– Vi köpte en gång i tiden en klassisk flyttfirma och idag är vi mer av ett ”logistikhus”. Flytt är fortsatt något vi erbjuder, men Almroths har gått från lokalt till internationellt bolag, säger vd Carl Svensson.  

Han hälsar välkommen till kontoret på Ingelsta-området i Norrköping, ett hus med anspråkslös fasad men en överraskande trivsam innergård där de anställda kan ta lunchen i höstsolen och till porlandet från fontänen. 
Det har gått några år, närmare bestämt 23, sedan Carl – eller Calle som de flesta säger – och hans pappa bestämde sig för att expandera och köpte företaget Almroths. Under dessa år har bolaget vuxit i etapper och är idag något helt annat: Ett logistikhus med en stor variation av kunder, många inom e-handel. 

Flera verksamhetsben 

Almroths verksamhet står idag på flera ben och samarbetar med flera andra såväl små som stora företag. Man erbjuder fortfarande flytt och förråd lokalt och regionalt, men det största affären har blivit tredjepartslogistik och spedition med både företag och privatkonsumenter som kunder. 

– Ja, vi var först underleverantörer till flera stora åkerier men 2005 bestämde vi oss för att satsa och ska göra oss av med mellanhänderna. Vi myntade begreppet logistikhus, säger Calle. 

När företaget växte och kunderna blev fler började man arbeta alltmer med globala logistiklösningar och hjälpa företag med hela leveranskedjan. Egna speditörer anställdes för att tillgodose efterfrågan. 

E-handel gav skjutsen

– E-handeln inledde sin boom 2013 och då började vi även att skicka paket till privatpersoner, berättar Calle. E-handeln har betytt väldigt mycket för oss, det är den verksamhet som vuxit snabbast i kronor och antalet anställda. 

Idag är tredjepartslogistiken, som bygger på den ökade e-handeln, motorn i företaget. 

Varför har det då gått så bra för Almroths? 

– Vi har alltid värnat om vårt goda rykte och våra kunder har tipsat vidare om oss. Vi har aldrig behövt bearbeta marknaden egentligen, säger Calle. 

För att enkelt förklara Almroths affärsidé kan vi använda ett exempel: Någon får idén att sälja strumpbyxor online. Denne hör av sig till Almroths som fraktar strumpbyxorna från tillverkningen, lagrar dem och packar och skickar sedan varan till slutkunden. En ”onestopshop” för företagen. Bland deras större kunderna finns Campadre, Plantagen, Odd Molly, Hobbex, Urbanista och Casall med flera. 

Calle berättar att hans medarbetare har nästintill daglig kontakt med de stora kunderna. Till exempel är det viktigt för Almroths att ha bra koll på när nätshopparna ska ha kampanjkoder i omlopp eller släpper samarbeten med stora influencers. 

– Vår kund Stronger hade exempelvis ett lyckat samarbete med en stor influencer där de fick in flera tusen ordrar inom ett par timmar. Då måste vi vara beredda med personal som kan skicka varorna snabbt. Oftast är överenskommelsen att alla order som kommer in före lunch skickas samma dag.

Hos Almroths såg man hur volymerna växte med hela 30-40 procent under pandemin. Att fler shoppade hemifrån var den självklara huvudorsaken. Själva beräknar Almroths att de kommer att växa 15 procent under 2021 samt omsätta 235 miljoner kronor. 

Så hur är det med konkurrenter i branschen? 

– Det är egentligen vi och Postnord som håller på med detta. 

Från 7 000 till 85 000 kvadratmeter 

I dagsläget har Almroths e-handelslager på fyra ställen i Norrköping. Snart utökar man kapaciteten med ytterligare 30 000 kvadratmeter i Klinga, dit flera befintliga kunder ska flytta. Almroths kommer där samla all e-handel under ett och samma tak. Det ger företaget många fördelar och en toppmodern byggnad som dessutom är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv, framhåller Calle. Även kontorspersonalen följer med till Klinga. Det är Slättö som bygger och inflyttningen är planerad 1 april 2023. 

I starten förfogade Almroths över 7 000 kvadratmeter lager och arbetsytor i Norrköping – nu är det uppe i 85 000 och växer. 


