– Jag är förstås jätteglad att vi och våra medlemmar äntligen kan ses på riktigt igen. Det är så många som verkligen har saknat att ses fysiskt. Det känns underbart, säger Annika Bornström, verksamhetschef möten på Östsvenska Handelskammaren.

Vad innebär det här för evenemangen hos Handelskammaren?

– Från och med nästa onsdag öppnar vi upp alla våra event och mötesplatser. Räkna med att det kommer att fyllas på med flera spännande evenemang under våren. Vi tar bort deltagartaket och krav på vaccinationspass, men kommer fortsätta att ha utökade städrutiner och uppmana alla som har förkylningssymptom att hålla sig hemma. Vi kommer även fortsätta att erbjuda vissa möten i digital form, något vi sett fungerat väldigt bra under pandemin.

Vad ser du mest fram emot nu?

– Jag ser verkligen fram emot att träffa våra medlemmar igen, både hos oss och hos dem! Vi har nyligen invigt vår nya toppmoderna mötesplats LINK Business Center i Linköping där vi erbjuder konferens, utbildningar och nätverksträffar. Jag ser mycket fram emot att helt öppna upp både Kammaforum och LINK Business Center.

Vilka kommande event får man inte missa?

– Jag vill slå ett slag för vår populära Lunch med Kammaren i Norrköping den 16 februari och Nätverksfrukost i Linköping den 18 februari. I mars har vi även premiär för Spaning på Kammaren på LINK. Det ska bli jättekul att välkomna företagare att återigen nätverka utan deltagarbegränsningar. 

– Vill man vara med i ett spännande digitalt seminarium så rekommenderar jag ”Varför är elen så dyr?” där man kan lyssna och ställa frågor till våra största elleverantörer i regionen.

Likväl har valåret inletts. Bara under veckan som gick deltog jag på två seminarier med valet som tema; ett fysiskt nerskalat med de lokala frågorna på agendan, och ett digitalt med 200 personer och de nationella frågorna i fokus. Det senare anordnat av Arena Opinion med namnkunniga experter som Lisa Pelling, chef för Arena Idé, PM Nilsson på Dagens Industri samt Expressens politiske kommentator Viktor Barth-Kron. Hur löd deras spaningar om valåret? 

Pelling spår att valet kommer kretsa kring systemfrågor: sjukförsäkringen, friskolan och skatterna. Nilsson lutar åt ett klassiskt vänster-högerval där samarbetsfrågan mellan olika partier (såsom V och C, samt L och SD) kommer dominera. Barth-Kron i sin tur tror att riksdagsvalet 2022 i mycket kommer likna en folkomröstning, det vill säga ja eller nej, till 1. Missnöje, 2. SD, och 3. Kärnkraften.  

Ingen nämnde klimatet eller hållbarhetsfrågorna. 

På direkt fråga förklarade Barth-Kron att detta beror på att klimatfrågan ”nått en ny nivå” – den har blivit en sanning ingen vettig politiker längre ifrågasätter. Alla seriösa partier idag har en klimatpolitik värd namnet, precis som de har en ekonomisk politik eller migrationspolitik. Det finns ingen tydlig konflikt att vinna väljare på, så att lyfta klimatet som valfråga blir med andra ord inte lika konstruktivt (kan det vara en förklaring till att Miljöpartiet, i tider då miljö och klimat är i allmänt medvetande, går så dåligt i opinionen?) som att lyfta kärnkraften.  

Jag tycker att det finns en intressant poäng här. Nyligen lanserade vi på Handelskammaren näringslivets viktigaste frågor inför valet 2022. Listan på frågor har tagits fram i dialog med och enkätundersökning till våra medlemsföretag. Inte heller vi har utpekat klimatet eller hållbarhet som en prioriterad fråga. Varför då? Svaret är: för att den finns i överallt, inbegripet i alla punkter.  

Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet är en nödvändighet inom alla företag, alla som siktar på att överleva i alla fall. Självklart finns konflikter och hinder som behöver överbryggas. Med allt större krav och vilja om en grön omställning inom näringslivet måste exempelvis försvårande och förhalande regelverk och tillståndsprocesser tas bort då de hindrar innovationer, affärer och steg som kommer ta samhället i rätt riktning.  

Det går inte att diskutera energipolitik (överst på listan) utan att beakta hållbarhetsaspekten. Inte heller kan vi prata näringslivsklimat, offentlig upphandling, utbildning eller infrastruktur utan hållbarhetsperspektiv. Det blir helt enkelt inte trovärdigt. Hållbarhet är en infallsvinkel i valets alla frågor – och fortsatt långt efter att vi lämnat våra röster den 11 september. 

Maria Björk Hummelgren, Näringspolitisk chef

Vad är status just nu och hur påverkar Brexit svenska företag idag?

