Med detta i åtanke borde svenska exportföretag se sig om efter nya marknader för sina varor. Med tanke på att det finns frihandelsavtal med till exempel både Sydkorea och Japan och där Sverige har ett gott renommé, kanske det skulle vara på sin plats med att ge sig på en liten exportsatsning. Många mindre företag finner ofta avstånden till fjärran marknader och främmande kulturer som lite skrämmande. Det gäller att övervinna denna rädsla för att vinna nya marknader för sina varor.

En fråga som ofta dyker upp är hur man ska göra för att komma in på en ny marknad? Jag brukar svara med en fråga, – hur gjorde ni när ni hittade ny marknad i Europa? Det funkar på samma sätt där som här när det gäller att hitta nya kunder. Intet nytt under solen!

När det gäller området tull så genomgår den för närvarande en stor förvandling. Jag upplever att många företag verkar helt ovetande om de förändringar som har och kommer att inträffa fram till 2025. Företagarna borde visa lite mer intresse för vad som sker, då ändrade förutsättningar kan ändra förutsättningarna kapitalt för vissa företag när det gäller exporten och eller importen. Här har EU:s ”nya” tullagstiftning Uniform Customs Code (UCC) från 1:e maj 2016 t.ex. inneburit ett ökat personligt ansvar på företagets verkställande direktör. Slarvar man med eller bryter man mot regelverken, så kan detta innebära att man kan få ett personligt näringsförbud. 

Man resonerar många gånger som så att man lejer tullhanteringen till en extern part, så är man av med det ”problemet”. Man inser inte att i myndighetens ögon så är säljaren respektive köparen alltid den ytterst ansvarige. Det går alltså inte svära sig fri bara för att man har lagt över tullhanteringen på en underentreprenör.

Här fyller handelskammarna en funktion genom att erbjuda utbildning och support när det gäller den internationella handeln. 

Peter Hellman, expert internationell handel

Stadsmissionen har länge funnits i Linköping och Motala med en mängd verksamheter som hjälper invånarna på många olika sätt. Från det basala som mat för dagen till terapi och arbetsträning.

Det är tydligt när jag tar en lunch med Sanna Detlefsen, vd på Stadsmissionen, att hon har hjärtat på rätt ställe. Att det är en organisation som drivs av att göra små och stora förändringar i livet för de som inte riktigt hänger med i samhällets tempo, de som halkat snett med droger eller tampas med tragedier.

Vi ses på en av Stadsmissionens restauranger i Linköping. Von Dufva levererar en delikat lunch (godaste moset jag ätit på länge) serverad av en servitris som arbetstränar. För det här är inte bara en restaurang där vinsten kan gå till alla projekt Stadsmissionen har för att hjälpa stans invånare. Det är också en plats där personer får en chans till ett jobb, med riktiga kollegor, arbetstider och gemenskap.

Stadsmissionen har nu verksamhet i Linköping, Motala och Norrköping. Varje år hjälper de tusentals personer.

– Det är så många människor som inte har mat för dagen. Många tror att det inte är ett problem i Sverige men det är ett jätteproblem, säger Sanna Detlefsen. 20 000 barn i Östergötland får inte ordentligt med mat på helgen och kommer tillbaka till skolan på måndagen hungriga.

När Stadsmissionen föddes på 1850-talet var det för att hjälpa fattiga och menlösa med sjukdomar.

– Det är samma anledning nu som 1850 kan man säga. Människor lever i fattigdom och hamnar mellan stolarna. Välfärden räcker inte till för alla behov som finns, säger Sanna Detlefsen.

Maten till kassarna får man genom samarbeten och de delas ut av frivilliga.

Stadsmissionen har blivit mer och mer välorganiserad sedan starten. Idag omfattar verksamheten i vår region bland annat:  Att stötta kvinnor med beroenden som ofta varit med om övergrepp och svek. Att hjälpa personer från arbetslös till arbetande. Stötta barn som lever i familjer med psykisk ohälsa. Vägleda ensamkommande ungdomar som behöver hjälp med läxor och mat.