Hur har det varit att hitta lokaler i Norrköping under växtperioden?

– Vi har haft goda relationer med fastighetsägare, där flera har hört av sig till oss och undrat om vi är intresserade av olika lokaler. 

Data är framtiden 

– E-handeln och data är framtiden för oss. Tredjepartslogistik och ”ad ons”. Vi ser ingen avmattning i efterfrågan av våra tjänster utan tvärtom ökar förfrågningarna. 

Calle utvecklar hur data kan vara framtiden för ett logistikföretag: 

– Vi kan erbjuda analys av vår data, till exempel kan vi hjälpa kunderna så de marknadsför sig i de länder och på marknader där vi fraktar mest åt dem. Och vi kan bistå dem med att finna smartare fraktalternativ över lag. 

Vilka är de största utmaningarna? 

– Det är att veta vilka e-handelsföretag som kommer att lyckas och varför. Väldigt många vill starta e-handel idag och vi måste försöka förstå vilka som blir de nästa jättarna och vilka som inte har en tillräckligt bra affärsidé. Vi bygger våra affärer väldigt mycket på relation och investerar mycket i logistiken och lösningarna för kunden, så det behöver kännas riktigt bra och att vi tror på idén när vi inleder ett samarbete. 

Carl Svensson vill gärna använda uttrycket att ”Norrköping är Nordens logistikhuvudstad”  

– Kommun har inte förstått dimensionerna här, tycker jag. Det räcker inte med att satsa på hamnen. Det behövs mark till företag som vill etablera sig och här tycks kommunen blivit lite tagna på sängen. Företag som vårt tillför stora skatteintäkter!

– Detta med logistik är ju så rätt för Norrköping. Vi har universitet, kort väg för anställda, fastighetsägare som vill investera, bra geografiskt läge. Det har jag tjatat mycket om, avslutar Calle med ett leende.

Carl Svensson köpte Almroths ihop med sin pappa för 23 år sedan.

Nätverket fokuserar på aktuella ämnen som faktabaserad affärsutveckling, hållbarhet och krishantering, men även inspiration och personlig utveckling för att höja både din egna kompetens som företagsledare, och ditt bolags.

Varje grupp träffas fem halvdagar om året, och består av 10-15 deltagare ledda av en erfaren nätverksledare. Tillsammans diskuteras aktuella case- och utmaningar kopplat till de egna bolagen med specifika teman som stöd.

Varje nätverksträff har ett tema som bestämts på förhand av nätverkets deltagare, samt nätverksledaren. Du har som nätverksdeltagare en stor möjlighet att påverka träffarnas innehåll och få med dina egna organisations utmaningar. Dessa diskuteras tillsammans med nätverkets deltagare och ledare som fungerar likt ett runt bord med erfarna konsulter från olika branscher.

Exempel på ämnen som diskuteras kan vara:

Pris
20 000 kr ex moms per person och år för medlemsföretag
27 800 kr ex moms per person och år för företag som inte är medlem i Handelskammaren

Kontakta vår projektledare Johan Hetting för mer information:
011 – 496 45 77
johan.hetting@east.cci.se

Är du vd för ett större tillväxtföretag? Då ska du istället delta i vårt nätverk för vd:ar i större bolag. Läs mer här.

Ett gott näringslivsklimat är viktigt för alla kommuner som vill se livskraftiga företag skapa jobb och skatteintäkter till investeringar och välfärd. Svenskt Näringsliv mäter varje år kommunernas företagsklimat genom sin enkätundersökning. Nu har årets rankinglista släppts, baserad på vårens redovisade resultat för respektive kommun.  

Generellt för den östsvenska regionen är att de små och medelstora kommunerna är mer framgångsrika än de större. Trosa bibehåller sin topp 10-placering av Sveriges 290 kommuner, i år på plats 8. Bästa östgötakommun är Mjölby, som fortsätter sin resa uppåt och klättar 11 placeringar till plats 28. Vadstena jobbar på en liknande utveckling och landar på plats 63. Söderköping fick ett fint resultat i sitt sammanlagda resultat från i våras vilket speglas i ett rejält kliv på rankingen – 92 placeringar upp till 159.  