– Det har varit ett utmanande år men vi har klarat oss bra på den svenska sidan. Brexit fick en hackig start men ett år senare börjar de flesta processer och rutiner att falla på plats, säger Peter Hellman som till vardags arbetar som konsult och föreläsare inom internationella affärer på Västsvenska Handelskammaren.

– Initialt var det framför allt långa ledtider som var en av utmaningarna för svenska företag och exempelvis oklarheter kring vilka dokument som förväntades på andra sidan Nordsjön. Nu är det snarare det omvända, det vill säga att godsen fastnar på brittiska sidan när varor ska importeras i landet, något som skapar gnissel i maskineriet. Höga kostnader, pappersarbete som tar lång tid och stor okunskap kring dokumentation och tull skapar irritation såklart. Myndigheterna i sin tur skyller på pandemin, men det är svårt att skilja på vad som är orsakat av Brexit och vad som är effekter av Corona.

– Men svenska företag har generellt väldigt bra koll eftersom vi redan har en viktig handelspartner till grannland som inte tillhör EU – Norge. Så frågan är egentligen hur det kommer utvecklas på den brittiska sidan? Redan nu kan vi se att volymerna av import och export har minskat och då är Storbritannien ett land som är beroende av sin import och dessutom redan innan Brexit hade ett stort handelsunderskott.

Blev det de effekterna i Sverige som vi förutspådde med Brexit?

– Generellt sett blev effekterna av Brexit som vi trodde. Däremot har vissa marknader och produkter blivit mer påverkade än tänkt. Exempelvis att vissa företag och länder tagit större marknadsandelar då vissa har lämnat Storbritannien som marknad på grund av krångliga och dyra procedurer. Ett annat exempel är att produkter såsom livsmedel, medicintekniska varor och kemikalier varit mer utmanande att exportera eller importera än andra på grund av krav på certifieringar.

– Men min bedömning är att de företag som håller ut på den brittiska marknaden kommer klara sig bättre än de som drar sig ur. Med 60 miljoner invånare är det en stor marknad vi pratar om och ingen tjänar på att marknaden försvinner.

Vad är på gång framåt?

– För företag som exporterar produkter kommer framöver krav på den nya brittiska produktmärkningen UKCA, United Kingdom Confirmity Assessed. En märkning som kommer ersätta CE-märkningen i Storbritannien. De har dock återigen skjutit fram kraven en period och informationen är luddig om kraven kommer börja gälla vid halvårsskiftet eller träda i kraft i början av nästa år.

– Det blir också intressant att följa hur brittisk ekonomi kommer att klara sig. Innan Brexit var Storbritanniens ekonomi en av de starkare inom Europa, men nu är statsmakten högt belånad och landet har fortfarande ett stort handelsunderskott. Det kommer såklart att påverka oss i Sverige om britterna inte har några pengar att handla med.

– Till sist vill jag skicka med en uppmaning till svenska företag med affärer i Storbritannien att kontakta Kommerskollegium om de upplever problem eller stöter på hinder – de tar gärna emot åsikter. Kommerskollegium är den myndighet som verkar för att främja Sveriges handel med omvärlden på uppdrag av regering och riksdag.

Sedan början av december har de haft öppet och från och med nu blir det en nätauktion per månad, med en tillhörande öppen visning. Katalogen av varor läggs ut på sajten.

”De” är en trio av kollegor som beslutade sig att starta bolaget tillsammans. Alla har en lång erfarenhet av antikviteter och att driva auktionshus. Lina Olsén, Anton Berglund och Linus Åkesson. Alla är drivande och alla är ägare.

– Vi arbetade tillsammans tidigare, nu senast på Stockholms Auktionsverk. Vi visste helt enkelt att vi är ett bra team, säger Lina.

Vi backar bandet till tidigt 90-tal- då var det Norrköpings auktionsverk som låg i dessa lokaler och företaget drevs av Lina Olséns föräldrar. Det gjorde de i cirka 15 år och sedan såldes företaget till Bukowskis 2011.  År 2016 gjordes en omorganisation och Bukowskis la ner filialen i Norrköping. I samband med det var Lina Olsén föräldraledig och det blev ett naturligt avbrott från auktionsvärlden.

– När jag varit ifrån det ett par år hann jag verkligen sakna det. Jag hade abstinens! Jag är nog beroende av att hantera prylar, säger Lina och skrattar.

Allt inte dyrt

Nu har alltså auktionshuset återuppstått med nytt namn, nya experter och gamla föremål. Men Lina Olsén vill gärna berätta att långt ifrån allt som säljs är just gamla föremål.

– Vi har en blandning av antikviteter men också modern design. Och man hittar inte bara dyrt och exklusivt på auktion. Och det finns många föremål man kanske inte tänker på i första hand när man tänker på auktion – Smycken och klockor till exempel.