De anställda är ofta en brygga till socialtjänst för att de ska kunna få hjälp där.

Sedan Sanna Detlefsen anställdes på Stadsmissionen 2003 har de gått från 19 anställda till 168. Hon har varit direktor sedan 2016.

Känner du dig nöjd med utvecklingen sen du kom med?

– Jag känner mig väldigt stolt när jag träffar våra medarbetare och känner värmen och professionalitet hos dem. Många av personerna som mina kollegor träffar är i besvärliga situationer och har blivit svikna så många gånger. Då måste man bygga ett förtroende med dem. Det är bland det finast man kan jobba med.

I våras utökades verksamheten till Norrköping med en second hand-butik i Spiralen på övre plan. Där, precis som i Linköping, är butiken en utmärkt plats för personer som behöver arbetsträna. 

Har ni många idéer för Norrköping framåt?

– Vi ser att vi måste göra fler insatser för fattiga och vi har problemet med ungdomar som lever i utanförskap. Vi vill bidra för att hitta ungdomar som lever i riskfyllda miljöer, säger Sanna Detlefsen.

Kommer ni ha restaurang i Norrköping precis som i Linköping?

– Jag önskar det. Vi håller på och spanar runt. 

Stadsmissionen har flera olika finansieringar. Största intäktskällan är avtalen med kommuner där Stadsmissionen erbjuder platser på behandlingshem och boenden.  Man får också delaktighet i stora statliga projekt som gör att de kan utveckla verksamheten. Exempelvis ett med Bris kring skyddande boenden. Stadsmissionen får också insamlade medel från privata personer och partners.

– De pengarna kan vi använda till vilka viktiga saker vi vill. Vårt ungdomsarbete och fattigdomsbekämpning till exempel. 

Sanna Detlefsen tycker att alla bolagsstyrelser har ett ansvar att på olika sätt ta ansvar för de som hamnar mellan stolarna i samhället. Hon är stolt över de samarbeten Stadsmissionen har med företag som exempelvis Åhléns och märket Carin Wester, Claes Ohlsson och Lagerhaus. Bland annat innebär samarbetet att varor från butikerna, till exempel en tröja som tappat en knapp, kan säljas på Stadsmissionens second hand.

– Bara det att vi är medlemmar i Handelskammaren visar att vi är en förening men jobbar på företagssätt. Vi vill vara en del av samma nätverk som företagare och arbeta företagsmässigt. Men att gå med vinst är aldrig syftet för Stadsmissionen. 

Vad är organisationens största utmaning framåt?

– Att hitta lokaler och investeringskapital. Vi har inga ägare som stoppar in några stora summor pengar. Vi är exempelvis jätteglada för samarbetet med Lundbergs i Spiralen i Norrköping.

Hej Johan, om du kort skulle beskriva extern tvistfinansiering – vad är det?
Det handlar om att en utomstående aktör, dvs. en tredje part, går in som finansiär för en part i en kommersiell tvist. Aktören åtar sig då att betala den partens rättegångskostnad och som gengäld, vid eventuell framgång i tvisten, får en del av vinsten.

Och den längre versionen…
Rättegångskostnader är ofta dyra, och huvudregeln är att den förlorande parten ska betala för såväl sina egna som den andra partens rättegångskostnader. I grund och botten handlar det om att hantera risken att driva processen genom att köpa in en finansieringslösning. Det kan finnas många olika anledningar till att företag ser ett behov av detta, t.ex. en ansträngd ekonomisk situation på kort eller lång sikt, att man av annat skäl inte vill belasta sin balansräkning med rättegångskostnaderna eller att man helt enkelt vill jämna ut styrkeförhållandena. Det finns en grundläggande tanke om att fler ska få tillgång till rättvisa. 