– Mjölby och Söderköping har under året varit vår regions snackisar. Rankingen visar att hårt arbete, tät dialog med och gott bemötande till kommunens företagare ger resultat. Vi gläds åt det arbete som gjorts i flera kommuner för att förbättra näringslivsklimatet, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren. 

För regionens större tillväxtmotorer Linköping, Norrköping och Nyköping är rankingplaceringarna något beskare. Linköping tappar 19 placeringar till 132 och Nyköping 16 steg neråt till plats 185. Norrköping går upp två placeringar till plats 263.  

– Mindre kommuner har flera fördelar med att vara just mindre. Samtidigt har större kommuner andra fördelar, som mer resurser. För att värma upp klimatet och höja sina rankingplaceringar har vår regions draglok ett arbete framför sig att förbättra sin service och inställning till företagen, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef, Östsvenska Handelskammaren.  

Jag kokar mig ett ägg om dagen. Det ska koka i fyra minuter, varken mer eller mindre. Mer än så tänker jag inte på ägg. Tills nu. För aldrig trodde jag att jag skulle kunna bli så intresserad av ägg som jag blivit. Men det går inte att bli annat när man hör Håkan Burlin, vd på Stjärnägg berätta om företaget.
– Jag har varit vd för Stjärnägg i tolv år och älskat mitt jobb nästan varje dag.

Stjärnägg är ett gemensamt ägt marknads- och säljbolag som ägs av de fyra stora packerier KG:s Ägg, Thuressons hönseri, Täljestad Ägg och Västkusägg. Alla belägna i södra och mellersta Sverige.
– År 2002 gick tio lokala äggleverantörer samman och bildade Stjärnägg. Idag ägs man av fyra – alla entreprenörsdrivna lantbruk.

Stjärnägg omsätter 650 miljoner, har sju anställda och säljer varje år 600 000 000 ägg. Och man säljer inte bara ägg, utan också förädlade produkter som äggpasta, äggröror och pastoriserade ägg. Dels under det egna varumärket, dels under detaljhandelns egna varumärken.
-Våra kunder finns främst inom dagligvaruhandeln, industrin och foodservice.

Danmark och Dubai

De flesta äggen säljs i Sverige. Men sedan fem år tillbaka även i Dubai och det under det egna varumärket.
– Landet har ingen egen jordbrukssektor, men i Dubai bor och lever många västerlänningar som precis som vi efterfrågar ekologiska ägg från frigående höns.

Sedan förra året finns man också i Danmark, under varumärket Stjerneegg. Stjärnägg på danska. Ett joint venture bolag med lokala jordbruksentreprenörer. En satsning som fallit väl ut.
– Redan första året omsatte vi 30 miljoner.

Alltid populärt med ägg

Oavsett pandemi eller inte, vilka de rådande matlagningstrenderna är eller debatter om klimatpåverkan så är ägg alltid populärt. Totalt konsumerar 99 procent av befolkningen ägg och vi äter i snitt 240 ägg per person och år.
– Vi har en fantastisk produkt! Något som nästan alla konsumerar, som är en bra proteinkälla och har låg miljöbelastning. Ägg är dessutom en av få animaliska produkter som vi i Sverige är 100 procent självförsörjande på.

Men det finns också utmaningar. Dagligvaruhandelns prispress är en.
– Ägg är ett billigt livsmedel men ändå råder en ständig prispress. Vår uppgift är att se till att våra producenter får rätt ersättning – att bönderna får betalt. En annan är hållbarhet.

– Hållbarhet är en grundförutsättning för oss och vi jobbar hårt med det. Exempelvis ligger alla våra producenter nära packerierna som i sin tur ligger nära de större lagren. Allt för att minimera transporterna. Våra förpackningar är också mestadels gjorda av returfiber. Vi har en liten del plast kvar, något vi håller på att arbeta bort. Vi måste minimera, på alla sätt, saker som tär på våra resurser.

Framtiden ser ljus ut för Stjärnägg. Med filosofin ”Det traditionella jordbruket på ett effektivt sätt” kommer Stjärnägg fortsätta att serva oss i Skandinavien med ägg.
– Vi har en produktion som vi kommer fortsätta utveckla från en redan bra nivå, avslutar Håkan.

