligt att samordna energiplaneringen är oroande. Vi vill se mer handlingskraft gällande elproduktion i södra Sverige, säger Simon Helmér, vd. 

Läs mer: Budgeten för 2024 på fem minuter (extern länk till regeringen.se)

Pressbilder: Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef och Simon Helmér, vd

Foto på Elisabeth Svantesson (M): Ninni Andersson/Regeringskansliet

I slutet av augusti sammanstrålade vd:ar, näringspolitiska- samt kommunikationschefer för de svenska handelskamrarna i Malmö. Att träffas över gränserna ger inspiration, kunskap och sammansvetsar oss som handelskammare på ett sätt som inte riktigt gjorts förut. Visst skiljer vi oss åt på många vis – vi är och ska förbli regionala aktörer, kring det råder oinskränkt konsensus. Men som respektive regions starkaste näringspolitiska röst har vi också mycket gemensamt, utöver medlemsrekrytering och vårt myndighetsuppdrag med exportdokumentation.

Östsvenska Handelskammarens medlemmars viktigaste frågor – pålitlig energiförsörjning, infrastruktur, kompetens och konkurrenskraft – skiljer sig inte mycket från Värmlands, Mälardalens eller Norrbottens. Vad gäller energi, som ett exempel, är det prioriterat också i norra Sverige att de södra delarna får utbyggd produktion och överföringskapacitet – för att inte konkurrensen och priserna ska öka ännu mer. Det är ett område där vi kan stärka vår röst tillsammans. Att staten behöver satsa mer på infrastruktur generellt är, ett annat – även om vi kammare regionalt arbetar för förverkligandet av olika projekt.

Handelskammaren som varumärke och näringspolitisk kraft är stark, tillsammans representerar Sveriges elva kamrar över tiotusen bolag och hundra tusentals medarbetare över landet. Också internationellt är ”the Chamber of Commerce” en välkänd aktör. I Bryssel ligger huvudkontoret för Euro Chambers – de europeiska handelskamrarnas nätverk. Vid träffen i Malmö gästades vi av CEO Ben Butters, som gärna ser ett ökat engagemang i de europeiska frågorna från oss svenska kamrar. Eftersom Sveriges handelskammare, till skillnad från flera ute på kontinenten, är självständiga och inte har någon paraplyorganisation, välkomnade Butters engagemang från alla elva kamrar.

Nästa år stundar val till Europaparlamentet. Det ger oss extra anledning att lyfta frågor med bäring på EU-nivå – och de är många. Här kommer Östsvenska Handelskammaren lägga extra vikt under 2024, liksom förstås att uppmärksamma och bjuda in kandidater från de politiska partierna för att höra vilka frågor de kommer prioritera i parlamentet. Sveriges röst behövs i energifrågorna, hållbarhetsfrågorna, handelsvillkor och den fria rörligheten som EU vilar på. Har du synpunkter på aspekter vi bör belysa? Hör gärna av dig till oss. Vi finns för dig och ditt företag.

Simon Helmér, vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Så kom dagen jag och många andra väntat på, den när Trafikverket berättade om resultatet av regeringsuppdraget för Ostlänken. Här finns en del att oroa sig för, när projektet fortskrider. Kostnadsjakten har givit besparingsmöjligheter på 2,7 miljarder – men de kommer ätas upp av omtag som ser ut att förskjuta den formella processen med ett till två år. Det berör i huvudsak nya stationslösningar och färre spår för Linköping och Norrköping och kortare och förenklad bibaneutformning i Nyköping, samtliga justeringar som lär få negativ inverkan på tidplanen. Därutöver ska Trafikverket optimera tunnelutformningar och göra en översyn av ambitionsnivåerna, eftersom Ostlänken inte längre ingår i ett ihoplänkat system av nya stambanor.

Vår oro ligger i att förseningar betyder fördyringar och utebliven samhällsnytta. Om de formella processerna tar längre tid, är det inte osannolikt att även trafikstarten dröjer. Och att man inte bygger Ostlänken framtidssäkrat för ett större system är olyckligt. I norra Sverige och norra Europa investeras stora belopp på ny infrastruktur, mycket i form av järnväg. Fehmarn bältförbindelsen står klar redan 2029 och Götaland ser ut att fortsätta vara en flaskhals.