Vilka tvister kan det handla om?
Det handlar om stora kommersiella tvister, om t.ex. entreprenader eller företagsöverlåtelser, och det är en förutsättning att det rör ganska höga belopp. 

Det låter riskfyllt att vara extern finansiär?
Det kan det vara, men finansiärerna är erfarna aktörer, ofta med juridisk bakgrund. Alla finansieringsavtal är unika och skräddarsydda för varje case och innan aktören går in och agerar extern finansiär gör de en noggrann analys för att bedöma segerchanserna m.m.

Är det bara i allmän domstol man kan använda sig av det här?
Nej, det kan lika gärna – och kanske framförallt – handla om tvister som avgörs i olika skiljeförfaranden, exempelvis vid Handelskammarens skiljedomsinstitut.

Finns det olika ”varianter”?
Ja, det gör det. Det vanligaste är ”Third Party Funding” som är det jag beskrivit tidigare, men det finns också olika försäkringslösningar som kanske kan vara mer aktuella vid mindre tvister.

Vilken roll har ni som advokatbyrå i det här?
Vi ombud måste känna till vilka olika finansieringslösningar som finns på marknaden, informera våra klienter om relevanta produkter och ge råd om hur de bör gå till väga om de är intresserade. Vi upplyser också om hur det går till när man anlitar en extern finansiär, vilka risker som finns och vad som händer vid en vinst. Och vid en eventuell förlust.  

Varför har det här börjat växa fram nu tror du?
Det har funnits runtom i Europa under en längre tid. Och på sätt och vis i Sverige också genom att många internationella skiljeförfaranden avgörs här. Jag har egentligen inget riktigt bra svar på varför det först nu har nått den rent svenska marknaden. Det finns ju finansieringsmöjligheter för allt annat i Sverige – varför skulle det då inte finnas till det här? I spåren av corona, när många företag kanske har det tuffare än tidigare, så kan detta verkligen vara ett alternativ för de bolag som har pengar att driva in.

Intervjuad i texten är Robert Sandsveden, längst till höger på fotot. I ljus skjorta syns ägare Ronny Fyhr.

För Renall är hållbarhetsarbete inget som kommit på senaste tid och arbetats in i organisationen. Det är hela dess existens.

– Kärnan i hela Renall, det som genomsyrar oss – är hållbarhetsarbete. Det är inte bara omtanke om miljön utan att vi vurmar för våra anställda och vi samarbetar med företag som har schyssta villkor, säger Robert Sandsveden Miljö- och konsultchef på Renall.   

Att beskriva allt Renall gör är inte lätt, men vi ska göra ett gott försök. För det klassiska uttrycket ”många ben att stå på” kan verkligen tillämpas på Renall.

Man tar hand om avfall från företag och det offentliga, slamsuger, sopsorterar, hanterar farligt avfall, har jourverksamhet för fastigheter, miljökonsultation, besiktningar, frakt, kranbilar, markundersökningar, vattenprover, tillverkar jord av restprodukter och mycket där till.

Låt oss börja med det senare för det är precis nyligen som Renall också börjat förädla fiberslam till fibermull för tillverkning av jord. Det är Holmen Paper som gett dem uppdraget att se till att deras restprodukt fiberslam blir till jord som kan säljas till konsumenter.

– Det är en helt ny grej för oss att vi börjar med produkter också. Det är många  jordtillverkare som vill köpa fibermull för att ersätta torven i jordtillverkningen. Vi kommer även ha en egen jordtillverkning och ha jord för leverans från och med nästa sommar, säger Robert Sandsveden.

Många ben

Att Renall valt att ”ha så många ben” är inte enbart för att det är affärsmässigt smart utan också för att kunderna uppskattar enkelheten i att ha en och samma leverantör till flera tjänster.

Renall i sin tur uppskattar att ha kunder av alla storlekar och inom olika branscher.