1998 flyttade Oscar till Linköping för att studera till civilingenjör inom datateknik. Som musiknörd ville han och en kompis, som exjobb, simulera en gitarrförstärkare. Målet: att det skulle låta bättre än de som då fanns på marknaden. Och de lyckades. Taggade på sina idéer och lösningar startade de företaget Softube tillsammans med en professor.

-Jag trodde det skulle hålla ett halvår, skrattar Oscar.

18 år senare är man 51 anställda och säljer mjuk- och hårdvara till alla som vill producera musik runt hela världen. De flesta kunderna finns i USA, Tyskland, Storbritannien och Japan. Och den typiska kunden är den som har ett ”vanligt” jobb men jobbar med musikproduktion vid sidan om – för att man tycker det är roligt.

-Vi har många ultraproffs som kunder också, men majoriteten av våra kunder är hobbymusiker.

Kundrelationen är och har alltid varit unik menar Oscar och syftar till att alla som jobbar på Softube är lika passionerade för musikproduktion som deras kunder är.
– Musik är viktigt. För oss och för våra kunder. Våra kunder väljer att köpa våra produkter för att kunna utöva sin fritidsaktivitet. Då finns det ett stort engagemang och intresse i att allt ska vara bra. Vi har en ständig dialog med kunderna om saker vi kan utveckla och vi har alltid samma mål och syfte – vi och kunderna – att det ska gå lätt att göra bra musik.

Vill påverka folks liv

För den stora massan är Softube okända men för de insatta är det tvärtom. När man snabbt kollar deras sociala medier ser man en följarskara som sträcker sig en bra bit över 200 000 och med ett engagemang på inläggen som skulle få vilken digital kommunikatör som helst att bli avundsjuk.
– Vi är doldisar i stan – det är många som inte känner till oss – men inom branschen är vi ganska stora. Men vi vill också bli mer kända här på hemmaplan.  

Fram till 2010 arbetade fyra personer i företaget, sedan dess har man vuxit med 20 till 30 procent per år i såväl personalstyrka som omsättning.   
– Vi har aldrig velat växa snabbt, vi vill göra produkter vi tycker om och göra skillnad i branschen. Tillväxt är en metod för att åstadkomma målet – att påverka folks liv på något sätt.

Av de dryga 50 anställda är de flesta ingenjörer – alla med ett genuint musikintresse – och vad gäller rekrytering har man fått människor att flytta från alla möjliga håll i världen för att jobba på företaget i Linköping.
-Det är ganska coolt egentligen när jag tänker efter. Att hitta rätt folk har alltid varit viktigt för oss och hellre att det tar lite tid och att vi hittar rätt än att det går snabbt och kanske blir fel.

Idag säljs produkterna som permanenta licenser på Softubes hemsida där sociala medier är en viktig marknadsföringskanal. Under pandemin har försäljningen ökat.
-Människor har mer fritid och dessutom spenderas mer tid hemma, ensam och då kan göra saker man tycker är roligt – som att göra musik.

Och vad gäller framtiden säger Oscar så här:
-Vi har massor av planer, detaljerade men också visionära. Vi vill att fler ska kunna ta del av våra produkter och skapa magisk musik. Och kunna påverka branschen.

Under 1800-talet hade Norrköping en stark bryggartradition med många bryggerier. Med tiden lades de ner. När Fenix Brewery slog upp sina portar för snart två år sedan ville man precis som den mytiska fågeln resa sig ur askan och återskapa bryggartraditionen i Norrköping.

– Från början var tanken att starta upp en verksamhet i mindre skala, men valde att ta in fler investerare för att få fram kapital till ett större bryggeri. I dag är vi tretton delägare, säger vd Anne-Lie Boman.

I dag är Anne-Lie Boman på plats på bryggeriet tillsammans huvudbryggare Marcus Ljung. De berättar med stort engagemang om sina produkter och hur det är att starta upp en verksamhet från grunden.