Och variationen på föremål är det som gör det kul att gå till jobbet för Lina och kollegor.

– Jag får se så mycket vackert och unikt. Saker som bär på en historia och ofta har en väldigt fin kvalitet. I mitt jobb är alla dagar olika – det finns bara en av varje produkt och därför bjuder arbetsdagen på överraskningar. Och så får man träffa oerhört mycket folk. 

Ibland är överraskningarna större än andra. Som den gången hon besökte en kund som funderade på att skänka ett gäng tavlor till second hand. Det visade sig vara verk av en av Sveriges mest kända konstnärer.

– Det vanligaste är att man säljer av inredning i samband med en flytt. Att man går från villa till lägenhet exempelvis. Men givetvis även vid dödsbon. 

Ja, företagets kunder är både de personer som vill sälja sina antikviteter, och självfallet de som vill köpa. Merparten av kunderna besöker dem online och finns i hela Sverige. Men de har också visningshelg för att presumtiva kunder ska kunna se varorna i verkligheten om de önskar, och på premiärhelgen i januari kom flera hundra personer.

Går det att säga vilka som är de typiska köparna?

– Det är fortfarande många i den äldre kategorin. Det förvånar mig faktiskt att många yngre fortfarande inte hittat till auktionsutbudet. Vi hoppas självfallet lyckas öppna ögonen för fler inredningsintresserade och få dem att upptäcka auktionsvärlden!

Starka formgivare som Josef Frank och liknande är det alltid stor efterfrågan på i nätauktionerna – men Lina berättar att möbler från 30- och -40-talet efterfrågas mycket nu och 70-tal är också lite på uppsving.

Lina och hennes kollegor är nöjda med starten för bolaget och med att driva eget tillsammans.

– Nu kan vi göra allt precis som vi själva vill. Det är självklart otroligt befriande och roligt. Vi kan erbjuda kunder det vi tycker är den bästa lösningen. Och det är bra att vi alla tre är delägare och brinner för att det ska lyckas.

Olsén Auktioner är nya som medlemmar i Östsvenska Handelskammaren och ser den största vinsten i nätverkandet. Lina Olsén har tidigare varit medlem via ett annat bolag och tycker att det är ett viktigt nätverk. Tack för intervjun Lina och välkommen till Handelskammaren!

I fyra år har CoOperative Coffice varit mötesplatsen för det lokala näringslivet i Söderköping. Jubileet firades bland annat genom ett samtal om småföretagens möjligheter och hinder för tillväxt. 

Mattias Andersson, näringspolitiskt ansvarig på Småföretagarnas Riksförbund inledde med en beskrivning av småföretagens roll i samhällets ekosystem och sedan följde samtal och frågestund tillsammans med Martin Sjölander (M), kommunstyrelsens ordförande i Söderköping och Lars Stjernkvist (S), tidigare kommunalråd i Norrköping och numera krönikör bland annat Norrköpings Tidningar. Samtalet leddes av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren. 

– Småföretagens situation och bidrag till arbetstillfällen och skatteintäkter är alltid angeläget att uppmärksamma, i synnerhet nu när vi närmar oss en valrörelse, säger Maria Björk Hummelgren.

Stort intresse

Lunchsamtalet anordnades av CoOperate Coffice och Stadskärnan i Söderköping Ekonomisk förening. På plats fanns småföretagare och representanter från kommunen. Arrangemanget hölls i enlighet med restriktioner om avstånd och maxantalet 20 personer i lokalen. 

– Det är viktigt att kunskapshöja kring och diskutera småföretagarens villkor och roll för samhället och vår ekonomi. Intresset var stort för lunchevenemanget och en bredd av företagare från olika branscher fanns på plats i den mån restriktionerna tillät, säger Anne-Louise Kroon på CoOperate Coffice.

– Ett mycket bra initiativ som vi på Handelskammaren välkomnar och tackar för möjligheten att medverka till, säger Maria Björk Hummelgren.

Debattartikel publicerad i NT, Corren, MVT och SN.

Valåret 2022 står för dörren. Frånsett hanteringen av pandemin finns ett antal centrala frågor för näringslivet som vi kommer att driva och utkräva svar på:

1. Energiförsörjningen. Elpriserna slår nya rekord och påverkar företagens förmåga till planering och investeringar. Ska Sverige vara konkurrenskraftigt och klara den nödvändiga omställningen krävs långsiktiga lösningar. Det svenska elbehovet kommer öka med upp till 150 procent fram till 2045, så såväl ökad produktion och överföringskapacitet som kortade tillståndsprocesser krävs. Företagen vill och kan gå före – politiken måste möjliggöra framstegen. 