– För oss vore det faktiskt inte en total katastrof att tappa en stor kund, vi har många. Har man många ägg i korgen så är det ok om ett går sönder. Det är en trygghet för oss, säger Robert Sandsveden.

Renall startades 2012 av makarna Ronny och Marie-Louise Fyhr.

Innan Renall drev de Allren. Lägg orden i munnen så inser du att de båda namnen innehåller ”all” och ”ren”.

När de sålde Allren upplevde de nämligen efter några år en viss ånger över att lämna branschen och valde därför att starta ett nytt bolag där de kunde börja på nytt i en bransch som de kände sig hemma i.

Idag har de 110 anställda och är ett fullfjädrat miljöserviceföretag med 85 stora fordon i Norrköping och Linköping, men har även verksamhet i Karineholm, Flen, Vingåker, Åtvidaberg, Valdemarsvik och Söderköping.

För några år sedan blev man större inom kranbilar när man gick samman med företaget Fredrik Frakt. Samtliga fordon i Renall körs på HVO. 

– Vi köper all HVO av Energifabriken och får en uppföljning från dem varje år kring hur mycket koldioxid vi sparar. Det är ofantliga siffror!

Företaget har också ett successivt miljömål om att fordonen även ska köras på RME (rapsmetylester), biogas, el och ren etanol. 

– Vi vill såklart ha lokalt producerade drivmedel, säger Robert Sandsveden.

Robert Sandsveden arbetar med miljökonsultation som det är en växande efterfrågan på. Han berättar att Renall just nu genomför många markundersökningar där det ska byggas i Norrköping. Det finns många markföroreningar i stan.

– Det är ganska intressant om man tittar på gamla kartor över Norrköping från exempelvis 1800-talet. Förr la man alltid avfallet utanför stadskärnan och det blev som en ring av avfall runt stan. De ringarna med avfall stöter vi på i marken idag i våra undersökningar, fast de nu mer återfinns centralt eftersom stan har växt.

När det gäller markundersökningar får Renall alltså ofta uppdraget att utreda, men också att lägga upp efterbehandlingsplan och att ta tillvara på avfallet och rapportera till myndigheter.

– De flesta av oss har jobbat inom myndigheter innan vi började på Renall och fått stora kunskaper den vägen och det gillar våra kunder. Företaget har lagt mycket krut på att rekrytera rätt personer. Jag själv jobbade på miljökontor i 25 år innan jag började på Renall. 

Företag som utför muddring är en ökande kundkrets.

– Vi hjälper till exempel det finska företaget som har entreprenad på muddringen utanför Pampushamnen. Där har Renall tagit vattenprover samtliga dagar muddringen pågått för att se att vattenmiljön inte påverkas för mycket av muddringen, säger Robert Sandsveden.

Jag måste fråga – Vad gör ni inte?

– Ja det är en bra fråga. När jag tog examen fick jag höra att man ska passa sig för de som påstår att de kan ”fixa allt” och det gör vi på ett sätt idag men vi säger definitivt ifrån om vi får förfrågningar på saker vi inte kan hantera. Då slussar vi vidare. Men det är vår kunniga personal som gör att vi är bra på många områden. 

– Jag är glad över att få välkomna Anna Rehncrona som ny ansvarig för näringslivsutveckling. Med sin bakgrund, nätverk och erfarenhet från såväl nationella som internationella bolag är jag övertygad om att hon är rätt person för det här jobbet. Hon kommer tillföra ny kompetens till Handelskammaren och bidra till vässad medlemsnytta, säger Pia Carlgren, tf vd på Östsvenska Handelskammaren.

Anna är uppvuxen i Skåne, har bott och jobbat runt om i världen, men är sedan flera år bosatt i Linköping. Hon är utbildad civilekonom med internationell inriktning och kommer nu närmast från tjänsten som senior projektledare på Sylog. Innan dess var hon med och byggde upp Aerospace Cluster Sweden i Linköping och har även jobbat som managementkonsult inom IT branschen och haft olika inköpsroller på Saab och IFS. 