– Vi kan inte konkurrera när det gäller pris, men det är ju lite av vårt motto att vi aldrig tummar på kvalitet eller service. Om det strular med någon leverans så ställer alltid någon av ägarna upp och hoppar in. För ett tag sen ringde Bråvikens golfklubb som hade ett event där de behövde öl. Tjugo minuter senare kom leveransen.

Anne-Lie fortsätter:

– Folk gillar det lokala och vi finns redan på ganska många restauranger i Norrköping vilket känns jättekul. Sen är det en fördel att jag jobbat inom hotell och restaurang i 30 år och känner många. Då är det lättare att komma in om man redan har dörren öppen.

Ni startade upp verksamheten mitt i en pandemi, hur har det gått? 

– Det har ju varit väldigt tufft i restaurangbranschen, och då är det ju inte lätt att ringa till dem och fråga om påfyllning. Dessutom har ju många restauranger avtal med leverantörer, därmed låser man sig vid en viss volym. De större bryggerierna kan ju dessutom erbjuda bryggerilån och får installera kranar i barerna, det är ingenting vi kan stå för i dag, säger Anne-Lie och ger oss ett smakprov från en av tankarna inne på bryggeriet.

TV-KLIPP: På 90 sekunder förklarar huvudbryggare Marcus Ljung hur Fenix Brewery brygger öl. Han svarar även på vad som är bäst, att dricka eller brygga öl.

”Vi är femhundra små bryggerier mot ett fåtal stora”

Under samtalets gång återkommer Anne-Lie och Marcus till utmaningen för mindre bryggerier att klara av konkurrensen från de stora bolagen som de beskriver nästan har monopol på marknaden.

– Det är inte konkurrens på lika villkor. Samtidigt börjar det hända saker och vi upplever att alla mikrobryggerier ställer upp för varandra. Man kan ringa varandra om man har ont om resurser och låna vad man behöver av varandra. Det handlar om att ge och ta. Vi är femhundra små mot ett fåtal stora, säger Marcus.

På tio år har ju bryggerierna i Sverige vuxit med 1000 procent, hur tänker ni på det lokala planet här gällande komplement och konkurrens?

– Det är bara positivt att det vuxit eftersom vi små bryggerier ska arbeta tillsammans som komplement, och lyfta fram hantverksöl. Det är de som sagt stora bryggerierna som är konkurrenterna, säger Anne-Lie.

– För 15 år sen var en öl en stor stark. Nu har det en annan status, vilket innebär att marknaden har blivit bredare. Nu är det ju inne med trippel IPA och färgglada burkar, men vi tror att de flesta gillar klassisk öl. Därför har vi valt att brygga klassisk öl med en stilren logga på flaska. Men vi kommer göra instick i de andra kategorierna också, säger Marcus.

Vad har ni för mål med verksamheten?

– Att ha kapacitet att brygga 300 000 liter öl per år. Det är första målet, sen vill vi på sikt utöka det och då är visionen en halv miljon liter. I så fall behöver vi större bryggverk och fler bryggare. Men det är en lång väg dit, avslutar Anne-Lie.

  • Marcus Ljung, Johan Hetting (projektledare Handelskammaren), Anne-Lie Boman

I stort sett alla utom den allra innersta kretsen – och då hade partistyrelsen nyligen träffats – togs på sängen av beskedet: statsminister Stefan Löfven kommer inte att vara just statsminister vid nästa års val. På ett ganska imponerande sätt lyckades Löfven hålla beslutet hemligt tills han själv kunde avslöja det i slutskedet av sitt sommartal.  

Därmed förvandlade Löfven en redan spännande politisk höst, med en riksdag utan ett januariavtal och en osäker budgetomröstning framför sig, till en rejäl nagelbitare. När statsministern avgår, entledigas nämligen hela regeringen. Precis det som skedde i samband med misstroendeförklaringen i juni, som föranledde att talmannen fick återuppta proceduren med fikastunder på tu man hand med partiledarna för att till slut nå fram till lösningen – Stefan Löfven.  