Nu beger jag mig till Almedalen, där infrastruktur är en av de viktiga frågor som kommer beröras (se seminariet live här). Jag ser mycket fram mot det, inte minst det rundabordssamtal kring Ostlänkens förutsättningar, som jag står värd för. Dit har Östsvenska Handelskammaren bjudit in vår regions riksdagsledamöter med plats i Trafikutskottet, Trafikverket samt några tjänstemän och politiker från regionerna och kommuner utmed Ostlänkenstråket. Åtta välrenommerade och initierade personer har tackat ja till samtalet. Samverkan och dialog känns angeläget att fortsätta med!

Charlotta Elliot, projektledare ESIC och talesperson infrastruktur

Läs mer: Charlotta Elliot om beskedet i SVT och SR P4

Förra året kortades veckan och i år är den dessutom tidigarelagd till vecka 26 (27 juni – 1 juli), justeringar som troligen kommer gynna såväl politikerveckan som Gotland i stort.

Den oftast soliga miljön och lediga klädkoden kan förvilla, det är ingen semester att engagera sig i Almedalen. Planeringen innan är minutiös och väl på plats är dagarna och kvällarna intensiva – åtminstone om man går in för att få ut det mesta de har att erbjuda. Och varför skulle man inte det? Ingen annanstans och ingen annan tid finns så fina möjligheter till kunskap, kontakter eller kompetens som i Almedalen. Ställ dig mitt på Donners plats och under en timme kommer du kunna se och höra fler ministrar, myndighetschefer, förbundsordförande, företagsledare och välkända journalister än på hela året.

Närheten är fantastisk. Samtidigt är den ifrågasatt, inte minst efter förra årets förfärande terrordåd på just Donners plats – i hjärtat av Visby. Ing-Marie Wieselgren, nationell samordnare i psykiatri, drabbades just för att hon trodde på och var en del av det Almedalen handlar om: öppenhet och dialog. Mordet har lett till en ökad diskussion om säkerhet kring veckan, också eftersom Sverige är ordförandeland i EU och har extra ögon och krav på sig just i år. Beredskapen är central för att människor och arrangörer ska känna sig trygga nog att bidra till denna demokratiska mötesplats.

Några av de hittills 1 400 anmälda programpunkterna står vi på Östsvenska Handelskammaren bakom. Tillsammans med våra kolleger på Sydsvenska-, Västsvenska- samt Handelskammaren i Jönköpings län anordnar vi en arena för södra Sveriges näringsliv. Vi inleder redan på tisdagskvällen med ett nätverksmingel med 100-listan och jämställda bolagsstyrelser i centrum. Detta följs upp med en fullspäckad onsdag med seminarier, rundabordssamtal och paneldebatter hela dagen för att avslutas med ett rejält näringslivsmingel där företagsrepresentanter, beslutsfattare och politiker träffas.

Almedalen är Sveriges största nationella plattform för opinion och därmed att lyfta frågor som är viktiga för Handelskammarens medlemmar. Energiförsörjning, kompetensattraktion, infrastruktur och näringspolitik är givna ämnen i vårt program. Fyra kamrar tillsammans ökar röststyrkan att tränga genom det härliga bruset som är Almedalen.

P.S. Ska du till Almedalen? Glöm inte att tala om det, på vår sajt finns en kontaktsida till fler härliga människor som finns på plats och är öppna för nya kontakter och utbyten. Vi kommer även att direktsända alla våra seminarier online.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Att det går bra för exportföretagen är centralt för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft. Exportföretagen behöver i regel en längre framförhållning och verkar på en större och mer diversifierad spelplan. Därför är en undersökning av exportföretagens erfarenheter och prognoser lika intressant som relevant. Handelskammarens nya rapport ska ses som en temperaturmätning bland medlemsföretagen där syftet är att ge en enkel och tydlig överblick av situationen hos exportföretagen och hur de mår.

Våren 2023 befinner vi oss i svalare ekonomiska och osäkrare tider. Det är inte läge att tala om någon ekonomisk kris, men ”tuffare tider” drabbar företag olika hårt. Inflationen är hög världen över, centralbankerna höjer styrräntan, det pågår ett krig i Ukraina som ökar de handelspolitiska spänningarna och minskar tillväxtmöjligheterna. För att nämna några utmaningar som näringslivet står inför. Prognosmakare menar att året fortsatt bjuder på en negativ tillväxt men att en ljusning kan skönjas under nästa år. Så än så länge spås nedgången vara relativt kortvarig då inflationen tros ha nått sin topp och centralbankerna närmar sig slutet av sina åtstramningscykler för räntan.