Rollen som ansvarig för näringslivsutveckling på Östsvenska Handelskammaren innebär att arbeta nära medlemmarna och möta deras behov. Det innebär också att verka för att den östsvenska regionen ska ha de bästa förutsättningarna för näringslivets utveckling och tillväxt.  

– Det här är lite av ett drömjobb för mig, så jag är glad och motiverad att få börja arbeta på Handelskammaren. Dels att få bli en del av organisationen men framförallt för att få bidra till utvecklingen av näringslivet i regionen och arbeta för ännu mer affärsnytta för medlemmarna, säger Anna Rehncrona. 

För sjätte året i rad genomfördes undersökningen. Resultatet visar att det fortsatt är en snedfördelning i styrelserummen.

– Att det inte går framåt från föregående år är beklagligt. Men vi vet att det här är ett långsiktigt arbete och bekräftar att 100-listan behövs, säger Jonna Hedlund, projektledare för 100-listan.

Tidigare undersökningar har visat att de större företagen har en mer jämställd styrelse än de mindre. 2020 års undersökning är inget undantag, 29 procent är kvinnor i de största bolagen medan det är 16 procent i de mindre. 52 procent av bolagen har minst en ledamot som är kvinna.

– Detta styrker de tidigare årens resultat, att de större företagen är bättre på jämställdhet än de mindre, säger Jonna Hedlund.

Man har även undersökt hur många av dessa bolag som har en kvinna som vd. 2019 var siffran 11 procent. 2020 är den 12 procent.

– Likt tidigare år kan vi se att i bolagen där en kvinna är vd är det generellt sett mer jämställt i styrelsen, 35 procent kvinnor. I bolagen med en man som vd är siffran bara 21 procent, säger Jonna Hedlund.

>> Läs rapporten här

– Nu är tid för kraftsamling, tid för framåt tillsammans, konstaterade Pia Carlgren, t f vd Östsvenska Handelskammaren, vid seminariet som just fått namnet Framåt tillsammans – vilka förutsättningar behöver näringslivet?

Eventet hölls på Kammarforum i Norrköping, men också på Clean Tech Park i Linköping för dem som ville samlas där. Främst var dock seminariet digitalt med ett sextiotal personer från näringslivet, intresseorganisationer, kommuner och regioner som åhörare.

Under våren har Handelskammaren, med nära 900 medlemsföretag i Östergötland, Sörmland och på Gotland, med jämna mellanrum skickat ut enkäter till medlemmarna för att stämma av hur de mår under den rådande pandemin. Efter sommaren skickades ytterligare en enkät ut, nu med mer framåtsyftande frågor.

– Bilden som utkristalliserar sig från svaren av drygt 250 medlemsföretag är betydligt ljusare än vad som befarades tidigt i våras, sammanfattade Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

Majoriteten av företagen som svarat på Handelskammarens enkät har drabbats ekonomiskt av pandemin. Men en tredjedel upplever ingen skillnad och 9 procent säger sig faktiskt ha fått en uppgång under våren. Två tredjedelar av de svarande företagen är nöjda med svenska statens och myndigheternas hantering av covid-19, näringslivet uppskattar att Sverige inte använde sig av ”lock downs” likt många andra länder.

Framåt ser företagen fortsatt ett behov av krisstöd, framförallt riktade sådana till utsatta branscher. Fortsatta offentliga investeringar och gärna tidigarelagda projekt för att få igång affärerna, är önskemål från Handelskammarens medlemsföretag. En bild som bekräftades av Ida Emvall, kontorschef Swedbank i Linköping. Det finns fortsatt en risk för bakslag om stöden dras tillbaka för snabbt, menade hon.