Vem blir nu hans efterträdare? Det är säsongens 10 000-kronorsfråga, och spekulationerna har förstås inte låtit vänta på sig. Finansminister Magdalena Andersson är lågoddsaren. Inrikesminister Mikael Damberg, energiminister Anders Ygeman och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi är andra flitigt förekommande gissningar. Redan under en Spaning på Kammaren här på Kammarforum vintern 2020, nämnde Widar Andersson, politisk redaktör på Folkbladet, socialminister Lena Hallengren. Personligen tror jag hans tips håller.  

Vem det än blir, måste denne accepteras av riksdagen. Annars riskerar vi nyval – cirka nio månader före ordinarie val. Hur skulle det påverka svensk demokrati? Folkets vilja att rösta och överlämna förtroendet att styra landet? Det och andra aspekter av styrelseskickets hälsa, fick tre röster göra sig hörda om i samband med Almedalsveckan, Sveriges demokratifestival, under vinjetten Hur mår demokratin? En av rösterna var förresten ovan nämnda talman, östgöten Andreas Norlén. Missade du dem, finns intervjuerna på vår hemsida.  

Frågan om demokratins status sträcker naturligtvis vida utanför Sveriges gränser. Under de senaste veckorna har vi med förfäran kunnat följa den chockerande snabba utvecklingen i Afghanistan, med talibanernas blixtövertagande av makten. Har den två decennier långa insatsen, där Sverige varit involverad, varit förgäves? Även här tycks de flesta ha tagits på sängen, minst sagt. 

Samtidigt måste vi hålla blicken riktad också på vår närdemokrati och viktiga regional- och lokalpolitiska områden. Handelskammaren fortsätter förstås vårt arbete med företagens prioriterade frågor – kompetensförsörjningen, grön omställning och energitillgång, infrastruktur och stadsutveckling liksom relationer mellan näringslivet och offentliga aktörer och regionens attraktionskraft för nya människor och företag. Vilken fråga är viktig för ditt företag att Handelskammaren driver? Hör gärna av dig till oss. Vi går en spännande politisk höst till mötes.  

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef 

Lätta vindbyar och klar himmel där solen värmer en annars ganska sval augustimorgon. Det är något lugnare på Göta kanal än under högsäsongen i juni och juli. Ett vanligt år besöker omkring tre miljoner personer den 19 mil långa kanalen. 2021 har inte varit sämre, snarare tvärtom.

Det här är andra sommaren i en pandemi, hur har den varit för Göta kanal?

– Den har varit väldigt bra för hela destinationen Göta kanal. Vi har sett en stor ökning av antalet fritidsbåtar vilket är fantastiskt kul. En ny tydlig och positiv trend är att många valde att förköpa biljetter. Redan före jul kunde vi se att många valde att planera sin semester längs Göta kanal. Det har även varit många landgäster i år, så våra entreprenörer och officiella partners har också haft en bra sommar med mycket att göra, säger Roger Altsäter när han möter upp vid Carl Johans slusstrappa där ett gäng fritidsbåtar ligger redo att slussas vidare.

Inför säsongen spådde ni en rekordsommar. Blev det så?

– Det indikerar på det. Säsongen är inte över än, men både inför och mitt under säsongen såg vi rekordsiffror så vi tror att det kommer att bli ett väldigt bra år.

Väldigt tufft för rederierna

Vi promenerar ner mot Roxen och träffar på några slussvakter som kunde konstatera att två bussar med besökare från Tyskland precis anlänt och båtgäster från Kalifornien lagt till lite längre upp. Men även om det varit internationella gäster från 18 länder i år så har de varit färre än vanligt till följd av pandemin.

I klippet kan du se och höra Roger Altsäter berätta om hur han hoppas att besökarna ska fortsätta välja Göta kanal som resmål efter pandemin.

Vilka andra negativa effekter har ni kunnat se?

– Våra rederier i systemet har lidit ont av restriktionerna i och med att de har begränsad yta på fartygen. Hälften av båtarna har inte ens gått. De har också haft en äldre målgrupp så de har haft det väldigt tufft.

Framtida utmaningar

Efter säsongen väntar fortsatt renovering i centrala Söderköping som är byggd på gammal havsbotten. På andra sidan Vättern ska anläggningens största akvedukt renoveras. Men redan nu råder full aktivitet på flera platser längs kanalen då långfilmen Göta kanal 4 spelas in för fullt. Premiärdatum är i dagsläget inte fastställt.