Sammanfattningsvis visar resultaten att exportföretagen bedömer en svagare konjunktur framåt – i tider av en orolig omvärld och nedtonade utsikter för världsekonomin. Flertalet av företagen ser en nedgång i efterfrågan på sina produkter eller tjänster och ungefär hälften planerar att behålla exportförsäljningen oförändrad. Samtidigt speglar resultaten att en betydande andel, närmare 40 procent, av de responderande företagen väljer att satsa mer på befintliga marknader eller expandera på nya samt att ytterst få ska minska sin exportförsäljning. Positivt är också att ungefär 40 procent av exportföretagen vill anställa inom ett år samt att tron på den egna verksamheten och regionen i stort är stark.

Den optimistiska synen tar vi med oss när vi förhoppningsvis går ljusare tider tillmötes vartefter – regionalt som globalt.  

– Våra arbetsmarknadsregioner måste utökas där mer räls och underhåll är en förutsättning för att underlätta våra företags kompetensförsörjning, sa Simon Helmér efter mötet.

Handelskamrarna från Öst, Syd, Väst och Jönköping poängterade för infrastrukturministern vikten av att Sverige möter upp med tydliga investeringar så att inte fler flaskhalsar för gods och pendling skapas. Inte minst nu när Danmark och Tyskland investerar upp mot 1 350 miljarder kronor i kapacitet och redan 2029 inviger tunneln över Fehmarn Bält.

– Känns bra att arbetet med Ostlänken fortsätter enligt plan, vilket jag som företrädare för Östsvenska handelskammaren särskilt lyfte fram. Regeringsuppdraget om kostnadsbesparingar i projektet riskerar att bli en hämsko för framtiden. Därför betonade jag vikten av att Ostlänkens utformning och funktion möjliggör fortsatta järnvägssatsningar på sikt och att dragningen fortsätter ut genom Linköping.

Läs mer: Tema Fehmarn Bält och transport av gods och människor på järnväg

Svensk och internationell ekonomi håller på att svalna av. Samtidigt är intresset för ekonomi hetare än någonsin. Det märktes när Östsvenska Handelskammaren bjöd in till föreläsning med vice riksbankschef Aino Bunge och ett 80-tal företrädare för lokala och regionala företag dök upp.

Tidigare på morgonen hade SCB släppt nya inflationssiffror som visar att inflationen sjunkit med 0,4 procentenheter, vilket är mer än prognosmakarna räknat med.

Inflationen sjunker och det är bra, men vi är ändå en bra bit från målet på två procent, konstaterade vice riksbankschefen, som menade att läget och därmed prognoserna fortsatt är mycket osäkra.

Riksbanken – som faktiskt är världens äldsta centralbank – har som huvuduppdrag att upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation jämte att bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt inbegripet att allmänheten ska kunna göra betalningar. Just nu bidrar energipriserna och faktiskt de sjunkande matpriserna till att sänka inflationen, men det svänger snabbt inte minst på energisidan.

Inga planer på att sänka räntan i år

Riksbanksstyrelsen består av riksbankschefen Erik Thedéen som tillträdde i januari, och fyra ledamöter varav Aino Bunge är en. Hur tänker då Riksbanken gällande räntehöjningarna framåt?

– Vi har inga planer på att sänka räntan under 2023. Även om räntekostnaderna slår hårt mot många företag och inte minst hushåll, så ser vi att inflationen och inte minst matpriserna – som ökat med över 17 procent på ett år – är mer besvärande för exempelvis ensamstående eller barnfamiljer med lägre inkomster. Dagens inflationsbesked visar att vi är på rätt håll, men det är lång väg kvar. Inflationen ska inte bara ner, den ska ner till två procent.

Innan föreläsningen för ett åttiotal företagare i LINK Business Center anordnade Östsvenska Handelskammaren även ett lunchsamtal mellan vice riksbankschefen och tolv utvalda bolag som representerade industri, bank, detaljhandel, teknik och forskning.

– Mycket givande att få träffa företag och höra hur de upplever ekonomin och vilka utmaningar de står inför på såväl den inhemska som internationella marknaden, sade Aino Bunge.