– Till skillnad från finanskrisen vill bankerna nu vara en del av lösningen, inte problemet. Vi vill finnas där i med- och motgång och är flexibla för att hitta individuella lösningar framför allt till små och medelstora företag, sa Ida Emvall, som också berömde näringslivets förmåga till omställning och handlingskraft.

Marcus Sandlund, affärschef NCC, som fick representera byggbranschen, påminde om byggföretagens förankring och betydelse som lokala arbetsgivare. Han uppmanade kommunala politiker och tjänstepersoner att snarare skynda på tillståndsprocesser och planerade projekt, än att vila på hanen och invänta bättre tider.

– Det byggs nu ja, men en sämre orderingång nu ger effekt först om ett par år. Det behöver vi göra något åt tillsammans, menade Marcus Sandlund. Vi har nu en historisk chans att betala av vår skuld på eftersatta projekt.

Renovering av miljonprogrammen på ett smart och effektivt sätt så att människor har råd att bo kvar även efter upprustningen, var ett exempel som NCC lyfte. Eftersattheten i befintliga VA-nät kallade Marcus Sandlund för ”en tickande bomb”. Så nog finns projekt och upphandlingar att ta tag i för kommunerna. Nu är läge för samverkan och gemensam kraft i dessa, löd uppmaningen.

Den bransch som mest omedelbart och tydligt drabbades av pandemin i form av rese- och sociala restriktioner var besöksnäringen. Christer Bruzelius, vd Destination Gotland, visade hur resandet till Gotland minskat med 30 procent under 2020 jämfört med året innan. Samtidigt uppvisade resenärerna nya mönster genom att stanna längre på ön och under vecka 32 befann sig fler människor på Gotland än samma vecka 2019. Säsongen har förlängts och många stannar på ön när de ändå jobbar hemifrån.

– Branschen som helhet behöver möjlighet till återhämtning. Stöden som utfärdades i början av krisen slog fel och hjälpte inte besöksnäringen, menade Christer Bruzelius. Nu behövs stöd i omställningsarbetet för att skapa långsiktigt hållbara företag.

Oxelösunds hamn har inte upplevt någon nedgång under våren 2020, ett orosmoln som annars målades upp men som blåst åt motsatt håll både en och två gånger. Marknads- och försäljningschef Fredrik Nikander uppmanade istället offentliga aktörer att skynda på sina processer och egen omställning, för näringslivet vill inte vänta i sina ”gröna kliv”.

– Allting vi gör har ett klimatfokus, annars gör vi det inte, sa han. Däremot måste regeringen sätta ner foten kring vilken grön väg Sverige ska gå. Politiken är alldeles för spretig – näringslivet behöver klara besked för många år framåt.

Om vägen framåt inte är grön och hållbar, så är det inte en väg framåt utan bakåt. Den bilden delas av Lena Miranda, vd Linköping Science Park, professionell spanare med framtidsbranscher som specialitet. Hon skrev under på att det behövs tydligare incitament och inriktning från politiken, om Sverige inte ska bli omsprunget av andra länder i frågor om hållbarhet och grön omställning.

En utvecklingskurva som gått spikrakt uppåt under tiden för pandemin är digitaliseringen, pekade Lena Miranda på.

– Vi har ställt om i en fantastisk fart!

Hon reste ett litet varningens finger för att svenskarnas höga tillit och tilltro till varandra och myndigheter kan bli en belastning i en allt mer digitaliserad värld. Den gör oss nästan godtrogna och vi delar med oss av i stort sett vad som helst på nätet. Vi behöver bli bättre på säkerhets- och integritetsfrågor.

Den nya vardagen är här för att stanna, och den skapar fantastiska möjligheter om vi tar vara på dem. Samtliga medverkande i seminariet var eniga om att samverkan mellan näringslivet, offentliga aktörer och akademin är avgörande för Sveriges och vår regions fortsatta välstånd. Utmaningar framåt kommer att bli ledarskapet och kompetensutveckling för att möta den nya tidens behov. Utmaningar som vi klarar om vi går framåt – tillsammans.