Vilka utmaningar väntar på sikt för Göta kanal?

– Den största utmaningen är det stora renoveringsprogram som vi är uppe i just nu. Vår anläggning är 19 mil lång och öppen 24 timmar om dygnet. Vi har inget staket eller entré så då gäller det att anläggningen är frisk så att det inte sker olyckor på grund av skicket. Det har vi jobbat hårt med och jag ser en stor framtida utmaning att hålla i det arbetet även när renoveringsprogrammet är klart.

Jag är så fascinerad av den mänskliga hjärnan. Att föreställa mig tiden innan jag tillträdde som vd för Östsvenska Handelskammaren börjar nu blir svårt. Jag tror att ni vet hur det känns. Oavsett hur många år man åkt till en arbetsplats dag efter dag, vecka efter vecka så åker man aldrig fel när man väl bytt till en annan. Hjärnan sorterar direkt bort det som inte längre behövs, och fokuserar på det nya.

Så den första tiden på Östsvenska handelskammaren – vad har jag gjort sedan den 10 maj? För att jag ska göra ett bra jobb är det viktigt att jag förstår historiken. Kan jag den är det enklare att förstå varför vi är där vi är och vart vi är på väg. Så första tiden har jag ägnat till att träffa kollegor, medlemmar (företagen) och våra samarbetspartners. Jag har också lagt många timmar på att träffa mina företrädare, tidigare medlemmar och företrädare för andra handelskamrar i Sverige. Frågorna har kretsat kring varför vi gör det vi gör, vad fungerar bra och vad fungerar mindre bra och hur kan vi serva våra 850 företag som äger oss ännu bättre?

Det som är tydligt är att de 250-300 företag som vi årligen hjälper med exportdokument som möjliggör export från vår region är mycket nöjda med vår service.

Våra utbildningar och nätverk har ställts om till att bli digitala vilket har uppskattats, men många nämner många förstås att man saknar det fysiska mötet.  I de nätverk och utbildningar som vi driver i höst genomför vi en kombination av digitala, fysiska och hybridmöten. Vi märker förstås att fler vill träffas fysiskt – fler event arrangeras på Kammarforum. Himla trevligt – ett arrangemang som vi under lång tid bjudit in till tillsammans med Louis De Geer Konsert & Kongress är redan fullbokat. I år får det formen av ett sittande mingel. 

En central del för många företag är att Handelskammaren driver nationella påverkansfrågor – men fler vill också att vi lyfter fler frågor av regional karaktär såsom till exempel riksväg 51 (möjliggörare för Siemens export), internationella skolor och brist på kompetens i arbetslivet.

En konkret fråga, som dök upp i mitten av juli, som jag ägnat tid åt är tillståndsfrågan för Cementas verksamhet i Slite på Gotland. Frågan är viktig för Gotland, regionen och Sverige. Jag har pratat med flera företag som är oroliga för varsel och som fått hinderanmälningar i pågående projekt. Vårt engagemang har visat sig genom samtal och debattartiklar och vi har också varit delaktiga genom att svara på frågor kopplade till Näringsdepartementets konsekvensutredningar. Som handelskammare har vi inte tagit ställning i sakfrågan, men vi har varit tydliga med att det är orimligt att Sverige står utan cement med endast tre månaders varsel! Tillståndet är nu förlängt med åtta månader, och vi fortsätter att bevaka frågan.


Tempot inför valet 2022 skruvades ytterligare upp när statsministern den 22 augusti meddelade att han ska avgå i november. För vår del påbörjar vi nu arbetet med att spika vårt program för vilka frågor vi ska driva i valrörelsen. I detta arbete hoppas jag på delaktighet av alla er. Om ni har idéer eller förslag, kontakta mig. Jag ser också fram emot att lära känna era verksamheter. Vill ni ha ett fysiskt eller digitalt möte med mig, hör gärna av er till simon.helmer@east.cci.se

Jag är vaccinerad och jag hoppas att vi tillsammans har tagit oss igenom den värsta fasen av pandemin. När vi blickar framåt ser vi att exporten just nu är stark (vi hjälper för närvarande många företag med exportdokument) från vår region.
Vi syns – digitalt eller fysiskt – där ute! Ta hand om er.