Dagen i Linköping avslutades med ett besök hos Väderstad på Mjärdevi Center.

Det råder ingen tvekan om att det blåser svalare ekonomiska vindar över Sverige, Europa och resten av världen. Efter flera år av låg eller till och med minusränta, har centralbankerna nu både kraftigt och snabbt höjt sina styrräntor för att få bukt med den hastigt ökade inflationen.

Kriget i Ukraina har haft stark påverkan på världsekonomin. På grund av sanktionerna mot Ryssland har framför allt energipriserna drivits upp, vilket har stor inverkan på övriga priser på insatsvaror och livsmedel, men också företagens driftskostnader i stort. Svenska företag påverkas av mångdubbelt höjda elräkningar jämte andra höjda kostnader och räntor samtidigt som köpkraften hos konsumenter och affärskunder också minskat.

För att få en regional bild av hur de östsvenska företagen mår och möter det förändrade ekonomiska klimatet, undersöker Östsvenska Handelskammaren läget hos sina medlemsföretag. Genom en enkät som drygt 200 företag i Östergötland, Sörmland och Gotland besvarat ges bilden av en något svagare konjunktur.

– Jämfört med vår mätning i höstas ser utsikterna gällande efterfrågan på varor och tjänster något dystrare ut. Samtidigt ser vi att det är långt fler företag som fortfarande har stora behov av att anställa snarare än att säga upp medarbetare, vilket drar upp trycket i barometern, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

På tre månaders sikt ser drygt 80 procent av företagen i Handelskammarens undersökning en oförändrad eller minskad efterfrågan. Tydligast minskning syns inom detaljhandel, bygg- och transportbranschen, medan IT- och teknikföretagen samt företag som arbetar med energi och hållbarhet generellt sett ser en ökad efterfrågan. På tolv månader sikt ökar andelen företag som tror på större efterfrågan från 18 till 24 procent. Oroväckande är bland de största företagen med över 500 anställda ser 9 av 10 en minskad efterfrågan.

Varsel och uppsägningar brukar vara ett tydligt tecken på nedgång i ekonomin. Alltjämt är det långt fler företag som uppger att de behöver rekrytera än säga upp. Majoriteten, 63 procent, av företagen i undersökningen behöver inte göra några åtgärder på personalsidan kommande tre månader, medan 28 procent skulle behöva anställa.

På tolv månaders sikt uppger 36 av bolagen i undersökningen att de behöver rekrytera medarbetare. Behovet finns hos både stora och små arbetsgivare och inom i stort sett alla branscher såsom industri, besöksnäring och konsultföretagen, men i synnerhet inom IT- och teknik är behovet stort.

– Majoriteten av bolagen i vår undersökning bedömer en ganska eller mycket svag konjunkturutveckling kommande tre månader. Bilden ser något ljusare ut på tolv månaders sikt, men är alltjämt åt det svagare hållet. Positivt är att företagen ser ljust på framtiden för sina egna verksamheter. Även tron på vår region i stort är förhållandevis stark. Orosmolnen är förstås inflationen och de höga energipriserna, ränteläget – och bristen på talang och kompetens, säger Maria Björk Hummelgren.

Det generella läget i ekonomin är att det kommer bli värre, innan det blir bättre. Kriget fortsätter och den svenska kronan har ett svagt läge gentemot såväl euron som dollarn. Oskar Stark, Head of FC Linköping/Norrköping på Danske Bank sammanfattar:

– Vi upplever en något avvaktande investeringsvilja hos bolagen och det finns en ökad osäkerhet inför det kommande marknadsläget. Över lag mår bolagen fortsatt bra men det är en mer svårnavigerad terräng med hög inflation, volatila energipriser och snabbt stigande räntor. Vår bedömning är att många bolag är snabba på att ställa om och anpassa sin verksamhet och vi ser ett fortsatt stort fokus på hållbarhetsrelaterade frågor.

Kontakt:

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren
maria.hummelgren@east.cci.se
0709-67 08 30

Rickard Widgren, kommunikationschef
Östsvenska Handelskammaren
rickard.widgren@east.cci.se
011-28 50 33

Läs mer: Ta del av konjunkturrapporten från april 2023 här

Läs mer: Läs konjunkturrapporten från hösten 2022 här

Pressbilder: För användning i redaktionellt syfte