Här kan du läsa hela rapporten.

Vi kommer att genomföra dessa event semidigitalt. Nästa är 6 oktober då Magnus Äng, utbildare från Berghs School of Communication, ger en introduktion till att bli mer affärsmässig i hur man jobbar med sökmotoroptimering.

Du som vill är hjärtligt välkommen att ansluta dig helt digitalt från ditt hem eller arbetsplats. Du som gärna vill träffas fysiskt men i mindre grupp har möjlighet att ses i till exempel Finspång, Söderköping, Nyköping, Katrineholm, Linköping och Norrköping där vi sätter upp hubbar och ansluter till eventet digitalt. Mer information om det får ni inför varje event.

Missa inte våra eventbrev där du kan anmäla dig till alla våra varierande event! Eller här på sajten där du ser dem samlat: https://ostsvenskahandelskammaren.se/event/
Denna höst är vi så glada att kunna ses fysiskt igen! Vi gör det i mindre grupper med högst 25 deltagare och värnar självfallet om er säkerhet.

Tack till våra samarbetspartners:
Tillväxt Finspång
Cooperate Söderköping
Almi, Nysam och Nyföretagarcentrum i Nyköping
+ Katrineholm och Nyföretagarcentrum i Katrineholm

Hans Johansson grundade företaget ihop med sin fru 1997 i Österåker. Affärerna gjordes från villans carport som blev kontor. Det var 2012 klev Pär Knutsson ombord.

– Innan dess körde vi eget men slog våra påsar ihop, trots mångas inrådan om att vi inte skulle göra det, säger Pär Knutsson och skrattar. Vi slet hårt i de verksamheter vi hade innan men nådde inte den framgång vi ville ha. Men på något sätt blev vi en väldigt bra duo. Hasse har egenskaper jag saknar och jag har sådana som han saknar.

Kombinationen blev väldigt bra.

Idag är man 85 anställda. Kontorspersonalen finns i Katrineholm och snickarna är ute på jobb i flera olika län.

Uppdragen och projekten har blivit varierande med åren. Från enstaka villor i starten till att vara en stor husleverantör. Fortfarande bygger de enstaka villor men även förskolor och LSS- boenden, äldreboenden, större bostadsområden och flerfamiljshus. Mycket av verksamheten finns i Mälardalen men företaget växer också söderut. I Norrköping har man just nu ett projekt igång i samarbete med Conlega i Klinga Park. Där kommer kunderna att köpa ett färdigt paket med tomt och hus från Sjötorpshus.

– Vi har en uppåtgående kurva och idag står vi på många ben med anledning av vår varierade verksamhet. Kring 2017 kände vi att bostadsmarknaden skulle komma att lugna sig framåt och vi började titta mer på kommunala upphandlingar och att ta marknad där. Och sedan dess har det blivit många förskolor. Våra förskolor finns idag med i SKR:s ramavtal om nya förskolor.

När Pär kom in i företaget skapade han och Hans en vision om vart de ville. Samtidigt tog Pär över som vd. 

Ett av de första större projekten initierade de själva när de köpte upp Kvarteret Hunden mitt i Katrineholm –  en stor affär med 33 lägenheter som skulle byggas.

– ”Det går aldrig” sa en del till oss för just då byggdes det bara ett fåtal nya villor per år i Katrineholm, säger Pär Knutsson.

Men vid den tiden blev det större efterfrågan på nya bostäder och byggnationen ökade.

Projektet gav dem vind i seglen och de köpte upp mark exempelvis i Flen där det inte heller byggts så mycket.

– Vi lyckades sälja där också, säger Pär Knutsson.

Idag är Sjötorpshus tredje största husleverantör i Sörmland.