Simon Helmér
vd Östsvenska Handelskammaren

Under pandemin har besöksnäringen påverkats mycket. Hur kommer det sig att en av Mellansveriges största byggutvecklare väljer att investera i Söderköpings brunn och i Söderköping som stad?

– Det bottnar i att jag har bott i Söderköping sedan 1994 och följt utvecklingen av staden. Anledningen till det var att det fanns ett planavtal med Söderköpings kommun att bygga bostäder utanför villa Lagberg.

– Jag brinner för Söderköping som ort, och för att Söderköping ska kunna växa krävs det att man tar vara på närheten till storstäderna som Linköping och Norrköping, men då måste det finnas mer attraktiva boenden, hyresrätter, bostadsrätter och enfamiljshus i Söderköping.
Eddy tror att Söderköpings Brunn kan få tillbaka sin glans ifrån storhetstiden slutet av 1800-talet. 
– I dag har Söderköpings Brunn cirka 25 anställda, men vi förutspår att Brunn kan bli en av Söderköpings största arbetsgivare. 2027 är planen att omsätta 50–80 miljoner, vilket är mer än dubbla omsättningen.

Det har pågått en del renoveringar på Söderköpings brunn senaste tiden?

– Vi tog en möjlighet med pandemin och stängde ned i åtta månader där vi gjorde allt för att återställa det som man skulle kunna tro att det såg ut på mitten av 1800-talet. Vi har renoverat 30 procent av rummen, förändrat hela den gamla karaktären och gjort en fin innegård och sökt bygglov för bassäng, men det drog ut på tiden med bygglovet, så den påbörjas i höst. Det kommer också finnas gym, och två padelbanor.

Många detaljer finns att finna efter renoveringen av Söderköpings brunn.

Hur har pandemin påverkat ED Bygg?

– Ovissheten var tuff, våren 2021 känner man att marknaden blivit positivare.
Q3 och q4 2020 såg dystert ut. Pandemin ledde till att inga fysiska möten blev av, därför sköt många uppdragsgivare på sina projekt och det kom inte ut några projekt att räkna på. Men vi hade stark orderstock och känner oss trygga, det känns mer positivt på marknaden nu, troligtvis på grund av vaccineringarna.

ED Bygg fick nyligen prestigeuppdraget att bygga upp det nya området sylten, ett område alldeles intill stadskärnan och inre hamnen, grattis och hur känns det?

– Vi är ödmjuka för uppdraget, viktigt att ha ett bra samarbete med vår kommun och att stadsdelen blir ett komplement till inre hamnen.

Kan det finnas någon risk med att förnya och bygga nytt?

– Självklart ska man ta hänsyn till omgivningarna, men det är viktigt att staden utvecklas och att det byggs. Kommunen ska kunna ställa krav på fastighetsägarna så att det som byggs passar omgivningen och att det byggs för framtiden på ett hållbart sätt, exempelvis att de arbetar med socialt hållbara investeringar 

På vilket sätt kan man göra socialt hållbara investeringar?

– Hållbarhet har många dimensioner, för mig handlar det om att entreprenörer och byggherrar ska kunna ställa krav på investeringar, för att segregationen i samhället inte ska kunna ske måste ungdomarna ha en sysselsättning, idrotten har blivit dyr, men om man ställer krav på byggherrar som äger massa fastigheter eller planlägger bostäder kan man sätta krav på att de bygger aktivitetsfält, ute gym, padel och så vidare, så ungdomen har någonting att göra på fritiden. På så vis ger man någonting tillbaka till samhället.

Slutligen, vilken utmaning kan du se framöver?

– Den största utmaningen nu är avsaknaden av normaliseringen som vi hade innan pandemin. Att känna en trygghet med det nya vaccinet och att vardagen ska komma upp i 70-80 procent i alla fall. Om det kommer nya mutationer kan det bli osäkert igen, och om livet inte blir normalt till 80 procent så kommer det bli en utmaning. Många människor lever med en risk av att någon nära kan gå bort på grund av de nya mutationsformerna.