2. Tryggheten. Ökad brottslighet och osäkerhet är förödande för samhällsgemenskapen, attraktiviteten och tillväxten. Näringslivet bidrar genom att säkra sin egen motståndskraft och förhindra inflöde av pengar till kriminella genom att säkra alla leverantörsled, tydliggöra sin roll i civilsamhället och fortsätta anmäla brott. Polisen behöver mer resurser och politikerna behöver lyssna på myndigheten om vilka insatser som verkligen behövs. 

3. Näringslivsklimat. Kommunernas hantering av tillstånd, marktillgång, bygglov och offentlig upphandling är avgörande för företagen. Här måste processerna effektiviseras. Mjölbymodellen är ett föredöme och fler kommuner bör påbörja en liknande resa där service och förtroende kommer först.

4. Regional infrastruktur. Rörligheten till, från och inom regionen är central för vår konkurrenskraft. Trafikverkets besked om ett påskyndat färdigställande av Ostlänken är välkommet. Av lika stor vikt är vägnätet så människor tar sig till arbetet och företagen fraktar sitt gods på ett säkert och hållbart sätt. Händelöleden till Norrköpings hamn och E22/Förbifart Söderköping är exempel på regionala livsnerver. Därtill måste de regionala flygplatserna bevaras och utvecklas för framtidens färdsätt. 

5. Utbildning. Företagens stora behov av kompetens rimmar inte med den relativt höga arbetslösheten. Matchningen och relationen mellan näringsliv och utbildningsutbudet måste förbättras. 9 av 10 av yrkeshögskolans elever går direkt ut i arbete, anslagen och antalet YH-utbildningar som godkänns behöver öka. 

6. Gränslösa samarbeten. Myndighetssverige jobbar alltför mycket i stuprör. Bättre samordning och parallella processer behövs för att vi ska komma till rätta med samtliga ovanstående punkter. 

I en rad avgörande frågor står vi inför vägval med långtgående konsekvenser. Med några månader kvar till valet kräver vi att politiska företrädare på valbar plats ställer siktet längre bort än september 2022. Kortsiktighet och undanflykter duger inte när svensk konkurrenskraft och omställning står på spel.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Simon Helmér, vd

Spaning på Kammaren är en after work på Kammaren där vi sätter skarpsinnet i fokus. Det bjuds på godsaker för både gom och tanke. Under 2022 kommer ”spaningen” äga rum en gång i månaden med varannan gång Norrköping och Linköping. Glöm inte att säkra dina biljetter. Håll koll på vår event-sida för datum.

De fysiska mötena och arrangemangen har fått göra efterlängtat återtåg i våra liv – bara för att snabbt orsaka ängslighet igen. Den här pandemin har varit mycket, nyckfull är ett av många passande ord. Jag hoppas att ingen ska behöva göra alltför stora avkall på våra planer inför högtiderna, även om hälsan självklart går först. Efter en intensiv höst ser vi nog alla fram emot lite julledighet. 

På Handelskammaren har vi under december begärt vaccinationspass på våra större sammankomster. Vi önskar förstås att smittotalen minskar och att situationen tillåter att vi 2022 kan ses fysiskt på våra mötesplatser i Linköping och Norrköping, samt ute hos er medlemmar och partners runt om i regionen. Ett valår utan samtal där vi kan se varandra i ögonen vore inget vidare.  

För vi ser fram emot att verka som det regionala näringslivets röst under valrörelsen. Just nu har vi en enkät utskickad till samtliga medlemsföretag – svara gärna på den så är du med och påverkar bilden Handelskammaren förmedlar till beslutsfattare och media om läget i företagen samt vilka politiska frågor som bör ha högst prioritet. Läs gärna vd Simon Helmérs krönika för en hint om vilka dessa kommer vara. Håll även utkik på debattplatser nära dig och vad som händer på Kammarforum samt LINK Business Center under våren – det blir en spännande vår. 

Var rädd om dig, kollegerna, nära och kära. Vi ses på andra sidan årsskiftet!  

Maria Björk Hummelgren, Näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

Hjärtligt välkomna till vår nya mötesplats för inspiration, möten och konferens!

Våra kommande event finner du här: https://ostsvenskahandelskammaren.se/event/

Östsvenska Handelskammaren lottar ut en heldagskonferens i sina centrala möteslokaler i Linköping eller Norrköping. Här har du konferens i en trevlig miljö, självfallet med frukost, fika och lunch.
Skänk valfri slant till bössan. Tillsammans bidrar vi till musikhjälpens insamling – för en värld utan barnarbete.
Vi ser extra mycket fram emot just er konferens hos oss!

Kom ihåg att fylla i ditt företags namn och att kryssa i att visa ditt bidrag så att ni kan vara med i utlottningen.

Ta mig till bössan