– Fler och fler kunder hittar oss i ett större upptagningsområde nu. Men vi sitter inte bara och väntar på kunder, vi är aktiva och samarbetar mycket med markägare med framtagning av nya bostadsområden. Färdigpaketerat till kunderna.

Hur skulle du beskriva husen ni bygger?

Det är villor helt enligt kundens önskemål och det tar oftast  3-5 möten innan man landar i vad kunden vill ha. Det som flest väljer är moderna hus som är i lite funkisstil eller New England-stil. Vi kan se att det är alla åldrar, även yngre, som satsar på att bygga nytt, eftersom det idag är låga räntor och låga driftskostnader vid nybyggnation. 

Sjötorpshus bygger i lösvirke och kan då packa byggmaterialet med så få transporter som möjligt.

– Till skillnad från modulhus kan vi få med nästan ett helt hus på en transport och får bättre finish och mer hantverk på huset.

Att man växt kraftigt de senaste åren är inget som får Sjötorpshus att dra ner på takten.

– Vi har en ambition att växa. Vi omsätter en kvarts miljard idag men vill fortsätta att ta marknad. Varken Hasse eller jag är några förvaltare utan vi är tävlingsmänniskor som vill framåt och visa vad vi går för. Det ena ger det andra om man sköter sig, som jag brukar säga.

Få anade tidigt i våras hur verkligheten skulle te sig under en lång tid framöver. När nu ett halvår passerat kan vi konstatera att krisen är långt ifrån över. Vi står inför en lågkonjunktur och återhämtningen ser ut att bli utdragen. Samtidigt finns ljuspunkter, den främsta förstås att smittspridningen och antalet människor som insjuknar tycks ha stabiliserats. Ekonomiskt ser dalen ut att inte bli så djup som många befarade, bankerna och konjunkturinstituten spår en gryning på marknadshorisonten.

Betyder det att vi kan luta oss tillbaka och invänta vändpunkten? Självklart inte. Nu är tid för kraftsamling för att ge näringslivet bästa möjliga förutsättningar och få fart på samhällsekonomin. Det gynnar företagen, arbetstagare och välfärden – kort sagt, hela Sverige.

Östsvenska Handelskammaren verkar för näringslivets bästa i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vår senaste undersökning, där 250 medlemsföretag deltog, visar att pandemin drabbat 58 procent negativt. Det har lett till att många tvingats vidta åtgärder för att hålla igång sina verksamheter. Möjligheten att korttidspermittera medarbetare har exempelvis använts av 38 procent av de svarande företagen i vår region. Det är förstås en bidragande orsak till att bara 12 procent tvingats säga upp personal, en siffra som med all säkerhet varit betydligt större utan korttidspermitteringar och andra stöd.

Generellt sett är företagen också nöjda med hur stat och myndigheter hittills hanterat situationen kopplad till covid-19. Färre än tio procent som deltagit i vår undersökning anser den skötts dåligt. Den ”svenska modellen”, med åtgärder som vilar på expertis och avsaknad av panikåtgärder, har uppskattats av näringslivet. De allra flesta företag ser med optimism och framtidstro på kommande år. Nära 40 procent av de 250 medlemsföretagen uppger att deras verksamhet är på rätt väg och inte i behov av ekonomisk hjälp.

Samtidigt ser många alltjämt behov av stödåtgärder, riktade insatser till särskilt utsatta branscher och kloka efterfrågestimulerade investeringar från offentligt håll. Nu är inte tid att vänta med projekt! Kompetenshöjande insatser och incitament för hållbar omställning är annat som efterfrågas från näringslivet. Vi måste därtill hålla i minnet att Sverige är exportberoende, så världsläget och den gemensamma förmågan att upprätthålla frihandeln har stor betydelse för företagen här hemma.

Vi på Handelskammaren är övertygade om att fortsatt dialog och samverkan mellan näringslivet och de offentliga aktörerna är rätt väg uppåt – och framåt.

Pia Carlgren, t f vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren